Titta

UR Samtiden - Brainchild 2018

UR Samtiden - Brainchild 2018

Om UR Samtiden - Brainchild 2018

Föreläsningar för särskilt begåvade barn, ungdomar och deras vuxna. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Till första programmet

UR Samtiden - Brainchild 2018 : Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?Dela
  1. Och tjong! Då är eleven med
    och alert. Och man tänker:

  2. "Nu har vi rätt nyckel." Man gör mer
    utav samma, och så är det stopp.

  3. Har man en sån elev, är det en ganska
    tydlig varningsklocka. Ge dem mer.

  4. Vi har tagit upp att se barnen
    och se eleverna på samma sätt.

  5. Där skulle jag vilja bjuda in dig
    som start, Andreas.

  6. Du jobbar just som en medling
    mellan familjer och pedagoger.

  7. Att försöka få möjligheten
    att se samma barn och samma elev-

  8. -vilket kan vara svårt.

  9. En del pedagoger tycker att hen
    får svårare böcker och utmaningar-

  10. -men hen kan inte alls det här,
    utan ligger inte alls särskilt högt.

  11. Medan föräldrarna hemma vittnar
    om frustration och uttråkan.

  12. Du har exempel på hur du hjälper till
    för att se samma barn och elev.

  13. Du jobbar med föräldrarna, men det är
    också viktigt för pedagogerna.

  14. Hur de kan hjälpas på vägen.

  15. Ja, jag brukar dra ett räkneexempel
    för att belysa det här lite grann.

  16. Man säger att särskilt begåvade barn
    har svårt att beskriva hur de tänkte.

  17. Många nickar här.

  18. Om man tar ett enkelt räkneexempel...
    Ni kan göra det medan jag pratar.

  19. Om vi tar 5 + 8, vad blir det?

  20. -Ropa ut det.
    -13. Ja. Bra.

  21. Hur tänkte ni? Var det nån som tänkte
    "jag tog 5 och så lade jag till 8"?

  22. Var det nån som lånade
    med tiokamrater?

  23. Ett barn i låg- och mellanstadiet
    förväntas ju visa hur de tänkte.

  24. Om jag bara tog 5 och lade till 8 så
    blir det 13. Då har jag inte tänkt.

  25. Om vi gör samma uppgift en gång till,
    fast då tar vi 5,75 + 8,3...

  26. Nån som får till vad det blir?

  27. 14,05, ja. Men nu så frågar man:

  28. "Hur gjorde du?"
    Först tog jag 8 och lade till 5.

  29. Sen tog jag 0,7 och så lade jag till
    0,3 och 0,05 eller 0,35.

  30. Och så fick jag 14,05. Plötsligt
    har jag visat hur jag tänkte.

  31. Det beskriver enkelt: gör uppgiften
    mer komplex för att man ska tänka.

  32. Hur förklarar jag att jag tänkte
    om jag inte tänkte? Den är jättesvår.

  33. Och det som jag gör då...

  34. Oftast när jag kommer in i bilden har
    det skurit sig mellan skola och hem.

  35. Man har en elev som skolan och hemmet
    tycker är ett problem.

  36. Men man ser kanske inte
    samma problem.

  37. Att försöka få det här att se samma
    elev, att lyfta upp nåt positivt...

  38. Vad är eleven bra på?
    Har den nån stark sida?

  39. Om man kan se den, är det mycket
    lättare att spinna vidare därifrån.

  40. Det kan vara så att läraren tycker:
    "Eleven gör mig galen."

  41. Då är den bra på det, i alla fall.

  42. Det är ju en riktig förmåga.
    Då har man nånting att utgå ifrån.

  43. Lite humoristiskt sagt, kanske.
    Men man måste se samma elev.

  44. Min upplevelse av dem som har upplevt
    en elev med särskild begåvning-

  45. -är att den inte kan stänga ögonen.
    Man har sett förmågan.

  46. För nästa person att förstå
    blir det också svårt.

  47. Man ska förklara sig igen, igen,
    igen, igen, igen och igen.

  48. Att en elev som då...
    "Om du bara visar, får du gå vidare."

  49. När den har visat i fyra år,
    kanske den har tröttnat.

  50. Nån som har läst sen den var tre
    och ska ha bokstavsträning...

  51. Det kommer inte att funka så bra.

  52. Så våga se. Möt individen
    och inte den åldersadekvata.

  53. Utan möt individen. Den kan vara stor
    i vissa lägen och liten i andra.

  54. Det kan växla snabbt. Man behöver bli
    mött där man är själv hela tiden.

  55. -Lite kort så.
    -Tack! Jättebra insikt.

  56. Det sätter fingret på när det handlar
    om att du måste förklara och visa-

  57. -likväl som att också en del barn
    har en förmåga att gömma sig.

  58. Man vill passa in.

  59. Det gör det svårt... Som du var
    inne på: du har läst sen du var tre.

  60. Sen kommer föräldrarna,
    och skolan börjar.

  61. Föräldrarna påpekar
    att det krävs en annan nivå.

  62. Barnet har läst sen det var tre.

  63. På ett utvecklingssamtal senare
    beskriver lärarna:

  64. "Vad kul,
    ditt barn har snart knäckt läskoden."

  65. Då är vi fortfarande
    väldigt långt ifrån varandra.

  66. Så alla tips ur pedagogens
    och föräldrarnas hänseende-

  67. -bidrar till att minska friktionen.

  68. Glöm inte att vifta om ni har frågor.
    Jag har en rad frågor.

  69. Så jag kör på så länge ingen viftar.
    Gör det, så flikar vi in det.

  70. En av de sakerna just vad det gäller
    att utmana eleverna är ju också:

  71. Vad kan du ha för läromedel?
    Vad kan du ge eleverna?

  72. Vad finns det att tillgå?
    Var får du tag på det?

  73. Och ur olika åldrar
    snarare än nivåer-

  74. -eftersom ålder kanske inte alltid är
    relevant för särskilt begåvade.

  75. Johan ser ut att vara hungrig.
    Mona och Elisabet får också svara.

  76. Jag kan återvända
    till det här med form kontra stoff.

  77. Att vara medveten om
    samspelet dem emellan.

  78. De kanske behöver samma stoff
    som de som är äldre-

  79. -men i en form
    som passar nån i sin egen ålder.

  80. Ibland kan det vara svårt
    att hitta läromedel på svenska.

  81. Där kan det underlätta
    när de väl har lärt sig engelska.

  82. Ja. - Vill du säga nåt?

  83. Ja...

  84. Jag brukar raljant säga-

  85. -att det är fullkomligt skit samma
    vad du har för läromedel-

  86. -bara du har tillgång till tankar,
    tankesätt och tankestrukturer-

  87. -som är anpassade för äldre
    än förväntad åldersgrupp.

