Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Föreläsningar av 2018 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018 : William D Nordhaus, ekonomiDela
  1. Först måste vi acceptera
    och inse allvaret i klimatförändringen.

  2. Forskarna måste jobba vidare-

  3. -och folk måste rata politiker som
    sprider falska och tendentiösa idéer.

  4. I den moderna teknikens namn
    håller jag koll på tiden med en Iphone.

  5. Tack så mycket.

  6. 2018 års pris i ekonomisk vetenskap-

  7. -tillstår den teknologiska utvecklingens
    och klimatförändringens betydelse.

  8. De här två ämnena är nära besläktade.

  9. Båda tar sig an de externaliteter
    som hör ihop med ekonomisk tillväxt.

  10. Båda undersöker
    så kallade marknadsmisslyckanden.

  11. Det handlar alltså
    om oreglerade marknaders oförmåga-

  12. -att säkerställa att ekonomisk tillväxt
    tillfredsställer mänskliga behov-

  13. -samtidigt som den skyddar oss
    och vår miljö.

  14. Min föreläsning fokuserar
    på en del av det - klimatförändringen-

  15. -och de utmaningar nationer står inför-

  16. -när de utformar åtgärder
    för att bromsa den.

  17. Jag står här och talar
    på det här podiet i dag.

  18. Jag är bara en representant för vad jag
    tänker på som ett osynligt college-

  19. -med människor
    spridda över tid och rum.

  20. Inte bara inom ekonomi,
    utan många fält.

  21. Jag återkommer till det.

  22. Man tar itu med problem som inte
    bara handlar om klimatförändringen-

  23. -utan även om ekonomins samspel
    med naturen-

  24. -och hur vi samspelar med dem.

  25. Jag är här tack vare mina föräldrar-

  26. -min fru Barbara, som har stått
    vid min sida hela mitt vuxna liv-

  27. -och mina barn och barnbarn
    som finns där för mig.

  28. Mina lärare
    har varit en stor inspirationskälla.

  29. Ett betydande antal av dem har stått
    på motsvarigheter till den här scenen-

  30. -genom årens lopp.

  31. Mina kollegor, av vilka många är här.

  32. Mina studenter, av vilka vissa är här.

  33. Och mina kritiker,
    av vilka vissa nog är här.

  34. Jag vill rikta ett särskilt tack
    till mina kritiker.

  35. Det är de personer man lär sig mest av.

  36. Till slut
    vill jag tacka institutionerna.

  37. Jag vill betona något som är av stor
    vikt, fastän vi inte alltid inser det.

  38. Institutionerna som ger oss stöd.

  39. Våra skolor.

  40. Våra familjer,
    som är som institutioner i miniatyr.

  41. Våra universitet.

  42. Våra nationella akademier,
    i Sverige, USA och på andra platser.

  43. De gör att vi kan vara
    i den här storslagna salen.

  44. Vi är här eftersom vi
    lever i välmående demokratier-

  45. -och inte i grottor, där vi dör unga.

  46. Utan dem skulle jag jobba med att
    bära tegel i Albuquerque eller liknande.

  47. Jag vill tacka alla jag nämnde.
    Åter till föreläsningen.

  48. Vi har ett klimatproblem på grund av att
    marknader misslyckas i energisektorn.

  49. Det beror på att en av biprodukterna
    av framför allt fossila bränslen-

  50. -inte är prissatt,
    och därmed underprissatt.

  51. Marknaderna sätter ett nollpris
    på den här biprodukten - externaliteten.

  52. Den faktiska sociala kostnaden
    för koldioxid, i det här fallet-

  53. -är, som vi nu vet, hög.

  54. Precis hur hög, och hur man ska
    prissätta koldioxid och hantera det här-

  55. -står i fokus för en hel del forskning.

