Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Föreläsningar av 2018 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018 : Gérard Mourou, fysikDela
  1. Det vi vill göra är
    att omvandla kärnavfall-

  2. -för kärnkraft är kanske
    det bästa alternativet för framtiden-

  3. -men man får ändå
    en massa skräp över.

  4. Nå... Tack för att ni har kommit hit.

  5. Vänner, kollegor, tidigare studenter,
    och så vidare...

  6. Det är alltid svårt
    att vara den som kommer efter Donna.

  7. Jag ska försöka, Donna.

  8. Det är ett nöje att se
    många av mina studenter i publiken.

  9. Studenter och medarbetare.
    Det är uppfriskande.

  10. Det är som när vi hade gruppmöten-

  11. -vid Rochester och Michigan.

  12. Jag ska prata om min passion.

  13. Min passion för extremt ljus.

  14. Donna gav er bakgrunden till
    hur man bygger högintensiv laser.

  15. Ni behöver inte mer än så.

  16. Jag ska berätta
    vad ni kan göra med det.

  17. Det är ändå bara helt nyligen-

  18. -som vi har fått fenomenet,
    alltså att hög intensitet är möjlig.

  19. Så det finns många nya upptäckter
    som kan göras.

  20. Nå, min passion för ljus.

  21. Som Donna sa började allt
    med Ted Maiman.

  22. Året var 1960.

  23. En sak sticker särskilt ut
    när det gäller ljus.

  24. Det finns många saker vi kan göra-

  25. -som Arthur Ashkin visade.

  26. Men en sak man kan göra
    är att bromsa in atomer.

  27. Det är väldigt intressant-

  28. -det vi såg med pincetten.

  29. Det är... Den funkar inte.

  30. Folk använde den intensivt-

  31. -och framgångsrikt.

  32. Man försökte använda ljus
    för att bromsa in atomer.

  33. Det ledde till forskning om kvantoptik
    och kalla atomer.

  34. Vi har Steve Chu i första raden här-

  35. -som tilldelades Nobelpriset ihop med
    Cohen-Tannoudji och Bill Phillips.

  36. Men det faktum
    att vi kan bromsa in atomer-

  37. -till väldigt låga hastigheter-

  38. -är väldigt viktigt
    som ett alternativt sätt-

  39. -att kyla atomer-

  40. -till de lägsta temperaturer
    som vi kan skapa i dagsläget.

  41. En annan sak man kan göra
    är väldigt spännande.

  42. Man kan göra motsatsen:
    få partiklar att accelerera.

  43. Man kan exempelvis få elektroner
    att accelerera-

  44. -till nästan ljusets hastighet.

  45. Det har lett till
    ett nytt forskningsfält-

  46. -som vi kallar relativistisk optik.
    Jag ska berätta varför det heter så.

  47. Ljus är ju relativistiskt
    nästan per definition.

  48. Att vi kan få partiklar att accelerera-

  49. -till ljusets hastighet-

  50. -har lett till
    enorma forskningsmöjligheter.

  51. Det används inom acceleratorfysik,
    kärnfysik, kosmologi-

  52. -icke-linjär QED
    och extradimensionell fysik.

  53. Det är ett stort område.

  54. Jag behöver inte prata om CPA.

  55. Vi hörde Donna förklara det.

  56. Vi kommer förstås att behöva CPA-

  57. -för att accelerera partiklarna.

  58. Så jag...

  59. Man sträcker ut pulsen,
    förstärker den och komprimerar den.

  60. På det sättet får vi
    väldigt korta pulser.

  61. Jag vill säga en sak,
    för konceptet var helt nytt när det kom.

  62. Som ni såg höll alla på
    med färgämneslaser-

  63. -särskilt de vid Bell Labs.

  64. Sen kom vi med Donna-

  65. -med fastatillståndslaser.

  66. Det fångade inte
    många forskares uppmärksamhet-

  67. -men det fanns några undantag.

  68. Ett av dem var Sune Svanberg,
    som besökte mitt labb.

  69. Han anade att det här var nåt speciellt.

  70. Jag fick också besök av folk-

  71. -från Lawrence Livermore Laboratory-

  72. -som Mike Campbell,
    som sitter i publiken.