  88. Bara barnet får bli utmanat...

  89. Och inte utmanat på sättet
    som vi tänker... I provokativt syfte.

  90. Utan att de får stretcha
    och lära sig nånting på riktigt.

  91. Det kan man göra
    när, var och hur som helst.

  92. Det gör de här barnen om de har
    gynnsamma möjligheter hemma.

  93. Då sitter de på nätet och googlar
    till långt in på nätterna-

  94. -och hittar allt möjligt intressant.
    De kan intressera sig för allt.

  95. Vi tänker ofta:
    "Det här är en matteelev."

  96. "Det här är en språkelev."

  97. De här kan bli lika intresserade av
    vad som helst bara det bränner till.

  98. Elisabet.

  99. Ja... Det kanske inte spelar så stor
    roll vilken typ av läromedel man har.

  100. Men en sak som är viktig är
    att de särskilt begåvade eleverna-

  101. -har rätt till ledning som alla andra
    för att utvecklas i sitt lärande.

  102. Och där pedagogen är
    en central person.

  103. Och om nu läromedlet inte räcker till
    i sin ursprungsform-

  104. -kan man lära sig som pedagog
    genom att analysera läromedlet.

  105. Det finns vetenskapligt belagt vad
    särskilt begåvade elever behöver ha-

  106. -för typ av frågeställningar
    för att utveckla sitt eget lärande.

  107. Då kan man undersöka
    med sina kollegor:

  108. "Uppfyller läromedlet de kriterierna
    eller inte?"

  109. "Kan vi som kollegor utveckla
    undervisningen kring läromedlet"-

  110. -"så att det ska utmana
    även de särskilt begåvade eleverna?"

  111. Det är
    ett tips som jag skulle vilja ge.

  112. Vi har en till fråga.

  113. Hallå? Jo, jag hade två frågor.
    Lite mer av strukturell karaktär.

  114. Det ena är om man tänker sig
    Skolverket och SPSM...

  115. Våra myndigheter
    kopplade till skolan.

  116. Samarbetar de med er som forskare?

  117. I vilken utsträckning sker
    en kunskapshöjning som de för ut?

  118. Min andra fråga är:
    ni pratar om kognition och tänkande.

  119. Och betydelsen för inlärning.

  120. Får man med sig det
    i pedagogiska utbildningar?

  121. Eller kommer det att komma in
    i lärarutbildningarna?

  122. -Två lite långa frågor.
    -Elisabet kanske börjar med den.

  123. Det hördes lite luddigt. Jag tror att
    du pratade om SPSM och Skolverket.

  124. SPSM tror jag inte direkt har
    nån påverkan på lärarutbildningen.

  125. Mona? Nej, jag tror inte det heller.

  126. Om Skolverket har det? De kan nog ha
    viss påverkan på lärarutbildningen...

  127. Det var egentligen inte min fråga.
    På vilket sätt bedriver de samarbete-

  128. -med er som är kunniga inom området
    och för ut till skolor och kommuner?

  129. Och kommer lärarutbildningen
    att innehålla nånting om kognition?

  130. Okej. Jag tar för givet
    att myndigheterna i Sverige-

  131. -på nåt sätt tar till sig färsk
    forskning. Om de gör det direkt-

  132. -eller via att ha nån annan läsare
    som berättar för dem vet jag inte.

  133. Men jag tar för givet
    att de tar till sig forskning.

  134. Om det kommer att innehålla kognition
    inom lärarutbildningen...

  135. Till viss del gör det väl det-

  136. -fast det kanske oftast handlar om
    dem som har svårigheter att lära sig.

  137. Jag antar att du menar
    dem med särskild begåvning.

  138. Man får ju lära sig att möta
    elever med inlärningssvårigheter-

  139. -generellt inom lärarutbildningen.
    Det finns inget generellt just nu.

  140. Om det kommer
    vågar jag inte uttala mig om.

  141. Det förekommer på några universitet-

  142. -kurser med moment
    om särskild begåvning.

  143. Sen är det universitet som inte har
    det i sina kursbeskrivningar-

  144. -som tar in
    moment kring särskild begåvning-

  145. -som de erbjuder lärarstudenterna
    att ta del av.

  146. Från riksförbundets sida
    är det inget formaliserat samarbete.

  147. Men de är välkomna att höra av sig.

  148. Vi har ett kontaktnät och insikter
    i vad de här familjerna efterfrågar.

  149. Och vad det gäller lärosätena...

  150. Jag har varit på besök
    och pratat med två stycken.

  151. Och de har ju väldigt...
    Det är inte så centralt styrt.

  152. Det är mycket att de själva måste ta
    initiativ till att få loss resurser.

  153. Och tyvärr så finns det ju...
    Det finns många kunskaper som...

  154. ...jag och säkert ni också önskar var
    obligatoriskt inom lärarutbildningen.

  155. Jag vet att många kan genomgå
    en lärarutbildning-

  156. -utan att lära sig särskilt mycket
    om olika funktionsvariationer.

  157. Det är ju en katastrof.
    Så det finns mycket att tillägga.

  158. Men... Så det ska vi hoppas
    att det förbättras.

  159. Men Skolverket försökte ändå 2015
    att skanna av läget-

  160. -och plockade in hågade spekulanter-

  161. -bl.a. mig och Roland Persson-

  162. -att skriva fram det här materialet
    om särskild begåvning.

  163. Så att...
    Men det var ju på projektbasis.

  164. Så... Ja. Men det är en bra fråga,
    och jag uppskattar din vilja.

  165. Säkert Elisabet också. Vi hoppas
    att de läser det vi har att erbjuda.

  166. Jag... Nu har vi en till fråga
    där uppe i mitten.

  167. Mick är på väg,
    så vi hör dig ordentligt.

  168. Jag tänkte höra...

  169. De som behöver lite extra coachning,
    som är resurskrävande då-

  170. -är det vanligt i landet
    att söka tilläggsbelopp?

  171. Gör man det i kommuner? Det ser väl
    olika ut. Känner ni till nånting där?

  172. Jag vet om ett fall där det beviljats
    med grunden i särskild begåvning.

  173. Däremot kan det vara känsligt.
    Man kan inte prata jättehögt om det.

  174. Men det finns ju ...
    Finns välviljan så finns möjligheten.

  175. Vifta om ni har fler frågor,
    annars går jag vidare här så länge.

  176. Jag undrar
    som förlängning av det här med...

  177. Vi pratade om engagemang-

  178. -och att hitta morötter och så där.

  179. Jag har fått frågor om oro,
    för det är snart jullov.

  180. Det är nedräkning
    och en del frustration-

  181. -som funnits av att du kanske inte är
    tillräckligt utmanad i skolan.