  56. Det är också ämnet
    för den här föreläsningen.

  57. Ekonomin har utvecklat en analytisk
    verktygslåda för externaliteter.

  58. Externaliteterna är som sagt oavsedda
    bieffekter av ekonomisk tillväxt.

  59. De uppstår utanför marknaden och
    fångas inte upp av marknadspriserna.

  60. Global uppvärmning är kolossen bland
    alla miljörelaterade externaliteter.

  61. Jag har en väldigt hemsk målning här.

  62. Det här är Goyas "Kolossen",
    som jag visar eftersom....

  63. Som ni kanske vet
    finns den på Pradomuseet.

  64. Jag ser på klimatförändringen som
    ett hot mot vår planet och vår framtid.

  65. Den är extra skadlig eftersom den
    involverar så mycket av vår vardag.

  66. Den påverkar hela planeten,
    och den gör det i århundraden framåt.

  67. Framför allt kan ingen av oss,
    som enskilda individer-

  68. -göra något för att bromsa den.

  69. Precis som människorna
    som kryper ihop där-

  70. -blir åtminstone vissa av oss
    väldigt skrämda av utsikterna.

  71. Vi går vidare från det här konstverket-

  72. -till en annan konstform:
    ekonomi och klimatforskning.

  73. Den kan vi ta.

  74. Klimatförändringen involverar
    många olika sektorer eller fält-

  75. -som atmosfärkemi, geofysik,
    glaciologi, ekologi, ekonomi-

  76. -statsvetenskap, spelteori och
    internationell rätt, som några exempel.

  77. Eftersom klimatförändringens
    olika delar är så sammanvävda-

  78. -behöver vi, vilket nämndes tidigare,
    integrerade beräkningsmodeller-

  79. -för att handskas med problemet
    på ett noggrant sätt.

  80. Det finns så kallade
    integrerade beräkningsmodeller.

  81. De integrerar kunskap från flera fält
    i ett ramverk eller en modell.

  82. Modellerna bygger på
    grundläggande vetenskapliga teorier.

  83. De blir alltmer datoriserade.
    Vi gör analyser också-

  84. -men modellerna är i regel datoriserade
    och av varierande komplexitet.

  85. Mitt arbete med de här modellerna
    började med en väldigt enkel modell.

  86. Först handlade den om energi,
    och sen även klimat.

  87. Jag började 1974,
    vid Internationella institutet i Wien.

  88. Sen...

  89. Jag ser det som att jag stapplade fram
    i nästan två årtionden.

  90. Jag provade olika metoder, som inte
    fungerade eller fångade rätt saker.

  91. Jag lyckades inte med analysen-

  92. -och en del av fälten var inte
    utvecklade empiriskt eller analytiskt.

  93. 1992 landade jag slutligen i...
    Det var som att landa på månen.

  94. Jag landade
    i den så kallade Dice-modellen.

  95. Modellen heter så, och namnet fångar
    en del av de involverade riskerna.

  96. Jag ska prata mer om den senare.

  97. Den är uppdaterad
    för att fungera i nuläget.

  98. Den analytiska strukturen
    är likadan som tidigare.

  99. Den har utvecklats
    vad gäller parametrar och detaljer-

  100. -men strukturen
    är i princip densamma som 1992.

  101. Strukturen ser ni här.
    Jag går igenom den snabbt.

  102. Ekonomisk tillväxt leder till utsläpp.

  103. Det beror på bilkörning, uppvärmning
    och flygresor.

  104. Det ger högre koldioxidhalter och
    annat som orsakar klimatförändring.

  105. Utöver temperatur
    handlar det om nederbörd, havsnivåer-

  106. -och en massa andra processer.

  107. Nästa pil leder till ekologiska
    och ekonomiska konsekvenser.

  108. Sämre skördar, kustöversvämning-

  109. -och havsförsurning -
    ett koldioxidproblem.