  73. De förstod, som jag,
    att det här var viktigt-

  74. -för att öka laserns effekt.

  75. Med hjälp av CPA-tekniken-

  76. -kan vi skapa mycket hög effekt-

  77. -som kan användas
    på sätt jag ska visa snart.

  78. För att ge en bild...

  79. Maxeffekten hos ljuset-

  80. -är nu uppe kring 1 PW.

  81. Det är tusen gånger mer än effekten-

  82. -i hela världens elnät.

  83. Den varar förstås bara
    runt en femtosekund.

  84. Trots det är den väldig viktig.

  85. Om man tar
    den här effekten om 1 PW-

  86. -och fokuserar den, som Donna sa,
    på en punkt-

  87. -som måste vara minst lika stor
    som ljusets våglängd, kring en mikron-

  88. -då får man enorm energitäthet
    i ett litet område.

  89. Det har förstås
    många nya tillämpningar.

  90. För att ge en bild...

  91. Som den första bilden visade-

  92. -och vilket Arthur Ashkin utnyttjade
    och var fascinerad av-

  93. -kan ljus faktiskt utöva tryck.

  94. När man talar om ljus på PW-nivå-

  95. -som fokuseras på en punkt-

  96. -får man ett tryck som motsvarar-

  97. -omkring 10 miljoner Eiffeltorn
    på en fingerspets.

  98. Det högsta tryck
    man kan skapa på jorden-

  99. -kommer från ljus,
    från fotoner. Otroligt!

  100. Här ser vi utvecklingen av intensitet-

  101. -som en funktion av året.

  102. Vi börjar 1960-

  103. -när Maiman uppfann lasern.

  104. Under de första tio åren-

  105. -ökade effekten genom ny teknik,
    som Q-switching och modlåsning.

  106. Sen nådde intensiteten en platå.

  107. Det berodde, som Donna sa,
    på att skador uppkom.

  108. Vid högre intensitet skadades lasern.

  109. Det uppkommer skador.

  110. Man skapar stora spår
    i sin förstärkare.

  111. Det gör ens handledare missnöjd.
    - Eller hur, Donna?

  112. Hon fick lära sig det den hårda vägen.

  113. För att förhindra
    att Donna gjorde misstag...

  114. ...sa jag: "Det där är fel metod.
    Vi får göra så här."

  115. "Vi får uppfinna en CPA."

  116. För att hon inte skulle förstöra mer.

  117. Vi gjorde det. Hon byggde en CPA.

  118. Sen kunde vi...

  119. Vi var inte begränsade av
    att skador uppstod-

  120. -i materialen.

  121. Plötsligt kunde vi öka intensiteten.

  122. Sen 1985, när vi gjorde det-

  123. -har intensiteten ökat nåt enormt.

  124. Den har ökat
    med 8-9 storleksordningar-

  125. -och kommer att öka ytterligare.

  126. Vi har lasrar som Apollon,
    som håller på att byggas-

  127. -lasrar som ingår i ELI,
    i Ungern och Rumänien-

  128. -och Prag och så vidare.

  129. Intensiteten ökar och medan den ökar-

  130. -passerar vi
    nya områden inom fysiken.

  131. I det första,
    vilket Donna också nämnde-

  132. -började vi se flerfotonjonisering-

  133. -och observerade det hon nämnde.

  134. Och när vi ökade...

  135. När vi ökade intensiteten
    kom vi till relativistisk optik.

  136. Varför? Jo, det var första gången...

  137. När man kan se nånting-

  138. -betyder det
    att man har exciterade elektroner.

  139. Eftersom de är exciterade
    avger de ljus-

  140. -som träffar ens ögon.

  141. Nåväl...

  142. När man passerar
    10^18 Watt per kvadratcentimeter-

  143. -börjar elektronerna i atomerna-

  144. -att röra sig rejält
    och med ljusets hastighet.

  145. Elektronerna rör sig
    med ljusets hastighet.

  146. Det är väldigt spännande-

  147. -och har alla möjliga effekter.

