Titta

UR Samtiden - Brainchild 2018

UR Samtiden - Brainchild 2018

Om UR Samtiden - Brainchild 2018

Föreläsningar för särskilt begåvade barn, ungdomar och deras vuxna. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Till första programmet

UR Samtiden - Brainchild 2018 : Olika synsätt på särskild begåvningDela
  1. Särskilt begåvade elever
    lär sig så snabbt.

  2. ...så har de lärt sig det här.

  3. Medan resten av klassen tragglar
    och försöker lära sig att minnas-

  4. -får den särskilt begåvade eleven
    sitta och vänta.

  5. Ni kommer att få teoretisk koppling
    till begreppet särskild begåvning-

  6. -vilket är jättesvårt.

  7. Forskarna har väldigt svårt att enas
    kring vad särskild begåvning är.

  8. Det är också nåt
    som förändras över tid-

  9. -så ni får följa med på
    en historisk resa på vad det är-

  10. -som jag också ska försöka koppla
    till praktiken.

  11. Det jag bygger föreläsningen på-

  12. -är en review som några
    amerikanska forskare har gjort.

  13. Jag försöker kristallisera ut
    hur man kan se på olika ställen-

  14. -på särskild begåvning.

  15. När det handlar om ett begrepp
    som berör skolan-

  16. -så kopplar vi samman
    teori och praktik.

  17. I och med att vi gör det kan vi inte
    ha en enhetlig definition-

  18. -därför att praktiken ser olika ut.
    Den färgas av våra traditioner-

  19. -av våra kulturer och skolsystem.

  20. Trots allt har det ändå hänt nånting
    genom tidens lopp.

  21. Vi börjar i början på 1900-talet.

  22. De kallar det för paradigm,
    de olika synsätten.

  23. Det första kallade de
    "gifted child paradigm".

  24. Jag försöker översätta det till
    "begåvade barn-paradigmet".

  25. Det utvecklades
    i början på 1900-talet av Terman.

  26. Man behandlar frågorna
    i alla paradigm-

  27. -genom denna review
    kring vad är särskild begåvning-

  28. -varför behöver skolan
    bry sig om den?

  29. Vilka handlar det om
    och hur ska skolan bemöta dem?

  30. I det begåvade barn-paradigmet
    ser man särskild begåvning-

  31. -som något statiskt, det är medfött.

  32. Är du särskilt begåvad är du det,
    punkt slut.

  33. Varför man inom
    det här paradigmet behöver...

  34. Varför skolan ska behöva ta sig an
    dessa elever-

  35. -handlar inom det här paradigmet om
    att här har vi framtidens ledare.

  36. De kommer att leda oss vidare
    i vårt samhälle-

  37. -och därför måste vi hjälpa dem
    att utvecklas till goda ledare.

  38. Vi är nu i början på 1900-talet,
    1920 ungefär.

  39. Det finns också två spår
    i paradigmet.

  40. Det finns spåret om framtida ledare-

  41. -och ett spår som pratar om barnens
    socio-emotionella skillnader-

  42. -jämfört med andra barn.
    Skolan måste ta sig an barnen-

  43. -därför att de är så pass annorlunda-

  44. -och de riskerar att må psykiskt
    dåligt om vi inte tar hand om dem.

  45. Det var Rita Hollingworth
    som gick för det spåret.

  46. Man definierar särskild begåvning
    som ett högt IQ.

  47. Över 130 så är du särskilt begåvad.

  48. Lösningen kring hur skolan
    ska ta sig an de här eleverna-

  49. -är att man behöver specialskolor
    eller specialprogram.

  50. De är så annorlunda och den vanliga
    skolan kan inte bemöta barnen.

  51. Hur kan man då kunna tänka sig ett
    begåvat barn enligt det paradigmet?

  52. Det här handlar om en förskolegrupp,
    kanske 4-5-åriga barn-

  53. -som leker en mamma-barn-lek.

  54. Det finns en docka som är barn
    och några barn som leker.

  55. Barnet är sjukt och det kommer
    ett begåvat barn till gruppen-

  56. -och frågar: "Får jag vara med?"
    Mamman i leken svarar "okej".

  57. Barnet säger: "Kan jag vara doktor?
    Jag vet vad som är fel."

  58. Mamman säger nej. Barnet säger:
    "Jag kan göra henne bättre."

  59. Mamman säger att hon är förkyld.

  60. Barnet säger:
    "Nej, jag tror hon har malaria."

  61. "Du kan få det
    när man blir biten av en honmygga."

  62. "Vilka är hennes symtom?
    Har hon varit i tropikerna?"