  182. En del elever känner
    att det blir värre mot jul.

  183. Medan "vanliga" elever tycker att det
    blir mysigt att inte göra så mycket.

  184. Hur kan man förhålla sig här? Det
    finns de som hungrar efter lärdom-

  185. -och sjukanmäler sig hellre
    än går till långsammare dagar.

  186. Hur ska man förhålla sig till
    det här, som är en mardröm för vissa?

  187. -Mona?
    -Ja, du menar att...

  188. Det du undrar över är hur de ska få
    stimulans när de inte är i skolan?

  189. Ja. En del jublar över
    att det blir inte mycket att göra-

  190. -medan en del har gråtande barn hemma
    som inte vill gå dit alls.

  191. Alltså...
    Tyvärr då, min erfarenhet som...

  192. När jag far runt, handleder
    och träffar barnen och pedagogerna-

  193. -vill ju inte... Särskilt begåvade
    vill ofta inte vara i skolan.

  194. De vill hellre sitta hemma och googla
    och titta på TED Talks i stället-

  195. -eller lära sig japanska, läsa manga-

  196. -rita, spela piano
    eller göra nåt annat.

  197. Men det förutsätter ju att de har
    ett sånt gynnsamt läge, förstås.

  198. Så tyvärr så upplever jag
    att de är ganska nöjda med-

  199. -att skolan ger upp
    det krampaktiga taget-

  200. -så att de äntligen får vara hemma
    och lära sig nånting i fred.

  201. Om du menar också att man har hunnit
    med vad man tänkt sig att hinna med-

  202. -och att det klingar av i skolan,
    men man har skolplikt...

  203. Där är det väl, precis som annars,
    lyhördhet och...

  204. Coachning, liksom...
    Ta kommunikation med eleverna.

  205. -Elisabet.
    -Jag såg framför mig luciafirandet...

  206. ...pepparkakorna och de sista dagarna
    på julveckan.

  207. Det återkommer på vårterminen
    inför skolavslutningen.

  208. Och det borde ju vara en relativt
    enkel lösning, tycker jag-

  209. -att erbjuda eleverna att kunna
    välja mellan att äta pepparkakor-

  210. -eller att få jobba
    med nånting avancerat.

  211. Jag är övertygad om att det finns
    pedagoger som gärna gör det-

  212. -i stället för att sitta...

  213. ...och dricka glögg
    och äta lussekatter också.

  214. Andreas?

  215. Jag spinner vidare på det Johan sa:
    skolplikt.

  216. Man har en vetgirig elev som tycker
    att skolan går på kvartsfart.

  217. "Nu går den inte alls,
    men jag måste vara där."

  218. Så tänk på att ha lite tricks
    i rockärmen att ta fram.

  219. Det kan vara att fördjupa sig
    i nånting som man själv vill göra-

  220. -där man får stöd utav nån pedagog
    i det här.

  221. Att få nån att diskutera med
    när alla andra tittar på film-

  222. -städar bänken eller gör ingenting.

  223. De sista två veckorna på terminen
    händer det ju ingenting i skolan.

  224. Då kan det bli väldigt jobbigt.

  225. Försök att ha nånting liggande
    på hyllan till det. Det är mitt tips.

  226. En fråga från publiken.

  227. Hej! Jag har två frågor.
    Dels tänkte jag på det här...

  228. Finns det nån skola i Sverige
    som arbetar med särbegåvade elever?

  229. Som har tagit fram framgångsfaktorer?

  230. Ni var ute i Europa på studiebesök-

  231. -men är det nån skola som vi har i
    Sverige? Sen tänkte jag bara fråga:

  232. Är det vanligt
    att tenta av årskurser för elever-

  233. -så att de slutar tidigare?
    Är det nånting som man har gjort?

  234. -Vem vill börja där?
    -Jag börjar med fråga två.

  235. Jag önskar att man möjliggjorde
    det här för fler.

  236. Att få tenta av och att komma vidare.

  237. Många stöter på i dag
    när man vill göra en prövning-

  238. -att ämnesläraren med rektorn
    ska sätta upp kriterierna för det.

  239. Och ämnesläraren säger
    att eleven inte är färdig.

  240. Då tycker rektorn
    att man inte kan göra en prövning.

  241. Sen finns det exempel där man gjort
    prövningen extremt svår-

  242. -för att bevisa nånting,
    vilket är galenskap.

  243. Men har man elever som är framåt,
    ska man möjliggöra för en prövning.

  244. Det är ett kvitto på
    att jag kan nånting.

  245. Det är mitt delsvar på fråga två.
    Sen får nån annan ta över.

  246. Som skola kan man se
    vad man tar för avgifter.

  247. Jag tror
    att det är 500 kr man får ta.

  248. Men man kanske som skola ska avgöra
    vad man vill stå för.

  249. Om det ska vara en klassfråga om man
    har möjlighet att tenta eller inte.

  250. Det är viktigt att poängtera
    det här att tenta av.

  251. Prövning har man rätt till, men
    det finns ju inga färdiga prövningar.

  252. Precis som Andras lyfte,
    som är viktigt att veta:

  253. Det är upp till var och en
    att utforma en sån prövning-

  254. -och att betygsätta och bedöma
    en sån prövning.

  255. Det ingår inte i lärarutbildningen,
    så det är ofta en "surprise"-

  256. -som man halkar in på när man
    kommer ut som nyutexad lärare.

  257. Så det är en grannlaga uppgift
    som ännu återstår att lösa, tyvärr.

  258. Ursäkta. Först tillbaka
    till framgångsrika skolor. Oj.

  259. Jag vet inte om det finns
    nån framgångsrik skola.

  260. När man säger framgångsrik skola-

  261. -då är skolledning
    och hela gänget med på tåget.

  262. Däremot, om jag räknar ihop
    från mitt skolutvecklingsprogram-

  263. -och GCP:s utbildning
    som de har hållit-

  264. -tror jag att det finns runt omkring
    200 kompetenta lärare i Sverige-

  265. -som vet hur man stödjer
    de här eleverna.

  266. De är ju framgångsrika
    i sina klassrum.

  267. Men det kanske inte gör
    en framgångsrik skola.

  268. Och angående att... Accelerera
    är ju vad det handlar det om-

  269. -när du pratar om att tenta av
    kurser. Där finns också...

  270. Det har mycket stöd inom forskning-

  271. -att det här inte påverkar barnet
    negativt socialt.

  272. Snarare tvärtom. Det kan gynna den
    sociala utvecklingen att accelerera.

  273. Men forskning visar också
    att även om barnet gynnas socialt-

  274. -är det inte säkert att det leder
    till att de väljer att fortsätta-

  275. -inom universitetsutbildningar inom
    de ämnen som de accelererar inom.

