Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Föreläsningar av 2018 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018 : Donna Strickland, fysikDela
  1. Artikeln var bara tre sidor lång
    men gav mig Nobelpriset.

  2. Där användes bara en millijoule energi.

  3. Det är all energi som krävs för
    ögonkirurgi och för att skära i glas.

  4. Tack. Jag ska tala om
    hur ljus interagerar med materia.

  5. Väldigt intensivt ljus
    interagerar annorlunda med materia.

  6. Jag ska förklara
    hur vi skapade en intensiv laser-

  7. -och hur vi fick tänka om
    kring intensivt ljus och materia.

  8. Vi börjar med
    hur ljus interagerar med materia.

  9. Forskarna har i århundraden undrat
    om ljus består av partiklar-

  10. -eller om det består av vågor.

  11. I slutet av 1800-talet ansåg forskarna
    att ljus bestod av vågor.

  12. De belyste material
    med olika färgat ljus-

  13. -och såg hur elektroner
    lämnade materialet.

  14. Jag tänker bara beskriva
    ljus som vi kan se.

  15. Den längsta våglängden vi kan se
    är rött ljus.

  16. Våglängden ges av avståndet
    mellan vågtopparna.

  17. När de belyste material med rött ljus
    frigjordes inga elektroner.

  18. De förstärkte ljuset,
    men inga elektroner frigjordes.

  19. De bytte till grönt ljus, som har
    lite tätare mellan vågtopparna.

  20. Då frigjordes elektroner,
    men med väldigt låg hastighet.

  21. De ökade kraften,
    och då lossnade fler elektroner-

  22. -men med väldigt låg hastighet.

  23. När de försökte med violett ljus,
    den kortaste våglängd vi kan se-

  24. -frigjordes elektronerna
    med högre hastighet.

  25. När de ökade kraften frigjordes fler
    elektroner, men med samma hastighet.

  26. Så beter sig inte en våg.

  27. Föreställ er en stenig strand...
    Och om man bara har små...

  28. Jag talar så starkt
    att jag inte behöver nån mikrofon.

  29. På en strand med små krusningar
    i vattnet ligger småstenar stilla.

  30. Men vid stora vågor
    kastas stenarna upp.

  31. Så förflyttar vågor föremål.

  32. När vi ökade ljusets kraft trodde vi att
    elektronerna skulle få högre hastighet-

  33. -men det fick de inte.

  34. Denna man, Albert Einstein, som nog
    kom på det mesta inom fysik-

  35. -fick Nobelpriset för sin beskrivning
    av den här effekten.

  36. Det är vi inom optiken stolta över.

  37. Han insåg
    att ljusets energi är kvantiserad.

  38. Denna minsta energimängd ljus
    kallar vi för foton.

  39. Det är en våglik partikel.

  40. Det är alltså så
    att den totala energin i ljuset-

  41. -är den individuella fotonens energi
    multiplicerad med antalet fotoner.

  42. Han listade ut att varje fotons energi
    ges av våglängden.

  43. Jag gör en liknelse, eftersom det är
    svårt att uppfatta ljusets energi.

  44. Vi använder gravitationen
    som alla är bekanta med.

  45. En boll faller snabbare vid nedslaget
    ju högre upp man släpper den från.

  46. En röd foton är en liten foton.

  47. Vi tänker oss en basketkorg
    på en plan för barn.

  48. En röd foton som spelar basket
    kan ställa sig på tå-

  49. -men den når inte korgen
    för att släppa ner elektronen.

  50. Oavsett hur många barnliknande fotoner
    det finns-

  51. -så kommer elektronen aldrig
    att gå genom korgen.

  52. Grönt ljus är som en vuxen
    som spelar på en barnplan.

  53. De kan dunka men bara nätt och jämnt.

  54. När de släpper bollen...
    Oj. Vi får backa.

  55. Släpp bollen.
    - Där ser ni hur långsamt den faller.

  56. En violett foton är som en proffsspelare
    - de är långa och når ovanför korgen.

  57. När de kastar i bollen
    får den högre hastighet.

  58. Men det kvittar hur många violetta
    fotoner man har.

  59. Alla skulle falla med samma hastighet.
    Det är bara fler elektroner som frigörs.

  60. Den fotoelektriska effekten är
    kvantmekanik, men tänk inte på det.

  61. Den visade
    hur ljus interagerar med materia-

  62. -och hur en foton träffar
    en atom åt gången.

  63. Om fotonens energi är högre än
    den energi som håller fast elektronen-

  64. -frigörs elektronen.

  65. Fler fotoner
    interagerar med fler atomer-

  66. -men alltid med bara en foton per atom.

  67. Så uppfattade man ljusets interaktion
    med materia i början av 1900-talet.

  68. Sen kom den här kvinnan
    - Maria Goeppert-Mayer...

  69. ...den andra kvinnan
    som fick ett Nobelpris.

  70. Jag vet inget
    om det hon fick Nobelpriset för-

  71. -men jag ska berätta
    om hennes avhandling.

  72. 1931 skrev hon en artikel
    som jag citerade i min avhandling.

  73. Varför funderade hon på det här?

  74. Hon kanske undrade varför fotoner
    inte kan umgås med varandra?

  75. Varför kan inte fotoner samarbeta?

  76. Om två fotoner träffar atomen samtidigt
    och delar med sig av sin energi-

  77. -kan två röda fotoner ge samma energi
    som en violett foton.

  78. Då frigörs en elektron
    med hög hastighet.

  79. Vi kallar det multifotonjonisation-

  80. -när fler fotoner är inblandade.

  81. Jag vet inte vad hon kallade det.
    Hon skrev på tyska.

  82. Vi vet det nu,
    men då hade ingen sett det.

  83. Einstein undrade
    varför forskarna såg vad de såg.

  84. Jag vet inte vad som fick Maria
    Goeppert-Mayer att tänka på det.

  85. Men det skulle dröja trettio år
    innan nån kunde se effekten.

  86. Peter Frankens grupp
    på University of Michigan-

  87. -var de första som såg
    en multifotoneffekt.

  88. I deras experiment
    avgav inte atomerna elektroner.

  89. De såg hur två röda fotoner-

  90. -tillfälligt absorberades av en atom-

  91. -men atomen frigjorde inte energin
    som två röda fotoner-

  92. -utan som en foton
    med dubbelt så hög energi.

  93. Våglängden är halva...

  94. Det ser inte ut så, men ändå...
    Det blir inte rätt alla gånger.

  95. Det här är
    det vi kallar frekvensdubbling.

  96. Det var revolutionerande
    att se det 1961.

  97. Varför dröjde det då
    ytterligare trettio år-

  98. -innan man såg det Maria
    Goeppert-Mayer förutsåg 1931?

  99. Vad var speciellt med 1961?
    Det nämndes tidigare.

  100. Det som var speciellt
    var att lasern hade uppfunnits 1960.

  101. Jag vill nämna dem som
    har fått Nobelpris för lasern.

  102. Basov, Prochorov och Townes
    fick priset för "maser-lasern".

  103. Den kom före lasern. M:et i maser står
    för "mikrovågor", L:et i laser för ljus.

  104. Det var enklare att konstruera en maser.

  105. De skedde på 50-talet,
    och den banade väg för lasern.

  106. Art Schawlow fick Nobelpriset
    för laserspektroskopi och var pionjär.

  107. Jag vill nämna denna man - Theodore
    Maiman på Hughes Aircraft Company.

  108. Han vann kapplöpningen
    i slutet av 50-talet...

  109. ...om vem som först kunde ta fram
    en laser. Och det blev han.

  110. 1960 föddes lasern, och därmed
    kunde Peter Frankens grupp-

  111. -studera
    denna icke-linjära optiska effekt.

  112. Vanligt ljus, som de starka lamporna här
    eller till exempel solljus-

  113. -är som den här glödlampan.

  114. Vanligt ljus avger fotoner
    i alla färger. Därför ser det vitt ut.

  115. Fotonerna sprids åt alla håll.

  116. De kommunicerar inte.
    Det finns ingen samverkan.

  117. I en laser, som den här,
    som jag riktar mot väggen-

  118. -går ljuset bara
    i den riktning jag riktar den.

  119. Ni ser det inte där,
    för ni får inte ljuset i era ögon.

  120. Det är koncentrerat till en stråle.

  121. Ljuset har bara en färg
    och i det här fallet är det grönt.

  122. Fotonerna i lasern kommunicerar.
    Alla når vågtopparna samtidigt.

  123. De rör sig koordinerat i en stor våg.

  124. En stor våg
    har en högre densitet av fotoner.

  125. Vi kollar på det linjära fallet.

  126. Det här såg man före 1960 - vanligt ljus
    med fotoner i alla färger.

  127. Fotonerna är de som vinkar.

  128. Eftersom de inte samverkar är
    inte densiteten särskilt hög.

  129. Man kan tro att man med en lins
    kan fokusera solljus till en punkt-

  130. -men det kan man inte.

