Titta

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Om UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Hur kan verksamheter samverka för att ensamkommande barn och unga ska få det stöd och de insatser som de behöver? Föreläsningar och samtal för alla som stöter på ensamkommande barn i sitt arbete. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga : Inkludera ensamkommande barn och ungaDela
  1. Vi talar hela tiden om
    att vi vill inkludera. Jättebra.

  2. Men hur är det möjligt-

  3. -att exkludera människor först
    för att sen inkludera?

  4. Jag tänkte inte
    göra en klassisk föreläsning.

  5. Jag börjar med sammanfattningen.
    Om jag ska börja med det...

  6. Om man vill få
    en helhetsbild av vår forskning-

  7. -och få en forskares bild
    av ensamkommandesituationen-

  8. -kan beställa boken via Liber.

  9. Sista kapitlet skickade jag i dag.
    Det kommer under våren.

  10. Den heter "Ensamkommande upplevelser,
    professionella erfarenheter".

  11. Den belyser situationen
    ur två perspektiv.

  12. Myndigheters perspektiv
    och ensamkommandes egna röster.

  13. Men i presentationen jag har här,
    och i boken som kommer i vår-

  14. -är de ensamkommandes röster
    den viktigaste delen.

  15. Vi har mycket forskning som belyser
    ämnet ur myndigheters perspektiv.

  16. Vilka de är, vad de har för behov
    och vad de har för problem.

  17. Det är sällan man uppmärksammar
    de ensamkommande barnens röster.

  18. Vår forskning fokuserar på
    de ensamkommande barnens röster.

  19. Det är centralt för
    att få en riktig bild.

  20. Det som var
    väldigt intressant i dag...

  21. Det är den tredje konferensen
    där jag ser nåt annorlunda.

  22. Bland arrangörerna
    fanns ensamkommandeföreningen med.

  23. Det är jättebra.
    De som pratar om samverkan...

  24. Ett problem är att man samverkar
    för ensamkommande barn.

  25. Man borde samverka
    med ensamkommande barn.

  26. När jag lyssnade på föregående talare
    fick jag höra en intressant aspekt.

  27. Hur... 2015 var...

  28. ...drygt 35 000 ensamkommande barn.

  29. 2017 blev det nästan knappt 1 000.

  30. Den restriktiva lagstiftningen
    och gränskontrollen nämndes.

  31. Orsaken till den
    var väldigt intressant.

  32. Det är en säkerhetsfråga. Hoppsan!

  33. Ensamkommande barn
    blev en säkerhetsfråga.

  34. Securitization-diskurs.
    Tidigare talade man om klimathotet.

  35. Man talade om militärhotet, kärnvapen
    som säkerhetsfrågor.

  36. Plötsligt blev ensamkommande barn
    en säkerhetsfråga.

  37. Det är det som är problemet.

  38. Jag kommer
    att tala om "securitization"-

  39. -som media och politiker
    gång på gång betonar.

  40. Det har lett till att många
    ensamkommande barn blev exkluderade.

  41. Risken är stor att segregationen
    och exkluderingen ökar-

  42. -om man inte bryter den diskursen.

  43. Jag ville sammanfatta och säga...

  44. Vi talar hela tiden om
    att vi vill inkludera. Jättebra.

  45. Men hur är det möjligt
    att exkludera människor först-

  46. -för att sen inkludera dem?
    Det funkar inte.

  47. Att media uppmärksammar
    ensamkommande barn som kriminella-

  48. -som en samhällsbelastning,
    som ett problem, som ett hot-

  49. -som kommuner och landsting inte
    kunde ta hand om 2015.

  50. Man talade om en flyktingkris.

  51. Kommunerna klarade inte av det.
    Norberg var den värsta kommunen.

  52. Vi ville forska där. Jag letade
    med ficklampa efter problem.

  53. Det var jäkligt lugnt där.
    Jag frågade kommunens personal...

  54. Jag frågade de som jobbar med
    ensamkommande, och barnen själva.

  55. Det var jäkligt lugnt där.

  56. Sen kom jag tillbaka
    och talade med mina forskare.

  57. Jag sa: "Trots vårt starka
    antirasistiska perspektiv"-

  58. -"kan vi också ha fördomar
    och påverkas av medias diskurs."

