Titta

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Om UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Hur kan verksamheter samverka för att ensamkommande barn och unga ska få det stöd och de insatser som de behöver? Föreläsningar och samtal för alla som stöter på ensamkommande barn i sitt arbete. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga : Arbeta med normer i vardagenDela
  1. Det är lika viktigt att lära sig
    om allas lika rättigheter-

  2. -och möjligheter
    om normer och värderingar-

  3. -som att lära sig
    hur Skatteverket fungerar.

  4. Kul att vara här!
    Isabel Grönevik heter jag.

  5. Jag jobbar i Växjö kommun som enhets-
    chef på HVB-hem för ensamkommande.

  6. Jag ska prata om några delar
    som varit viktiga-

  7. -i arbetet kring normer, värderingar
    och HBTQ-frågor hos oss.

  8. Det finns mycket att ta upp.

  9. Jag ska prata en del om styrande
    dokument som varit vägledande-

  10. -en del om vår teoretiska grund,
    våra metoder-

  11. -och den samverkan vi har haft
    med viktiga samverkanspartner.

  12. Bara lite kort info innan:

  13. Växjö kommun började ta emot
    ensamkommande barn 2008.

  14. Vi har, som alla andra kommuner,
    varit igenom en stor resa-

  15. -med expansion och minskning.

  16. 2016 hade vi sju HVB-hem
    och en stödboendeverksamhet.

  17. Nu har vi ett HVB-hem
    och en stödboendeverksamhet.

  18. Så det har hänt mycket.

  19. Jag vill börja att prata om...

  20. ...Växjö kommuns värdegrund,
    som är kommungemensam.

  21. Alla förvaltningar och alla bolag
    genomsyras av den.

  22. Den syftar till att skapa
    en kultur vi vill ha-

  23. -i Växjö.

  24. Värdegrunden är en del av alla
    våra processer: rekryteringen-

  25. -medarbetarsamtalet, enhetsmötet
    och i det pedagogiska arbetet.

  26. Det finns ett antal verktyg
    som hjälper att leva värdegrunden.

  27. Nej... Där är vi.

  28. Viktigt är också mångfaldsprogrammet.

  29. Det är antaget av kommunpolitikerna
    och är också koncerngemensamt.

  30. Det utgår från de universella
    mänskliga rättigheterna-

  31. -och syftar till att vi ska vara ett
    Växjö där alla kan vara sig själva-

  32. -och där allas lika rättigheter, lika
    värde och möjligheter tillgodoses.

  33. När man jobbar i kommunen skriver man
    på att ansluta sig till värdegrunden-

  34. -och att jobba utifrån mångfalds-
    programmet i sin professionella roll.

  35. På boendena har vi sen start haft-

  36. -en väldigt tydlig teoretisk grund
    och tydliga metoder.

  37. De har varit väldigt viktiga
    i det här arbetet-

  38. -att prata om normer, värderingar,
    sexuell hälsa och HBTQ-frågor.

  39. Verksamheterna vilar på
    en humanistisk grund-

  40. -med KASAM, känsla av sammanhang-

  41. -och salutogent synsätt
    som bärande pelare.

  42. Det fokuserar på det friska i indi-
    viden, det som gör att vi mår bra.

  43. KASAM, känsla av sammanhang...

  44. Just känslan av sammanhang
    är enligt Aaron Antonovsky-

  45. -som grundade begreppet, det som gör
    att vi klarar av att leva-

  46. -trots att vi är i svåra situationer.

  47. Det är viktigt för oss alla, KASAM-

  48. -särskilt för ensamkommande barn
    som rycks upp ur ett sammanhang-

  49. -och hamnar i ett nytt.

  50. Det här verktyget
    har varit väldigt nyttigt för oss-

  51. -i att förstå ungdomarna och kunna
    hjälpa dem att hantera sin vardag.

  52. Vi jobbar
    med lösningsfokuserad samtalsmetod.

  53. Den bygger på att vara nyfiken,
    ställa frågor och lyssna-

  54. -snarare än att förutsätta, ge tips
    och råd och komma med lösningar.