  131. Vi kan bara fokusera ljus
    till en våglängd.

  132. Det ljus vi ser är 0,5 mikrometer.
    Min laser är 1 mikrometer.

  133. 1 mikrometer är
    en tusendels millimeter.

  134. Man kan inte fokusera strålen mindre än
    så, för att koncentrera fotoner.

  135. Men en atom är mycket mindre.

  136. Jag är i Sverige, så jag säger
    att en atom är 1 Ångström bred-

  137. -men vi ska inte använda
    den enheten längre. Tyvärr!

  138. Vi ska säga att den är 0,1 nanometer.

  139. Atomen är 10 000 gånger mindre
    än den fokuserade strålen.

  140. Fotonmängden gör att en atom
    med lite tur kan träffa en foton.

  141. Chansen för att två fotoner hittar
    en atom samtidigt är nästan obefintlig-

  142. -men det gäller inte laserljus.

  143. I laserljus vibrerar
    alla fotoner i en färg samstämt.

  144. Jag vet inte om mina vibrerar ihop, men
    det ska de och det är tätare mellan dem.

  145. Då finns en minimal chans att se
    två fotoner med en enskild atom.

  146. Tack till Nicolaas Bloembergen som fick
    Nobelpriset för icke-linjär optik.

  147. Det dröjde innan jag förstod-

  148. -att det var skillnad på multifotonfysik
    och icke-linjär optik.

  149. Kärnfysiker som studerar
    molekyler och atomer-

  150. -hävdar att de ägnar sig
    åt multifotonfysik.

  151. Vi som studerar ljus
    sysslar med icke-linjär optik.

  152. Skillnaden är subtil. Den här mannen
    fick priset för icke-linjär optik.

  153. Två fotoner är nu möjligt.
    Det tar mig till min avhandling.

  154. Gérard gav mig
    en artikel av Stephen Harris.

  155. Han tänkte sig att lasern
    var fast i synligt till infrarött ljus-

  156. -men att det vore användbart med denna
    strålning hos högenergifotoner-

  157. -i ultraviolett ljus
    och ännu kortare våglängder.

  158. Då räcker inte frekvensdubbling
    eller tredubbling till.

  159. Han kom, rent teoretiskt, på sätt att
    låta 15 fotoner fångas upp av en atom-

  160. -och avge en foton
    med 15 gånger högre energi.

  161. Gérard bad mig fundera över artikeln
    och mitt avhandlingsämne.

  162. Jag kom på hur jag skulle kunna ta upp
    nio fotoner i dubbeljoniserad nickel.

  163. Det blev inte det jag skrev om-

  164. -men till det behövde jag
    en högintensiv laser.

  165. En enkel laser kan inte pressa ihop
    nio fotoner i en atom.

  166. Den måste vara högintensiv.
    Hur gjorde vi då det?

  167. Jag vill återkomma till laserpekaren.

  168. Kraften i den är en milliwatt,
    en tusendels watt.

  169. Jag kan göra en sekundlång puls genom
    att bryta den efter en sekund.

  170. I den pulsen, eftersom kraft är energi
    per tidsenhet-

  171. -ger en sekund en millijoule energi.

  172. Jag kan belysa handen med det
    utan att det gör ont.

  173. En millijoule träffar min hand
    utan att det gör ont alls.

  174. Min artikel var tre sidor lång
    och gav mig Nobelpriset.

  175. Där användes bara en millijoule energi.

  176. Det är all energi som krävs för
    ögonkirurgi och för att skära i glas-

  177. -men den känns inte ens i handen.
    Vad är skillnaden?

  178. Om jag riktar en sekundlång puls
    mot månen...

  179. Jag vet inte var den är,
    och skulle inte kunna göra det.

  180. ...skulle början av pulsen vara...

  181. Det funkar inte. Jo.

  182. Början av pulsen skulle vara
    två tredjedelar på väg till månen-

  183. -innan slutet av pulsen lämnade lasern.
    Så snabbt är ljuset.

