Titta

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Om UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Hur kan verksamheter samverka för att ensamkommande barn och unga ska få det stöd och de insatser som de behöver? Föreläsningar och samtal för alla som stöter på ensamkommande barn i sitt arbete. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga : Skolans roll för långsiktig integrationDela
  1. En situation
    av konstant osäkerhet:

  2. "Ska jag få stanna i landet?
    I kommunen? I skolan?"

  3. Den här typen av osäkerhet...
    Det har sagts ett antal gånger:

  4. Den producerar psykisk ohälsa.

  5. Magnus Jägerskog heter jag.

  6. Jag är barnrättsaktivist-

  7. -och har förmånen
    att få leda Bris verksamhet.

  8. Jag ska tala
    utifrån Bris senaste rapport-

  9. -"Skolans roll
    för långsiktig integration".

  10. Alla Bris-rapporter hittar ni
    på hemsidan, liksom arbetsmaterial.

  11. Jag tänkte inleda med några ord från
    den danska författaren Karen Blixen.

  12. Ursäkta mitt uttal,
    jag är usel på danska.

  13. "Skolan är inte livet."

  14. "Livet inrättar sig inte
    efter skolan."

  15. "Det är skolan som ska inrätta sig
    efter livet."

  16. Rätten till utbildning
    är grundläggande för alla barn-

  17. -men skolans kompensatoriska uppgift,
    eller uppdrag-

  18. -blir extra viktigt för barn som
    upplevt flyktingskap eller förluster-

  19. -redan i unga år.

  20. I krigs- och konfliktsituationer
    är nåt av det viktigaste-

  21. -att snabbt se till
    att en skola kommer på plats.

  22. Om det så är på ett trampat jordgolv
    eller under en presenning-

  23. -så är det
    en av de absolut viktigaste sakerna.

  24. År 1990 ratificerade Sverige
    barnkonventionen-

  25. -och den första januari 2020
    blir den lag i Sverige.

  26. Precis. Det är värt en applåd.

  27. Barnkonventionen klargör många saker-

  28. -bland annat
    rätten till utbildning och hälsa-

  29. -och att beslut
    ska föregås av en prövning-

  30. -och en bedömning av barnets bästa-

  31. -och att den bedömningen
    ska vara vägledande.

  32. Det vill jag påstå inte har varit
    fallet de senaste åren i Sverige.

  33. I den här rapporten har vi tittat på
    vad barn som flytt själva säger-

  34. -om sin situation, skolan, inkluder-
    ing och att komma in i samhället.

  35. Både ensamkommande
    och barn som flytt med sina familjer.

  36. Jag alternerar mellan grupperna.
    De har lite olika förutsättningar.

  37. Vi har tittat på vad forskningen
    säger. Vad är viktigt i skolan?

  38. Men också beprövad erfarenhet
    på området. Det är de tre delarna.

  39. Om barn ska kunna lära sig saker
    så måste barn också må bra.

  40. Hälsa och lärande
    är varandras förutsättningar.

  41. Om man inte lär sig
    eller kan tillgodogöra sig kunskap-

  42. -så ökar riskerna
    att marginaliseras i samhället.

  43. Det här är en central utgångspunkt
    för hela rapporten.

  44. Hälsa och lärande
    är varandras förutsättningar.

  45. "Jag ligger vaken på nätterna.
    Jag somnar först vid fyra."

  46. "Jag tänker på var min familj är, och
    på vad som händer om jag får avslag."

  47. "Ibland gråter jag.
    Jag blir så trött av det här livet."

  48. "Jag undrar hur Gud har tänkt."

  49. De senaste åren har jag ganska ofta
    undrat hur politiker har tänkt.

  50. I rapporten använder vi ett begrepp:
    "Den permanenta tillfälligheten"-

  51. -som en beskrivning
    av barn som flytts situation-

  52. -av konstant osäkerhet:

  53. "Ska jag få stanna i landet?
    I kommunen? I skolan?"

  54. Den här typen av osäkerhet...
    Det har sagts ett antal gånger:

  55. Den producerar psykisk ohälsa.

  56. "I början trodde jag att jag
    skulle gå vidare till gymnasiet"-

  57. -"och få en bra utbildning."

  58. "Nu tänker jag bara på mat, vad jag
    ska äta och var jag ska sova."

  59. "Jag tar en dag i taget,
    kämpar och visar att jag vill."

  60. "Jag hoppas
    att det kommer att ändras."

  61. Att utdragna asylprocesser,
    som varit vanliga de senaste åren-

  62. -är nedbrytande, vet vi sen innan.
    Jag går inte in på det vidare här.

