Titta

UR Samtiden - Brainchild 2018

UR Samtiden - Brainchild 2018

Om UR Samtiden - Brainchild 2018

Föreläsningar för särskilt begåvade barn, ungdomar och deras vuxna. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Till första programmet

UR Samtiden - Brainchild 2018 : Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolanDela
  1. De här barnen kan ha spring i benen,
    munnen och fingrarna-

  2. -men deras främsta spring
    har de i huvudet.

  3. Mona Liljedahl heter jag.

  4. Jag är gymnasielärare
    i svenska och engelska.

  5. Jag har jobbat som specialpedagog-

  6. -och jobbar nu på en grundskola
    med en väldigt speciell profil.

  7. Ni hör att jag pratar
    relativt mycket stockholmska.

  8. Det är inte hela sanningen.
    Jag har bott tolv år i Småland.

  9. Jag är ursprungligen från Finland-

  10. -ett föredömesland i skolfrågor, där
    jag dock aldrig har gått i skolan.

  11. Det var min korta historia.

  12. Som Anna nämnde
    har jag skrivit två böcker på temat.

  13. 2017 kom "Särskilt begåvade elever"
    ut för Gothia fortbildning.

  14. Det var den första boken.
    Varför skrev man den?

  15. Jag snubblade in på temat via
    många personliga omständigheter-

  16. -och skrev den bok
    jag själv hade behövt läsa-

  17. -och fortfarande behöver läsa,
    som pedagog.

  18. Jag vet att många föräldrar
    och ungdomar läser böckerna.

  19. I år kom uppföljaren
    "Särskilt begåvade barn" ut.

  20. Jag tog dem i okronologisk ordning.

  21. Året 2018 kom boken-

  22. -som handlar om förskolebarn
    och tidig utveckling.

  23. Det går inte att ta i ett kapitel.
    Det behöver en helt egen bok.

  24. Man måste förstå att barnen inte
    dyker upp när de kommer till skolan-

  25. -utan de föds
    med den här kognitiva förmågan-

  26. -och kommer in på förskolan med den
    och behöver ert stöd.

  27. Förskolans läroplan och skollagen-

  28. -anger nämligen
    att vi ska jobba med de här.

  29. Den nya reviderade läroplanen
    för förskolan säger-

  30. -ungefär samma som den förra gjorde,
    angående den här elevgruppen.

  31. Det står ungefär samma i skollagen,
    tredje kapitlet, tredje paragrafen:

  32. "Självklart", tänker ni.
    "Det är därför vi jobbar med barn."

  33. Det finns absolut
    inga frågetecken kring det här.

  34. Politiskt har det förekommit,
    den här hösten, kring valet-

  35. -några utspel.

  36. Det är i talande stund inte klart än
    hur skolpolitiken kommer att se ut.

  37. Men det var några utspel kring detta
    i valprocessen.

  38. Socialdemokraterna ville ge duktiga
    elever nya möjligheter.

  39. Man menar att elever som utmärker sig
    på högstadiet-

  40. -skulle kunna få spetssatsningar.

  41. Likaså liberalerna skrev-

  42. -sex förslag
    som ger Sverige en bättre skola.

  43. Där ingick spetssatsningar.

  44. Det handlade om elever på högstadiet
    som behöver extra utmaningar.

  45. Vår avgående utbildningsminister
    Gustav Fridolin skrev i DI:

  46. "Se de särbegåvade barnen".

  47. Artikeln han skrev-

  48. -kom efter ett möte med mig och några
    andra yrkesverksamma inom området-

  49. -och särskilt begåvade barn själva-

  50. -som hade uppvaktat honom
    tillsammans med sina föräldrar.

  51. Han hade en lång sittning med oss
    och skrev sen det här förslaget.

  52. Vi får se vad som händer med det.

  53. Då tänker väldigt många
    skolrepresentanter...

  54. ...när man pratar om det här temat...

  55. Anna lyfte i introduktionen att det
    här verkar väldigt elitistiskt.

  56. Många i skolan tänker:
    "Ska vi göra det här också?"

  57. "Det tar aldrig slut"-

  58. -"alla dessa krav
    på oss pedagoger och skolpersonal."

  59. Det är det ena efter det andra.

  60. Vi är den mest reformtunga
    skolnationen nånsin.

  61. Den goda nyheten är
    att vi redan gör det.

  62. Den dåliga nyheten är
    att vi gör det lite fel.

  63. Det går inte att göra alldeles rätt-

  64. -så länge vi inte kan temat
    tillräckligt.

  65. Med lite kunskap
    gör vi mycket mer rätt.

  66. Den hoppar vi över.

  67. Vad är då särskild begåvning?

  68. Jag brukar alltid,
    vid varje föreläsning-

  69. -lyfta fram
    Wechslers fördelningsskala.

  70. Det är de siffror vi oftast använder
    när vi pratar om intelligens.

  71. Vad är intelligens?
    Det är en helt annan föreläsningsdag.

  72. Det handlar om hjärnans funktioner-

  73. -inom olika områden.

  74. Det har alltid roat människor-

  75. -att mäta intelligens på olika sätt.

  76. Det finns olika mätverktyg-

  77. -bland annat begåvningsutredningar
    som barn och vuxna kan genomgå-

  78. -när det finns en frågeställning
    om diagnos.

  79. Det är viktigt att förstå-

  80. -det här med IQ, eller IK på svenska-

  81. -när det handlar om barn och elever-

  82. -som faktiskt har svårt
    med sitt lärande.

  83. De behöver stöd och hjälp
    att få blomma-

  84. -och bli sitt allra bästa jag och
    lära sig utifrån sina egna villkor.

  85. Det är barn och elever med en
    intellektuell funktionsnedsättning.

  86. I en begåvningsutredning
    hamnar de under IQ 70.

  87. För dem finns en särskild skolform
    som kallas särskola.

  88. Hur den funkar, det är olika. Det är
    också en annan föreläsningsdag.

  89. Men den finns
    för att de har rätt att utvecklas-

  90. -utifrån hur deras kognition ser ut.

  91. De ska slippa gå
    i den reguljära skolan-

  92. -och jämföra och abstrahera
    så som krävs.

  93. En annan elevgrupp
    som man uppmärksammar ganska mycket-

  94. -är elever
    med svag teoretisk begåvning.

  95. Det är dem som ligger på
    den här delen av begåvningskurvan-

  96. -som ligger lite under
    det som kallas för normalen.

  97. De barnen går i vår ordinarie skola.

  98. Men de har det tufft med alla
    abstrakta och komplexa kunskapskrav.

  99. Med en svag teoretisk begåvning-

  100. -är det tuffare
    att tänka abstrakt och komplext.

  101. Jag vet inte om ni, liksom jag,
    har noterat-

  102. -att de nya kunskapskraven-

  103. -sätter otroligt stort fokus på
    abstrakta och komplexa förmågor.

  104. Man ska analysera, diskutera-

  105. -reflektera och tänka nytt
    för att få A.

  106. Det är jättesvårt när man har
    en svag teoretisk begåvning.

  107. Det är en elevgrupp som också
    förtjänar en hel föreläsningsdag.

  108. Sen har vi den stora massan
    av normalbegåvade runt IQ 100.

  109. För dem är världen lite mer begriplig
    och välanpassad.

  110. Sen kommer vi över till andra sidan
    pulkabacken-

  111. -där hög begåvning börjar.

  112. Man anser att den börjar
    redan vid IQ 115-120.

  113. Hur mäter man det?
    Det är ju inte som att ta tempen.

  114. Det går inte att sticka
    in en mätsticka i örat.

  115. "Nu ska vi se -117,5."

  116. Efter en kaffe stiger det till 122.

  117. En måndagskväll när ni kommer hem
    efter att ha rest halva dagen-

  118. -får vi se var på pulkabacken
    ni hamnar.

  119. Efter ett glas vin kanske det stiger.

  120. Jag vet inte
    hur ni upplever er själva.

  121. Jag raljerar lite-

  122. -men det är extremt svårt
    och det är plastiskt.

  123. Intelligens är svårfångat, svårmätt-

  124. -och kan variera över tid-

  125. -beroende på yttre och inre faktorer.
    Vi kommer in på det sen.

  126. Det är inte som att vara gravid-

  127. -att endera är man det
    eller så är man det inte.

  128. Intelligens är en glidande skala.

  129. Hög begåvning med riktigt högbegåvade
    barn, ungdomar och vuxna-

  130. -börjar vid 130.

  131. Ni som är med i Mensa vet att man
    ska få 131 för att få vara med.

  132. Där mäter man
    den logisk-rationella förmågan.

  133. Man behöver ha
    en matematisk kompetens.

  134. Särskild begåvning handlar inte bara
    om den kompetensen.

  135. Det är inte bara den matematiska
    begåvningen som man menar.

  136. Man kan ha dyskalkyli och svårt
    för logisk-rationella resonemang-

  137. -och ändå vara extremt begåvad.

  138. Extremt begåvade människor är
    väldigt få men de finns-

  139. -och de dyker upp
    i våra klassrum.

  140. Så här ser fördelningen ut
    över hela världen-

  141. -oberoende av hudfärg,
    kulturell bakgrund, etnicitet-

  142. -längd, vikt, storlek och så vidare.

  143. Och oavsett skolning,
    men det påverkar, naturligtvis...

  144. Det viktiga med att titta på en
    fördelningskurva över intelligens-

  145. -är att förstå-

  146. -att mellan normalen 100 IQ-

  147. -och intellektuell
    funktionsnedsättning-

  148. -är det 30 IQ-enheter.

  149. De 30 enheterna symboliserar-

  150. -den kognitiva skillnaden-

  151. -på barnets lärande.

  152. Inte barnets människovärde,
    utan barnets sätt att lära sig...

  153. Det är lika många IQ-enheter
    åt andra hållet-

  154. -eller mer.

  155. I de nätverk som finns kring
    de här barnen och ungdomarna-

  156. -har vi barn med IQ-värden
    som är uppmätta-

  157. -när de har mått som sämst.

  158. Det kanske bara visar
    det nedre värdet-

  159. -som ligger långt över 145.

  160. Då kan vi tänka oss
    att vi vänder på den skalan...

  161. ...långt nedanför 55.

  162. Då tänker ni: "Det går väl inte?"

  163. "Det måste vara jätteknepigt att vara
    så kognitivt annorlunda hitåt."

  164. Exakt. Då börjar vi förstå.

  165. De vaknar inte en morgon-

  166. -och bestämmer sig
    för att knepa till sig ordentligt.

  167. Det är nåt de föds med,
    men som omständigheterna-

  168. -bidrar med olika förändringar kring.

  169. Sen har vi det här med begreppen.

  170. "Särbegåvning"
    och "särskild begåvning".

  171. "Särbegåvning" är ett begrepp-

  172. -som vår begåvningsforskare
    Roland Persson myntade 1997-

  173. -i sin avhandling
    "Annorlunda land".

  174. Traditionellt sett tänker man-

  175. -på de här med högre begåvning-

  176. -de 2-5 % med högst begåvning-

  177. -när man pratar
    om Roland Perssons begrepp.

  178. Skolverket framarbetade stödmaterial
    som kom ut 2015-

  179. -och jag var med och skrev det.

  180. Anita Kullander, en psykolog-

  181. -som har jobbat mycket kring det här
    och är mamma till nätverket Filurum-

  182. -föreslog att vi kunde kalla det
    "särskild begåvning".

  183. Då kommer man bort
    från missuppfattningen-

  184. -att det handlar
    om elever med en problematik-

  185. -men en spetsbegåvning.

  186. Dessutom tänkte Skolverket
    och vi alla-

  187. -att vi ville innefatta
    alla som ligger inom spannet.

  188. Även de som ligger i gränslandet.

  189. Personligen,
    när jag pratar om de här eleverna-

  190. -använder jag båda begreppen,
    men jag menar samma sak.

  191. Jag menar de övre 20 %.

  192. Ni som jobbar med
    eller läser begåvningsutredningar-

  193. -på eleverna i er verksamhet-

  194. -brukar få återgivning
    på begåvningsutredningen.

  195. I förskolan heter den WPPSI.

  196. I grundskolan heter den WISC.

  197. På gymnasiet och uppåt
    heter den WAIS.

  198. Very WAIS...

  199. Då uttrycker sig ofta psykologer med
    att hen har en begåvning-

  200. -över genomsnittet, klart över
    genomsnittet eller mycket över-

  201. -i en eller flera
    av de faktorer de mäter.

  202. Oavsett hur de uttrycker sig
    så vet vi att vi har en träff.

  203. Det är inte enklare på engelska.

  204. Vi ligger efter i Sverige.

  205. Vi ligger sist i världen nästan,
    tror jag.

  206. Det är därför vi lallar runt
    med olika begrepp.

  207. Det är inte lättare på engelska
    - det gängse akademiska språket.

  208. I USA säger de "gifted". Det är de
    absolut inte i brittisk kultur.

  209. Där tänker man inte i "gifts"
    utan i lärande.

  210. Där är de "most able learners",
    inget annat.

  211. I Kanada är de "exceptional".

  212. Kom ihåg det här ordet
    till i eftermiddag.

  213. Mitt favoritbegrepp kommer från Kina
    där de är "supernormala".

  214. Alla elever är normala
    och några är supernormala.

  215. Det är mitt nya favoritbegrepp.

  216. Vi kommer nog att införa det
    eller nåt liknande.

  217. Som sagt. Hur vet man det då?

  218. Ska man skicka dem
    på en begåvningsutredning?

  219. Ska de göra ett Mensa-test online?

  220. Hur vet man att barnet är
    särskilt begåvat?

  221. Vi har samlats här i dag-

  222. -för att ta reda på
    viktiga kännetecken.

  223. De har ingen streckkod i pannan
    som vi kan läsa av.

  224. Om vi skickar dem till
    en psykolog och gör ett test-

  225. -kanske de inte vill bli testade.
    De kanske inte mår tillräckligt bra.

  226. Det är inte alls säkert
    att de tolkas rätt.

  227. Vill man läsa mer om det kan man
    med fördel läsa Linda Silverman-

  228. -som är en amerikansk psykolog
    och begåvningsforskare.

  229. Det handlar om kognitiva förmågor.

  230. Rimligtvis påverkar alla kognitiva
    förmågor barnens lärande.

  231. Optimalt vore om vi kunde titta in i
    deras huvuden men det kan vi inte.

  232. Hur märks det
    utan mätning och testning?

  233. Oavsett var de kommer ifrån-

  234. -vilka de är,
    vilka personliga egenskaper de har-

  235. -vad de har varit med om,
    hur de ser ut-

  236. -vilka funktionshinder de har-

  237. -och vilket språkbakgrund,
    etnicitet och religion de har-

  238. -så föds de
    med tre gemensamma egenskaper.

  239. Det är följande: Kunskapstörst.

  240. De här individerna
    mår bra av att lära sig saker.

  241. Då tänker vi så här...

  242. De här borde blomma så det knakar
    i skolan.

  243. Det är ju enda stället som fokuserar
    på kunskap och lärande.

  244. De har dessutom en medfödd
    och snabb inlärningsförmåga.

  245. Nej, det handlar inte om
    att komma ihåg vilken dag det är.

  246. Det handlar heller inte om att komma
    ihåg vilken lektion man ska gå till.

  247. Det handlar heller inte om att komma
    ihåg namn eller att slänga soporna.

  248. Det handlar om en inlärningsförmåga
    som är komplex och abstrakt-

  249. -och som kan koppla ihop
    flera områden blixtsnabbt.

  250. De här barnen,
    individerna och eleverna-

  251. -lär sig inte utifrån skolämnen.

  252. De lär sig i en bredd.
    Saker hänger ihop.

  253. De här barnen
    föds med spring i hjärnan.

  254. Det är enklare att förstå om man
    tänker sig barn med spring i benen.

  255. Vi skickar ut dem på rast
    så att de kan springa av sig.

  256. Innan de ska sova måste de
    ha rört på sig tillräckligt mycket.

  257. Vi pratar mycket
    om barns rörelsebehov-

  258. -nu när de sitter med sina paddor.

  259. De här barnen kan också ha spring
    i benen, munnen och fingrarna-

  260. -men deras främsta spring
    har de i huvudet.

  261. De tänker jämt.
    De tänker i flera lager.

  262. De tänker massvis.

  263. Deras associationsbanor är-

  264. -som rusningstrafiken i Barcelona.