  184. I vår sekundlånga puls
    har vi en millijoule energi.

  185. Vad hade Frankens grupp
    när de iakttog multifotoneffekten?

  186. De hade en puls
    som var en millisekund lång.

  187. Det är 1 000 gånger kortare,
    men fortfarande en 300 km lång puls.

  188. De hade faktiskt en joule.
    De hade 1 000 gånger mer energi.

  189. Med den miljonfaldigade kraften såg de
    ibland en atom ta upp två fotoner.

  190. Lasern vi byggde i Rochester
    var ännu kortare.

  191. Vi pressade ihop den lite till...

  192. ...till en millijoule energi på en
    pikosekund - en tredjedels millimeter.

  193. Alla fotoner på två tredjedelar
    av vägen till månen-

  194. -pressades ihop
    till en tredjedels millimeter.

  195. Min handledare och kollega ska berätta
    om vad den här lasern har gett oss.

  196. Han kommer rentav
    att prata om saker i rymden-

  197. -men jag tar oss tillbaka till jorden.

  198. Vi ska till Rochester i USA-

  199. -där jag doktorerade
    på Institute of Optics.

  200. Jag forskade på Laboratory for Laser
    Energetics. Där är jag.

  201. På labbet hade vi
    en fantastisk färgämneslaser.

  202. Den lyste i rött och grönt
    som en julgran.

  203. Jag ville arbeta med Gérard
    i den gruppen.

  204. En färgämneslaser är
    en sorts kortpulslaser...

  205. ...med tio gånger kortare pulser
    - en trettiondels millimeter.

  206. Vi hade korta laserpulser.

  207. Färgämneslasrar är dåliga på att behålla
    energi, så man får korta pulser.

  208. Men labbet byggdes
    för studier av laserfusion-

  209. -och till det
    behöver man en stor laseranordning.

  210. Omega-lasern bestod av 24 strålar
    och kunde avge en kilojoule energi.

  211. Det är en miljon gånger högre energi.

  212. Vi hade korta pulser
    och högenergilasrar-

  213. -men kunde inte kombinera dem.

  214. Färgämneslasern hade röda fotoner,
    den här förstärkte infraröda fotoner.

  215. Och när man försökte köra
    kortare pulser i dessa lasrar-

  216. -blev förstärkarmediumet genomborrat-

  217. -och så stod man där med förstört glas.

  218. De fick sluta med de korta pulserna-

  219. -för de icke-linjära optiska effekterna
    verkade inuti medierna-

  220. -och borrade sig genom dem.

  221. Det var ett problem vi hade i början
    av 80-talet, innan Gérard fick sin idé.

  222. Jag gillar inte att bli fotad, men har
    fått vänja mig sen den 2 oktober.

  223. Här är en bild på Gérard och mig
    för några år sen.

  224. Det är en elegant idé.

  225. Vi vill ha mycket energi i en kort puls-

  226. -men inte i förstärkaren.

  227. Vad kan vi göra åt det?
    Jo, vi börjar med en kort puls-

  228. -som vi drar ut till en lång puls
    som vi förstärker-

  229. -och sen komprimerar den igen.

  230. Då får man vad jag kallar
    en "laserslägga".

  231. Hur gjorde vi då det?
    Vi måste gå tillbaka till labbet.

  232. Jag har bytt ut texten,
    men den visar samma laser.

  233. Den gröna strålen är inte en grön laser.
    Lasern är infraröd.

  234. Man kan inte se en infraröd stråle.

  235. De speglar vi använder
    reflekterar de färger vi vill se.

  236. Det gröna ljuset viker av
    men det infraröda fortsätter.

  237. Strålen gick till en "stråldump" för
    att skydda oss från värmen från den.

  238. Lasern hade samma våglängd som
    den stora neodymglas-förstärkaren...

  239. ...så jag använde den.

  240. Ni ser hur trångt det är.
    Det var ett fullsmockat labb.

  241. De pressade in mig i ett hörn.

  242. Där är jag 1985
    med 1,4 km optisk fiber.

  243. Varför behövde vi den?
    Det fanns en fördel med den.

  244. Vi skickade ljuset genom fibern-

  245. -genom ventilationen,
    längs hela byggnaden-

  246. -och i andra änden
    byggde jag förstärkaren.

  247. Lasern som pumpade färgämneslasern
    var inte så kort som vi ville-

  248. -och vi behövde fler färger.

