Titta

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Om UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Hur kan verksamheter samverka för att ensamkommande barn och unga ska få det stöd och de insatser som de behöver? Föreläsningar och samtal för alla som stöter på ensamkommande barn i sitt arbete. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga : Tala om sex, normer och relationerDela
  1. Många frågor om hälsa,
    sexualitet och jämställdhet-

  2. -blir annorlunda
    om du kommer till en ny kontext.

  3. Det finns också nya lagar.

  4. Många i den här gruppen saknar
    sex- och samlevnadskunskap.

  5. Jag jobbar på Myndigheten för
    ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

  6. Hur många har hört
    om den myndigheten förut?

  7. Många, härligt! Vi säger också MUCF,
    om vi förkortar det.

  8. Vi jobbar med frågor
    som rör ungdomspolitiken-

  9. -och politiken
    för det civila samhället-

  10. -både med kunskap
    om civilsamhällets villkor-

  11. -och om ungas levnadsvillkor.

  12. Vi sprider kunskap,
    tar fram modeller och såna saker.

  13. Ett uppdrag vi har är det
    vi kallar för Youmo-uppdraget.

  14. Hur många har hört "Youmo" innan?
    Härligt! Det är så många!

  15. Alla ska få höra om det. Jag ska
    börja med en liten presentation-

  16. -och sen ska vi testa
    lite av materialet.

  17. Idén med Youmo är att stötta unga
    nyanländas hälsa och inkludering.

  18. Det gör vi genom kunskap om hälsa,
    sexualitet och jämställdhet.

  19. Det här är ett ganska stort uppdrag-

  20. -där vi riktar oss
    till vuxna och till unga.

  21. Vi behöver gå via vuxna
    för att ge ett stöd i vardagen.

  22. Men vi börjar lite...
    Jag kan ta den här. Så.

  23. Ni vet ju att det var en stor grupp
    unga nyanlända som kom 2015.

  24. De hamnade i en ny social kontext.

  25. Det är nya normer och nya regler-

  26. -för hur vi interagerar,
    människor emellan.

  27. Hur man flörtar-

  28. -hur man tar hand om sin hälsa,
    var jag kan få hjälp och så.

  29. Många frågor om hälsa, sexualitet
    och jämställdhet-

  30. -blir annorlunda
    om du kommer till en ny kontext.

  31. Det finns också nya lagar.

  32. Många i den här gruppen saknar
    sex- och samlevnadskunskap-

  33. -som vi har haft som obligatorisk
    undervisning under lång tid.

  34. Så det finns ett glapp i kunskapen.

  35. Det är blandat hur kunskapen i sex
    och samlevnad är i den här gruppen.

  36. Generellt sett är den ordentligt
    lägre än i svenska ungdomsgruppen.

  37. MUCF har gjort en fokusrapport-

  38. -om ungas sexuella
    och reproduktiva rättigheter.

  39. Samtidigt hände det att UMO,
    ungdomsmottagningen på nätet-

  40. -och Föreningen
    för Sveriges ungdomsmottagningar-

  41. -också tittade på
    vad unga nyanlända behöver veta-

  42. -om hälsa och sexualitet.

  43. Det fanns också medialt fokus på sex-
    uella övergrepp på publika platser.

  44. Det var ganska mycket skriverier-

  45. -om personer som hade tafsat på andra
    som inte ville det-

  46. -på olika festivaler och så.

  47. Att vi kunde se
    det här kunskapsglappet-

  48. -att vi visste att det var
    en stor ungdomsgrupp efter 2015-

  49. -och att vi såg
    ett ökat kunskapsbehov-

  50. -gjorde att regeringen startade
    det här uppdraget.

  51. Så här mötte man utmaningarna.

  52. Vi ville stärka unga nyanländas
    rätt till kunskap.

  53. Det är en mänsklig rättighet
    att som ung och vuxen-

  54. -få kunskap om sin kropp
    och om sexualitet.

  55. Det slog man fast i Kairo
    på en FN-konferens -94.

  56. Det är en mänsklig rättighet att få
    sex- och samlevnadsundervisning.

  57. Hälsa, sexualitet och jämställhet
    är frågor-

  58. -som det visade sig att unga
    nyanlända behövde information om.

  59. Vi ville ge lättillgänglig
    och korrekt information.

  60. Det finns mycket mytbildning
    kring kropp, sexualitet-

  61. -och befruktning-

  62. -men också kring de rättigheter
    killar och tjejer har.

  63. Om de är olika eller lika.

  64. Vi ville också sänka trösklarna
    för samtalen-

  65. -mellan vuxna och unga nyanlända.

  66. Hur många av er har pratat med unga
    nyanlända om frågor om sexualitet?

  67. Super! Då kanske inte så många av er
    behöver allt det stöd vi har-

  68. -men några av er, och man kan
    alltid få mer tips och inspiration.

  69. Vi ville ta fram ett konkret stöd,
    för att underlätta de här samtalen.

  70. Vi ville höja kunskapen bland vuxna
    som möter unga nyanlända.

  71. Vi såg att många av de yrkesgrupper
    som finns runt unga nyanlända-

  72. -inte har kunskap om sexuella
    och reproduktiva rättigheter.

  73. Så det var våra ingångar.

  74. Vi valde att lägga upp det
    i tre delar.

  75. En hemsida som heter youmo.se.

  76. Hur många har varit inne där?
    Det var ganska många också. Härligt!

  77. Den är riktad direkt
    till unga nyanlända.

  78. Vi gjorde en vägledning som är
    stödet för att få bättre samtal.

  79. Den är för de vuxna att hålla
    i handen. Här finns det övningar.

  80. Och vi gör olika utbildningsinsatser.

  81. Det är ett samarbete mellan MUCF
    och Inera AB som är ett vårdföretag-

  82. -som också har umo.se,
    Ungdomsmottagningar på nätet-

  83. -som funnits under tio år.

  84. När vi tagit fram det här har unga
    nyanlända funnits med hela tiden.

  85. Vi har ett ganska långt uppdrag.
    Vi startade 2016-

  86. -och kommer i alla fall
    att jobba till 2020.

  87. Vi tittar på hemsidan.
    Flera av er hade varit inne där.

  88. Om ni känner igen UMO
    ser ni att det är ganska lika.

  89. Vi har ingångar som kroppen,
    kärlek och vänskap, sex-

  90. -jag, som rör identitet
    och mänskliga rättigheter-

  91. -tobak, alkohol och droger,
    våld och orättvisor-

  92. -att må dåligt och att ta hjälp.
    Så det är ett ganska brett spektrum.

  93. Hemsidan finns på sex olika språk.

  94. Man kan lätt gå in på nåt ställe
    på hemsidan, byta språk-

  95. -och fortfarande vara kvar
    på samma ställe.

  96. Det är bra
    om man vill visa nåt på hemsidan.

  97. Man klickar sig fram till det man
    vill visa och sen byter man språk.

  98. Jag ska visa hur det ser ut
    på ett annat språk.

  99. Vet nån vilket språk detta är?
    Kasta ut det!

  100. Persiska!

  101. Dari. Dari är det.

  102. Vi har dari, arabiska, tigrinska-

  103. -somaliska, lätt svenska och
    engelska. Det är de språk som finns.

  104. Det är samma innehåll. Det gäller
    även alla filmer som är dubbade.

  105. Vi ska titta på en film sen,
    från sidan.

  106. Vi är normkritiska och försöker ge
    så korrekt information som möjligt.

  107. Inte bara fakta utan också frågor
    som handlar om hur vi ska bete oss.

  108. Det är svårt att i en ny kontext
    veta hur man ska göra.

  109. Vi försöker guida i det också.

  110. Lite kort om vad hemsidan lyckats
    med, eller var den är nånstans i dag.

  111. Vi har haft 1,1 miljoner unika besök.

  112. Vi har haft 100 000 besök
    bara nu i oktober.

  113. Det är ganska bra fördelning
    mellan killar och tjejer.

  114. Gruppen transpersoner som är inne
    och har angett det är ganska liten.

  115. 96 % vill komma tillbaka till sidan.
    Det är väldigt fint att veta.

  116. Arabiska är det vanligaste språket
    som man surfar eller tittar på.

  117. Flera av de andra språken
    har också väldigt många besökare.

  118. Vi har gjort sidan
    för att fungera i Sverige-

  119. -men eftersom språken talas
    i andra delar av världen...

  120. Det finns många nyanlända
    i andra europeiska länder.

  121. Så vi ser att vi har besökare
    från egentligen hela världen.

  122. Bara en sjättedel är från Sverige.

  123. Den har spridit sig av sig själv.

  124. Vi marknadsför den bara här,
    men den används mest nån annanstans.

  125. Lite om vägledningen, då.

  126. Den här är tänkt
    att stärka och stötta vuxna-

  127. -vid samtal om hälsa, sexualitet
    och jämställdhet.