  110. Jag ska inte prata så mycket om det,
    men det är dåligt för kräftdjur.

  111. Nästa ruta är klimatåtgärder
    för att minska utsläppen-

  112. -som handel med utsläppsrätter,
    som ni har i Europa-

  113. -koldioxidskatt, som ni har i Sverige,
    och andra regleringar.

  114. Åtgärderna leder sedan tillbaka upp
    och minskar utsläppen-

  115. -och påverkar i någon utsträckning
    den ekonomiska tillväxten.

  116. Jag satte dit pilarna för att...
    De första två har vi belägg för.

  117. De andra två förekommer inte alltid.

  118. Det här är det cirkulära flöde
    som ingår i modellen vi pratar om i dag.

  119. Jag vill prata lite...

  120. Nu ska vi se.

  121. Jag vill prata lite om matematik
    som språk betraktat-

  122. -framför allt för unga och studenter
    som funderar på vad de ska studera.

  123. Min lärare, mentor och medförfattare
    Paul Samuelson-

  124. -som var
    USA:s första ekonomipristagare-

  125. -låg bakom matematikens införande
    i ekonomin.

  126. Han menade att matematik behövs
    om vi ska förstå komplexa fenomen.

  127. Det är inbyggt i min hjärna nu-

  128. -precis som det engelska språket
    är en del av min hjärna.

  129. Den stora amerikanska fysikern
    Josiah Willard Gibbs-

  130. -ställde sig upp under ett möte på Yale
    om främmande språk och sa:

  131. "Matematik är språk."
    Sen satte han sig igen.

  132. Han hade rätt, och det språket
    tar allt större plats i våra liv-

  133. -från datorerna
    som får allt här att fungera-

  134. -till kraftverk och
    medicinska skanningar som räddar liv.

  135. Jag tror att matematik är framtiden.

  136. Vi måste studera främmande språk,
    poesi och konst-

  137. -men matematik är avgörande
    för så många saker i vår framtid.

  138. Matematiken är också central
    i vår klimatekonomiska modell.

  139. Jag ska visa en bild
    på matematiken bakom modellen.

  140. Här är den - det är allt. Det är
    ett begränsat maximeringsproblem.

  141. Det är ganska förenklat,
    med vektorer och integraler.

  142. Det diskretiseras
    i den datoriserade modellen-

  143. -men ni som kan modeller
    och matematisk ekonomi tänker:

  144. "En helt vanlig,
    gammal hederlig tillväxtmodell."

  145. Ni som kan matematik tänker:
    "Intressant."

  146. Ni som inte gör det kan se det
    som ett komplement till Goya.

  147. Kanske mindre skrämmande
    - eller mer - men var inte rädda.

  148. Ekonomer har fokuserat på...
    Över till några av resultaten.

  149. Ekonomer och andra har fokuserat
    på strategier mot klimatförändringen.

  150. Det finns tre potentiella strategier.

  151. Att minska utsläppen
    är den jag ska fokusera på.

  152. En annan är ta bort koldioxid
    från atmosfären, vilket vore underbart.

  153. Man kan odla träd för att göra det,
    men...

  154. Inga men.

  155. Man kan också reglera solstrålningen
    genom att sprida stoft i stratosfären.

  156. Minskade utsläpp
    är det enda realistiska i nuläget.

  157. Det kan förändras, men eftersom det är
    vad vi har nu så fokuserar jag på det.

  158. Det är visserligen realistiskt,
    men det är också dyrt-

  159. -framför allt om vi ska vara ambitiösa.

  160. Ni ska få ett exempel.

  161. Ett vanligt mål vid internationella
    förhandlingar och åtgärder-

  162. -är att begränsa temperaturen till
    två grader över förindustriell nivå.

  163. Det uppskattas kosta
    ungefär 4 % av våra inkomster-

  164. -över de kommande hundra
    eller tvåhundra åren.

  165. Det är bra för naturen, men det är inte
    särskilt lockande för väljarna-

  166. -att minska inkomsten så mycket.

  167. Det visar att det är en avvägning.

  168. Jag ska också säga lite om skadorna.

  169. Inom ekonomin väger vi kostnaden
    för att minska utsläppen-

  170. -och att bromsa klimatförändringen
    och uppvärmningen-

  171. -mot hur mycket skadorna minskar.

  172. Man måste använda modellerna
    och räkna ut hur stor skadorna blir.

  173. Man kan tycka
    att skadorna låter enklare.

  174. "Minskningar handlar om fysik
    och kemi och sådant."

  175. "Skadorna är bara ekonomi
    och ekologi."

  176. Faktum är dock
    att skadorna är mycket svårare.

  177. Det är nog den svåraste uppgiften
    av alla processer på den förra bilden.

  178. Det är långt fram i tiden och rör saker
    vi inte förstår eller har erfarenhet av.

  179. Det är nog den svåraste delen.

  180. Jag ska visa några belysande resultat.

  181. Bilderna lär finnas tillgängliga sen.
    Kommer de det?

  182. De kommer nog finnas på hemsidan.

  183. Det här går snabbt, men ni som vill
    titta närmare på dem hittar dem där.

  184. Jag ska visa ett exempel på resultaten
    med Dice-modellen.

  185. Det är en av många modeller.

  186. Det finns folk här i rummet -
    ni vet vilka ni är-

  187. -som jobbar med andra, fina modeller.
    Folk världen över gör det.

  188. Jag pratar om den här
    eftersom jag kan den.

  189. Den är också praktiskt enkel
    och mångsidig-

  190. -på så sätt att den knyter ihop
    alla lösa ändar.

  191. Vissa andra modeller gör inte det.

  192. De här modellerna är dock förenklade.

  193. Här är klimatsektorn två ekvationer.

  194. Större klimatmodeller
    kan ha en miljon ekvationer.

  195. De här har inte samma skärpa-

  196. -som de mest uttömmande
    och senaste modellerna.

  197. Jag ska... Ursäkta.

  198. Jag ska ta upp fyra åtgärdsmodeller
    lite snabbt.

  199. En är att fortsätta som vanligt,
    alltså inga eller minimala åtgärder.

  200. En andra är att väga kostnad mot nytta.

  201. En tredje är att begränsa temperaturen
    till 1,5 grad - det senaste målet-

  202. -eller 2 eller 2,5 grader.

  203. Sen har vi min version av det.

  204. Man har inget absolut tak, utan
    begränsar medelvärdet under en tid.

  205. Många processer
    är funktioner av medelvärden-

  206. -och inte absoluta nivåer
    vid en viss tidpunkt.

  207. De fyra
    ska jag visa några resultat från.

  208. En sak är att man tar...
    Man jämför att fortsätta som vanligt-

  209. -med att t.ex. begränsa temperaturen
    till två grader, som i alternativ tre.

  210. Hur gör man det effektivast?

  211. Man har kostnader och system
    och vill ta reda på-

  212. -hur man begränsar det till två grader
    på det ekonomiskt billigaste sättet.

  213. Den här bilden visar...

  214. Den är lite rörig, men jag ska förklara.

  215. Det här är tid fram till år 2150,
    för att ge det ett lite större djup.

  216. Det här går från noll till sex grader
    över förindustriell nivå.

  217. Vi är redan på ungefär 0,8-0,9 grader.

  218. Här ser ni olika alternativ.

  219. Det översta är att inte göra något,
    och det bara stiger.

  220. Ökningen är ganska påtaglig
    framåt år 2150.

  221. Här är ett alternativ som bygger
    på ekonomisk kostnad och nytta.

  222. Man väger kostnad mot nytta.

  223. Det gröna är en begränsning
    på två grader.

  224. Några andra är två grader under
    en medelvärdesperiod på 200 år-

  225. -och två grader respektive 1,5 grad
    med en medelvärdesperiod på 100 år.