  148. Om man, vilket vi försöker göra-

  149. -ökar intensiteten ytterligare,
    vilket är målet med Apollon-

  150. -når man ultrarelativistisk optik.

  151. Då rör sig inte bara elektronerna
    med ljusets hastighet-

  152. -utan även protonerna, som är tunga.

  153. De väger 2 000 gånger mer
    än elektronerna, så de är tyngre.

  154. Men vid
    10^25 Watt per kvadratcentimeter-

  155. -rör de sig med ljusets hastighet.
    Det blir viktigt.

  156. Om vi ökar intensiteten ännu mer...

  157. Jag berättar inte hur.

  158. Jonathan Wheeler, i publiken,
    kan berätta om det.

  159. Vi når ett område
    där ljus interagerar med vakuum.

  160. Som min vän Pisin Chen säger:
    "Vi kokar vakuumet."

  161. Vi börjar...

  162. ...skilja riktiga partiklar...

  163. ...från virtuella partiklar i vakuumet.

  164. Det kan vi göra i det här området-

  165. -när intensiteten överstiger
    10^28 W/cm^2.

  166. Vi materialiserar vakuumet.

  167. I vilket fall... Vi får gå vidare.

  168. En sak...

  169. Om vi går tillbaka till intensiteter
    kring 10^14 W per kvadratcentimeter-

  170. -kan vi använda femtosekundslaser-

  171. -som en metod
    för finmekaniskt arbete.

  172. Vi kan ablatera material
    med hög precision.

  173. Skälet att femtosekundslaser
    är bra till det är följande.

  174. Om man använder kontinuerlig laser
    och lyser med den-

  175. -på materialet-

  176. -så kommer hela materialet
    att värmas upp.

  177. Det omöjliggör finmekaniskt arbete.
    Om man använder kortare pulser-

  178. -i nanosekundsområdet-

  179. -är det, i vår värld, oerhört lång tid.

  180. Det blir bättre,
    för värmen hinner inte sprida sig-

  181. -så materialet hinner inte-

  182. -börja smälta.

  183. Sen har vi femtosekundslasern.

  184. Då har man en väldigt snabb puls
    som avger energi-

  185. -och värmen hinner inte sprida sig.

  186. På det sättet får man väldigt fina hål.

  187. Det är ett väldigt precist sätt-

  188. -att ablatera material.

  189. Det här ger en bild av
    vad man kan göra nu.

  190. Det här
    är vanligt förekommande numera.

  191. Ni ser att vi kan göra hål-

  192. -med hög precision
    och utan skador i omgivande material.

  193. Hålen blir väldigt små.

  194. Vi kan göra hål
    mindre än 1 mikrometer, utan skador.

  195. Det finns förstås fina tillämpningar-

  196. -för den här lasern-

  197. -exempelvis inom ögonkirurgi.

  198. Ögonen är ju en magisk vävnad-

  199. -och man måste ha hög precision
    när man jobbar med ögon.

  200. Vi funderade över det.

  201. Vi hade ett litet missöde på mitt labb.

  202. En av mina studenter-

  203. -som sitter i publiken-

  204. -fick en laserstråle i ögat.

  205. Vi tog förstås studenten till sjukhuset-

  206. -och där träffade vi en oftalmolog,
    Ron Kurtz, som också sitter i publiken.

  207. Och... Ron Kurtz tittade
    i Detao Dus ögon.

  208. Båda är alltså här.

  209. Han sa: "Vad märkligt!"

  210. "Ögat har träffats av lasern,
    men det är märkligt."

  211. Detao Du sa: "Vad är märkligt?"

  212. "Jo, skadan på din näthinna
    är helt perfekt."

  213. Det ledde omedelbart till...

  214. Universitetet i Michigan
    blev intresserat och investerade i det.

  215. Det skapade forskningsområdet
    femtosekundslaser-

  216. -som är väldigt viktigt.

  217. Det här ska ge er en bild-

  218. -av vad vi kan göra på hornhinnan.

  219. Vi kan använda det till allt möjligt
    inom oftalmologin.

  220. Det var väldigt spännande.

  221. Jag ska bara visa det här.

  222. Om man har en laser
    med pulser om 50 pikosekunder-

  223. -vilket är lång tid i vår värld-

  224. -eller pulser om 300 femtosekunder-

  225. -kan man skapa flikar
    på ett väldigt bra sätt.