  63. Mamman säger: "Hon är förkyld."

  64. Barnet säger:
    "Jag vet hur man botar malaria."

  65. "Hon behöver komma till sjukhus och
    få klorokin, meflokin och kinin."

  66. "Kan jag vara doktor?"

  67. Mamman: "Nej, hon är förkyld. Hon har
    inte fått nån av dina sjukdomar."

  68. "Du får vara hund."

  69. Barnet går muttrande iväg
    och säger för sig själv:

  70. "Jag vet
    hur man kan göra henne bättre."

  71. Det är ett barn
    som har stor kunskap om malaria-

  72. -och hur man kan bota malaria
    och kan tänka komplext-

  73. -men blir utesluten
    av sina vänner på förskolan.

  74. Vi hoppar fram
    till mitten av 1900-talet-

  75. -och kommer till
    talangutvecklingsparadigmet.

  76. Här börjar man mer se på
    barnets potential-

  77. -för en snabbare
    och djupare utveckling.

  78. Man ser fortfarande
    att det kan vara framtidens ledare.

  79. Det är viktigt att ta sig an dem,
    de kan vara framtidens ledare-

  80. -och framtidens lösare
    av de stora problemen i världen.

  81. Därför behöver skolan ta sig an
    de här barnen och hjälpa dem.

  82. Man börjar mer se även på
    vad barnet gör, hur barnet agerar-

  83. -och genom det
    kunna se vilken potential barnet har.

  84. IQ har ofta en del i detta paradigmet
    men är aldrig en del av det hela.

  85. Nu bygger vi komplexa system
    för att se-

  86. -vilka de särskilt
    begåvade barnen är.

  87. Det är ofta kreativitet
    och motivation-

  88. -som lyfts upp som förekommande
    identifikationsfaktorer i paradigmet.

  89. Det här paradigmet,
    om man tittar på vad som händer-

  90. -hur gör skolan, så är det sånt som
    jag pratar om på nästa föreläsning-

  91. -om internationella perspektiv,
    som man faktiskt jobbar med i dag.

  92. Det handlar om specialgrupper,
    att barnen går iväg-

  93. -och har specialgrupper,
    man kanske samlar flera skolor.

  94. Det finns specialskolor,
    som i begåvade barn-paradigmet.

  95. Pull out-grupper...
    I Holland som är ett litet land-

  96. -kan man lätt jobba med andra skolor
    då man är geografiskt nära varann.

  97. I Holland har vi också stött på
    "day-a-week-school".

  98. Det bygger på att barnen lär sig
    så mycket snabbare än alla andra.

  99. Därför bör de klara av den vanliga
    skolveckan på fyra dagar.

  100. Den femte dagen är de med andra
    särskilt begåvade elever-

  101. -och fördjupar sig och lär sig tänka
    djupare och hur de tänker.

  102. Det är olika sätt
    som man kan jobba med detta.

  103. Vad ska man hålla koll efter
    som lärare eller liknande?

  104. Nu blir det en metafor om en loppa.

  105. Den är hämtad
    från Linda Silvermans bok.

  106. Det var en gång en liten loppa
    som hette Max.

  107. Han hade många äldre
    och yngre bröder-

  108. -men ingen av dem
    kunde hoppa så högt som han kunde.

  109. Då och då hoppade han ur skokartongen
    där de bodde och ut i världen.

  110. När han kom tillbaka,
    ofta med skador både här och där-

  111. -fick han skäll och blev utskrattad.
    Hans mor satte ett lock på kartongen.

  112. Max försökte hoppa högt,
    men gång på gång gjorde han sig illa.

  113. Han upptäckte att han inte kunde ta
    sig ut längre och blev ledsen.

  114. Snart lärde han sig att inte hoppa
    så högt för att inte göra sig illa.

  115. Till sist tog hans mamma bort locket,
    men Max hade glömt yttervärlden-

  116. -och hoppade inte högt längre.

  117. Det här var ett negativt exempel
    på hur det kan gå-

  118. -om man inte tar till vara på barnen
    enligt talangparadigmet.

  119. Att glädjen och lusten kan försvinna.

  120. Det kan gå så illa
    att talangen försvinner.

  121. Frågan är om den finns kvar.
    Den frågan håller vi kvar.

  122. Vi går över till
    senare delen av 1900-talet-

  123. -och det man pratar om i dag
    kring särskild begåvning.

  124. Man pratar om de andra också,
    men det glider över häråt.

  125. Differentieringsparadigmet.

  126. Vad pratar man om här?

  127. Jo, alla elever ska erbjudas
    en kvalitativ undervisning.

  128. Det ska möjliggöra lärande för alla.

  129. Man pratar om att det är ämnesbundet
    och föränderligt av olika orsaker.

  130. Varför behöver skolan
    bry sig om det här?

  131. Tänker de att det inte finns särskilt
    begåvade elever? Jo.

  132. Skolan måste bry sig för att de
    flesta särskilt begåvade elever-

  133. -faktiskt går i vanliga skolor.