  63. Sen de tillfälliga uppehålls-
    tillstånden blev regel i Sverige-

  64. -finns det en grupp barn,
    och familjer också-

  65. -som lever
    i just en permanent tillfällighet.

  66. För den grupp med status
    "alternativt skyddsbehövande"-

  67. -är uppehållstillstånden
    tretton månader långa.

  68. Det ska också in
    en förlängningsansökan-

  69. -och när man fått svar på den är det
    ett halvår till nästa ansökan ska in.

  70. Den permanenta tillfälligheten
    råder också på bostadsmarknaden.

  71. Man tvingas byta skola och boende.

  72. Det leder till trångboddhet
    och hemlöshet.

  73. Jag ska inte gå in på gymnasielagen,
    men den finns där.

  74. Det här leder till
    en mängd olika sociala följdproblem.

  75. Det vi rekommenderar i rapporten-

  76. -är att permanenta uppehållstillstånd
    bör vara regel. Om inte det kan ges-

  77. -bör uppehållstillstånden
    vara lika långa för alla barn-

  78. -det vill säga tre år.

  79. Vilken betydelse kan skolan ha?
    Ett barn beskriver det så här:

  80. "Det känns som att komma hem
    när jag kommer till skolan."

  81. "Alla ler mot varandra
    och hjälper varandra."

  82. Det är viktigt att stanna upp vid.
    Skolan är, för många barn, allt.

  83. Det handlar om
    möjligheten att få lära sig saker-

  84. -men också om att få lära känna andra
    och få leva livet, leva sin barndom.

  85. När vi pratar med barn som flytt-

  86. -så är det här
    såna saker som de lyfter.

  87. Hur upplever då barn skolan?

  88. De beskriver att de behöver trygghet
    och att få känna sig inkluderade.

  89. Väldigt ofta beskriver de
    att skolan ger det här.

  90. Det är framför allt viktigt,
    säger många barn-

  91. -att få lära sig svenska.

  92. Det handlar dels
    om att tillgodogöra sig kunskap-

  93. -men också om att skaffa kompisar-

  94. -kunna vara inkluderad
    och bli en del av samhället.

  95. Får många underlättas inte det här-

  96. -av den sortering
    som ofta sker i skolsystemet-

  97. -men också bosättningsmönster.

  98. Lärare beskriver barn väldigt ofta
    som otroligt viktiga.

  99. Även andra vuxna i skolan.

  100. De beskriver att ibland kan det
    vara svårt att prata med lärarna.

  101. Ett barn skriver:

  102. "De kan lyssna, men vissa vuxna
    blir ledsna direkt och börjar gråta"-

  103. -"även om jag
    bara har berättat lite."

  104. "Vad skulle hända
    om jag berättade allt?"

  105. Efter en tid blir barn ganska
    medvetna om de normer som råder.

  106. Här är några saker
    som barn beskriver:

  107. En enspråkighetsnorm.
    Det är svenska som prioriteras högst.

  108. Flerspråkighet ses inte som
    den resurs som det ju faktiskt är.

  109. En bofasthetsnorm.

  110. Jag har beskrivit bostadssituationen.

  111. I ett sammanhang som ser annorlunda
    ut för de flesta eleverna på skolan-

  112. -så hamnar man
    tydligt utanför den normen.

  113. Det finns en vithetsnorm
    och en medelklassnorm.

  114. För ensamkommande finns en kärn-
    familjsnorm att förhålla sig till.

  115. Lärare och skolpersonal,
    beskriver barn-

  116. -är oftast obekväma
    att prata om de här frågorna.

  117. Men de uppskattar de vuxna i skolan
    otroligt mycket som vågar göra det.

  118. Det är en passning
    till er från skolans värld.

  119. Hur skapas en stödjande skolkultur?
    Vad är viktigt?

  120. Jag vill lyfta två framgångsfaktorer-

  121. -från beprövad erfarenhet
    men också en hel del från forskning.

  122. Ledarskap är helt avgörande.

  123. Rektorn är otroligt viktig
    för att skapa ett bra lagarbete-

  124. -runt de här eleverna,
    för det behövs.

  125. Och kunna binda samman elevhälsan
    med den pedagogiska personalen-

  126. -där man stöttar lärare och så.

  127. Där det här inte funkar ser man ofta
    att det faller på eldsjälar-

  128. -med kanske också negativa utfall
    för dem inte sällan som följd.

  129. Ledarskap är inte allt. Man
    behöver ha en genomtänkt strategi.

  130. Det är den andra framgångsfaktorn.
    Det ser vi där man lyckas.

  131. Man har en plan
    som sträcker sig ett par år framåt.

  132. Man jobbar strategiskt och medvetet.

  133. I såna här strategier,
    vad är då viktigt?

  134. Utgå från den enskilda elevens behov
    och förutsättningar.

  135. Det vi ofta sett
    i arbetet med rapporten-

  136. -är att man i dag
    ofta organiserar skolgången-

  137. -utifrån skolans behov och struktur-

  138. -och att man många gånger ser
    barn som flytt som en homogen grupp.