  265. Det är tankar från alla håll
    som tutar och ska fram.

  266. Och, ja, det är knepigt med sömn-

  267. -när man har så mycket spring
    i hjärnan.

  268. Det här märks jättetidigt.

  269. Begåvningsforskare roar sig med
    att studera spädbarn-

  270. -gärna amerikanska-

  271. -och följer upp dem för att kolla
    hur intelligensen utvecklas.

  272. Redan nyfödda barn...

  273. ...som senare uppvisar...

  274. ...höga begåvningsvärden...

  275. ...söker redan tidigt i livet
    andras blick.

  276. De ger respons tidigare
    än andra barn.

  277. De förstår objektpermanens - att
    saker försvinner och kommer tillbaka.

  278. Tittut-leken greppar de
    snabbt som ögat.

  279. De är alerta och observanta-

  280. -och vill lära sig nya saker.

  281. Forskningen understryker...

  282. ...att det inte är barnets förmåga
    att lära sig saker...

  283. ...som att skruva av ett burklock
    eller knyta skosnörena...

  284. Utan det är deras intresse
    för nya saker som är utmärkande.

  285. Och de har en vaken blick.

  286. Det understryker
    alla begåvningsforskare - blicken.

  287. Det kan låta luddigt och abstrakt.

  288. Men vi som står inför elevgrupper-

  289. -ser på deras blick
    när de inte hänger med.

  290. Då upprepar vi oss. Då ser vi på
    andras blickar att de blir uttråkade-

  291. -för de har redan fattat.

  292. Trots att de har
    ett fenomenalt inlärningsbehov-

  293. -och en fantastisk lärandekapacitet-

  294. -och att de älskar
    allt som rör lärande-

  295. -så dyker det ofta upp frågetecken
    redan från början, i förskolan-

  296. -som de bär med sig
    in i skolverksamheten.

  297. Sociala frågetecken.

  298. "Pelle skulle behöva vara lite mer
    med de andra barnen."

  299. Det är alltid nånting...

  300. ...som är lite udda
    kring de här barnen, i det sociala.

  301. Om de är verbala-

  302. -och känner att relationen
    till pedagogen fungerar bra-

  303. -frågar de hål i huvudet
    på alla vuxna.

  304. De frågar och frågar
    och ifrågasätter allt.

  305. "Varför ska vi göra det? Varför då?"

  306. De är som rumpnissarna
    i Ronja Rövardotter.

  307. "Voffor gör ni på detta viset? Ska vi
    fika nu? Varför får den äpple?"

  308. "Varför finns vi?
    Varför finns det miljöförstöring?"

  309. Nu blev jag småländsk,
    men det kom från Ronja.

  310. De kan tjata hål i huvudet på
    vem som helst och ifrågasätter allt.

  311. "Varför ska man börja på morgonen?
    Varför inte på kvällen?"

  312. De hänger efter de vuxna.

  313. Det kan vara en enorm ansträngning-

  314. -att få dem att leka
    med de andra små tjurarna-

  315. -för de vill jättegärna
    prata med de vuxna.

  316. Även när de vuxna vill fika
    och vara ifred står de utanför...

  317. "Fröken. Varför finns döden?"

  318. "Jag har ingen aning. Sluta fråga."

  319. De tar jättegärna på sig
    att vara moralpoliser.

  320. De ser det vi kallar
    för diskrepanser i andras beteenden.

  321. De har svårt att acceptera-

  322. -att vi vuxna accepterar diskrepanser
    i människors beteenden.

  323. De är barn så de har inte erfarenhet
    och mognad nog att begripa-

  324. -att man ibland måste göra undantag.
    Nån måste få gå före ibland.

  325. De kan vara väldigt arga,
    särskilt när saker är orättvisa-

  326. -när de inte får svar
    som de är nöjda med-

  327. -eller när livet inte känns
    tillräckligt tillfredsställande.

  328. Sociala frågetecknen dyker ofta upp.

  329. De kan pendla mellan
    att vara extremt ensamma-

  330. -och att glida undan för sig själv-

  331. -och lukta på sina blommor,
    bygga pussel eller rita teckningar.