  134. Det spelar ingen roll
    om det finns "gifted classes"-

  135. -för detta gäller även
    i Israel eller USA.

  136. De flesta särskilt begåvade elever
    går i vanliga klasser.

  137. Speciellt gäller det barn som inte
    har stöd för sin utbildning hemifrån.

  138. De kommer att gå i vanliga skolor,
    därför måste skolan ta hand om dem.

  139. Vilka är de, då?
    Hur ska vi kunna se dem?

  140. Det är de som utmärker sig extra.

  141. De behöver direkt ges en utmaning.

  142. Det behöver vara flexibelt.

  143. Det kan handla om olika elever
    i olika ämnen vid olika tillfällen.

  144. Det kanske kan vara en elev som
    alltid utmärker sig i alla ämnen.

  145. Det kan vara en elev som aldrig
    utmärker sig i något ämne.

  146. Det är för att vi är olika.

  147. Det är inget som barn
    tycker är konstigt-

  148. -och att vi bemöts på olika sätt.

  149. Hur ska man då göra? Det finns
    pedagogiska strategier.

  150. Det finns differentierad undervisning
    som definieras olika beroende på-

  151. -var man är i världen och vilken
    forskare man lutar sig mot.

  152. I min forskning
    använder jag Carol Tomlinson-

  153. -som ganska tydligt
    pratar till lärarna i sin forskning.

  154. Hon ger lärarpedagogiska strategier
    kring hur man kan arbeta.

  155. Hon poängterar konsekvent de svaga
    och de särskilt begåvade i dem.

  156. Helen Timperley kanske man
    känner till i svensk skola.

  157. Hon pratar om adaptiv undervisning
    där läraren är flexibel-

  158. -och beredd att möta elevernas
    lärbehov flexibelt.

  159. Det finns strategier som lärare
    och skolor kan luta sig på-

  160. -för att genomföra
    differentierad undervisning.

  161. Det som har hänt nu
    är att vi tar oss ifrån-

  162. -att beskriva barnet-

  163. till att beskriva
    hur pedagogen ska arbeta.

  164. Därför får ni ett exempel på
    hur en pedagog kan arbeta.

  165. Jag har skrivit om det, det är från
    en australiensisk kontext.

  166. Det är en verklig händelse-

  167. -som jag skrivit över
    till en svensk kontext.

  168. David undervisar i årskurs sex.

  169. En majoritet av eleverna har kommit
    till Sverige från andra länder.

  170. Även om det är tidigt på terminen
    förstår han att flera är begåvade-

  171. -och kan behöva fördjupning
    eller annan typ av utmaning.

  172. Inför planeringen har han bedömt
    deras matematiska förståelse-

  173. -inför det kommande innehållet.
    Han behöver använda Blooms taxonomi-

  174. -för att planera för tre olika nivåer
    av support, innehåll och berikning.

  175. Speciellt gäller det
    inför området taluppfattning.

  176. Det visade sig också att två av
    eleverna behärskade allt innehåll-

  177. -David hade planerat för inom
    taluppfattning inför vårterminen.

  178. Dessa två elever arbetar med ett
    projekt som fördjupar och breddar-

  179. -elevernas taluppfattning. De ska
    jobba med detta genom problemlösning.

  180. Det som speglar sig här är att David
    har kunskap om särskilt begåvade-

  181. -som gör
    att han upptäcker de eleverna.

  182. Han gör nån typ av förundersökning
    om var elevernas kunskap ligger.

  183. "Kan jag planera undervisningen
    som jag tänkt? Nej."

  184. De var väldigt spridda
    i sina kunskapsnivåer.

  185. Han planerar för tre olika nivåer.

  186. Han upptäcker också att han har
    två elever som redan kan allt.

  187. De, inser han,
    kan han inte behandla som de andra.

  188. De behöver ha nåt annat,
    som han ordnar.

  189. Det är ett exempel på
    differentierad undervisning.

  190. Den ska jag inte ha än...

  191. Vi har också hört att bara man jobbar
    10 000 timmar så blir man bra.

  192. Det är väl nån som har hört det?

  193. Det är inte sant.

  194. Jag var på en föreläsning
    med Torkel Klingberg-

  195. -där han visar i princip
    den här bilden.

  196. Det är inte sant.

  197. Det finns också många andra forskare
    som menar att det inte är sant.

  198. Däremot är det så att den
    inlärningshastigheten man har-

  199. -om man tar den som en faktor
    tillsammans med träningstiden-

  200. -så når man en viss kompetensnivå.