  59. Jag frågade om problem
    och möttes bara av skratt.

  60. Inte bara av ungdomarna,
    utan även av personalen.

  61. Jag letade efter
    sexuella trakasserier.

  62. Afghanska ungdomar som går ut i gäng.
    Vad händer?

  63. Går de runt och trakasserar
    flickor och kvinnor?

  64. De svarade
    att de inte ens umgås med flickor.

  65. Varför det? Några svarade:
    "För att de är rädda för oss."

  66. Andra svarade:

  67. "De ignorerar oss,
    och vi vill inte göra bort oss."

  68. Ett tredje svar var:
    "Vi kunde inte ens i vårt hemland"-

  69. -"umgås med andra kvinnor
    än våra mödrar och systrar."

  70. "Vi vågar inte göra bort oss."

  71. Det fjärde, mer öppna svaret, var:
    "Varför inte, om de visar intresse."

  72. Jag tittade på liknande exempel,
    som jag har sett i vår forskning.

  73. Det hänger inte ihop med medias bild.

  74. Jag frågade
    skolpersonalen i Västerås:

  75. "Hur ofta trakasserar ensamkommande
    pojkar flickor?" De skrattade.

  76. "Det är flickor som går fram
    på ett offensivt sätt."

  77. De ensamkommande är lite blyga.
    Hoppsan!

  78. Mediabilden är: "Ensamkommande
    hotar jämställdhetsutvecklingen."

  79. Man glömmer bort att de är afghaner
    och att de är unga.

  80. De kan ändra sig lätt som en plätt.

  81. Man behöver tänka intersektionellt.

  82. Man måste se människor som nåt mer
    än bara invandrare eller svenskar.

  83. Du nämnde vithetsnormer.
    "Vi är jämställda"-

  84. -"och alla andra är konstiga,
    annorlunda, patriarkala"-

  85. -"och utgör ett hot mot
    jämställdheten." Löjliga fördomar!

  86. Vi tror att de är problemet
    och vi är lösningen. "Wake up!"

  87. Det kanske är vi som är problemet.

  88. Med den diskriminerande
    och exkluderande attityden...

  89. Den måste vi jobba med.
    Det är vi som skulle omskolas.

  90. Som fler visade i den här filmen...

  91. Ensamkommande barn är
    samhällsresurser, ingen belastning.

  92. Det är en mycket viktig fråga.
    Jag som har kommit hit-

  93. -och är här som forskare och lektor,
    bidrar till samhällsutvecklingen.

  94. Tänk om jag bara skulle stämplas-

  95. -som nån med patriarkala mönster-

  96. -ett hot och en före detta flykting.

  97. Många av oss
    har haft ett annat förflutet.

  98. Man måste lyfta upp
    ensamkommande barn som en aktör.

  99. Om vi inte har det perspektivet
    lyckas vi aldrig inkludera gruppen.

  100. Apropå skolan vill jag betona nåt...

  101. Vi har gjort flera års forskning,
    men jag har ont om tid nu.

  102. Därför började jag
    med sammanfattningen.

  103. Vi har en segregerad skola.
    Det måste uppmärksammas.

  104. Många ensamkommande barn
    är väldigt förtjusta i skolan. Men...

  105. Introduktionskursen blir ibland
    som ett evighetsfenomen.

  106. Det är en passivisering av unga.

  107. När jag började
    på Stockholms universitet-

  108. -förstod jag inte
    80 procent av orden.

  109. Men det gav mig motivation.
    Då började jag lära mig svenska.

  110. Många ensamkommande ungdomar
    fastnar i språkintroduktionen.

  111. Den hjälper inte sociala relationer,
    och får dem inte att komma in.

  112. Den ger bara segregation
    när det gäller bostäder och arbete.

  113. De flyttas
    till den segregerade skolan.

  114. Jag vill att ni ska fundera på-

  115. -hur man ska bemöta
    problemet med introduktionskursen.