  226. De är ganska... Om man börjar...

  227. De är ganska lika varandra ett tag
    och börjar dela upp sig runt år 2050.

  228. De utvecklas väldigt olika.

  229. Det viktiga är att åtgärder nu
    kan ge mycket olika framtider-

  230. -från väldigt höga temperaturer till
    relativt låga, om man begränsar dem.

  231. Nästa bild visar ekonomin
    som ligger bakom det här.

  232. De gröna staplarna visar...

  233. Tänk inte för mycket
    på enheterna till vänster.

  234. Det är aktuella värden,
    men staplarna är det relevanta.

  235. Ni ser skadorna vid inga
    och optimerade åtgärder-

  236. -och begränsad uppvärmning.

  237. Skadorna minskar förstås
    när man begränsar uppvärmningen.

  238. Från vänster till höger
    är åtgärderna alltmer ambitiösa.

  239. Skadorna minskar,
    men vad kostar det?

  240. Att inte göra något kostar inget, men
    är man mer ambitiös stiger kostnaden.

  241. Som ekonom vill man hitta en balans.

  242. Om man...

  243. Extremerna är mycket skada
    och ingen kostnad och vice versa.

  244. Någonstans i mitten finns en balans.

  245. Som ekonom - eller generellt -
    vill man hitta den bästa balansen.

  246. Är det optimerade åtgärder eller två
    grader, och vilken medelvärdesperiod?

  247. Man vill hitta en balans
    mellan kostnad och skador.

  248. Ekonomi...

  249. Nu ska vi se.

  250. Ja.

  251. Ekonomin pekar på en
    obekväm sanning om klimatåtgärder.

  252. För att vara effektiva måste åtgärderna
    höja priset på kol eller koldioxid.

  253. På så sätt korrigerar man
    externaliteten på marknaden.

  254. En av de ekonomiska insikter
    som jag brinner för-

  255. -är att det enda effektiva
    är att höja priset.

  256. Att sätta ett pris på det vi gör
    är det enda som...

  257. Vi måste få miljardtals människor -
    nu och i framtiden - miljontals företag-

  258. -och tusentals regeringar att vidta
    åtgärder om vi ska ta oss åt rätt håll.

  259. Det går bara att göra effektivt
    genom att höja priset på koldioxid.

  260. Jag ska prata lite
    om historien bakom det.

  261. Det är en intressant
    vetenskaplig berättelse.

  262. Tanken med ett koldioxidpris-

  263. -bygger på forskning om dualvariabler
    inom linjärprogrammering-

  264. -och det arbete som Kantorovitj och
    Koopmans fick Nobelpriset för 1975.

  265. Om man genomför den optimering
    som jag visade lite tidigare-

  266. -och bara plöjer igenom den
    och tittar...

  267. Förr använde man datautskrifter,
    där man såg dualvariablerna.

  268. Jag kliade mig i huvudet när jag såg
    koldioxidbegränsningens dualvariabler.

  269. De såg olika ut för olika källor.

  270. Till slut insåg jag...

  271. Jag ska läsa upp vad jag skrev
    när jag först insåg det här 1977.

  272. Jag har inte kommit så mycket längre.

  273. "På grund av externaliteterna
    säkerställer inga mekanismer"-

  274. -"att man väljer
    en lämplig kontrollnivå."

  275. "Att införa effektiva åtgärder
    innebär att sätta ett positivt pris"-

  276. -"på koldioxidutsläpp i atmosfären"-

  277. -"'koldioxidskatter'"-

  278. -"som ett sätt att implementera globala
    åtgärder på decentraliserad nivå på."

  279. Det var första gången jag insåg att
    man kan se på det här på det sättet.

  280. Det har utvecklats genom åren.

  281. Jag ska inte prata
    så mycket mer om det.

  282. Det här försvann länge-

  283. -och återkom 20 år senare i och med
    idén om koldioxidens sociala kostnad.

  284. Det handlar om kostnaden
    för ett ton koldioxid i atmosfären.

  285. Det är nu centralt för nationella
    åtgärder och klimatinstitutioner-

  286. -när man ska införa ett koldioxidpris
    eller koldioxidskatter.

  287. Genom åren har länder förhandlat fram
    många internationella klimatavtal.

  288. Ramkonventionen, Kyotoavtalet,
    Köpenhamnsavtalet, Parisavtalet...

  289. Man kanske frågar sig hur det går.

  290. Är koldioxidpriset på rätt nivå,
    för lågt eller för högt?

  291. Svaret är att världspriset på koldioxid
    inte är i närheten av där det ska vara.

  292. Det är kanske en tiondel av
    den lägst beräknade sociala kostnaden.

  293. Det faktiska globala koldioxidpriset
    är i princip noll.

  294. Jag ska inte gå igenom
    de olika beläggen för det-

  295. -men jag vill prata om varför det är
    ett problem och vad vi kan göra åt det.

  296. Så...

  297. Som jag ser på saken
    så är problemet här-

  298. -att avtalen varit ineffektiva vad
    gäller att begränsa koldioxidutsläpp.

  299. Jag ska visa ett diagram.

  300. Det här är de globala utsläppen
    från 1970 till 2017.

  301. Åtgärderna har inte fungerat
    mot klimatförändringen.

  302. Det beror på
    att vissa är fripassagerare.

  303. Det innebär att man drar nytta
    av kollektiva handlingar-

  304. -utan att betala kostnaden eller bidra.

  305. När det gäller internationella
    klimatåtgärder innebär det-

  306. -att man får minskade skador men inte
    genomför några dyra åtgärder själv.

  307. Jag ska prata lite om det
    ekonomiska fripassagerarproblemet-

  308. -i klimatsammanhanget.

  309. När jag forskade om det här,
    utifrån många utmärkta studier-

  310. -om ekonomiska aspekter av avtal
    och spelteori-

  311. -kom jag fram till en lösning
    i form av en klimatklubb.

  312. Jag ska prata om det
    under de sista tre minuterna.

  313. Tanken med en klimatklubb är-

  314. -att länder kan komma åt fripassagerar-
    problemet vid internationella avtal-

  315. -om de använder samma modell
    som en klubb.

  316. En klubb är en överenskommelse
    som...

  317. Vi är ju alla med i klubbar
    av olika slag.

  318. De finns internationella klubbar.
    Ni är ju med i EU.

  319. Sverige är inte medlem i klubben Nato,
    men ni har nytta av den.

  320. Världshandelsorganisationen
    har vi alla nytta av.

  321. Tanken är att förändra vår syn
    på klimatavtal som i princip frivilliga-

  322. -och göra så att de inte bara
    innebär förmåner, utan även kostnader.

  323. Det exempel som jag föreslår-

  324. -är en klimatklubb
    mot fripassagerarproblemet.

  325. Man har avgifter
    i form av utsläppsnedskärningar-

  326. -men icke-medlemmar bestraffas med
    tullar på importer till klubbområdet.

  327. Man kan sätta ett målpris på koldioxid
    på 50 dollar per ton.

  328. Nationer får sätta sitt inhemska pris
    utifrån vilka mekanismer de vill-

  329. -men om man inte deltar får man
    en strafftull gentemot klubbområdet.

  330. Avgiften består av utsläppsminskning,
    och straffet består av tullar.

  331. Jag har ett exempel från när jag talade
    vid American Economic Association.

  332. Det är enkelt.

  333. Staplarna från vänster till höger
    är tullnivåer för klubben.

  334. Det finns femton regioner.

  335. Stapelhöjden visar antalet medverkade
    som en funktion av varje tullnivå.

  336. Den första tullnivån är noll,
    och där straffas icke-deltagande inte.

  337. Ingen deltar.

  338. Exemplet här är 50 dollar per ton.

  339. Stigande tullavgifter innebär som ni ser
    att fler och fler nationer deltar.

  340. Är de höga nog deltar alla nationer.