  201. Oavsett hur fysiskt
    och motoriskt utvecklad man är-

  202. -så lovar jag er att man inte kan
    göra det där direkt.

  203. Jag kan också lova er att inte alla
    klarar av att göra det.

  204. Däremot är det så, säger Klingberg-

  205. -att inlärningshastigheten
    är nåt som är genetiskt.

  206. Träningstiden handlar om antal
    interventioner som man gör.

  207. Det innebär att det ligger en viss
    sanning mellan kompetensnivå-

  208. -och inlärningstid.
    Men det är inte hela sanningen.

  209. Det finns ett visst mått av genetiska
    faktorer som vi har med oss-

  210. -för att vi är ju olika.

  211. Då kopplar vi över det till
    en modell kring särskild begåvning.

  212. Denna modellen ser man inte så ofta,
    här har man utvidgat den-

  213. -som Gagné gjort
    därför att han fått frågan-

  214. -om det är medfött eller inte.
    Han säger att det är både och.

  215. Enligt Gagné har vi
    ett visst antal biologiska faktorer-

  216. -som är medfödda, som påverkar oss.

  217. Under vår uppväxt påverkas
    de faktorerna av miljö.

  218. Vi har arv och miljö som ger oss
    några typer av förmågor.

  219. Vi har några typer av förmågor med
    oss när vi kommer till förskolan-

  220. -och sen har vi
    ett antal katalysatorer-

  221. -som påverkar förmågorna.
    Skolan är en av faktorerna-

  222. -som kan hjälpa individen
    med de här förmågorna-

  223. -att utveckla dem till en talang.

  224. Francois Gagné skiljer mellan
    begåvning och talang.

  225. Han menar att begåvning är potential-

  226. -och att 10 % av en population har
    nån typ av de här höga förmågorna.

  227. Han kopplar detta till IQ,
    han sätter en gräns på 120.

  228. Sen skiljer han på talanger,
    det är nåt vi kan se.

  229. Det är nåt vi kan mäta i prestation.

  230. 10 % av de som presterar bäst
    är en talang.

  231. Om vi då ska kunna utveckla
    de här förmågorna till en talang-

  232. -måste man bli mött
    av rätt katalysatorer.

  233. Han säger att om vi blir fel mötta
    så kan vi som loppan Max sluta hoppa.

  234. Oftast ser man bara
    den senare delen i Gagnés texter-

  235. -kopplad till skolan.
    När man lägger till hela modellen-

  236. -stämmer det väl överens
    med var Torkel Klingberg säger.

  237. När vi går in på teori
    kring särskild begåvning-

  238. -så finns det några stora namn.

  239. Jag har försökt placera ut dem
    i de här paradigmen.

  240. Då har vi Gagné
    som befinner sig enligt mig-

  241. -mellan begåvade barn-paradigmet
    och talangparadigmet.

  242. Paradigmen är beskrivelser
    av ytterligheter.

  243. I verkligheten befinner man sig inte
    enbart på en eller en annan-

  244. -utan man kan glida emellan. Däremot
    behöver man kunna se från en modell-

  245. -vad som hör dit och vad som hör dit.

  246. Gagné är tydlig med sin IQ-definition
    och hör till begåvad barn-paradigmet.

  247. Han har med biten av katalysatorer
    som talar till utvecklingen-

  248. -så han glider över
    på talangutvecklingsparadigmet.

  249. Gagnés modeller används aktivt
    inom många skolsystem.

  250. I Holland och Australien,
    till exempel.

  251. Sen finns det andra stora namn,
    Joseph Renzulli stöter man på-

  252. -om man börjar läsa om
    särskild begåvning.

  253. Han pratar om tre ringar:

  254. Hög intelligens, motivation
    och stöd kring omgivningen.

  255. Kreativitet var det nog. Förlåt.

  256. Renzulli tar starkt avstånd
    från IQ-begreppet.

  257. Han menar att IQ
    är kopplat till hög skolprestation-

  258. -men det är inte kopplat om man är
    särskilt begåvad eller inte.

  259. Då måste vi titta på andra saker.

  260. Sternberg menar att man blir bromsad
    av att definiera enbart kring IQ.

  261. Du hittar inte de särskilt begåvade
    individerna som behöver berikning.

  262. Renzulli jobbar med berikning
    i sina program.

  263. Robert Sternberg går så långt att han
    i en artikel från 2017 säger att-

  264. -IQ-begreppet är förlegat för att
    hitta de särskilt begåvade eleverna.

  265. Vi måste titta efter andra faktorer.

  266. Han lyfter upp kreativitet
    som en stor faktor.

  267. Han lyfter även upp...

  268. ...common sense, vardagsförnuft,
    som en faktor i sin beskrivning-

  269. -Robert Sternberg.