  55. Lösningsfokus bygger också på-

  56. -att i samtal med individen hitta
    styrkor, resurser och egenskaper-

  57. -som är till hjälp
    i deras utveckling.

  58. Vi jobbar också utifrån Barns behov
    i centrum, genomförandeplaner-

  59. -och de fyra behovsområden som
    är aktuella för oss på HVB-hemmen:

  60. Hälsa, utbildning,
    sociala relationer-

  61. -och känslo-
    och beteendemässig utveckling.

  62. Det här med sexuell hälsa,
    HBTQ-frågor, normer och värderingar-

  63. -blir viktigt
    inom alla de här behovsområdena.

  64. Vi jobbar också
    med miljöterapeutisk metod.

  65. Vi använder den fysiska
    och psykiska miljön som verktyg.

  66. Varje situation är pedagogisk
    på ett boende.

  67. Jag vill nämna,
    kopplat till miljöterapin-

  68. -att det varit viktigt för oss
    att bygga boendena-

  69. -med en stark struktur
    och goda relationer-

  70. -kontra att bygga boenden
    som har regler och konsekvenser.

  71. De starka strukturerna talar om vad
    vi har för normer och värderingar.

  72. Det finns förväntningar på
    hur vi är mot varandra.

  73. Genom att bygga goda relationer
    till ungdomarna-

  74. -så har vi möjlighet att påverka dem-

  75. -och de har också möjlighet
    att lära oss.

  76. Det har varit viktigt.
    Särskilt det här med goda relationer.

  77. Det är känsliga bitar att prata om-

  78. -sexualitet, könsöverskridande
    uttryck och så vidare.

  79. Det behövs en tillitsfull relation.

  80. Vårt mål är att ge ungdomarna
    sociala, psykologiska färdigheter-

  81. -att klara sig själva.

  82. Det vi gjorde 2008, precis
    när vi öppnat vårt första HVB-hem-

  83. -var att ta kontakt
    med riksförbundet Noaks ark.

  84. De jobbar främst med hiv-prevention
    och sexuell hälsa-

  85. -men också med normkritik
    och värderingar.

  86. Det vi gjorde då var
    att starta upp utbildningsgrupper-

  87. -för både personal och ungdomar,
    fast i separata grupper.

  88. Ungdomarna fick träffa utbildare
    tillsammans med tolkar-

  89. -bortkopplat från boendet.

  90. Personalen fick samma utbildning
    i sitt forum.

  91. Det vi såg
    att de här utbildningarna gav-

  92. -var att ungdomarna
    fick ett forum för sig själva-

  93. -där de fick ställa alla sina frågor
    och få information om alla bitar.

  94. Personalen i sin tur blev tryggare
    i att möta de här frågorna-

  95. -och prata med ungdomarna
    om det här på boendena.

  96. Om man får samma utbildning, samma
    information och har samma begrepp-

  97. -har man också lättare att mötas.

  98. Personen som utbildade oss...
    Vi hade en väldig tur.

  99. Det var en fantastisk person med stor
    kompetens i kulturella skillnader-

  100. -gällande de kulturer
    som våra ungdomar kom från.

  101. Man pratade också mycket om
    hur kroppen fungerar-

  102. -vilket inte är helt självklart.

  103. När jag gick de här utbildningarna
    lärde jag mig nåt nytt, faktiskt.

  104. Jag ska inte säga vad det var.

  105. Det är så med oss vuxna.
    Det var länge sen vi gick i skolan-

  106. -och hade sex- och samlevnadskunskap.
    Vi behöver också uppdatera det här.

  107. Den samverkan har vi haft sen 2008
    med jämna mellanrum.

  108. När vi ser på boenden-

  109. -att nu finns det många frågor här-

  110. -så kontaktar vi Noaks ark
    och får hjälp med det.