  226. Det har gjorts.

  227. Vi har några oftalmologer-

  228. -här i publiken.

  229. Jag hade ett videoklipp-

  230. -som visar hur en flik skapas.

  231. Dock har jag fått en del kommentarer.

  232. Folk säger att om jag visar klippet
    kanske somliga blir illamående.

  233. Så jag kommer inte att visa det.

  234. Det sparar lite tid också.

  235. Om ni vill prata om det
    har vi specialister här.

  236. Vi har
    minst tre specialister på området här.

  237. Nå, åter till min figur.

  238. Här har vi den.

  239. Som sagt var vi här
    och nu klättrar vi uppåt.

  240. Som jag sa är vi här nu.

  241. Det som är spännande här är...

  242. Vi är... Jag får byta bild.

  243. När man är i det här området-

  244. -mellan 10^20 och 10^25...

  245. När man lyser med lasern på små ytor-

  246. -såna ytor som Donna nämnde,
    stora som ljusets våglängd-

  247. -skapar man enorma intensiteter.

  248. Man kan få
    alla möjliga sorters partiklar-

  249. -och alla möjliga sorters strålning
    med väldigt hög energi.

  250. Vi får en enorm frihet.

  251. Det här är vad vi kallar
    en universell källa-

  252. -till energirika partiklar
    och strålningar.

  253. Forskning kring det här görs i Lund-

  254. -här i Sverige.

  255. För den som är intresserad
    finns några kontaktpersoner här.

  256. Det vi vill göra nu är att skapa...

  257. Den här idén kom från
    Tajima och Dawson.

  258. Toshiki Tajima är en god vän till mig.
    Och till andra, förstås.

  259. Han fick en idé 1979.

  260. Han bad oss titta på änder
    eller liknande på en sjö-

  261. -eller surfare.

  262. Man kan använda samma effekt
    som används av surfare-

  263. -för att sätta partiklar i rörelse.

  264. De skrev en väldigt fin artikel-

  265. -men det var 1979.

  266. Alltså innan 1985.

  267. Jag kände inte till de här effekterna.

  268. Toshi kände inte till CPA.

  269. Som tur var fanns forskare
    vid Naval Research Lab-

  270. -som såg potentialen i-

  271. -att foga ihop CPA
    och svallvågsacceleration-

  272. -för att accelerera partiklar.

  273. Det pågår just nu
    på många laboratorier världen över.

  274. Man har en laser här.

  275. Den får lysa på en gasstråle.

  276. Det skapar plasma.

  277. Plasma är som en sorts soppa
    av elektroner och protoner.

  278. Man skapar en våg. En plasmavåg.

  279. Elektronerna kommer att fångas-

  280. -och släpas fram, i ljusets hastighet,
    av den här vågen.

  281. Det här är... Vi pratade med Olga i går-

  282. -och det här är framtiden
    inom elektronacceleration.

  283. Det finns ett problem
    inom partikelfysiken.

  284. Problemet är att man måste bygga
    enorma acceleratorer.

  285. Det här är Cerns accelerator, LHC.

  286. Den har en omkrets om 27 km-

  287. -och ligger 170 meter under jorden.

  288. Den har förstås kostat-

  289. -enormt mycket pengar.

  290. Nästa accelerator ska bli ännu större-

  291. -och kommer att kosta
    en orimlig mängd pengar.

  292. Därför är det väldigt viktigt
    med ny teknik.

  293. Om vi ersätter den teknik
    som används i dag-

  294. -i de här fallen-

  295. -där man använder radiovågor,
    mikrovågor och så vidare...

  296. Gradienten är i storleksordningen-

  297. -mindre än 100 MeV per meter.

  298. Då måste den vara 27 km lång.

  299. Om man använder den här tekniken-

  300. -som bygger på Tajimas metod
    för att accelerera partiklar-

  301. -då kan man få plats med ett Cern-

  302. -åtminstone i teorin,
    på en fotbollsplan.