  270. Sen har vi Carol Tomlinson som inte
    gör anspråk på nån modell-

  271. -för särskild begåvning.
    Hon beskriver hur vi kan möta-

  272. -särskild begåvning genom different-
    iering utan att exkludera nån annan.

  273. Då har vi den här förvirringen
    av ord. Vad ska vi säga, egentligen?

  274. Forskningen kommer troligtvis aldrig
    bestämma sig för det eller det.

  275. Därför att vi har teori, där man kan
    bestämma sig för si eller så.

  276. När det gäller praktiken skolan
    har vi vår kultur och traditioner-

  277. -påverkar vad vi menar
    med saker och ting.

  278. Oavsett vilket ord vi menar så måste
    vi åtminstone bland våra kollegor-

  279. -bestämma oss för vad vi menar
    och prata igenom det.

  280. Här har vi "särskilt begåvade"
    och "särbegåvad".

  281. "Särbegåvad" kommer från Roland
    Persson och boken "Annorlunda land".

  282. Orden...

  283. ..."särskilt begåvad"-

  284. -kommer från Skolverkets material
    som släpptes 2015-

  285. -där man valde att inte använda
    ordet särbegåvade.

  286. Jag ser på de två som synonymer
    p.g.a. den bakgrunden.

  287. Andra kanske inte ser på dem
    som synonymer, det är okej.

  288. Det är viktigt att man vet
    vad man menar.

  289. Ordet "talang" blir förvirrande
    med tanke på Gagnés modell.

  290. Han skiljer på särskild begåvning
    och talang.

  291. I Danmark pratar man om "talenter"
    och menar särskild begåvning.

  292. Även i Holland använder man
    ordet "talent"-

  293. -medan Gagné skiljer på
    särskild begåvning och talang.

  294. Så ja, det kan betyda både och.
    Man får prata med personen-

  295. -och se vad de menar. Menar de
    prestation eller begåvning?

  296. Högpresterande däremot
    är väldigt lätt.

  297. De presterar högt, vilket enligt
    Gagné kan vara en talang.

  298. Om vi tittar på danskarna är det
    inte säkert att det är en talent.

  299. Jag är ledsen,
    ni får inga klara svar av mig.

  300. Extremt begåvad har jag förstått
    att Karl-Johan pratade om nyss.

  301. "Profoundly gifted"
    används på engelska också.

  302. Om man tänker sig att vi är olika-

  303. -är det klart att det finns
    de extremt olika-

  304. -jämfört med de som står i mitten.

  305. "Högbegåvning"
    har jag försökt lotsa i.

  306. Jag har pratat med skolpsykologer.

  307. Den skolpsykologen jag pratade med
    uppfattar högbegåvning-

  308. -som ett äldre ord för det
    som kanske kan vara särbegåvad nu.

  309. Men återigen, vad menar vi med ordet,
    det är det viktiga.

  310. Så det blev inga svar,
    men kanske en förklaring till-

  311. -varför vi har de här olika orden.

  312. Hur ser den svenska skolan ut, då?

  313. Den nordiska skolan skiljer sig från
    de amerikanska, tyska och holländska.

  314. Vi har blandade klassrum,
    vi har alla barn i klassrummen.

  315. Det är vår verklighet
    och där måste vi möta-

  316. -de som har inlärningssvårigheter,
    de särskilt begåvade och alla andra.

  317. Vi har ingen differentiering
    p.g.a. hög kognitiv förmåga.

  318. Vi har särskola, men inget annat.
    Jo, specialskola och sameskola-

  319. -med det är kopplat till
    högkognitiv förmåga.

  320. Skolan ska vara tillgänglig för alla-

  321. -vilket talar till inkludering. Alla
    ska ges möjlighet att kunna lära sig.

  322. Vi har spetshögstadier och
    spetsgymnasier för extra motiverade-

  323. -och intresserade elever
    med riksintag.

  324. Men det är inte så lätt
    att från Lysvik i Värmland-

  325. -flytta till Danderyds gymnasium
    när man är 15-16 år.

  326. Det kan vara ännu längre flyttningar
    för att komma till en sån skola.

  327. De är ju fortfarande små inuti,
    även om de behöver den skolformen.

  328. Ännu svårare är det troligtvis
    för en 13-åring att flytta-

  329. -för att börja på
    ett spetshögstadium.

  330. Däremot har vi i nästan varje kommun-

  331. -en lång tradition av musikklasser.