  111. På våra boenden har vi enhetsmöte
    varje vecka, fyra timmar.

  112. Det är en jätteviktig tid.

  113. Dels pratar vi om veckans arbete,
    så klart-

  114. -men det är också en tid för att våga
    titta på sig själv, diskutera normer-

  115. -och en av kommunens värderingar
    i värdegrunden-

  116. -är att möta alla med respekt.

  117. Den behöver diskuteras.
    Vad innebär det?

  118. Vad innebär det för mig?
    Hur påverkar mitt bemötande andra?

  119. Hur påverkar språket jag använder
    dem jag möter?

  120. Vi har en fantastisk förmåga
    att kategorisera vår omvärld.

  121. Det är en jätteviktig förmåga,
    men den behöver också reflektion.

  122. Hur kommer vi fram till
    våra föreställningar? Stämmer de?

  123. Det är också en tid att följa upp
    vårt arbete och utvärdera det.

  124. Vi har också på enhetsmötena
    extern handledning...

  125. ...i frågor om bemötande.

  126. Det har varit en viktig del
    som jag vill nämna.

  127. I det pedagogiska arbetet...

  128. ...så har det främst
    varit viktigt för oss-

  129. -att använda ett inkluderande språk.

  130. Vi ska vara medvetna om
    att språket sätter ramarna-

  131. -för vad vi förväntar oss.

  132. Vad vi indirekt säger är okej.

  133. Ett enkelt exempel på det kan vara...
    Tonåringar har kärleksrelationer.

  134. Jag frågar:
    "Har du träffat en partner?"

  135. Eller om det kommer upp frågor
    om familjelivet:

  136. "Vill du bilda familj
    nån gång i framtiden?"

  137. Jag förutsätter inte
    hur den här partnern ska se ut-

  138. -eller hur den här familjen
    ska se ut.

  139. Information om rättigheter
    och skyldigheter har vi också-

  140. -från dag ett
    när ungdomarna kommer till oss.

  141. Vi använder ett hitta rätt-material
    som utgår från BBIC.

  142. Barns behov i centrum.

  143. Här har det varit väldigt viktigt...

  144. Vi har märkt att tyvärr är det så-

  145. -att de här ungdomarna har utsatts
    för sexuella övergrepp, många av dem-

  146. -av nån av samma kön.

  147. När vi pratar om
    till exempel homosexualitet-

  148. -har det varit viktigt att förklara
    att det du utsatts för är övergrepp.

  149. Homosexualitet handlar om åtrå
    till en person av samma kön-

  150. -eller kärlek
    mellan två personer av samma kön.

  151. Vuxennärvaro
    i vardagliga situationer...

  152. I tv-rummet, i köket,
    i matsalsrummet.

  153. Att lyssna på det som sägs, våga ut-
    mana, vara nyfiken på det som händer.

  154. Tv är ju fantastiskt i dag.

  155. Där skildras alla människors
    olikheter på olika sätt.

  156. Olika sexuella läggningar
    och könsöverskridande uttryck.

  157. Det är ett tillfälle
    att prata om det med ungdomarna.

  158. I och med utbildningen
    vi fått genom Noaks ark-

  159. -upplever vi att man är tryggare i
    att prata om de här frågorna-

  160. -när de väl dyker upp.

  161. Min upplevelse av att ha jobbat
    på de här boendena tidigare-

  162. -är att ungdomar skojar om frågorna.
    Det är deras sätt att prata om dem.

  163. Där blir det viktigt för oss vuxna
    att behålla en lekfull dialog-

  164. -men på ett respektfullt sätt-

  165. -och känna en trygghet i
    att möta de här frågorna.

  166. Sen är det också viktigt, tycker vi-

  167. -att normalisera frågor
    om olika sexuella läggningar-

  168. -eller identitetsarbete.

  169. Vi ska ge ungdomarna en känsla av
    att vi klarar av att höra-

  170. -och kommer att behandla det väl.

  171. Det är ju så att...

  172. Det kan vara så att man bär sin
    sexuella läggning som en hemlighet.

  173. Den har varit förbjuden. Det har
    varit dödsstraff på den jag är.

  174. Med det sagt är det inte så att man
    pratar med oss hej vilt om detta-

  175. -bara för att vi säger
    att här är det okej.