  303. Det är rätt bra.

  304. Men vi gillar, precis som Toshi,
    att se framåt hela tiden.

  305. Somliga personer vid myndigheter-

  306. -har svårt att göra det.

  307. Vi är skapta såna.
    Vi gillar att tänka framåt.

  308. Jag kan berätta
    att vi i dagsläget kan skapa-

  309. -apparater med GeV-gradienter,
    som är centimeterlånga.

  310. Vi kan komma upp i 5 GeV.

  311. Det är kanske 10 centimeter.

  312. Så vi kanske får plats med Cern
    på en fotbollsplan-

  313. -men kan vi prestera bättre?

  314. Svaret är ja.

  315. Ja. Vi skulle kunna...

  316. Jag driver inte med er nu.

  317. Vi skulle faktiskt kunna-

  318. -göra en TeV-accelerator
    som ryms på en fingerspets.

  319. Hur då?

  320. I stället för att använda gas-

  321. -som har en väldigt låg elektrontäthet-

  322. -vill vi använda ämnen i fast tillstånd.

  323. Då får man
    sex storleksordningar fler elektroner.

  324. Vi jobbar med gas med låg täthet.

  325. Det låter ju bra-

  326. -men ljus kan väl inte spridas
    i ett fast material med hög täthet?

  327. Det är en vettig poäng,
    men om vi kan utveckla-

  328. -röntgen med hög intensitet...

  329. Vi jobbar inte med synligt ljus,
    utan med röntgenstrålning.

  330. Röntgen med hög intensitet-

  331. -kan penetrera det fasta materialet-

  332. -och skapa en svallvåg.

  333. Det är vad vi jobbar med just nu-

  334. -vid École Polytechnique-

  335. -i samarbete
    med Toshi Tajima vid Irvine-

  336. -och en del personer från ELI.

  337. Vi tror att det här kan vara framtiden:

  338. Att jobba med laseracceleration-

  339. -med högintensiv röntgenstrålning.

  340. Vi har metoder för att göra det.
    Jag hinner inte gå in på det-

  341. -men det är verkligen nåt helt nytt.

  342. En snabb påminnelse:

  343. Vi har tre fantastiska laboratorier-

  344. -som byggs av EU.

  345. De finns i Tjeckien, Ungern
    och Rumänien.

  346. Det är tre fantastiska labb.

  347. De ska göra lite olika saker-

  348. -inte samma sak tre gånger.

  349. Det är helt fantastiskt-

  350. -att de snart kommer att vara i gång-

  351. -och ta emot många användare.

  352. Och... Ja...

  353. ELI är nära att nå målet 10 PW.

  354. Det här är en viktig tillämpning-

  355. -för att återvända till tillämpningarna.

  356. Det finns viktiga tillämpningar
    om man kan skapa partikelstrålar.

  357. Tänk er att vi kan skapa protonstrålar.

  358. Det är, vid behandling av cancer...

  359. Det är förstahandsvalet.

  360. Protoner är inte
    som annan partikelstrålning.

  361. De bränner inte bort vävnaden-

  362. -mellan huden och tumören.

  363. Man kan komma åt tumörer
    nästan utan att påverka nåt annat.

  364. Man kan få in sin proton i tumören
    med hög precision.

  365. Nåt som är fint med högintensiv laser-

  366. -är att man kan göra partiklar.

  367. De partiklarna kan vara radionuklider
    och så vidare.

  368. Man kan använda laser
    för att föra in de här partiklarna-

  369. -i närheten av eller i tumören-

  370. -hos patienten.

  371. Man kan också använda-

  372. -de här radioisotoperna-

  373. -i olika former av diagnostik.

  374. Det här med CPA-

  375. -eller laser med högintensivt ljus-

  376. -kommer att bli väldigt användbart-

  377. -inom läkekonsten.

  378. Det finns även andra tillämpningar.

  379. Det här är drömmar,
    men jag gillar att drömma.

  380. Jag har gjort det hela livet
    och kunnat leva på det.

  381. Nå, i vilket fall...

  382. Vi har ett stort problem.

  383. Det här jobbar vi på med Toshi.

  384. Vi jobbar inte på det
    för att det är lätt.

  385. Vi jobbar på det för att det är svårt.

  386. Det vi vill göra är
    att omvandla kärnavfall-

  387. -för kärnkraft är kanske
    det bästa alternativet för framtiden-

  388. -men man får ändå
    en massa skräp över.