  332. Vid 10 års ålder gör man test
    för att börja i musikklass.

  333. Det är helt normalt i svensk skola.

  334. Den här modellen
    håller de på att jobba om-

  335. -från Specialpedagogiska
    skolmyndigheten-

  336. -om tillgänglig närmiljö:

  337. Den sociala,
    fysiska och pedagogiska miljön-

  338. -som ska samarbeta för att skapa
    en lärmiljö för alla elever.

  339. Den ska leda till att
    respektive individ utvecklas.

  340. Hur ser det ut i praktiken?

  341. Texten är hämtad... Jag satte inte ut
    kommunen men det är ordagrant.

  342. Vi vet från forskning
    att om man inte går ut skolan-

  343. -med godkända betyg finns det stor
    risk att det går illa för en.

  344. Det vet vi. Skolan reagerar med att
    sätta in krut för att få alla att nå-

  345. -lägsta godkänd nivå.

  346. Vi har en stark tradition av detta.
    Det sitter djupt i våra...

  347. ..."medmänniskokänselspröt".

  348. Vi måste hjälpa
    de som inte klarar sig.

  349. Där har fokus i svensk skola
    legat länge.

  350. Hur jobbar vi med det?

  351. Vi jobbar med pull-out-grupper.

  352. Vi jobbar med intensivläsning,
    intensivräkning-

  353. -elever går till speciallärare
    eller pedagog för att hämta upp-

  354. -eller få hjälp att lära sig
    det man inte klarar.

  355. Vi har extraresurser i klassrummen.
    Speciallärare är viktiga personer.

  356. Vi har modersmålsundervisning, vilket
    är väldigt unikt, har jag lärt mig.

  357. Skolhälsovården ska vara
    ett supportsystem för lärande.

  358. Det ska verka förebyggande, vilket
    den nästan aldrig hinner fram till.

  359. Men det är så det är tänkt.
    Det är psykologer, specialpedagoger-

  360. -medicinsk kompetens i form av
    läkare och skolsköterskor-

  361. -och speciallärare i de här teamen.

  362. Om vi tänker oss att vi har
    de här strukturerna-

  363. -och så tänker vi från särskilt
    begåvade-perspektivet.

  364. Då är vi väldigt nära
    talangutvecklingsparadigmet-

  365. -och med strukturerna
    kunna möta dessa elever.

  366. Strukturerna finns men de används
    på ett annorlunda sätt nu.

  367. Vad säger forskningen om skolans
    möjligheter att möta dessa elever?

  368. Nu flyttar vi oss bort från Sverige
    och till begreppet världen.

  369. Det finns inte
    så mycket forskning i Sverige-

  370. -och det stämmer överens med
    vad tidigare forskning sagt.

  371. Tidigare forskning visar på
    särskilt begåvade elevers lärbehov-

  372. vilka socioemotionella behov de har.
    Vi vet vad dessa barn behöver ha-

  373. -för att kunna utveckla sin kunskap.

  374. De flesta forskningsartiklar
    slutar också med...

  375. ...tar reda på lärarna kan inte möta
    de särskilt begåvade eleverna.

  376. De ger inte utrymme för att få lär-
    moment som utvecklar deras kunskap.

  377. De kanske används som lärare
    för andra elever.

  378. Ofta slutar det med att lärare
    behöver mer fortbildning-

  379. -om undervisning
    av särskilt begåvade elever.

  380. Vi får en ökad diversitet
    i klassrummen världen över.

  381. Vi rör på oss mer i världen,
    helt enkelt.

  382. Det är ganska tragiskt.
    Vi vet vad de behöver-

  383. -och vi vet också att lärarna
    lyckas inte möta dem.

  384. Det är i detta jag tar avstamp i,
    i min forskning-

  385. -som jag försvarar om en vecka
    precis. Då grillas jag.

  386. Vad händer då om vi sätter lärare
    i ett skolutvecklingsprojekt-

  387. -där vi diskuterar de särskilt
    begåvade elevernas behov-

  388. -och hur om man ska kunna möta
    en stor diversitet i klassrummen.

  389. Vi ger dem en möjlighet
    att ta del av-

  390. -det som forskningen säger.
    Vilka behov har eleverna?

  391. Hur ska vi kunna möta dem?
    Vad kan vi få fram då?

  392. Jo, om vi i skolutvecklingsprojektet-

  393. -involverar kunskap om hur man kan
    upptäcka och stödja-

  394. -särskilt begåvade elever,
    med fokus på utmanande uppgifter-

  395. -och differentierad undervisning. Man
    videofilmar lärarnas diskussioner.

  396. Erfarna lärare som diskuterar-

  397. -med fokus på att få det
    att fungera i klassrummet.

  398. De har en stor kompetens
    att inkludera elever-

  399. -med särskild begåvning.