  139. Så är det inte riktigt.

  140. Ett bra mottagande i skolan
    bygger på en flexibel struktur-

  141. -där man möter varje enskilt barn
    utifrån det barnets förutsättningar.

  142. På skolnivå är
    en viktig del i en sån här strategi-

  143. -att man ser på nyanlända elever
    som nåt som är allas ansvar.

  144. Inte en viss personalkategoris
    ansvar-

  145. -som till exempel modersmålslärare
    eller svenska som andraspråk-lärare.

  146. Enligt forskning
    har lärare och skolpersonal-

  147. -för lite kunskap om kris, trauma,
    migration och flyktingskap-

  148. -men också om hur man pratar
    med eleverna om det.

  149. Kunskapshöjande insatser
    är en viktig del av en sån strategi.

  150. Hur ska man se
    på det pedagogiska, då?

  151. Forskningen är tydlig med att barn
    ska mötas av höga förväntningar-

  152. -och stort stöd.

  153. Vi måste tro på att eleverna
    kan tillgodogöra sig kunskap.

  154. Det är otroligt viktigt, men jag tror
    att vi inte alltid lyckas.

  155. Vi behöver använda flerspråkighet
    som den resurs det är.

  156. Vi behöver aktivt tänka på det
    för att det ska ses så.

  157. Ett av de viktigaste stöden i skolan
    är studiehandledarna.

  158. Det är en svag grupp i skolan-

  159. -med ofta ett relativt lågt anseende,
    om man ska använda ett sånt ord.

  160. Eller "status",
    om det är en bättre beskrivning.

  161. Vi menar att studiehandledarnas roll
    behöver stärkas.

  162. Föräldrasamverkan
    är också en viktig del.

  163. Inte för ensamkommande, men för barn
    som flytt med sin familj.

  164. De rekommendationer vi ger här-

  165. -är att införa skolplikt för
    alla barn i pågående asylprocess-

  166. -stärka kvalitén på studiehandled-
    ningen: Tydliggöra rollen-

  167. -ställa utbildningskrav och
    krav på samverkan med ämneslärare.

  168. Stärka kompetensen
    hos skolpersonal om barn som flytt-

  169. -i frågor om flyktingskap,
    bemötande och så vidare. Trauma.

  170. Hitta former för samverkan
    och lagarbete kring nya elever-

  171. -där all personal på skolan
    på ett eller annat sätt berörs.

  172. Det är väldigt sällan
    man ser det i dag.

  173. Vi ser i arbetet med rapporten, och
    som en röd tråd genom den här dagen-

  174. -att skolan inte kan göra allt. Det
    behövs samverkan med andra aktörer.

  175. Stuprörsproblemen vi har i Sverige
    återkommer även här.

  176. Jag går inte in på det i detalj.
    Resursbegränsningar för skolan...

  177. Skolan ses ofta som en arena som
    ska lösa alla problem rörande barn.

  178. Det blir en trång sektor.

  179. Det handlar också om
    resursbegränsningar utanför skolan.

  180. När skolan ber om stöd från BUP
    hamnar de i kö. Barnet ges inte stöd.

  181. Det leder till att vuxna
    tappar tilltron till systemet.

  182. Barnen gör det ju definitivt.

  183. Barn bollas runt. Det blir tydligt
    i de här och andra frågor.

  184. Trots det finns det
    goda exempel på lokala modeller.

  185. Elevhälsobaserade modeller.
    Det finns en hel del som görs bra.

  186. Dem lyfter vi fram i rapporten, och
    ser som goda exempel att ta efter.

  187. Rekommendationer vi ger är att
    utveckla en sammanhållen vårdkedja.

  188. Vi beskriver hur det behöver finnas
    en enhetlighet.

  189. Det är inget nytt, men det blir
    tydligt även för den här gruppen.

  190. Vi behöver också skapa andra typer
    av strukturer för samverkan.

  191. Det är otroligt tydligt. Vi beskriver
    i rapporten vad vi menar.

  192. Avslutningsvis vill jag stanna upp
    vid några saker.

  193. En övergripande slutsats
    av vårt arbete-

  194. -är att den svenska skolan
    behöver ges bättre förutsättningar-

  195. -för mottagande av nya elever.

  196. Det handlar om att få varje barn
    att känna sig tryggt och inkluderat.

  197. En stödjande skolkultur
    har vi varit inne på-

  198. -och att mottagandet
    är skolans gemensamma ansvar.