  128. Vi vill skapa kontaktytor.

  129. Vi vet att man tittar på hemsidan.
    Sen behöver man nån att prata med.

  130. Vi vet att unga nyanlända
    vill prata om de här frågorna med er.

  131. Den ska vara inkluderande
    på så många sätt som går-

  132. -och så klart rättighetsbaserad.

  133. Den är helt integrerad med hemsidan.

  134. Man startar övningen
    med att titta på nåt på hemsidan.

  135. Sen finns det ett diskussionsunderlag
    efter det.

  136. Nu har vi hela 38 metoder
    som man kan göra på olika teman.

  137. Samma teman som på hemsidan.

  138. De kan göras enskilt eller i grupp.

  139. De passar både om man är kurator,
    lärare eller vad det nu kan vara.

  140. Lite kort om vad vi vet om väg-
    ledningens spridning och mottagande.

  141. Vi har spridit över 10 000 ex. Det är
    ett gott mottagande med hög relevans.

  142. Vi har varit i nästan alla Sveriges
    län och haft regionala utbildningar.

  143. 92 % är nöjda med utbildningen-

  144. -och 85 % säger att innehållet
    har varit användbart i arbetet.

  145. Det var min presentation.
    Nu ska vi testa lite.

  146. Om vi ska prata med unga nyanlända-

  147. -om frågor som rör hälsa, sexualitet
    och jämställdhet-

  148. -och de normer och värderingar
    som finns runt det-

  149. -måste vi göra det själva också.
    Därför ska ni få hänga med och prova.

  150. Inte en hel övning,
    men vi hinner med en bit.

  151. Så vi ska börja med...

  152. Oj, oj, oj. Hoppla, hoppla.

  153. ...att titta på själva filmen.

  154. Alla får bestämma över sin egen
    kropp. Det är en mänsklig rättighet.

  155. Vad betyder det?

  156. Du får själv bestämma vem du vill
    vara ihop med eller gifta dig med.

  157. I Sverige är åldersgränsen
    för att gifta sig arton år.

  158. Ingen annan får bestämma
    när du ska ha sex, eller med vem.

  159. Inte nån i släkten heller.
    Det står i lagen.

  160. Du ska inte känna dig stressad att ha
    sex. Du får vänta så länge du vill.

  161. Du får bestämma själv om du vill
    göra sexuella saker, som att onanera.

  162. Ingen får straffa eller hota dig
    för att du gör nåt sexuellt-

  163. -som att ha sex utan att vara gift.

  164. De du har sex med måste vilja det,
    förstås.

  165. Du får säga nej om nåt inte känns
    bra, även om du är gift med personen.

  166. Det spelar ingen roll hur du klär
    dig, eller om du har börjat kyssas.

  167. Du får ändra dig när du vill.

  168. Ingen får göra nåt sexuellt med dig
    om du inte vill.

  169. Det gäller också saker på nätet.

  170. Du kan polisanmäla om nån gör det mot
    dig, och personen kan bli straffad.

  171. Du får inte ta på nån eller göra nåt
    sexuellt med nån som inte vill det.

  172. Det är inte okej
    att tjata eller övertala.

  173. Du får inte göra nåt sexuellt
    med nån som är under femton år.

  174. Har nån försökt bestämma över din
    kropp? Berätta för nån du litar på.

  175. Du behöver inte skämmas
    för vad nån annan har gjort.

  176. Det finns hjälp att få om du behöver.

  177. Du vet vad som känns rätt för dig.
    Du bestämmer över din kropp.

  178. Nu ska vi göra en liten del
    av en metod som finns här.

  179. Det första är att titta på filmen.

  180. Om vi skulle följa den här skulle vi
    fråga om nåt var svårt att förstå-

  181. -och reda ut ord, språk och sånt.

  182. Men eftersom vi bara provar en liten
    bit av övningen kastar vi oss in-

  183. -en liten bit längre in.

  184. Då är min fråga till er
    efter den här filmen:

  185. Om jag vill göra nåt sexuellt med
    nån, hur vet jag om den andra vill?

  186. Varsågoda. Prata med er granne.

  187. Då är det dags att avsluta meningen
    och komma tillbaka i helgrupp.

  188. Är det några modiga där ute som vill
    kasta ut nåt? Vad kan man tänka sig?