  249. Jag hinner inte berätta hur färgerna
    skapades. Ni får bara tro mig.

  250. Fibern behövdes
    för att sträcka ut pulsen.

  251. Först måste man förstå
    hur man sträcker ut pulser.

  252. Varför behöver vi många färger
    för att skapa en kort puls?

  253. Titta på den röda färgen här.

  254. Den fortsätter oändligt.

  255. Om man tar in fler färger
    och vill att alla börjar här-

  256. -kommer avståndet
    mellan våglängderna att öka.

  257. Man behöver inte gå långt tills vissa är
    toppar och andra är dalar.

  258. Om en våg är en topp och den andra
    en dal tar de ut varandra och blir noll.

  259. Ju fler färger man lägger till,
    desto snabbare når man noll.

  260. Ju fler färger man har,
    desto kortare puls får man.

  261. Vi skapade färgerna i fibern,
    och nu ska vi sträcka pulsen.

  262. Hur funkar det?

  263. När ljus interagerar med materia
    har röda fotoner lägst energi.

  264. När de träffar en atom hälsar de,
    men sen försvinner de.

  265. De springer snabbare än de gröna.

  266. Blå fotoner överväger
    om de ska utbyta energi.

  267. Det tar lite längre tid för blått
    att säga nej och fortsätta.

  268. I en fiber ser man hur röd springer,
    grön går och blå kryper.

  269. Efter 1,4 km fiber har man fått
    en lång utdragen puls.

  270. Jag sa förklara
    "chirped pulse amplification" - CPA.

  271. Fåglar kvittrar, "chirp" . Det kallas så
    då frekvensen förändras över tid.

  272. Man skapar en lång puls-

  273. -genom att släppa de röda frekvenserna
    först, sen de gröna och sen de blå.

  274. Frekvensen ändras i laserpulsen
    i en "chirp".

  275. Det kallas CPA, och det här är den
    utsträckta puls vi vill förstärka.

  276. Hur fungerar då förstärkningen?

  277. Det här är ett material med atomer.

  278. De måste exciteras av en energikälla.
    Vår laser använder blixtlampor.

  279. Ni ser hur de flesta av atomerna tänds.

  280. Ett bra lagringsmedium bibehåller
    energin, tills en foton passerar.

  281. Sen kommer en foton
    och träffar en atom.

  282. Atomerna har samma energi
    som fotonen vi vill förstärka-

  283. -och fotonen
    tar atomens energi med sig-

  284. -och då får vi två fotoner.

  285. Fotonerna drar fram tillsammans
    och träffar två atomer till.

  286. Nu har vi fyra fotoner
    som har avgett två atomer energi.

  287. Till slut har vi åtta fotoner-

  288. -efter att ytterligare fyra atomer
    har avgett energi. Det är ett slöseri.

  289. I slutet av processen har vi mist det
    mesta av energin i förstärkaren.

  290. I en laser hade vi satt upp speglar
    för att bibehålla energin.

  291. Det krävs stora laseranläggningar
    om vi vill ha mycket energi.

  292. Förstärkarmediumet avgör
    möjlig energi per ytenhet.

  293. Vill man få med allt måste man
    föra in nästan lika mycket energi-

  294. -för att påbörja processen.

  295. Varje förstärkning
    ger en viss energi per ytenhet.

  296. Vill man ha mer energi måste man
    förstora stråle och förstärkare-

  297. -och då skär man hål igen.

  298. Förstärkarmediumet avgör
    energin per ytenhet.

  299. Det som kan orsaka skada
    är energin per volymenhet.

  300. Lasertypen avgör hur mycket
    man måste sträcka ut pulsen-

  301. -för att inte orsaka skador.

  302. Därför "chirpar" man olika
    med olika lasertyper.

  303. När vi har förstärkt signalen
    är det dags att komprimera.

  304. Vi använder parallella gitterpar som
    skickar ut olika färger i olika vinklar.

  305. Man ser hur den röda
    ligger före den gröna och den blå.

  306. De reflekteras i olika vinklar
    i gittret-

  307. -och när den blå når gittret-

  308. -har den röda rört sig
    ända tillbaka hit.

  309. När de lämnar det andra gittret
    rör de sig tillsammans.

  310. Då har vi samlat fotonerna
    och får en kort puls.

  311. Sen var det dags att mäta.

  312. Steve Williamson
    kom med sin streak-kamera.

  313. Vi mätte för att se om jag hade en
    intensiv kort puls och svaret blev "ja".

  314. Vi var glada den kvällen 1985.

  315. Vad gjorde vi då med det?

  316. Övertonsgenerering var för svårt, så vi
    går tillbaka till multifotonjonisation.