  389. Farligt skräp.

  390. Toshi myntade begreppet
    "toalettvetenskap".

  391. Det är dags för toalettvetenskap
    och att städa upp det vi skapar-

  392. -när vi genererar energi.

  393. Och tanken är denna:

  394. Vi måste hitta sätt-

  395. -att lindra effekterna av kärnavfall.

  396. Ett sätt kan vara
    att omvandla kärnavfallet-

  397. -till nya former av atomer-

  398. -som inte är radioaktiva.

  399. Då måste man förändra
    kärnans sammansättning.

  400. Säg att man har en kärna av atom A-

  401. -eller isotop A,
    som är radioaktiv under lång tid.

  402. Exemplet är teknetium-

  403. -som är radioaktivt
    i hundratusentals år.

  404. Om vi kan ta neutroner-

  405. -vilket vi ju kan göra nu...

  406. Vi kan göra alla sorters partiklar,
    inklusive neutroner.

  407. Vi kan skapa neutroner i kärnan-

  408. -och därmed förändra isotopen,
    från A till B.

  409. På det sättet kan man få-

  410. -en substans som är radioaktiv
    i några sekunder.

  411. Det är förstås ett gynnsamt exempel.

  412. Vi vill vidga konceptet-

  413. -till kärnavfall-

  414. -som verkligen förorenar våra liv.

  415. Om man har tur
    och isotop B blir isotop C-

  416. -då blir den stabil
    och slutar avge strålning.

  417. För att sammanfatta:

  418. Extremt ljus kan generera-

  419. -de största fälten,
    de största accelerationerna-

  420. -de högsta temperaturerna
    och de högsta trycken.

  421. Det ger hopp och möjligheter-

  422. -för vetenskapens
    och teknikens framtid.

  423. Tack ska ni ha. Jag vill tillägga-

  424. -att det händer mycket
    inom mitt fält just nu-

  425. -alltså inom extremt ljus-

  426. -men att vi ännu inte har sett
    det bästa.

  427. Tack ska ni ha.

  428. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gérard Mourou, fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Lasrar, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare, Optik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

James P Allison, medicin

James P Allison, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han utvecklade en ny behandlingsprincip mot cancer genom att studera ett känt protein som fungerar som en broms i immunsystemet. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Tasuku Honjo, medicin

Tasuku Honjo, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han etablerat en ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Arthur Ashkin, fysik

Arthur Ashkin, Nobelpristagare i fysik 2018, har utvecklat den optiska pincetten som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler och levande bakterier utan att skada dem. Föreläsningen hålls av kollegan René-Jean Essiambre. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Donna Strickland, fysik

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

George P Smith, kemi

George P Smith, Nobelpristagare i kemi 2018, ligger bakom metoden fagdisplay, som bland annat kan användas för att utveckla antikroppar mot autoimmuna sjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gregory P Winter, kemi

Gregory P Winter, Nobelpristagare i kemi 2018, beskriver hur han genom riktad evolution av antikroppar har tagit fram läkemedel mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Frances H Arnold, kemi

Frances H Arnold, Nobelpristagare i kemi 2018, har genom så kallad riktad evolution tagit fram enzymer som bland annat används för att tillverka biobränsle och läkemedel. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

William D Nordhaus, ekonomi

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018, beskriver hur hans simuleringsmodell kan användas i arbetet med att beräkna kostnader knutna klimatförändringar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Paul M Romer, ekonomi

Hur kan vi uppnå en varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen? Paul Romer, ekonomipristagare 2018, ger oss sina teorier. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Mörkret vid tidens ände

I "Mörkret vid tidens ände" berättar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om den mörka materien, den mörka energin och tiden före Big Bang. Vi får veta hur det gick till när vårt universum skapades och att vårt universum kan vara en liten del av ett större multiversum. Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta I rymden kan alla se dig tweeta

Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Fråga oss