  276. Så man får fundera på
    vad syftet ska vara med accelerering-

  277. -och väga detta mot berikning.

  278. I Sverige är det naturligtvis viktigt
    att accelerera dem som behöver det.

  279. Men vi får inte glömma bort
    problemet med övergångar-

  280. -mellan stadier och klasser.

  281. Hjälper vi ett barn att accelerera
    och bli färdig med sina kurser-

  282. -och de bedöms på nåt sätt,
    så måste vi hjälpa barnet vidare.

  283. Inte bara till nästa stadium.
    Vi tar på oss ett ansvar-

  284. -där vi måste hjälpa barnet
    hela vägen ut ur gymnasiet.

  285. Dessutom kanske vi måste hjälpa
    barnet in på ett universitet vid 15-

  286. -eller vad det nu kan vara för ålder.

  287. Helt jätteviktiga poänger.

  288. Jag fyller på bara där-

  289. -att flera både barn och föräldrar
    kring såna här barn-

  290. -kan uppleva att en uppflytt
    kan vara nästan som en utvisning.

  291. Alltså att barnet inte kan få-

  292. -en undervisning som de behöver
    i sitt...sammanhang.

  293. Det är inte alla
    som vill lämna sitt sammanhang-

  294. -eller som vågar göra
    en sån radikal uppflytt som krävs.

  295. Och vi följer ju i riksförbundet,
    Filurum och GCP-

  296. -flera barn som gör såna radikal-
    uppflyttningar. Det är tuffa ingrepp.

  297. Inte kanske rent socialt
    många gånger-

  298. -men för att de mottagande vuxna
    är helt oförberedda på-

  299. -att det kommer en nioåring
    till årskurs sju.

  300. De behöver fritids, skolskjuts,
    mellis-

  301. -kärlek, kramar
    och hjälp att knyta nånting.

  302. Så det ställer till väldigt mycket
    runt omkring.

  303. Och min dröm är ju att alla ska få-

  304. -en undervisning som de behöver där
    de känner att de hör hemma socialt.

  305. Men riktigt där är vi inte än.
    Johan viftar.

  306. Det är viktigt att man inte ser
    acceleration som en ensam åtgärd.

  307. Utan det är kanske ännu mer
    att man behöver andra åtgärder.

  308. Tänk er en elvaåring som ändå lyckas
    traggla sig igenom ämnena i nian-

  309. -och sen inte längre har skolplikt
    som skoltrött elvaåring.

  310. Det är inte en lätt situation som
    förälder eller hälsosamt för barnet.

  311. För att koppla det
    till framgångsrika skolor:

  312. Det är snarare
    framgångsrika individer i skolorna.

  313. Och det är...individer, individer,
    individer det handlar om.

  314. Och det är tyvärr så väldigt skört-

  315. -har vi sett genom riksförbundet
    på många skolor...

  316. En enda nyckelpedagog slutar-

  317. -och så kan skolan gå från fantastisk
    till katastrof för barnen.

  318. Rektorer, var rädda om de här
    fantastiska pedagogerna som ni har.

  319. Och: ordet sprids. Så finns det
    fantastiska individer på en skola-

  320. -samlar ofta de skolorna kluster
    av begåvade och extremt begåvade-

  321. -som kanske drar till sig fler sen.

  322. Då kan man på den delen få en bättre
    skola för särskilt begåvade elever.

  323. Jag vill trycka på att om en elev
    flyttas upp eller accelererar-

  324. -så kan den komma
    till en oförberedd lärare.

  325. Men alla måste vara med på tåget.
    Man kan inte sitta på ett möte-

  326. -göra jättefina planer och sen sätta
    eleven hos nån som inte är förberedd.

  327. Då blir det pannkaka.

  328. Se till att alla är med på tåget
    innan man sjösätter det.

  329. Att bara säga till en lärare
    som rektor "det här ligger på dig"-

  330. -blir inte bra om inte läraren har
    fått tiden som behövs.

  331. Se till att få tid att lägga kring
    eleven, för det kommer att behövas.

  332. Har man läraren med på tåget,
    kommer det att gå bra.

  333. Så länge vi inte har
    resurserna i Holland-

  334. -kanske vi behöver större samverkan-

  335. -som du sa,
    mellan stadier och andra brytpunkter.

  336. Vi har flera frågor på kö från
    publiken. Där, sen här och en här.

  337. Finns det nån studie eller forskning-

  338. -som visat vad konsekvensen blir för
    de här barnen om de inte upptäcks-

  339. -och står ut från sju, åtta års ålder
    genom grundskolan och gymnasiet-

  340. -och aldrig ser meningen med att vara
    där, men de är tvungna att gå dit?

  341. Förstår ni...
    Det låter väldigt negativt-

  342. -men jag undrar om det finns
    nån forskning gjord på det.

  343. Mona.

  344. Implicit
    är alla studier kring de här...

  345. Särskilt de här psykologerna
    som ägnar sig väldigt mycket åt...

  346. ...begåvning, som Linda Silverman,
    som är väldigt läsvärd...

  347. ...har ju lyft fram jättemycket
    hur dåligt de här kan må.

  348. Och att de utvecklar
    det som liknar inlärningssvårigheter.

  349. Det kan vara svårt att separera
    till slut från varandra.

  350. Det kan vara
    ett livslångt psykiskt dåligt mående-

  351. -som orsakar sekundärproblematik.

  352. Jag kan säga: det finns främst
    om de här barnen, sedermera vuxna...

  353. Det finns två sorters studier:
    longitudinella fallstudier-

  354. -där man följer ett barn
    som man har upptäckt tidigt-

  355. -då är de ju identifierade -
    kanske ända fram till vuxen ålder.

  356. Då är det bara enstaka personer
    man har följt.

  357. Men där har man sett en hel del fall-

  358. -där det har...
    De har mått väldigt dåligt.

  359. Sen finns det ju också
    de större enkätstudierna.

  360. Där tillkommer problemet med urval.
    Exempelvis den som Persson gjorde-

  361. -när han frågade 200-300 Mensa-
    medlemmar hur de upplevde skolan.

  362. Och de...
    Det var 90 % som svarade negativt.

  363. Vissa som att det var ett helvete.

  364. Men där är frågan om det finns
    en överrepresentation i Mensa-

  365. -av personer som inte känt sig hemma
    i andra sammanhang-

  366. -och därför kanske har varit
    extra utsatta i skolan.

  367. Vilma Vialle i Australien har med nån
    som jag inte kommer ihåg namnet på-

  368. -gjort en studie som visar-

  369. -att de flesta särskilt begåvade
    faktiskt klarar sig ganska bra-

  370. -och mår ganska bra.
    Det kan man ha med sig.