  400. När vi ger lärarna en chans
    så får de kompetensen också.

  401. Vad ska det då innehålla för att få
    kunskap att upptäcka och stödja dem?

  402. Som skolutvecklingsprojektet sett ut
    som vi drivit i Karlstad-

  403. -bygger på ett australiensiskt
    fortbildningspaket för lärare.

  404. Då behöver man lära sig allmänt
    om särskild begåvning.

  405. Man behöver lära sig olika modeller
    kring hur man kan identifiera-

  406. -och upptäcka
    de särskilt begåvade eleverna.

  407. Man behöver lära sig om deras
    socioemotionella utveckling.

  408. Man behöver lära sig om
    underprestation.

  409. Man behöver lära sig om
    differentierad undervisning.

  410. Om olika pedagogiska metoder,
    inom och utanför skolan.

  411. Man behöver analysera och utveckla
    sin egen undervisning.

  412. Detta är viktigt: man behöver ha
    kollegor att arbeta med.

  413. Utmanande uppgifter, vad är det?

  414. Ni får ett urval av kriterier
    hämtad från Sheffield-

  415. -som har utvecklat det
    för matematikuppgifter-

  416. -men som vi i projektet
    där grundskolelärare varit med-

  417. -som då är flerämneslärare,
    har kommit fram till-

  418. -att det här funkar för alla ämnen.

  419. I den svenska kontexten
    ska alla elever vara inkluderade.

  420. Därför är det viktigt
    att alla elever ska kunna börja.

  421. Uppgifter ska kunna erbjudas
    och utmaning på alla nivåer.

  422. Ingen ska behöva känna sig dum
    om man inte vet vad som ska hända.

  423. Det ska finnas en uppgift
    där alla vet hur man börjar-

  424. -med utmaningar på alla nivåer.

  425. Ett exempel på olika saker
    att ta hänsyn till-

  426. -är om vi ger uppgiften
    att beräkna jordens omkrets-

  427. -över Nord- och Sydpolen.

  428. De flesta kanske tänker
    att ta reda på jordens radie-

  429. -och räknar omkrets
    enligt cirkelns formel.

  430. Sen säger nån:
    "Men jorden är väl inte helt rund?"

  431. Just det.
    Då blir uppgiften lite mer komplex.

  432. Olika saker att ta hänsyn till.

  433. Kräva ett tänkande på högre nivå
    och erbjuda problemlösning-

  434. -är också nåt som återkommer
    i Erasmusprojektet.

  435. Nåt som vi själva la till
    är att det bör finnas ett öppet slut.

  436. Det bör gå att kunna spinna vidare
    på uppgiften på lektionen.

  437. Högre tänkande.

  438. Vi utgår från Blooms
    reviderad taxonomi-

  439. -som bygger på ett kunskapsbyggande.

  440. Den har sex nivåer, de första
    är minnas, förstå, tillämpa.

  441. Det är oftast där vi hamnar
    i skolans undervisning.

  442. Vi lär oss nånting,
    försöker förstå det-

  443. -och försöker tillämpa detta.

  444. Särskilt begåvade elever
    lär sig så snabbt.

  445. ...så har de lärt sig det här.

  446. Medan resten av klassen tragglar
    och försöker lära sig att minnas-

  447. -så får den särskilt begåvade eleven
    sitta och vänta.

  448. Om man använder Blooms taxonomi
    och hur man kan utveckla uppgifter-

  449. -så kan man lägga till frågor
    för att träna det högre tänkandet.

  450. Att analysera, värdera och skapa
    till samma typ av uppgift.

  451. Då kan man dessutom
    lägga till ett metatänkande.

  452. Man låter eleven bli medveten om
    vilket tänkande den använder.

  453. Differentierad undervisning,
    väldigt förenklat.

  454. I skolutvecklingsprojektet har vi
    jobbat med att differentiera-

  455. -uppgifter i förhållande till
    innehåll, process och resultat.

  456. Alltså planeringen av
    uppgifter och lektioner.

  457. Särskilt begåvade elever
    behöver en annan typ av innehåll.

  458. Man kan utgå från samma uppgift,
    men dessa elever behöver-

  459. -ett mer abstrakt
    och komplext innehåll.

  460. Det kan t.o.m. försvåra för dem
    om vi börjar på för enkel nivå.

  461. Vi behöver differentiera resultatet,
    att erkänna att det är okej-

  462. -att vi når olika resultat
    i en klass.

  463. För eleverna är det inte konstigt,
    de vet att de är olika.

  464. Särskilt begåvade elever behöver
    deadlines och en reell mottagare.

  465. Det är roligare att prata för
    en publik än för tomma stolar-

  466. -eller göra nåt
    som ska användas på riktigt.

  467. Det kan nog gälla
    för de flesta elever.

  468. För särskilt begåvade elever
    kanske vi ska förvänta oss-

  469. -och hjälpa dem att nå utökade
    resultat, bortanför kursplanen.

  470. Kursplanen är inte nåt stopp.

  471. Vi är skyldiga att fortsätta
    utveckla bortom kursplanen-

  472. -i fall någon snappar upp kursplanen.

  473. Process handlar om olika arbetssätt.

  474. Alla elever mår bra av
    att träna det högre tänkandet.

  475. De lär sig så snabbt, upp till
    det högre tänkandet snabbare.

  476. Uppgifter med öppna slut
    och frihet att göra egna val.

  477. Det mest extrema jag hört kommer från
    en lärare från Nya Zeeland-

  478. -som var väl medveten om
    särskild begåvning.

  479. De hade haft två elever
    som de gav kursplanen till.

  480. De fick helt enkelt
    designa kursplanen.

  481. "Här är högstadiets kursplan. Där här
    ska du ha gått igenom. Planera."

  482. Och så gjorde de det.
    Det är frihet att göra egna val.

  483. Det blir lite bekymmersamt för
    lärarna runt omkring. Men det går.

  484. Lärmiljön.
    En trygg lärmiljö behöver alla.

  485. För särskilt begåvade elever finns
    nåt som heter negativ perfektionism.

  486. Om du bara gör rätt hela tiden-

  487. -du får aldrig nån utmaning
    där du riskerar att göra fel-

  488. -så kan det bli så
    att du är så van att göra rätt-

  489. -så till slut blir du rädd
    för att göra fel.

  490. Om du kommer till ett möte
    i undervisningen-

  491. -där du känner
    att du inte riktigt kan-

  492. -då är det bättre att lägga ner.
    Jag gör ingenting.

  493. Det är nåt som kan orsaka
    psykiskt illamående-

  494. -och självskadebeteenden när man
    känner att man inte räcker till.

  495. Då behöver man ha en trygg lärmiljö
    där man får stöd-

  496. -att möta utmaningarna.

  497. Att ta sig över berget.

  498. En lärare kan göra underverk
    för sina elever.

  499. Det ska man också vara medveten om.

  500. Om vi vill göra underverk för
    flera elever och skapa strukturer-

  501. -då behöver vi jobba kollegialt.

  502. Man behöver bygga sin kunskap
    på vetenskaplig litteratur-

  503. -och en undersökande praktik
    där man testar idéer och tankar.

  504. "Funkar det här i vår praktik?"

  505. Man behöver ges tid till detta.
    Man ändrar sig inte på två minuter.

  506. Man behöver tid,
    man behöver diskutera och reflektera.

  507. Man behöver också stöd av ledning,
    politiskt och av skolledningen.

  508. Återigen, kan det vara för sent?

  509. Eleven som kom med tindrande ögon
    i förskoleklassen-

  510. -och kan multiplikation
    och skriva och läsa.

  511. Läser Harry Potter-böcker
    i årskurs två-

  512. -och hoppar ur lopplådan
    och undersöker världen.

  513. Sen läggs locket på
    så att det gör ont i huvudet-

  514. -och den glömmer bort
    att den kunde hoppa.

  515. Går det att få eleven att hoppa igen?

  516. En dag var det hoppolympiad
    för alla loppor.

  517. Somliga kom ihåg
    att Max varit bra på att hoppa-

  518. -och försökte få honom att göra det,
    men hans förmåga var borta.

  519. Han ansträngde sig för att ta sig ur
    kartongen men han klarade det inte.

  520. De som skrattade när Max skadat sig
    var nu mycket besvikna.

  521. Så var det med det. Han kunde inte
    hoppa så högt när allt kom omkring.

  522. Till slut kom en osynlig främling
    på besök.

  523. Han placerade osynliga pallar,
    böcker och stolar under Max.

  524. Max hopp var fortfarande låga.

  525. Men när han fick hjälp på traven
    blev de förhållandevis höga.

  526. Han kunde se världen igen.

  527. Plötsligt blixtrade minnet
    av världen till inom Max.

  528. Himlastormande lycklig hoppade han
    fem gånger högre än nånsin-

  529. -och vann hoppolympiaden
    med en jättelik ansträngning.

  530. Tack för mig.

  531. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Olika synsätt på särskild begåvning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barnpsykologi, Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Skolan, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Brainchild 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolan

Kunskapstörst och snabb lärandeförmåga. Det är två kännetecken för barn som är särbegåvade. Här berättar läraren Mona Liljedahl om barn med hög begåvning som är i behov av stimulans och särskilt stöd. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Extrembegåvning och radikal acceleration

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Olika synsätt på särskild begåvning

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Att se de osynliga

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Fråga oss