  116. Det blir en total segregering
    för grupperna.

  117. De har knappast nån kontakt.

  118. Sist...
    Vilken sammanfattning det blev.

  119. Papperslöshet är
    ett allvarligt och ökande problem.

  120. Man sa att lagen skulle leda till
    att många återvände hem.

  121. Det händer inte. Det är bara en myt.

  122. En ytterst liten grupp åker tillbaka.
    De flesta går under jorden.

  123. Livet under jord är ett allvarligt
    hot mot samhällsutvecklingen.

  124. Vi talar om att Sverige
    tar så bra hand om barns rättigheter.

  125. Det är ett brott mot barnen.
    Det skapar securitization-problem.

  126. Vårt bemötande av barnens situation.
    Därför ville jag betona...

  127. Barn som hamnar i papperslöshet
    kan drabbas av allvarliga problem-

  128. -och riskerar
    att utnyttjas av kriminella gäng.

  129. Därför är det viktigt
    att hitta en lösning.

  130. Vår forskning visade att...
    Vi letade efter problem och sånt.

  131. Men jag kom till en slutsats.

  132. Man måste forska på hur en majoritet
    av de ensamkommande ungdomarna-

  133. -inte blev kriminella.
    De fick ett dåligt bemötande.

  134. De har traumatiska upplevelser.
    De känner sig exkluderade.

  135. Inte ens efter flera år får de besked
    om de får stanna eller inte.

  136. Jag skulle nog bli kriminell
    om jag hamnade i den situationen.

  137. Att majoriteten inte blir kriminella,
    utan har hopp och kämpar hårt-

  138. -visar att det finns ett starkt motiv
    hos gruppen att inkluderas.

  139. Det måste tas på allvar.

  140. Resiliens, motståndskraft...
    Jag ska förklara vad det innebär.

  141. Trots traumatiska upplevelser
    är de inte passiva offer.

  142. Människor kan återhämta sig.

  143. Jag brukar ta mig själv som exempel.

  144. Jag flydde från ett fängelse i Iran-

  145. -och upplevde två diktatorskap...
    Då blir Sverige lätt som en plätt.

  146. Många ensamkommande barn
    har åkt på farliga vägar.

  147. De har haft traumatiska upplevelser
    och tuffa villkor-

  148. -men trauma är inte bara en
    belastning. Det skapar pansarfordon.

  149. De kan bemöta de nya villkoren.

  150. Om de får chansen
    och ett positivt bemötande...

  151. Jag vill betona
    det positiva bemötandet.

  152. Ett inkluderingsperspektiv
    är nyckeln till det.

  153. Sist... Vilken sammanfattning.

  154. Jag säger den sista...
    Den kan ni få sen.

  155. Amnesti... Om vi tittar på
    hur mycket det kostar för samhället.

  156. I flera år väntar man på besked
    i olika situationer.

  157. Man får inget besked.
    Det leder till hälsoaspekter.

  158. Det leder till risk för
    kriminalitet och papperslöshet.

  159. Det kostar enormt mycket-

  160. -för att vi är,
    ursäkta uttrycket, så dumma.

  161. En amnesti för barn
    skulle öka deras motivation-

  162. -och påverka
    inkluderingsperspektivet.

  163. Ett sätt att öka inkluderingen-

  164. -är att satsa på en amnesti
    för samtliga barn som är här-

  165. -utifrån ett humanistiskt
    och ekonomiskt perspektiv.

  166. Okej.

  167. Tiden är slut, och jag gör så här...

  168. Ni som är intresserade
    får beställa boken. Tack för mig!

  169. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkludera ensamkommande barn och unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration, Integrationspolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Migrationsverkets prognos för 2019

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Inkludera ensamkommande barn och unga

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande

Som ensamkommande till Sverige möter man flera vuxna med olika roller, allt från god man till boendepersonal, socialtjänst och lärare. Det är viktigt att det praktiska funkar, men även omsorgen och omtanken är viktig. Psykologerna Sabina Gusic och Johan Andersson lyfter här olika exempel på omsorgsarbete i relation till ensamkommande ungas livsvillkor. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Tala om sex, normer och relationer

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta med normer i vardagen

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta brett för bättre integration

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Utan dig finns inget jag

Alla behöver trygghet, mening, sammanhang och relationer till andra människor och alla behöver känna sig älskade och behövda. Här hör vi psykiater Ullakarin Nybergs tankar om vad som är viktigt och vad vi alla kan göra för att de runt omkring oss ska må bra. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Stress

Vad gör dig stressad? Hur gör du för att motarbeta stressen? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss