Titta

UR Samtiden - Brainchild 2018

UR Samtiden - Brainchild 2018

Om UR Samtiden - Brainchild 2018

Föreläsningar för särskilt begåvade barn, ungdomar och deras vuxna. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Till första programmet

UR Samtiden - Brainchild 2018 : Extrembegåvning och radikal accelerationDela
  1. Stöter ni på en extrembegåvad elev,
    tänd till!

  2. Det är en upplevelse, jag lovar.
    Ta till vara på det.

  3. Jag tänkte börja med begåvning.
    Varför är det så laddat?

  4. Det är djupt rotat i vårt språkbruk.

  5. "Intelligensbefriat."
    Har ni sagt det nån gång?

  6. "Inte riktigt klok."
    "Dumskalle." "Dåre."

  7. Det är väldigt stigmatiserande
    med intelligens.

  8. Ingen vill bli kallad "ointelligent".

  9. Bara att vara under 100 i IQ är
    närmast otänkbart att säga om nån.

  10. Ändå är ju hälften det.
    Det är helt okej.

  11. Men att man tänker det själv
    är jättedramatiskt.

  12. Det måste vi komma ifrån.
    Det är inte så himla dramatiskt.

  13. Det som är exotiskt för många
    är extrembegåvning.

  14. Vad är det man tänker på?

  15. Rain Man har vi ju.

  16. Är han extrembegåvad?
    Han är savant i alla fall.

  17. Ruskigt bra minne och vissa förmågor
    som är extremt starka-

  18. -men kanske inte så kreativt tänkande
    att anpassa till nya situationer.

  19. Rain Man skulle
    kunna visa sig ha-

  20. -kognitiva handikapp.

  21. Det är inte alls omöjligt.

  22. Det är egentligen
    inte extrembegåvning-

  23. -även om man i vardagligt tal skulle
    säga att det är en extrem begåvning.

  24. Pratar vi fackspråk-

  25. -är han inte extrembegåvad,
    nödvändigtvis.

  26. Sheldon Cooper, han är extrembegåvad,
    det håller jag med om.

  27. Det spelar mycket på komik, förstås.

  28. Men den autistiska personen,
    den lite världsfrånvände-

  29. -socialt "awkward", och så vidare.

  30. Många har fått för sig
    att särbegåvning-

  31. -är annat än "särskild begåvning".
    Särbegåvade är autistiska också.

  32. Nja... Det finns också. Det är lika
    vanligt som bland övriga-

  33. -både bland särskilt begåvade
    och extrembegåvade.

  34. Men man är inte automatiskt sån
    för att man är extremt begåvad.

  35. Känner nån igen honom?

  36. Det är dr Frankenstein. "It's alive!"
    Den galna vetenskapsmannen.

  37. Genialitet gränsar till vansinne
    och ibland går den över gränsen.

  38. Det är en gammal myt
    som odlats länge.

  39. Psykisk ohälsa är inte vanligare
    bland särskilt begåvade-

  40. -eller extrembegåvade.

  41. Däremot kan de
    då de avviker så mycket-

  42. -från vad som är vanligt,
    så kan livet för dem-

  43. -vara mer påfrestande än för andra.

  44. Av den anledningen kanske
    de råkar mer illa ut.

  45. Vansinnet, nja...

  46. Här har vi lite vansinne,
    Ernst Stavro Blofeld.

  47. Det onda geniet.
    Där har vi också det där med:

  48. "Jaha, är du intelligent?
    Det där med EQ är viktigt också."

  49. Det är antydan att antingen
    det ena eller det andra.

  50. Herren ger och Herren tar,
    det vore ju mest rättvist så.

  51. Men nej, det är inte så heller.
    Det är ofta en starkare förmåga-

  52. -att sätta sig in i andras situation,
    vad som har hänt, o.s.v.

  53. Allt annat lika
    kan vara en starkare EQ-

  54. -även om det inte är ett mått
    som man kan kvantifiera-

  55. -eftersom det beror på
    många olika saker.

  56. Det här ska föreställa Jodie Foster.

  57. Sen har vi Dolph Lundgren.

  58. Handuppräckning alla som läst
    att de här är särdeles intelligenta.

  59. Det var en tredjedel eller fjärdedel.

  60. Det är så snaskigt med IQ
    och intelligens.

  61. Det är riktigt clickbait.

  62. "Läs de tio mest
    intelligenta kändisarna."

  63. Ofta är det kompletterat med såna
    som levde innan IQ-testen uppfanns.

  64. Det är bara en uppskattning.
    De levde när testen fanns-

  65. -men hade kanske aldrig tagit
    ett IQ-test.

  66. Sen har vi vetenskapsmännen.

  67. Definitivt extremt begåvad,
    Stephen Hawking.

  68. Jag vet inte om han tog ett IQ-test-

  69. -men han brukar tillskrivas
    diverse högra IQ-siffor.

  70. Han har själv sagt att bara idioter
    skryter om sin höga IQ.

  71. Han brydde sig inte så mycket
    om det där.

  72. Man kan tänka sig att han med sin
    intelligens fick ett rikare liv-

  73. -med det tillstånd han hade
    än han hade haft-

  74. -utan de abstrakta förmågorna.

  75. Det är kanske därför han överlevde
    så mycket längre än man trodde.

  76. Vi har också Marie Curie.

  77. Det är klassiska nobelpris,
    det måste ju vara intelligens.

  78. Hon var säkerligen extremt begåvad,
    men envishet och "grit" är det också.

  79. Det är också viktigt för er.
    Har ni en extremt begåvad elev-

  80. -se till att de får det också.
    Hjälp dem med det-

  81. -annars blir det inget nobelpris.

  82. Vill ni maximera chanserna att få
    en nobelpristagare till elev-

  83. -då kan man satsa på lite "grit".

  84. Här är det klassiska exemplet
    på ett geni.

  85. Det är reklam för Tekniska museet-

  86. -och alla små geniers favoritställe.
    Einstein.

  87. Den här bilden
    signalerar barnasinnet också.

  88. Det kanske är lite mer träffande, att
    det finns kvar hos extremt begåvade.

  89. Einstein är en slags fetischering
    av det.

  90. Han har blivit en ikon.

  91. Här har vi honom som actionfigur,
    Albert Einstein.

  92. Till och med det har han blivit. Han
    har blivit mer än bara en person.

  93. Det är en lustig bild-

  94. -men det kan vara svårt
    att leva upp till den här bilden-

  95. -som Einstein själv
    inte ens kunde leva upp till.

  96. Man sätter honom på en piedestal.

  97. Alla de här är så onåbara,
    även kändisarna.

  98. De finns ju knappt. Här är några
    andra på piedestalen.

  99. "Larger than life", eller hur?

  100. Jag vet inte om ni sett
    nån kändis i verkliga livet.

  101. "Är det han?
    Han ser inte ut som på tv."

  102. Det är ju inte den personen
    som man ser i klassrummet.

  103. "Skulle den där vara extremt begåvad?
    Nej, hon är bara stökig."

  104. Hon kanske bara är inåtvänd-

  105. -för att hon inte har nåt utanför
    att göra med sina superkrafter-

  106. -och springer loss i hjärnan
    utanför sig själv.

  107. När man ser en sån i verkliga livet
    blir det en diskrepans.

  108. Man vill nästan motbevisa,
    såna reaktioner kan det bli.

  109. Det blir inte nån helgonförklaring
    utan snarare en aversion.

  110. Det blir ett hot
    om det är en människa-

  111. -som man haft umgänge med.

  112. "Skulle den där...
    Den är inte bättre än jag."

  113. Det kan bli laddat när man träffar på
    en sån i verkligheten.

  114. Det blir ofta som ett kvitto på deras
    extrema intelligens, kändisskapet.

  115. Även de som får det bra i skolan
    och har normala förutsättningar...

  116. Vi kommer inte höra talas om
    en bråkdel av dem ändå.

  117. Det är bara toppen av isberget
    vi ser på piedestalen.

  118. "Extra allt"
    är vad det handlar mycket om.

  119. Det är väldigt mycket extra allt.
    Tänk er en normal mage-

  120. -som försöker trycka i sig den här.
    Det blir övermäktigt-

  121. -man får majonnäs och senap
    över hela ansiktet.

  122. Om man inte är van kan det vara
    en chockerande upplevelse.

  123. Eller som har lite teknik.
    Gå på den här.

  124. De får oftast höra:
    "Du pratar så snabbt."

  125. Ni kanske har tänkt på det redan.
    Inte för att jag är extrembegåvad.

  126. Läraren kanske blir engagerad och
    spinner vidare på vad eleven säger.

  127. Då kanske de andra hade hoppats
    få gå ut på lunchrast i tid.

  128. Det kanske inte riktigt blir så.
    Tusan också! Den rackarn.

  129. Det är tyvärr ofta det
    när de spelar ut sig själva.

  130. I bästa fall struntar de i det-

  131. -vilket kan utläsas
    som dåliga "social skills".

  132. Det kanske är en överlevnadsstrategi.

  133. Eller blir de inåtvända, döljer sig
    själva, tar på sig en roll-

  134. -det är inte minst vanligt
    bland flickor.

  135. Några vanliga kännetecken
    från Skolverkets stödmaterial.

  136. Det finns mycket bra där,
    läs gärna det.

  137. Det står en del om extrembegåvning,
    inte jättemycket men lite grann.

  138. Man kan inte bara se det
    som en linjär skala-

  139. -förskoleklass,
    gymnasium och universitet-

  140. -och att de befinner sig
    nån annanstans på samma linje.

  141. De rör sig i tre
    eller fyra dimensioner-

  142. -och springer som en hund
    som följer med husse-

  143. -i cirklar runt linjen.
    De hoppar fram och tillbaka-

  144. -tillsynes helt kaotiskt.
    Det är där man måste möta dem.

  145. Det kanske blir bättre att flytta upp
    dem till en högre årskurs.

  146. Men man måste vara medveten
    om allt det andra.

  147. Det kanske inte bara är att göra det
    och sen rulla tummarna.

  148. Det kommer inte att fungera.

  149. Jag kommer tillbaka till det,
    det holistiska.

  150. Som lärare har man en master plan.

  151. Man börjar bygga upp eleven
    från grunden-

  152. -och man vet själv var målet är
    där man med sin yrkesskicklighet-

  153. -kommer att ta dem.
    "Tack så mycket, magistern!"

  154. Det funkar jättebra för många elever-

  155. -men de här kan dö av tristess-

  156. -och kanske kopplar bort så mycket
    att de känner sig korkade.

  157. De fattar inte. Hjärnan kopplar av.

  158. De tror att de har nån
    uppmärksamhetsstörning.

  159. Men om man börjar där uppe och låter
    dem dimpa ner och fylla i luckorna-

  160. -då kanske de tänder till.
    "Vänta lite. Nu fattar jag allt."

  161. Det känns inte helt logiskt.

  162. Jag kommer tillbaka till det,
    hur svårt det är-

  163. -då de är så sällsynta.

  164. Lite kan man dopa klassen
    genom att ta en äldre klass-

  165. -och på vissa sätt
    passa ihop med den klassen.

  166. Man får utlopp för vissa sidor,
    men på fritids är de med jämnåriga-

  167. -där de lever ut mer åldersadekvata
    sidor av sig själva.

  168. IQ, då. Det här
    har vi alla längtat efter.

  169. Det är så laddat. Det första vi gör
    är att slänga det i papperskorgen.

  170. Vi struntar i IQ nu. Ni har ingen
    nytta av att veta en elevs IQ.

  171. Det är bara snaskigt.

  172. "Sällsynthet"
    är det vi ska fokusera på.

  173. Om ni frågar en förälder
    om IQ kommer det att vara känsligt.

  174. Sällsynthet kan vara en idé
    att fråga om och ta till sig.

  175. Vi ska köra lite exempel.

  176. Hur sällsynt är extrembegåvning?

  177. Jag dukar fram lite.

  178. Jag har en kanna med ris
    och några små mått.

  179. De extremt begåvade utgör mindre
    än 1 % av en population.

  180. Det är inte så exakt benämnt.

  181. Översta procenten är också så högt
    som MENSA:s egna test mäter.

  182. Man använder ofta gamla test som
    normerades på 50- eller 60-talet.

  183. Flynneffekten
    gör att man måste justera testen.

  184. Många tycker
    att testen ger högre IQ-siffror-

  185. -och kör med dem fortfarande.

  186. I internationell litteratur
    kan man läsa siffror-

  187. -som ni aldrig kommer stöta på
    hos en elev som testats i Sverige.

  188. Det som Linda Silverman
    och Miraca Gross med flera skriver-

  189. -kan mycket väl vara relevant
    för en svensk elev-

  190. -som till synes har en lägre
    IQ-siffra, var medvetna om det.