  332. Alternativt
    kan de vara ganska bossiga.

  333. I förskoleboken
    kallar jag dem "demonregissörer".

  334. De vill gärna styra upp lekar.
    Är de med vill de bestämma allt.

  335. De har visioner.

  336. De kan pendla
    mellan att vara jättepopulära-

  337. -och driva hela lekaktiviteten
    på förskolan-

  338. -eller vara "unbearable"-

  339. -lite överväldigande
    för de andra barnen.

  340. De kan sitta i ett hörn
    och lukta på sina tankar-

  341. -tills kossorna kommer hem
    och går igen-

  342. -och de märker inte att alla andra
    har varit ute på rast.

  343. Dessutom får de ofta höra
    att de tänker för mycket.

  344. "Du ska inte tänka så mycket.
    Du är bara fem."

  345. "Ja, men döden..."
    "Tänk inte på det nu."

  346. "Du ska inte dö än.
    Du dör när du blir gammal."

  347. Det hjälper inte.
    Sånt tänker de på hela tiden.

  348. Djupa, svåra och lätta frågor.

  349. De tänker på allt.
    De har spring i hjärnan.

  350. När de lämnas ensamma
    med de här frågorna-

  351. -drabbas de ofta av det som på tyska
    kallas "Weltschmerz".

  352. "Världssmärta."

  353. De grubblar över världen.

  354. De uppfattar allt
    med sin höga kognition.

  355. De ser att saker och ting
    inte funkar som smort.

  356. Miljön. Relationer.
    Fattigdom. Politik.

  357. Och så vidare...

  358. Det här brukar de grubbla på-

  359. -när de ska sova.

  360. Förskolepersonalen
    brukar jobba stenhårt-

  361. -med de här explosiva,
    udda och intressanta individerna.

  362. Många av de särskilt begåvade barn-

  363. -som jag var i kontakt med
    när jag skrev förskoleboken-

  364. -har tyckt att förskolan
    var exemplarisk.

  365. Där fick de i alla fall jobba
    med det de behövde.

  366. De fick skapa sina projekt.
    De fick utveckla sitt lärande.

  367. Man tänkte kreativt över gränserna.

  368. Sen kom de till skolan.

  369. Här finns en stor uppgift-

  370. -i överlämningen
    mellan förskola och skola-

  371. -att lämna över
    det man vet om barnet.

  372. Även när förskolan har förklarat-

  373. -att det här barnet redan kan läsa,
    skriva, räkna och rita-

  374. -vad ska då skolan göra
    av den informationen?

  375. Vi har våra styrdokument
    och våra strukturer.

  376. Här finns ett jättearbete
    för alla organisationer-

  377. -att föra en kreativ dialog.

  378. Varför vissnar då eleven i skolan?

  379. En vissenhet börjar ofta
    redan dag ett i första klass.

  380. Det finns många berättelser kring
    det. Därför har jag skrivit böckerna.

  381. Här är några av de röster
    jag har i böckerna.

  382. En flicka i åk 1 säger:

  383. Åk 1...

  384. En annan flicka i åk 1:

  385. Tänk om det var så i dag.

  386. Vi ska ha utbildning
    i särskild begåvning i två år-

  387. -och ni har redan fattat grejen.

  388. Men varje dag ska ni lämna in
    grejer före och efter lunch.

  389. En pojke i åk 1:

  390. Det här är ett underbetyg
    för vår lärandeinstitution.

  391. De här barnen ser skolan som en
    trevlig plats för lek ibland.

  392. Ibland älskar de sina lärare.

  393. Jag vet elever som älskar skolmaten-

  394. -och går till skolan lagom till lunch
    bara för att maten är så god.

  395. De kan trivas på olika sätt.

  396. Men få av dem
    upplever att de lär sig nåt.

  397. Lärandet får de sköta själva
    på sin fritid.

  398. I eftermiddag återkommer jag-

  399. -till elever som inte alltid har en
    fritid som är gynnsam för lärande.

  400. Alla har inte högpresterande hem
    att gå till.

  401. De här barnen föds-

  402. -i alla möjliga och omöjliga miljöer
    och bakgrunder.

  403. Det ska vi ha på det klara.

  404. Problemet är också-

  405. -att vi tror
    att de här barnen och individerna-

  406. -som har hög intellektuell kapacitet
    och kapacitet för lärande-

  407. -kan svaren.