  371. Men det vi pratar om
    är den här delen som inte gör det.

  372. Det ska vara nollvision, anser jag.

  373. Och det finns...

  374. Om man söker på sökmotorerna
    med "underachievers", "gifted"-

  375. -"underachievers", "highly able"
    och sånt, hittar ni dit.

  376. Det finns studier som i alla fall
    pratar om underprestation.

  377. Det finns garanterat
    med psykiskt välmående också.

  378. Och...
    Så det finns absolut att läsa om.

  379. Hade vi en fråga här? Och Ester där.

  380. Jag tänkte backa till övergångar.

  381. Två frågor. Ett: de femtonåringar
    som kommer till högskolan-

  382. -får de ta kurserna,
    eller läser de bara dem?

  383. Jag har hört att de inte får
    ta poängen. Den andra frågan är:

  384. Har ni nån bra lösning om vi har
    elever på mellan- eller högstadiet-

  385. -och behöver läsa gymnasiekurser?

  386. Om de får ta universitetskurser...
    Jag tror att kriteriet-

  387. -för att ta universitetskurser
    är att man ska ha gymnasieexamen.

  388. -Det finns alternativ behörighet.
    -Alternativ behörighet finns också.

  389. Så ja, det får de. Jag tror inte
    att det är nåt ålders...

  390. Vänta. - Vad var den andra frågan?

  391. Det var... Just det,
    mellanstadiet som... Just det.

  392. Då kan det vara så-

  393. -att eleven på mellanstadiet
    är klar med rubbet på grundskolan-

  394. -men vill inte separeras ifrån
    sina klasskamrater-

  395. -för det är där den vill spela boll
    på rasten, vara på fritids o.s.v.

  396. Och då igen kopplar jag till lärarna
    i mina forskningsstudier-

  397. -som visar att lösningen är
    att vi jobbar kollegialt.

  398. Vi måste se varandra som kollegor,
    som en kedja, för elevens skull.

  399. Om jag då som mellanstadielärare-

  400. -inte har kompetensen
    att möta den här eleven-

  401. -samarbeta med kollegor
    på högre nivåer-

  402. -så att faktiskt de kommer
    till den här skolan.

  403. Nu blir det anekdotiskt-

  404. -men det blir ju så
    i ett sånt land som Sverige-

  405. -att det får bygga på anekdoter.

  406. Jag har ett exempel i skolboken
    som...

  407. Där en elev i årskurs sju fick
    läsa en kurs i fysik på högskolan-

  408. -för att elevens förälder
    ordnade det.

  409. Och den eleven var inte registrerad-

  410. -men fick ändå läsa
    tillsammans med...

  411. De tyckte att eleven var söt, trevlig
    och att det var lite spännande.

  412. De hade utrymme och inget emot det.

  413. Jag tror också att eleven fick spara
    sina resultat till framtiden.

  414. Det var fantastiska resultat.
    Eleven var bäst i klassen-

  415. -men hade det jättetufft
    i årskurs sju.

  416. Andreas, tillägg till det?

  417. Jag vill påminna: det var liv i media
    om två femtonåringar som gick på KI.

  418. Där drev man frågan: är det vettigt
    att en femtonåring ska få möta-

  419. -utsatta och sjuka under sin praktik?
    De är inte femton då.

  420. Då är de minst sjutton. Om nån kommer
    in på läkarlinjen när de är femton...

  421. Det är inte jättemånga, men det går.

  422. Det går. - En till fråga.

  423. Hallå? Jo, jag tänkte ta upp dilemmat
    om man har särskilt begåvade elever-

  424. -där man kan lösa situationen
    i klassrummet-

  425. -och slits mellan att få eleven
    att tända till på vissa förmågor-

  426. -som den eleven kanske brinner för...

  427. Hur ska man göra med förmågorna
    som den inte brinner för?

  428. -Jag tänker dilemmat betygssättning.
    -Bra fråga.

  429. Mara Allodi Westling
    på Stockholms universitet-

  430. -har berört detta lite i ett
    specialpedagogiskt magasin från 2014.

  431. Och... För det är det här dilemmat
    som vi ofta hamnar i.

  432. Vi ska bedöma dem
    för alla de här olika förmågorna.

  433. Och så ser vi att eleven är svag
    i nån förmåga.

  434. Troligtvis handlar det om kommunika-
    tionsförmågan för de här barnen.

  435. Då tänker vi kanske spontant-

  436. -att då måste vi lägga krut på
    att träna förmågan som den är svag i.

  437. Medan Mara skriver att det kanske
    inte är helt rätt väg att gå.

  438. Vi kanske ska lyfta de förmågor
    som eleven har intresse för-

  439. -och snitsa till det så att
    den sista förmågan kommer in också.

  440. Det bör också sägas att för de här
    är inte betygets bokstav så viktig.

  441. Det handlar om
    att utveckla sitt eget lärande.

  442. Om den känner sig nöjd och glad och
    får utvecklas i sin törst att lära-

  443. -men kanske inte når upp högre än
    till D för att nån förmåga är låg-

  444. -så kanske det är okej.

  445. Då har vi en fråga
    här på andra raden.

  446. Jag tänkte backa
    till det här med att upptäcka.

  447. För jag tänker att man pratar om
    skolor där man inte kommer överens.

  448. Och jag är specialpedagog.

  449. Jag måste få mina kollegor ibland
    att våga tro och våga testa-

  450. -när de säger: "Det är ingen
    särbegåvning. Det här kan han inte."

  451. Eller om man som förälder sitter
    i möte med lärare och de säger:

  452. "Vi har gjort en kartläggning.
    Det är ingen särbegåvning."

  453. Hur ska man låsa upp situationerna?
    Ska man nån gång ge upp?

  454. Svaret finns i frågan,
    höll jag på att säga.

  455. Det lät som om du hade ett svar.
    Det är en jättevanlig situation.

  456. Den möter jag hela tiden.
    Det är lite som Andreas var inne på:

  457. Det går inte att tvinga folk
    att se det man själv ser.

  458. Man måste uppleva det själv.

  459. Ofta sker upplevelsen genom att man
    skapar en relation till eleven-

  460. -så att man får tillgång
    till elevens sätt att tänka.

  461. Och inte bara
    motståndet mot uppgifter.

  462. Det som dina kollegor ofta upplever
    är att eleven inte gör nånting.

  463. Den presterar inte.
    Det kan handla om olika låsningar.

  464. Att de är fast i sin perfektionism,
    de har ingen studieteknik-

  465. -och så är de uttråkade.

  466. Många av dem tror också
    att de är dumma i huvudet-

  467. -till skillnad från vad man tror
    att de tror om sig själva.

  468. Så om man kastar ur sig saker som
    "jag tror inte att du är så smart"-

  469. -är de
    de första att hålla med.

  470. Jag vet att uppe på gymnasiet,
    där jag vanligtvis är verksam-

  471. -så brukar det ofta vara
    relativt för sent att vända skutan.

  472. Så ju tidigare, desto bättre. Men det
    är en komplex fråga du ställer.

  473. Och jag skulle vilja backa tillbaka.

  474. Ett kort svar är
    att det kan räcka med att en ser.

  475. Och att du ser och att du hjälper.
    Det kan räcka väldigt långt.

  476. Jag vill säga att när lärare
    och pedagoger deltar i fortbildning-

  477. -inte en föreläsning, utan fort-
    bildning kring särskild begåvning-

  478. -läser, diskuterar
    och testar tillsammans-

  479. -då hittar man nya glasögon,
    och man ser dem.

  480. Andreas också.

  481. Det här är lite utav min käpphäst.

  482. Även de här eleverna ska ha
    rätten till att lära sig att lära.

  483. Alla i skolan... Ingen förväntar sig
    att de kan det vi lägger framför dem.

  484. De går i skolan för att lära sig.

  485. Men om jag kan det som läggs framför
    mig, har jag inte lärt mig att lära.

  486. För en del brakar det i högstadiet
    och för en del käpprätt på högskolan.

  487. När man upptäcker: "Oj, det
    räckte inte att läsa boken en gång."

  488. "Det räckte inte med
    att bara vara med på lektionerna."

  489. Då känner man sig helt korkad.

  490. För det har alltid funkat.
    Då ifrågasätter eleven sig själv.

  491. Kompisarna som man alltid har kört
    förbi kan det här. Jag kan inte.

  492. Rätten att få lära sig att lära
    är väl det som är skolans uppdrag?

  493. Det står väl i skollagen att skolan
    ska främja för ett livslångt lärande?

  494. Jag såg en dokumentär om Sven Jerring
    i går-

  495. -där han uttryckte i början på 1900-
    talet att skolan är som en svarv-

  496. -som tar bort allting, i stället för
    att man fick lära sig det man ville.

  497. Det ligger lite grann i det.
    Att inte lägga lock på.

  498. Om man har klarat den lägsta nivån,
    fortsätt då.

  499. Som jag var inne på förut: fortsätt
    att mata på tills eleven är nöjd.

  500. Om en elev får alla rätt på provet,
    hur vet jag vad den eleven kan?

  501. Säkert mer än det som var på provet.
    Den har inte fått lära sig att lära.

  502. Var inte rädda för att utmana.

  503. Där kan man också diskutera
    med eleverna, så hittar ni också.

  504. Om den elev som ni kanske tvivlar på,
    som bara är stökig, inte svarar...

  505. Om man tänker
    att man kan varenda fråga som ställs-

  506. -slutar man räcka upp handen.

  507. Dels utav sociala skäl, för de andra
    tycker att man är besserwisser.

  508. Men man får inte frågan
    varje gång heller.

  509. Den eleven kan man prata med
    vid sidan om och ha ett tecken med.

  510. En liten nickning eller nåt.
    "Då vet jag att du kan."

  511. Så att man inte behöver räcka upp
    handen jämt för att visa att man kan.

  512. Det är en väg till att hitta
    de här eleverna. Prata med dem.

  513. Och inte se dem som åtta, tolv,
    fjorton eller vad de kan vara.

  514. Utan se på individnivå. Var
    hamnar de? Vad är det de svarar?

  515. Fint. Det hjälper det sociala
    samspelet att känna sig inkluderad.

  516. Det underlättar för eleven
    att slippa bli utpekad.

  517. Elever som säger: "Jag får aldrig
    frågan fast jag räckte upp handen."

  518. Det är frustrerande.
    Jag skulle vilja gå ett steg till-

  519. -innan vi släpper det här området.
    Att lära för att lära. Du har mål.

  520. Respektive årskurs har sina mål
    och vad du ska ha uppnått i nian.

  521. Vissa upplever "nu är eleven färdig",
    och så tycker man: "Du kan köra..."

  522. "Här är en till bok. Gör lite samma."

  523. För allas rätt att lära...
    Vi tittade på fördelningskurvan.

  524. De som ligger i underkant och har
    svårt för inlärningen får stöd.

  525. För dem som ligger på andra sidan
    och är "klara" säger man:

  526. "Gör nåt så länge.
    Du är ju klar, så vad ska vi göra?"

  527. "De ska inte få mer än andra. Varför
    ska de kunna mer när de går ut nian?"

  528. Det här är en frågeställning
    som kan vara känslig.

  529. Man tycker att det är en inkludering
    att ingen ska få mer än nån annan-

  530. -medan det motsäger
    att alla ska få lära.

  531. Vad har ni för tips
    eller reflektioner kring det här?

  532. Det är också så att i vissa skolor
    tycker 2/3 av pedagogerna-

  533. -att eleverna ska gå gemensamt framåt
    i undervisningen. Då är det lätt-

  534. -att man ger dem bara
    tidsfördrivsuppgifter.

  535. Det är livsfarligt
    för de här eleverna.

  536. Nån sa att repetition
    är den tappade lärlustens moder.

  537. Det stämmer ofta för de här eleverna.

  538. Särskilt om de blir klara
    med det man ska göra i förtid.

  539. Då är det inte mer repetition
    de behöver.

  540. Också särskilt... Undervisningen är
    ofta upplagd så i svenska skolan-

  541. -att det är sjokvis med kunskap.

  542. Sen kanske det dröjer jättelänge
    innan man gör det igen.

  543. Särskilt de här yngre eleverna
    som går en äldre årskurs...

  544. Det är inte alltid så deras minne
    funkar. Att man kan bomba med en sak-

  545. -och så kan man räkna med
    att de kan det livet ut.

  546. Utan där kan man behöva köra tills de
    fattar, vilket kanske är rätt snabbt.

  547. Men sen att man kommer tillbaka
    till det här med jämna mellanrum-

  548. -så att det blir
    nån sorts intervallträning.

  549. Se det som återkommande duttar av
    samma sak i stället för stora sjok.

  550. Det kan ni för all del prova även
    med en hel del andra elever.

  551. Jag tror att det här handlar lite om
    vad vi förväntar oss för resultat-

  552. -ifrån våra elever. Om vi kan gå
    tillbaka till additionsuppgiften...

  553. 8 + 5 kan upplevas som svårt
    för en del.

  554. För det är över 5.
    Åttan är över fem.

  555. Så det är inte addition
    upp till fem vi pratar om.

  556. Vilket en del barn faktiskt
    kan ha svårt för i början.

  557. Och om vi då för den här gruppen barn
    lägger in uppgiften...

  558. Vad var det? Åtta komma...?

  559. 8,3 + 5,75. Nåt sånt där var det.

  560. Då är det ju väldigt orättvist-

  561. -emot de barn som kämpar med
    att lära sig addition upp till fem.

  562. Det är inte schyst emot dem. Varför?

  563. Jo, det blir en för stor kognitiv
    utmaning för dem.

  564. Det ligger ovanför
    deras proximala zon av utveckling.

  565. Men lika orättvist är det
    emot det barn-

  566. -som har kunnat addition
    upp till hundratal och med decimaler-

  567. -att jobba med 8 + 5.

  568. För det ligger långt under
    deras proximala zon av utveckling.

  569. Rättvist är att hitta ett sätt att
    möta eleverna på rätt nivå för alla.

  570. Då måste vi bemöta dem olika och
    förvänta oss olika resultat utav dem.

  571. Annars är det orättvist.

  572. Du kommer in på en bit som kommer upp
    mycket i frågeställningen kring...

  573. Vi ömmar
    för dem som har svårt att lära sig.

  574. Och vi vet... Precis som du säger:

  575. Oavsett vilken sida du är på har du
    behov av utmaningar på olika vis.

  576. Men de som inte är där än
    och har förstått den här insikten...

  577. Vi kanske inte kan sticka kurvan
    i ansiktet på alla.

  578. Hur tänker ni att vi lättast
    ska komma till skolorna-

  579. -och få våra kollegor
    att förstå det här enkelt-

  580. -utan att alltid behöva ha kurvan
    fastklistrad på ryggen?

  581. Har ni nåt tips på
    lätt öppna ögonen-medskick?

  582. Återigen, det har kommit upp
    flera bra idéer. Men återigen:

  583. Jag tror att det är svårt kanske
    att utbilda sina kollegor.

  584. Det är bättre - som Elisabet sa -
    att de utbildar sig via andra forum.

  585. Att få jobba tillsammans och...
    Ens kollegor behöver uppleva det här-

  586. -på samma sätt som man själv har
    snubblat in på det och få uppleva-

  587. -och möta det här i sin vardag.

  588. Ett medskick
    skulle ju kunna vara att...

  589. Återigen: det räcker ofta-

  590. -åt de här 200 bra pedagogerna-

  591. -som gör stor, enormt stor skillnad
    för de här eleverna.

  592. Även om de inte löser allt-

  593. -så betyder det väldigt mycket
    att det finns nån som ser-

  594. -och som hjälper till och som för
    dialogen uppåt också mot ledningen-

  595. -och kanske möjliggör
    partiella förflyttningsinsatser-

  596. -eller pull out-initiativ.

  597. Allt måste inte ske inom ramen för
    klassrummet eller lektionstimmen.

  598. Det kan finnas andra saker
    att göra på en skola-

  599. -som är meningsfulla och intressanta.

  600. Som skoltidning. Det finns
    inga tidningar längre, kanske.

  601. Men projekt eller utmaningar
    på andra sätt.

  602. Elisabet.

  603. Jag tror att vägen till skolan,
    skolledarna och politikerna-

  604. -också måste handla om
    att stödja särskilt begåvade elever-

  605. -inte handlar om
    att exkludera nån annan grupp.

  606. Det handlar om att bredda
    undervisningen och se på eleverna.

  607. Så att det inte är nåt exklusivt
    bara för de här-

  608. -utan att poängtera att de här barnen
    är lika mycket värda som alla andra.

  609. De andra är lika mycket värda
    som de särskilt begåvade.

  610. Därför måste vi bredda undervisningen
    så att vi lever upp till skollagen.

  611. Jag vill fylla på.

  612. Många förstår inte att de särskilt
    begåvade kan finnas under stenarna-

  613. -som vi tänker är elever med proble-
    matik och inlärningssvårigheter.

  614. Jag vill skicka med ett litet tips.

  615. När man påbörjar ett nytt moment,
    tänds en del elever upp och är med.

  616. Och så tänker man: "Nu har vi
    rätt nyckel. Vi gör mer utav det."

  617. Och då är det stopp. För det blev
    fullt på dag ett med hela.

  618. Sen ska man i två veckor ha momentet.

  619. Man byter moment och tjong! Då är
    eleven med och alert. Och man tänker:

  620. "Nu har vi rätt nyckel." Man gör mer
    utav samma, och så är det stopp.

  621. Har man en sån elev, är det
    en tydlig varningsklocka. Ge dem mer.

  622. Ge fördjupning. Vad som helst.

  623. Är det i årskurs fem och Gustav Vasa,
    ge dem läroboken som ni hade-

  624. -att ha och bläddra i på bänken.
    Det kan räcka ganska långt.

  625. Det är också
    luckorna som vi pratat om.

  626. Vissa kanske behöver känna
    att de har luckor-

  627. -för att känna sig motiverade.

  628. Det blir nån konstant smekmånads-
    effekt så länge det finns luckor.

  629. Medan när det täpper igen
    och vi börjar komma nån vart-

  630. -då kanske de tappar motivationen.

  631. Så experimentera med luckorna
    och använd det till er fördel.

  632. En vanlig förevändning-

  633. -som pedagoger kan uppleva
    är att det inte finns resurser.

  634. Sen var Mona inne på att vi kanske
    ska jobba på ett annat vis.

  635. Men man får vara ödmjuk inför det
    ekorrhjul som många befinner sig i-

  636. -med det lärande som pågår på skolan.
    Det kanske kan vara svårt att bryta.

  637. Därför skulle vilja titta på tips
    som kan främja den möjligheten.

  638. Där det kanske går att inkludera
    alla barn-

  639. -för att hitta möjligheter
    att alla kan delta på sina nivåer.

  640. Elisabet, jobbar inte ni med det i...

  641. Om man tittar på
    skolutvecklingsprojekten.

  642. Ni har gjort övningar när ni jobbar
    från årskurs ett till nio med samma.

  643. Kan du berätta lite
    hur ni jobbade med den bredden?

  644. Just det exemplet som du säger här nu
    var ju på uppgiftsnivå.

  645. Vi utvecklade uppgiften mattegömmor,
    ifall man känner till det.

  646. Och så utvecklade vi dem och testade
    i alla klasser, årskurs ett till nio.

  647. Bara där kittlar tanken lite
    hur det går.

  648. Men det talar också om
    att de har en möjlighet-

  649. -att användas på olika nivåer
    för de här eleverna.

  650. De här två skulle kunna gå
    att använda på universitetsnivå-

  651. -ifall man vill fortsätta med dem.
    De har så kallade öppna slut.

  652. Men framför allt vill jag gå tillbaka
    till den pedagogiska strategin-

  653. -med differentierad undervisning
    som...

  654. Mona har pratat om det utifrån ABC.

  655. Jag har pratat utifrån innehåll,
    process, resultat och lärmiljö.

  656. I Danmark pratar Baltzer
    om differentiering ABC-

  657. -fast en annan ABC än vad Mona gör.

  658. Där har de bedrivit ett forsknings-
    projekt eller skolutvecklingsprojekt.

  659. Lärare har lärt sig
    att differentiera undervisningen.

  660. Då handlar det om att möta alla barn.
    Även särskilt begåvade barn.

  661. De lärare som varit med säger att
    det tar ett halvår av hårt arbete-

  662. -att lära sig detta. "Det tar mer tid
    från undervisningen än innan."

  663. "Men nu kan jag inte undervisa
    som jag gjorde innan."

  664. "Dessutom spar jag förberedelsetid."

  665. -Mona nickar.
    -Ja.

  666. Återigen, det du var inne på.

  667. Om man tänker att man tar resurser
    från dem som behöver resurser.

  668. Men det gör vi nu.
    Det är exakt det vi gör.

  669. De som inte upptäcks och inte får det
    de behöver blir ju resurskrävande.

  670. Jag vet inte hur många-

  671. -jag som specialpedagog
    har suttit med en till en.

  672. Det är extremt många timmar
    som kanske andra skulle ha behövt-

  673. -för att de har kroknat, börjat
    må dåligt och underpresterar.

  674. Så det är
    väldigt ekonomiskt gynnsamt-

  675. -i den här tiden
    när vi ska prata ekonomi kring allt-

  676. -att också motivera kollegor,
    skolledning eller vad det nu är-

  677. -att jobba med den här gruppen.

  678. Ett sätt som man kan göra
    när en elev har kroknat-

  679. -och sitter hos en specialpedagog
    på en till en-timmar...

  680. Många har en elevassistent
    för att de har kroknat.

  681. Om man vänder på det och låter
    en elevassistent ta klassen-

  682. -och så får jag som lärare ta hand om
    de elever som jag är orolig för...

  683. Det går att göra
    vid många tillfällen.

  684. De flesta förstår det som görs.

  685. Man behöver inte ha gått på lärar-
    högskolan för att göra en dragning.

  686. Utan lektionen är planerad.
    En elevassistent kan göra dragningen.

  687. Och så får läraren ta hand om
    dem som ligger efter eller före.

  688. Ett enkelt sätt att jobba på
    inom samma resurser.

  689. Både Johan och Elisabet har tillägg.
    Elisabet i alla fall.

  690. Man ska inte ta ner
    lärarens profession.

  691. Och man ska inte ta ner behovet för
    dem i mitten som klarar av det mesta.

  692. De har också rätt till en utbildad
    lärare som möter dem professionellt.

  693. Däremot kan man se tvålärarsystemet
    som en möjlighet-

  694. -att göra detta som Andreas föreslår.

  695. Och att använda specialpedagoger
    på liknande sätt.

  696. Men alla elever har rätt till
    utbildade och kompetenta lärare.

  697. Svaga, mittemellan och starka.

  698. Här har vi synen
    som vi varit inne på.

  699. De som inte är med på att det här är
    ett existerande problem-

  700. -utan bara det här överklassyndromet.

  701. De som har en svag begåvning
    skulle inte vägras extra resurser-

  702. -eller en annan typ av pedagogik.

  703. De som är på andra sidan kurvan
    har samma behov och rätt till det.

  704. Det behöver fler se för att vi ska
    hitta en gemensam form. - Andreas.

  705. Jag vill förtydliga: byt inte på
    lärare och elevassistent för jämnan.

  706. Men att det finns en möjlighet
    inom resurserna-

  707. -att följa med på varandras lektioner
    och hjälpa varandra som lärare.

  708. På många ställen har man kanske
    två lärare på tre klasser.

  709. Titta på varandras lektioner
    och ge feedback.

  710. För då vet jag nästa gång lite mer.

  711. Då har man också inom samma resurser
    fått en förstärkning.

  712. Har vi nån sista fråga från publiken?
    Jag har inte sett nån hand.

  713. Då skulle jag vilja att panelen
    till alla som jobbar med barn...

  714. Vad skulle ni ge för julklappstips
    eller julklapp till deras verksamhet?

  715. Om ni vill ge er hjärtefråga som tips
    och medskick innan alla går hem.

  716. Nåt "best of"-pedagogiskt.

  717. Då vill jag skicka med
    differentierad undervisning.

  718. Ja, bara...hjärtat. Har ni hjärtat
    där ni vill deras väl-

  719. -då är det
    det absolut viktigaste.

  720. Ja, jag är inne på samma spår.
    Det handlar inte om människovärde.

  721. Utan det handlar om lärandeförmåga.

  722. De här är, som Elisabet understrykte,
    lika mycket värda som alla andra.

  723. Det är det vi pratar om.

  724. Jag skulle vilja skicka med:
    fyll på tills eleven är nöjd.

  725. Fortsätt, bry er inte om luckorna
    och fortsätt lyfta stenar.

  726. Ni har fått en del på vägen,
    hoppas jag.

  727. Ni har fått med er
    insikter och kunskaper-

  728. -även om vi alla behöver
    fortsätta jobba med det.

  729. Men jag hoppas att ni tar med er
    det här till era kollegor-

  730. -även om det inte är ni
    som kan utbilda era kollegor.

  731. Men material från i dag och tidigare
    konferenser finns på brainchild.org.

  732. Så ni kan komma tillbaka
    till det här materialet.

  733. Ta hjälp av organisationer
    och forskning-

  734. -lycka till den 10:e, Elisabet -
    för att ta del av och sprida det.

  735. För att nå förändring
    behöver vi högre upp.

  736. Så ledning och politiker,
    lycka till med att samtala med dem.

  737. För där behöver ni nå en förändring
    och ha dem med er på tåget.

  738. Så stort tack till panelen och er
    som har varit här! Tack för i dag!

  739. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barnpsykologi, Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Skolan, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Brainchild 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolan

Kunskapstörst och snabb lärandeförmåga. Det är två kännetecken för barn som är särbegåvade. Här berättar läraren Mona Liljedahl om barn med hög begåvning som är i behov av stimulans och särskilt stöd. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Extrembegåvning och radikal acceleration

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Olika synsätt på särskild begåvning

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Att se de osynliga

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Marja Labba, lärare i nordsamiska

Marja Labba undervisar i nordsamiska, rennäring och samernas kultur och historia på Bokenskolan i Jokkmokk. Nordsamiska är hennes modersmål och hon har både teoretiska och praktiska kunskaper i sina undervisningsämnen eftersom hon också är en renskötande same.

Fråga oss