  317. Vi tänkte skaka om elektronen
    och ge den så mycket energi-

  318. -att den lossnade
    från sin potentialbrunn.

  319. Fotonerna skulle skjuta ut
    och sparka loss elektronen.

  320. Det var vad vi väntade oss,
    men det var inte vad vi såg.

  321. Vi hade skapat en högintensiv laser
    där det var så tätt mellan fotonerna.

  322. Vi behövde inte tvivla på
    att det var fotoner.

  323. Allt var nu en enorm våg.

  324. Det är en kort pulsvåg,
    så för varje topp ökar intensiteten.

  325. När man får en enorm våg-

  326. -interagerar den med atomen.
    Mitt huvud är elektronen.

  327. Vågen pressade den
    fram och tillbaka, mer och mer-

  328. -och till slut
    lämnade elektronen brunnen.

  329. Den lämnar brunnen
    och går in i en stark elektrisk kraft.

  330. Den skjuts ut som en kanon.

  331. Antingen försvinner den,
    eller så kommer den tillbaka-

  332. -och då kan den drivas tillbaka
    till atomen.

  333. Jag ska inte berätta vad som händer...

  334. Visade jag elektronen?
    Där stack elektronen iväg.

  335. Jag låter min kollega och handledare
    Gérard Mourou berätta-

  336. -om vad vi nu vet om hur intensivt
    laserljus interagerar med atomer.

  337. Jag vill tacka
    dem som byggde CPA med mig.

  338. Gérard Mourou, Steve Williamson
    och Marcel Bouvier.

  339. Gérard påtalar gärna att jag inte tyckte
    att CPA var ett bra avhandlingsämne-

  340. -och jag hade rätt. Det funkade inte.

  341. Jag studerade multifotonjonisation-

  342. -och vill tacka
    dem som hjälpte mig med det.

  343. Jag vill tacka teamet på University
    of Waterloo för bilderna.

  344. Tack så mycket.

  345. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Donna Strickland, fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Lasrar, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare, Optik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

James P Allison, medicin

James P Allison, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han utvecklade en ny behandlingsprincip mot cancer genom att studera ett känt protein som fungerar som en broms i immunsystemet. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Tasuku Honjo, medicin

Tasuku Honjo, en av 2018 års Nobelpristagare i medicin, berättar om hur han etablerat en ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Inspelat den 7 december 2018 på Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Arthur Ashkin, fysik

Arthur Ashkin, Nobelpristagare i fysik 2018, har utvecklat den optiska pincetten som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler och levande bakterier utan att skada dem. Föreläsningen hålls av kollegan René-Jean Essiambre. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Donna Strickland, fysik

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gérard Mourou, fysik

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

George P Smith, kemi

George P Smith, Nobelpristagare i kemi 2018, ligger bakom metoden fagdisplay, som bland annat kan användas för att utveckla antikroppar mot autoimmuna sjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Gregory P Winter, kemi

Gregory P Winter, Nobelpristagare i kemi 2018, beskriver hur han genom riktad evolution av antikroppar har tagit fram läkemedel mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Frances H Arnold, kemi

Frances H Arnold, Nobelpristagare i kemi 2018, har genom så kallad riktad evolution tagit fram enzymer som bland annat används för att tillverka biobränsle och läkemedel. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

William D Nordhaus, ekonomi

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018, beskriver hur hans simuleringsmodell kan användas i arbetet med att beräkna kostnader knutna klimatförändringar. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2018

Paul M Romer, ekonomi

Hur kan vi uppnå en varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen? Paul Romer, ekonomipristagare 2018, ger oss sina teorier. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Två sorters kosmologi

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik och författare till boken "Mörkret vid tidens ände". Max Tegmark är professor i fysik och författare till "Vårt matematiska universum". De två möts i ett stjärnspäckat samtal om kosmologi, matematik och fysik. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 12 december på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademin.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - En kväll om naturens under

Vår sköra planet

Ute i universum borde det finnas många planeter som liknar vår. Men varför hittar vi inga spår av liv? Föreläsning av och med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Inspelat på Scalateatern i Stockholm den 21 maj 2018. Arrangör: Fri Tanke.

Fråga oss