  408. När jag ställer en fråga
    kan de svara på den.

  409. Vi tänker också
    att de gör som vi säger.

  410. Om de nu är så himla smarta
    så gör de väl det.

  411. Det är väl så lätt.

  412. Vi tänker, felaktigt,
    att de här barnen har färdigheter.

  413. "Fast han kan ju inte räkna."

  414. "Stina är jätteintelligent."
    "Nej, hon kan inte stava."

  415. Färdigheter lär man sig.
    Det förvärvar man.

  416. Man lär sig laga mat.
    Man lär sig ställa upp en uppsats.

  417. Man lär sig gångertabellen.

  418. Alla lär sig inte den.
    Min barn pekar på mobilen.

  419. "Du. Jag har mobilen."

  420. Man måste inte kunna
    såna automatiserade saker.

  421. Vi får inte blanda ihop färdigheter
    med kognitiv begåvning.

  422. Det är ett misstag som vi ofta gör.

  423. Och vi tror att om de har färdigheter
    så vill de gärna visa dem-

  424. -i skolan.

  425. Fel. Barn vill inget hellre
    än att passa in-

  426. -och vara som alla andra.

  427. I själva verket kan de ägna sig åt-

  428. -att dölja sig allt de orkar.

  429. Framför allt döljer flickor sig.
    De har en kapacitet att smälta in.

  430. Det här är nåt forskningen
    är enad kring.

  431. Varför då? Ingen aning.

  432. Det är öppet för nya studier.

  433. Dessutom gör begåvningen
    att de kan skifta vad de visar.

  434. "Nu ska jag låtsas vara glad.
    Nu ska jag vara sån."

  435. De kan verka vara-

  436. -de mest ointresserade eleverna
    vi har i vår verksamhet.

  437. De kan framstå som att de fullkomligt
    skiter i vad ni har att berätta.

  438. Då tänker ni:
    "Nej, så smart är hon inte."

  439. De vanligaste frågorna
    som uppkommer-

  440. -kring de här individerna
    i förskola och skola är:

  441. "Varför lämnar han inte in
    om han är så smart?"

  442. "Han har ju fått en svårare mattebok
    men han jobbar inte i den."

  443. "Nej, Stina bara tramsar på
    lektionen. Hon hänger nog inte med."

  444. "Hon bara retas
    och sitter och pladdrar."

  445. "Pelle behöver träna på det sociala."

  446. "Han kan jättemycket
    om naturkunskap"-

  447. -"men vi skulle önska
    att han kunde arbeta i grupp."

  448. "Nej, Mohammed sitter bara och
    drömmer. Han hänger nog inte med."

  449. "Vi har inte sett nåt
    av det ni berättar."

  450. "Flytta upp honom?"

  451. "Nej, han har ju
    så många kunskapsluckor."

  452. "Jag har inte sett en enda sak
    han har skrivit."

  453. Problemet är...

  454. Det här ska ni ta notis av.

  455. Jag gjorde en varningsskylt.

  456. Det finns tre egenskaper
    ni ska vara observanta på-

  457. -som är en varning för högt IQ.

  458. Nummer ett är perfektionism.

  459. Ni känner säkert till dem.

  460. De här som
    inte kan lämna ifrån sig nåt.

  461. De har höga krav på sig själva-

  462. -och blir vansinniga om det inte
    blir exakt så som de har tänkt sig.

  463. Perfektionism är inte
    för att det är nåt fel på dem-

  464. -utan att de har en extremt bra
    förmåga att tänka abstrakt.

  465. De kan visualisera
    ett perfekt slutresultat-

  466. -redan från början av livet-

  467. -när man inte har färdigheter.

  468. När man inte kan göra
    det man tänker i huvudet-

  469. -blir man vansinnig.

  470. Ibland kan det resultera i
    att de vägrar göra nåt alls.

  471. Dessutom har de något
    som handlar om "overexcitabilities".

  472. Det finns inget bra svenskt ord.

  473. Det är högkänslighet,
    högreceptivitet och så vidare.

  474. Det handlar om en extremt stark
    förmåga att läsa av sin omgivning.

  475. Allt går rakt in.

  476. När allt går rakt in
    kan det bli lite "system overload".

  477. Dessutom är det hjärnan som spurtar-

  478. -inte resten.