  341. Vi har långt kvar till en klimatklubb
    eller motsvarande åtgärder-

  342. -men jag tycker att vi borde betrakta
    det här som en modell att sträva mot.

  343. Jag avrundar här, med fyra punkter
    angående vad vi måste göra nu.

  344. Först måste vi acceptera
    och inse allvaret i klimatförändringen.

  345. Forskarna måste jobba vidare-

  346. -och folk måste rata politiker som
    sprider falska och tendentiösa idéer.

  347. Det är viktigt.

  348. Vi måste höja priset på koldioxid
    och utsläpp av andra växthusgaser.

  349. Vi måste agera lokalt och nationellt-

  350. -men åtgärderna måste även
    samordnas på global nivå.

  351. Och...

  352. Det var det.

  353. Avslutningsvis är det uppenbart-

  354. -att en snabb teknologisk utveckling
    i energisektorn behövs för övergången.

  355. Det avslutar min diskussion om klimat-
    förändringens ekonomiska utmaningar.

  356. Jag vill betona att lösningen handlar om
    att utnyttja mänsklig sinnrikhet-

  357. -för att utveckla och lansera
    koldioxidsnål teknik.

  358. Med den tanken-

  359. -vänder jag mig till de insikter
    om teknologisk utveckling-

  360. -som utvecklats
    av min medpristagare Paul Romer.

  361. Hör upp! Tack.

  362. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

William D Nordhaus, ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018, beskriver hur hans simuleringsmodell kan användas i arbetet med att beräkna kostnader knutna klimatförändringar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk teori, Finansväsen, Hållbar utveckling, Nationalekonomi, Nobelpristagare, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

James P Allison, medicin

James P Allison, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han utvecklade en ny behandlingsprincip mot cancer genom att studera ett känt protein som fungerar som en broms i immunsystemet. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Tasuku Honjo, medicin

Tasuku Honjo, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han etablerat en ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Arthur Ashkin, fysik

Arthur Ashkin, Nobelpristagare i fysik 2018, har utvecklat den optiska pincetten som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler och levande bakterier utan att skada dem. Föreläsningen hålls av kollegan René-Jean Essiambre. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Donna Strickland, fysik

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

George P Smith, kemi

George P Smith, Nobelpristagare i kemi 2018, ligger bakom metoden fagdisplay, som bland annat kan användas för att utveckla antikroppar mot autoimmuna sjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gregory P Winter, kemi

Gregory P Winter, Nobelpristagare i kemi 2018, beskriver hur han genom riktad evolution av antikroppar har tagit fram läkemedel mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Frances H Arnold, kemi

Frances H Arnold, Nobelpristagare i kemi 2018, har genom så kallad riktad evolution tagit fram enzymer som bland annat används för att tillverka biobränsle och läkemedel. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

William D Nordhaus, ekonomi

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018, beskriver hur hans simuleringsmodell kan användas i arbetet med att beräkna kostnader knutna klimatförändringar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Paul M Romer, ekonomi

Hur kan vi uppnå en varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen? Paul Romer, ekonomipristagare 2018, ger oss sina teorier. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - KI 200 år: Populärvetenskapliga föreläsningar

Vad utmärker ett friskt företag?

Tydliga strategier, delaktiga medarbetare och rutiner för rehabilitering. Det är några faktorer som utmärker företag med friska medarbetare, menar Magnus Svartengren, professor i yrkes- och miljömedicin. Populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Karolinska Institutet som fyller 200 år.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnslav

Nästan 30 miljoner människor lever i slaveri världen över. I Mauretanien i norra Afrika beräknas var 25:e människa leva som slav. 8-årige Yerk är en av dem. Det här är berättelsen om barnslavarna Yerk, Saed och Mbarka i Mauretanien.

Fråga oss