  176. Men inför framtiden, om vi gett dem
    en känsla av hur vi ser på detta-

  177. -så hoppas vi kunna hjälpa dem.

  178. Sen är det också så här
    att Växjö Pride, prideveckan-

  179. -startade i Växjö 2013.

  180. Den har sen dess varit
    en naturlig del av vårt arbete.

  181. Den är ytterligare ett tillfälle
    att prata om de här frågorna-

  182. -besöka olika evenemang
    och framför allt-

  183. -antingen vara med i
    eller titta på prideparaden.

  184. De här ungdomarna tycker oftast
    att det här är väldigt roligt.

  185. Det är lustfyllt. Det är glädje,
    kärlek och stolthet över det hela.

  186. Det är ett koncerngemensamt arbete
    i Växjö-

  187. -när tekniska förvaltningen
    sätter upp sina prideflaggor-

  188. -utbildningsförvaltningen
    pratar om det i skolan-

  189. -alla politiker går i paraden-

  190. -och alla förvaltningar och bolag
    visar att det här står vi för.

  191. Jag vill koppla det
    till det jag sa i början-

  192. -om en gemensam värdegrund
    och ett gemensamt mångfaldsprogram.

  193. Jag vill säga att det är ett arbete
    som hela samhället gör tillsammans.

  194. Alla restauranger, idrottsföreningar
    och artister som kommer.

  195. Vi har en otrolig draghjälp
    i de här frågorna kring det här.

  196. Slutligen...

  197. Det jag egentligen vill säga är-

  198. -att vi har gjort mycket
    kring det här.

  199. Vi har valt att behandla de här
    frågorna som vilka frågor som helst-

  200. -i ungdomarnas utveckling.

  201. Arbetet ned normer, värderingar,
    HBTQ-frågor-

  202. -är inget sidoprojekt i mottagandet
    av ensamkommande barn i Växjö kommun.

  203. Det är ett arbete
    som vi gör varje dag.

  204. Jag nämnde också genomförandeplanen
    tidigare.

  205. Ungdomarnas individuella mål
    utifrån behovsområdena.

  206. Det är lika viktigt att lära sig
    om allas lika rättigheter-

  207. -och möjligheter
    om normer och värderingar-

  208. -som att lära sig
    hur Skatteverket fungerar-

  209. -eller att hantera sin ekonomi.

  210. Med det vill jag tacka så hemskt
    mycket för att ni har lyssnat.

  211. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbeta med normer i vardagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Hem för vård eller boende, Integration, Normer, Samhällsvetenskap, Sexualundervisning, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Migrationsverkets prognos för 2019

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Inkludera ensamkommande barn och unga

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande

Som ensamkommande till Sverige möter man flera vuxna med olika roller, allt från god man till boendepersonal, socialtjänst och lärare. Det är viktigt att det praktiska funkar, men även omsorgen och omtanken är viktig. Psykologerna Sabina Gusic och Johan Andersson lyfter här olika exempel på omsorgsarbete i relation till ensamkommande ungas livsvillkor. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Tala om sex, normer och relationer

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta med normer i vardagen

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta brett för bättre integration

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Utan dig finns inget jag

Alla behöver trygghet, mening, sammanhang och relationer till andra människor och alla behöver känna sig älskade och behövda. Här hör vi psykiater Ullakarin Nybergs tankar om vad som är viktigt och vad vi alla kan göra för att de runt omkring oss ska må bra. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Det urbana våldet

Franska förorter och ungdomskravaller

Docent Mustafa Dikeç från Royal Holloway University of London sätter in kravaller i franska förorter i ett större socialt och politiskt sammanhang. Arrangör: Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

För dom är jag bara tjock

När Albin var 14 år började hans lever visa sämre värden på grund av övervikt. Han bestämde sig för att försöka bli smal och fick hjälp av Rikscentrum Barnobesitas vid Karolinska universitetssjukhuset, som även årligen ordnar ett sommarläger för överviktiga ungdomar.

Fråga oss