  479. Emotionellt kan de ligga
    på en helt annan nivå.

  480. Finmotoriskt, koncentrationsmässigt,
    musikaliskt... Whatever.

  481. Det kallas för
    att de utvecklas asynkront.

  482. Ena stunden är kloka som professorer-

  483. -och nästa stund ligger de och grinar
    för att teckningen blev ful.

  484. De är kloka och sen grinar de,
    fram och tillbaka.

  485. Och ni åker däremellan och tänker
    att barnet inte kan vara så smart.

  486. Men det är de.

  487. Om de inte får ett lärande
    som stimulerar och utmanar dem-

  488. -drabbas de av en kognitiv shutdown.

  489. Väldigt många drabbas tidigt
    av "bore out syndrome".

  490. I stället för "burn out"
    där man gör massor...

  491. ...drabbas man av understimulans.

  492. Men hem och skola
    ser sällan samma sak.

  493. Hemma kan de springa i huvudet-

  494. -så att det bara smäller
    mellan öronen-

  495. -och tycka att det är skitjobbigt
    att behöva gå till skolan.

  496. Men i skolan kanske man ser ett barn-

  497. -som är jätteglatt och jättepositivt.

  498. "Pelle tycker det är kul.
    Han trivs och har kompisar."

  499. Barnen kan anpassa sig.
    En hög begåvning gör ju så.

  500. De är därför svåra att upptäcka.

  501. Det vill jag att ni tar med er.

  502. De döljer sig och har alltid
    döljt sig. Vad heter det?

  503. Dolt. Tack.

  504. Även historiskt...

  505. Innan jag släpper er på rast ska jag
    berätta om tre barn vi har facit på.

  506. De har dolt sig från sina lärare.

  507. Den här killen kallades för hopplös.
    Klassens clown.

  508. Kommer aldrig att bli nåt.

  509. Den här killen kallades korkad.

  510. Den här killen kallades obildbar.

  511. Det var
    den tidens begrepp för:

  512. "Behöver gå i särskola.
    Ligger under IQ 70."

  513. Känner ni igen dem? Nån?

  514. Einstein. Yes, mina damer och herrar.

  515. Han var utdömd.

  516. Den här då? Edison.

  517. Han blev bedömd som korkad
    av sin rektor-

  518. -när han var tolv.

  519. Hans mamma tog hem honom
    och hemskolade honom.

  520. Han brände ner nån lada...

  521. ...men ingen omelett
    utan knäckta ägg.

  522. Och den... John Lennon.

  523. Här har vi några vi har facit på.

  524. Varför lyckades de?
    Det kan man undra.

  525. Förmodligen
    hade de bra strukturer hemma.

  526. Det kan inte vi bidra med.

  527. Det vi kan göra är att ge nåt
    när de är hos oss.

  528. -Det är därför ni är här i dag.
    -En stor applåd för Mona.

  529. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskapstörst och snabb lärandeförmåga. Det är två kännetecken för barn som är särbegåvade. Här berättar läraren Mona Liljedahl om barn med hög begåvning som är i behov av stimulans och särskilt stöd. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barnpsykologi, Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Förskola

Alla program i UR Samtiden - Brainchild 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolan

Kunskapstörst och snabb lärandeförmåga. Det är två kännetecken för barn som är särbegåvade. Här berättar läraren Mona Liljedahl om barn med hög begåvning som är i behov av stimulans och särskilt stöd. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Extrembegåvning och radikal acceleration

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Olika synsätt på särskild begåvning

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Att se de osynliga

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer förskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tiggy testar - teckenspråkstolkat

Flaskflöjten

Tiggy undersöker hur man bygger en flöjt och hur olika mängder vatten i flaskor skapar olika toner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bråkorkestern

Countrymusik

Stella Steelguitar är ledsen och gömmer sig i städförrådet. Häxan lämnar ett meddelande att det kanske är countrymusik som kan ge prinsessan rösten tillbaka. Stella Steelguitar lär Bråkorkestern att spela countrymusik och papegojan Ara sjunger för kungen och prinsessan. Men lyckas de bryta häxans förtrollning? I rollerna: Daniel Gustavsson, Hanna Dorsin och Hanna Isedal. Del 2.

Fråga oss