  199. Det vi sett i rapporten är
    hur otroligt viktig skolan är.

  200. Men också att man inom skolan
    verkligen kan göra skillnad.

  201. Många rekommendationer rör
    nationell politik, men inte alla.

  202. Vi visar i rapporten-

  203. -att hur huvudmän och enskilda skol-
    enheter organiserar sin verksamhet-

  204. -gör otroligt stor skillnad
    och kan verkligen vara skillnaden-

  205. -för barn som flytt.

  206. Det är ett uppmuntrande budskap.

  207. Man kan gå tillbaka till sin
    verksamhet och göra stor skillnad.

  208. Men vi kommer inte att släppa kraven
    på politiken som behöver förändras.

  209. Den enskilt viktigaste frågan,
    och den jag vill avsluta med-

  210. -är att det behövs en bedömning
    utifrån barnets bästa-

  211. -i varje enskilt fall.

  212. Den 1 januari 2020
    är barnkonventionen lag i Sverige.

  213. Jag skulle vilja se
    lite av GDPR-panikkänslan... Ja.

  214. Ni skrattar. Jag tror inte ni
    gjorde det inför GDPR.

  215. Jag skulle vilja se det.
    Vi har ett år på oss.

  216. Se till att få rutiner på plats.

  217. Det är en utmaning till alla
    i det här rummet - även mig.

  218. -Är vi redo?
    -Nja...

  219. Lite olika svar, känns det som.
    Tack för att ni lyssnat!

  220. Tack, Magnus. Jag tror att många
    känner igen sig i det du beskriver.

  221. Hur de unga och barnen
    beskriver skolan som en trygg plats-

  222. -och som en plats man längtar till,
    att man ska få den platsen där.

  223. Det är intressant hur du lyfter
    bristen på specifik kompetens-

  224. -kring sånt som trauma och flykt.
    Att det ofta fattas.

  225. En fråga bara, kopplat just
    till Bris och de här barnen:

  226. I vilken utsträckning
    hittar de till er?

  227. Det var ju flera citat
    i den här rapporten.

  228. Vi har, liksom många organisationer
    i civilsamhället-

  229. -jobbat med barn som flytt
    de senaste åren.

  230. Vi jobbar mycket med stödgrupper
    ute i olika kommuner-

  231. -utifrån modellen
    "Teaching recovery technique".

  232. Just nu utbildar vi personal
    inom kommun och landsting-

  233. -i den metoden, och då handlar det
    om traumabearbetning.

  234. Nåt vi hade ett seminarium om för
    två veckor sen med Rädda barnen...

  235. Rädda barnen har
    en flerspråkig helpline.

  236. Nästa år ska den överföras till Bris.
    Vi ska driva vidare den.

  237. Både Rädda barnen och Bris
    ser tydliga vinningar för samhället-

  238. -att samla helplinefunktionen
    på ett ställe.

  239. Ringer man 116 111 i Europa hamnar
    man i sin nationella helpline.

  240. I Sverige är det Bris.

  241. Vi har ingått ett samarbete
    med Rädda barnen-

  242. -kring de här frågorna,
    för det gynnar samhället.

  243. Jättetack för att du var här. En
    liten julpåse att ta med. Tusen tack!

  244. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolans roll för långsiktig integration

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning, Utbildning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Migrationsverkets prognos för 2019

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Inkludera ensamkommande barn och unga

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande

Som ensamkommande till Sverige möter man flera vuxna med olika roller, allt från god man till boendepersonal, socialtjänst och lärare. Det är viktigt att det praktiska funkar, men även omsorgen och omtanken är viktig. Psykologerna Sabina Gusic och Johan Andersson lyfter här olika exempel på omsorgsarbete i relation till ensamkommande ungas livsvillkor. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Tala om sex, normer och relationer

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta med normer i vardagen

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta brett för bättre integration

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Utan dig finns inget jag

Alla behöver trygghet, mening, sammanhang och relationer till andra människor och alla behöver känna sig älskade och behövda. Här hör vi psykiater Ullakarin Nybergs tankar om vad som är viktigt och vad vi alla kan göra för att de runt omkring oss ska må bra. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Jag vill inte vara mitt hjärtfel

Majken har tröttnat på att vara speciell. Orkar hon verkligen vara med på gympan? Borde hon inte åka bil till utflykten istället för att gå? De flesta menar väl, men informationen vi får om andra är som pusselbitar. Ju mer vi får veta desto tydligare bilder målar vi upp. Hur öppen måste man vara? Är det okej att vara hemlig med det som gör en speciell? Vi är alla unika men ibland vill man bara vara precis som alla andra.

Fråga oss