  189. Fråga rakt ut? Ja, det är
    ett väldigt bra sätt. Fler?

  190. Bygga relation först, prata
    och se vem det här är.

  191. Jättebra. Vad kan man göra mer?

  192. Tänka på att det är individuellt,
    och att alla har olika signaler.

  193. Just det. Du pratar om att signaler,
    och hur man visar att man vill-

  194. -är olika, så man bör lära känna
    personen så man vet dens signaler.

  195. Signaler kan vara förvirrande.

  196. Är det nån som har ett exempel
    på en sån signal? Hur kan man göra?

  197. Ja? Kasta ut det.

  198. Det var en situation där en tjej
    lämnade telefonnumret till en kille.

  199. Han uppfattade det
    som "nu vill hon ha sex med mig".

  200. Att lämna ett telefonnummer
    kan betyda olika saker.

  201. Det här var ett exempel på det.

  202. Man kan kanske prova
    att lägga handen på nåns arm-

  203. -eller nåt ställe som inte känns sex-
    uellt. Hur reagerar personen på det?

  204. Har vi en till?

  205. Stämma av.

  206. Stämma av, fråga allt eftersom.
    "Känns det bra?" Ja.

  207. Härligt.

  208. Man måste våga prata
    om de här sakerna.

  209. Var det svårt eller lätt?

  210. Lite svårt, hör jag på några.

  211. Det är superviktigt
    att vi pratar om det här.

  212. I vanliga fall jobbar vi oss framåt
    i det här, men ni vågade.

  213. Det här är ett sätt att prata-

  214. -om värderingar, normer
    och hur vi interagerar.

  215. Det är våldsförebyggande
    att prata om det här.

  216. Det här är nåt som hjälper unga ny-
    anlända i en fråga väldigt många har:

  217. Hur hittar jag
    nån att vara tillsammans med?

  218. Hur gör jag det här?
    Jag vet inte hur det går till.

  219. Det innehåller så mycket.

  220. Det här är en liten del av 38
    övningar på massor av olika teman.

  221. Det finns hur mycket som helst
    att utforska här, genom att prata-

  222. -och resonera
    utifrån ett material från youmo.se.

  223. Om ni är intresserade av
    att kika på vägledningen-

  224. -så har jag här en helt ny,
    uppdaterad version.

  225. Vi har inte hunnit få ut den
    i en klickbar PDF ännu-

  226. -men man kan redan beställa sitt ex
    på vår hemsida.

  227. Det är helt gratis.
    Det är inte ens porto.

  228. Om ni vill ha ett sånt här ex eller
    ta till era kolleger, så gör det.

  229. Med det tackar jag för att ni
    var så modiga och flyttade ihop.

  230. Jag är kvar efteråt
    om det är några frågor. Tack!

  231. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tala om sex, normer och relationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration, Normer, Samhällsvetenskap, Sexualkunskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Migrationsverkets prognos för 2019

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Inkludera ensamkommande barn och unga

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande

Som ensamkommande till Sverige möter man flera vuxna med olika roller, allt från god man till boendepersonal, socialtjänst och lärare. Det är viktigt att det praktiska funkar, men även omsorgen och omtanken är viktig. Psykologerna Sabina Gusic och Johan Andersson lyfter här olika exempel på omsorgsarbete i relation till ensamkommande ungas livsvillkor. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Tala om sex, normer och relationer

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta med normer i vardagen

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta brett för bättre integration

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Utan dig finns inget jag

Alla behöver trygghet, mening, sammanhang och relationer till andra människor och alla behöver känna sig älskade och behövda. Här hör vi psykiater Ullakarin Nybergs tankar om vad som är viktigt och vad vi alla kan göra för att de runt omkring oss ska må bra. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jag vill åldras lite vackrare

Identitet och värdighet under livets sista tid

Anna Whitaker, docent i socialt arbete vid Linköpings universitet, beskriver utifrån sina undersökningar åldrandets och döendets villkor för äldre som under livets sista tid bor och vårdas på ett sjukhem, och för deras anhöriga. Arrangör: Hälsohögskolan i Jönköping.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag vill vara Norton igen

Behandlingen av leukemi bland barn har kommit långt och idag ser statistiken god ut. Många blir fria från själva cancern. Men biverkningarna av behandlingen kan leda till nya, svåra sjukdomar. 13-åriga Norton är en av dem som blivit fri från cancern men som efter benmärgstransplantationen drabbades av GVHD, en reaktion som slog hårt mot flera viktiga organ. När lungkapaciteten sjönk till halvfart var fotboll och ishockey inte längre att tänka på. Då blev gaming räddningen och genom onlinespel kan han fortsätta ha kontakt med sina kompisar.

Fråga oss