  191. Skriver Hollingworth om elever
    med 180 i IQ...

  192. Hon var verksam på 30-talet.

  193. Där var det en kvot
    till skillnad från nu.

  194. På den tiden betydde det
    att nån var 80 % över sin...

  195. ...kronologiska ålder i mental ålder,
    kan man säga.

  196. Nu funkar det
    med standardavvikelser och så.

  197. I en svensk kontext finns det
    Filurum Föräldrar 140+.

  198. Strunt i IQ:et.
    Sällsynthet 1 av 261 ungefär.

  199. Det är inom Filurum,
    ett gäng föräldrar som har märkt-

  200. -att det är extra allt.

  201. Det är så mycket mer än övriga
    i Filurumgrupperna.

  202. De har kommit fram till
    att sällsynthetsnivån är där.

  203. Där börjar det bli tydligare
    extra allt.

  204. Ungefär hur många barn i varje
    årskull? Det har jag riset till.

  205. Det föds mellan 115 000 och 120 000
    barn per år i Sverige.

  206. Här har vi dem, ett riskorn, ett
    barn. Jag har räknat dem helt själv.

  207. Jag fuskade och vägde,
    jag räknade fem gram eller så.

  208. Vi har särskild begåvning,
    vi har ett dl-mått.

  209. Vi tar ett ordentligt dl-mått.
    De ramlar ut. Stackars barn.

  210. Här har vi de särskilt begåvade.
    De är inte vidare många-

  211. -i förhållandet till helheten.
    De borde vi kunna strunta i.

  212. Om vi tittar hur många riskorn
    det är, vem orkar räkna dem?

  213. Det är väldigt många
    i Sverige varje år.

  214. Däremot är det en
    eller enstaka per klass.

  215. Härifrån går vi vidare.
    Här har vi de extrembegåvade, 1/261.

  216. Då tar vi den här.
    Det är barnmisshandel.

  217. Här har vi de extrembegåvade.

  218. Det är ännu lite färre, men det är
    ingen njutning att räkna dem.

  219. Tänk er alla i en årskull i Sverige.
    De är rätt många.

  220. I ett mer inzoomat perspektiv
    är det en eller enstaka per kommun.

  221. Det finns ju ändå 290 kommuner,
    så de är rätt många ändå.

  222. Vi går vidare här,
    de som slår i testtaket.

  223. Det kanske är några
    av de som trillade ut. De här.

  224. Var är de nånstans? De finns
    inte ens. Vad taskig jag är.

  225. Det är mindre än en nypa,
    en eller enstaka i landet.

  226. Det är inte det lättaste att hitta
    nån för dem att spegla sig i-

  227. -inom årskullen. Särskilt inte
    om man bor i Norrland.

  228. Då blir det ännu svårare.

  229. Ni ser ju, en per klass,
    en per kommun, enstaka i landet.

  230. Ni ser lite vilken nivå
    ni ska lägga det på.

  231. Rektor måste bli inblandad
    och söka samarbetena.

  232. Det kommer inte vara sån tur. Det
    kan hända men det kan också hända-

  233. -att föräldrar pratar ihop sig
    över internet.

  234. Det finns skolor med flera av dem,
    det är ingen slump.

  235. Sök samarbeten. Bara för att två
    är extremt begåvade-

  236. -blir de inte bästa vänner.

  237. Det är som när man är utomlands-

  238. -och nån försöker para ihop en.
    "Han är också svensk!"

  239. "Bli bästa kompisar."

  240. Och man känner direkt
    att kemin inte funkar.

  241. "Sorry att jag gör er besvikna.
    Vi blir inte bästa kompisar."

  242. Vi respekterar varandra
    men det slutar där.

  243. Det är det många elever
    och vårdnadshavare har hört.

  244. Man vill inte visa
    att det är nåt man inte kan.

  245. Är det nåt man har sett förut?

  246. Väntevärden för klasslärare
    med 20 nya elever vart tredje år.

  247. En del har större klasser,
    då blir det oftare.

  248. Stöter ni på en extrembegåvad elev,
    tänd till!

  249. Det är en upplevelse, jag lovar.
    Ta till vara och värdesätt det.

  250. Det är en ynnest.

  251. Stöter ni på en sån elev
    kan ni skratta er lyckliga-

  252. -om ni tänder till på utmaningar.
    Får ni en sån elev-

  253. -med släktskap brukar föräldrar
    och syskon ligga rätt nära.

  254. Om man säger att man kan det här...
    De vet att ni ljuger.

  255. Ni tappar respekten. Försök inte ens.

  256. "Jag kan inte det här,
    men jag ska göra mitt bästa"-

  257. -"med de förutsättningar jag har."

  258. Jag hoppas att ni går igång på
    utmaningen och tycker det är roligt.

  259. Det märks ju och känns ju.

  260. En ämneslärare med 40 nya elever
    varje år, det är lite oftare.

  261. En rektor med två klasser
    med 20 elever per år-

  262. -vissa kanske har såna klasser.
    Jag slog på ett snitt.

  263. Extrembegåvade är 1/6,5 år.

  264. Om det passerar fler elever förbi er-

  265. -som Elevhälsan
    eller att ni ger råd till lärare-

  266. -som vänder sig till Elevhälsan.

  267. Därför har ni större chans
    att stöta på de här eleverna.

  268. Om ni informerar er
    om särskild begåvning-

  269. -så att fler håller ögonen öppna, då
    kan ni verkligen se de här eleverna.

  270. Släpp prestigen, ni förväntas inte
    kunna detta från start.

  271. Nån undrar: "Det är knappt
    att de existerar."

  272. "Varför ska vi lära oss om det här?"

  273. Alla ska med. Även sjukvården
    måste klara av sällsynta fall.

  274. "Sorry, er unge har en sjukdom som
    bara 2-4 stycken har i årskullen."

  275. "Här, ta en alvedon.
    Det är standardmedicinen."

  276. Det funkar förstås inte.
    Är man ett sånt barn-

  277. -går det inte att bara: "Du är så
    ovanlig bara. Häng med. Chilla."

  278. Tänd till lite!
    Det är ett mästarprov för lärare.

  279. Kompetenserna kommer flera till gagn.

  280. Lyckas ni stimulera
    en extrembegåvad elev-

  281. -tillämpa då det tänket
    inte bara på de extrembegåvade-

  282. -utan hela tredjedelen
    som får för lite utmaningar...

  283. Ni hittar säkert pedagogiska verktyg-

  284. -som ni kan använda till den
    tredjedel som tycker det är svårt.

  285. Det kommer utveckla
    spjutspetskompetens hos er.

  286. Tillsammans är de många,
    kanske inte de mest extrema.

  287. De här och de här
    är väldigt många i landet.

  288. De kan ge så mycket tillbaka
    till oss alla.

  289. Det blir en plusaffär i längden-

  290. -även om det inte i sig ska avgöra
    att man ska få stöd.

  291. Det här är intressant. Det påstås
    att folk från vissa länder-

  292. -är mindre intelligenta. De från Kina
    är ofta mer intelligenta.

  293. Där drillar man ungarna, medan
    andra länder inte ens har skolgång.

  294. Det påverkar ändå en del
    på många tester-

  295. -som är anpassade efter att alla
    har haft en liknande bildning-

  296. -för att kunna särskilja mellan dem.

  297. Ofta är de relativt resurskraftiga.

  298. De har råd att betala
    människosmugglare-

  299. -och även att ha drivet och ta reda
    på hur man kommer till Sverige.

  300. Inget säger att de är mindre
    intelligenta än genomsnittssvensken-

  301. -och kunna utveckla det
    med rätta förutsättningar.

  302. Rent statistiskt borde det
    finnas bland de som kom 2015-

  303. -när det kom så väldigt många,
    de ensamkommande barnen-

  304. -som har beviljats asyl.
    Särskilt begåvade-

  305. -är runt 1 400 stycken. Extrem-
    begåvade är ungefär 107 stycken.

  306. Sen har vi en slå-i-taket-tjej
    eller kille, en stycken.

  307. Mona pratar om det sen.
    Tänk om vi hittar de här-

  308. -hur fantastiskt vore inte det,
    att berika samhället.

  309. Lång näsa åt alla som tycker att
    allt är så illa med asylinvandring.

  310. Det här är verkligen
    nåt att satsa på.

  311. Det är det som gör att skolan måste
    vara oberoende av hemmet.

  312. Den kompetensen måste finnas i
    skolan, det är en rättvishetsfråga.

  313. När det inte grejas inom klassen-

  314. -måste det till extra resurser.

  315. Samarbete på huvudmanna-
    och kommunal nivå har vi gått in på-

  316. -både att lägga undervisningen
    på rätt nivå-

  317. -och också att man ska få
    sina sociala behov stillade.

  318. Statlig angelägenhet
    och skolmyndigheterna-

  319. -bör ta och gå in på det här. Man
    kan redan nu söka hjälp från SPSM.

  320. ...är det många som har hört.

  321. Skolverket fokuserar på
    att nivågrupperingar...

  322. De ser andra urval
    som har svårt med lärandet.

  323. Det låter som att
    det är dåligt för alla.

  324. Om det är bra för nån
    borde det vara skadligt för de andra-

  325. -att nivågrupperas.
    De borde vara ett lok.

  326. Det kanske inte de är,
    blir de understimulerade-

  327. -kanske de blir stökiga.

  328. "Måste" säger Skolverket, det låter
    som att det är lag på det.

  329. Enligt Skolinspektionen
    är det en kunskapsöversikt-

  330. -och är inte tvingande.

  331. Det är jätteviktigt att veta.

  332. Det är tillåtet och det är tillåtet
    om det är permanent.

  333. Det är i alla fall inte förbjudet.

  334. Miraca Gross som är en känd forskare
    på extrembegåvning skriver:

  335. Radikal acceleration, då.
    Uppflytt tre eller fler årskurser.

  336. Det är sällsynt i Sverige.

  337. Vad några experter säger.
    Franz Mönks...

  338. Det är värre om de inte accelereras,
    det är kontentan.

  339. Albert Ziegler säger att det är
    en effektiv stödåtgärd.

  340. Den möts ofta med skepsis som är
    ogrundad. Luckorna går att ta igen.

  341. Räds inte luckor.

  342. Det är större nackdelar
    om eleven inte hoppar över en klass.

  343. Jan och Bob Davidson, Davidson
    Academy, en av få skolor-

  344. -för extrembegåvade, påpekar det.
    Det är kostnadseffektivt.

  345. 11 års utbildning
    kostar mindre än 13.

  346. Om man tänker radikal acceleration
    är det ännu större skillnad.

  347. Det finns lite motstånd, de tre D:na.

  348. På svenska kan man säga kröka, köra-

  349. -och K får man bestämma hur romantisk
    man är. Kärlek, säger vi.

  350. Jag frågade MENSA-medlemmar med
    erfarenhet av årskursuppflytt-

  351. -vad de tyckte. Här är några citat.

  352. Det där med att kringgå...

  353. Jag har inte tagit med citaten,
    men det var listiga planer-

  354. -hur man kunde komma förbi
    att inte komma in på krogen.

  355. Det flesta sa att drickandet
    var det som de saknade mest.

  356. Men är det skolans uppgift
    att sanktionera det-

  357. -att ge förutsättningar
    för att kröka?

  358. Är det viktigare än deras utveckling
    och mående fram till dess?

  359. Det är tveksamt. Personen sa också
    själv att det var värt det.

  360. Det här intresserade dem inte ens.

  361. Varför göra valen åt dem, är det inte
    viktigare att de mår bra nu?

  362. De tre D:na, strunt i dem.

  363. Många vill hoppa över
    förskoleklassen.

  364. Där är tyvärr lagstiftningen
    trög i Sverige.

  365. Det är oklart
    hur man får prioritera dem-

  366. -jämfört med andra elever
    från rätt årskull.

  367. Där borde regelverket ändras.

  368. Våga testa och följ upp.

  369. Våga testa.
    Ibland går det inte vägen-

  370. -men då testar man nåt annat.
    Våga testa.

  371. Några saker att tänka på
    vid uppflytt.

  372. Det rör sig bara om ett halvår.
    Det kan ha effekter.

  373. ...tänk på det som skola.

  374. Upp till tre års studiebidrag
    för gymnasiet kan brinna inne.

  375. Samhället sparar 100 000-tals kronor
    om en elev hoppar över tre år.

  376. Den kan hoppa över hela gymnasiet.

  377. Tacken de får är de tre åren
    som de skulle ha fått-

  378. -när de gick ut grundskolan och
    slutar få barnbidrag, brinner inne.

  379. De ska göra alla sina livsval
    tre år tidigare-

  380. -trots att de kanske är mer fladdriga
    med vad de vill göra i livet.

  381. Det är ingen höjdare.
    Däremot kan man på högskolan-

  382. -till skillnad från gymnasiet
    och grundskolan kombinera-

  383. -med gymnasiet eller grundskolan.

  384. Man kan låta en elev gå kvar
    men gå universitetskurser-

  385. -för att få samma studiebidrag
    som alla andra.

  386. Relativ kötid
    till andra skolor påverkas.

  387. Om de efter er skola
    vill söka till ett högstadium-

  388. -där man måste ställa sig i kö...

  389. Då hamnar de helt fel.
    De kan inte konkurrera med sin kötid.

  390. Man vill vara med i Sigma8
    eller nåt.

  391. Det kanske inte är så roligt om man
    egentligen skulle vara andraklassare.

  392. Det är nog roligt ändå
    men det blir inte rättvist-

  393. -om de andra är begåvade för sin
    ålder för att vara ordinarie åttor.

  394. Det är mycket sånt
    som inte finns system för.

  395. Det glöms lätt bort.
    Också inloggningar på internet-

  396. -där man skriver in när eleven är
    född och sen blir det tvärstopp.

  397. Var uppmärksam på sånt.

  398. Hjälp till med sånt
    och var på läromedelsförlag-

  399. -om såna spärrar. "Nej, det finns
    såna här barn också."

  400. ...som skolfoton,
    klassresor och så vidare.

  401. Det är så vanligt att de
    blir besvikna. "Var är alla?"

  402. "Har de stuckit iväg på nåt?"
    Eller att de ska bli brännboll-

  403. -på onsdag.
    Man har tränat och längtat.

  404. Sen när de kommer dit
    får man bara vara publik.

  405. "Du är för liten."

  406. Det blir en väldig besvikenhet.

  407. Det är kämpigt nog att känna sig
    inkluderad när man är mindre.

  408. Och sen rena ansvar, förstås.

  409. Att nån hela tiden
    har ansvar för barnet-

  410. -och lämnar över ansvaret
    till nästa person.

  411. Barnet ska inte flyga omkring
    utan nån ansvarig.

  412. Det finns inga sanktioner
    om man som rektor gör det.

  413. Man kan göra som man vill.

  414. Man kan göra det inför skolbytet
    till en skola med lång kö-

  415. -eller inför Sigma8 om man vill det.

  416. Det har jag också hört
    från gruppen 140+.

  417. Jag har gjort ett urval.

  418. Har ni en vanlig Volvo
    och en formel 1-bil...

  419. Formel 1-bilen stack iväg.

  420. Vi lyfter fram den
    till en Volvo några km längre fram-

  421. -och hoppas att de ska ligga kvar
    bredvid varandra. Nja...

  422. Formel 1-bilen rusar på.
    Det behövs anpassningar där också.

  423. Det är både nivå och takt
    som gäller att anpassa.

  424. Det minst dåliga...
    Jag vet vad ni har för resurser-

  425. -och hur skolan är uppbyggd.

  426. Ni kommer inte hitta nåt
    helt optimalt om ni får en sån elev.

  427. Men det är fantastiskt
    om ni hittar det minst dåliga.

  428. Många föräldrarna förstår det och är
    tacksamma för det minst dåliga.

  429. Många böcker för äldre årskurser...
    Även om det är rätt stoff-

  430. -så är formen jätteträig för nån
    som åldersmässigt är lågstadiebarn.

  431. Det måste ni tänka på, ni kan inte
    alltid använda samma läromedel.

  432. Skoldagens längd,
    de kanske inte har samma ork.

  433. De kanske måste gå på muggen
    mycket oftare.

  434. De kanske måste äta frukt oftare
    för att inte få blodsockerfall.

  435. De kanske inte ens orkar hela dagen,
    det kanske kliar i kroppen-

  436. -av att sitta stilla, som en
    helt vanlig person i den åldern.

  437. Det är många
    som har provat acceleration-

  438. -och det funkade inte.

  439. Var beredd på det. "Vi måste kanske
    köra nån annan lösning."

  440. Top-down-undervisning har jag sagt.
    Var inte rädd för luckor.

  441. Ha förtroende för dem
    att kasta upp dem.

  442. Det kanske är stimulerande
    att de har luckor att fylla igen.

  443. De kan gå igång på det. Var inte rädd
    för luckor. Det är ofta en oro.

  444. "Shit, tänk om de missar nåt."
    Ja, tänk om.

  445. Tänk om de kollar upp det
    och tusen andra saker-

  446. -och blir stimulerade
    och kör fragment-

  447. -och blir helt uttråkade och inte
    får med sig allt av ren tristess.

  448. Rätt nivå och takt har jag sagt.
    Studieteknik, jätteviktig.

  449. Som jag nämnde i lördags,
    ge dem så svårt att de misslyckas-

  450. -och måste anstränga sig.
    De måste få kämpa lite också.

  451. Det finns saker
    som de inte klarar av.

  452. Stöd i att vara annorlunda,
    för det är de.

  453. Hur de hanterar sig själv
    och sina känslor kring det.

  454. Socialt stöd för att bli delaktig-

  455. -speciellt om de hoppar
    mellan klasser.

  456. De andra har lattjat hela dagen,
    sen kommer den andra in...

  457. "Ursäkta, får jag vara med?"

  458. Även om de är jättesnälla...
    Ibland behöver man tänka på det-

  459. -ibland snacka med resten av klassen
    hur det kan vara.

  460. Snacka ihop er med föräldrarna med.
    De är bra resurser.

  461. Se till att barnen får träffa nån
    med djupare ämneskunskaper-

  462. -än man själv har.

  463. Det kan vara provocerande som lärare.

  464. Den unga kan på grund av
    sin förmåga att fylla igen luckor-

  465. -och en extrem nyfikenhet-

  466. -snabbt skaffa sig djupare
    ämneskunskaper än en lärare.

  467. Det kan vara samarbeten
    med universitet som ni måste söka.

  468. Då kanske rektorn ska bli inkopplad.

  469. Vem ska finansiera det här?

  470. Ofta hänger det på eldsjälar, folk
    som har hjärtat på rätta stället.

  471. Men sök de samarbetena.

  472. Det kan verkligen vara nödvändigt. Ni
    kanske inte kan svara på alla frågor.

  473. Om ni inte vet svaret kanske eleven
    är snabbare på att leta reda på det.

  474. Då går man in i en vägledande roll
    hur man lär sig-

  475. -och utvecklar sitt lärande,
    som är det absolut viktigaste.

  476. Det kan vara trevligt för barnet att
    träffa nån med djupare kunskaper.

  477. De dubbelt exceptionella
    finns även bland extrembegåvade.

  478. Varken mer eller mindre vanliga,
    egentligen. Det kan finnas såna fall.

  479. Avslutande ord. Vad krävs av er?

  480. Välvilja är det absolut viktigaste.

  481. Det ska vara genuint,
    det ska finnas ett hjärta.

  482. Nyfikenhet.
    Det har de så mycket själva.

  483. Går ni igång på att lära
    och undervisa dem-

  484. -då kommer de att känna av det
    och tagga igång på det-

  485. -och att undervisas av er.

  486. Mod att prova och lära.

  487. Funkar inte personkemin,
    våga erkänna det. Det är ingens fel.

  488. Det kanske är fel personkemi,
    lämna över till nån annan då-

  489. -eller testa igen senare.
    Det är ingen prestige i det.

  490. Ibland känner man
    att kemin inte stämmer.

  491. Då är den personen inte den bästa
    som närmsta medarbetare.

  492. Gör ni det mindre dåligt
    har ni kommit långt.

  493. Sträva vidare och var stolta över
    det, det är jätteviktigt.

  494. Ni måste känna att ni gör nånting
    väldigt bra-

  495. -även om eleven mår dåligt.
    Sträva vidare.

  496. Ni är hjältar
    om ni gör det fortfarande.

  497. Ni är pionjärer. Det är det
    viktigaste jag har att säga.

  498. Det är ni som för det här framåt och
    för det här vidare till era kollegor.

  499. Det var det jag hade. Tack så mycket.

  500. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Extrembegåvning och radikal acceleration

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barnpsykologi, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Brainchild 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolan

Kunskapstörst och snabb lärandeförmåga. Det är två kännetecken för barn som är särbegåvade. Här berättar läraren Mona Liljedahl om barn med hög begåvning som är i behov av stimulans och särskilt stöd. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Extrembegåvning och radikal acceleration

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Olika synsätt på särskild begåvning

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Att se de osynliga

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetik för alla

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad är en lämplig lärare?

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?