Titta

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Om UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Hur kan verksamheter samverka för att ensamkommande barn och unga ska få det stöd och de insatser som de behöver? Föreläsningar och samtal för alla som stöter på ensamkommande barn i sitt arbete. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga : Stöd till ensamkommande - vad har effekt?Dela
  1. Det viktiga är att man får stöd
    i att behålla sin ursprungskultur-

  2. -men också hjälp i
    att komma in det nya landet.

  3. Det handlar mer om relationer
    än om formen.

  4. Pernilla Östlund heter jag
    och har med mig Henry Ascher.

  5. Ni får lyssna mycket på Henry snart,
    men först får ni lyssna på mig.

  6. Vi publicerade en rapport
    för två veckor sen, den 20 november.

  7. Den heter "Stöd
    till ensamkommande barn och unga:"

  8. "Effekter, erfarenheter
    och upplevelser."

  9. Jag har varit projektledare, och
    Henry har varit en av de sakkunniga.

  10. Ni får strax höra vilka mer
    som har varit med i projektet.

  11. Så här tänkte vi lägga upp det hela:
    Jag ska först berätta om SBU.

  12. Vad är SBU, vad gör vi
    och hur ser vår metod ut?

  13. Sen ska Henry berätta
    vad vi kommit fram till i rapporten-

  14. -och göra lite jämförelser med
    hur svensk praxis ser ut i dag-

  15. -och vilka behov av forskning vi ser.

  16. Förhoppningsvis har vi tid över
    till frågor innan vi avslutar.

  17. Jag vill passa på att säga att
    rapporten finns på SBU:s hemsida.

  18. Det är bara att ladda ner
    från www.sbu.se.

  19. Men vi har tryckt upp
    en sammanfattning-

  20. -och några ex ligger utanför.

  21. Om ni inte såg det när ni kom in
    kan ni ta ett på vägen ut.

  22. Det är den där utgången.

  23. SBU står för-

  24. "Statens beredning för medicinsk
    och social utvärdering".

  25. Det är en statlig myndighet.
    Vi lyder under socialdepartementet.

  26. En ganska liten myndighet.
    Vi är ungefär åttio personer där-

  27. -och vi finns här i Stockholm.

  28. Och det vi gör är att vi utvärderar
    de metoder och insatser-

  29. -som används inom sjukvården
    och socialtjänsten.

  30. Här ser ni hur vårt uppdrag ser ut.
    Jag kommer att läsa innantill nu:

  31. SBU:s uppgift är
    "...att vetenskapligt utvärdera"-

  32. -"tillämpade och nya metoder
    i hälso- och sjukvården."

  33. Det här har vi gjort sen 1987.

  34. Vi är en av de äldsta
    organisationerna i världen-

  35. -som gör dessa utvärderingar.

  36. Men 2015 hände det nåt. Då ville
    regeringen bredda vårt uppdrag.

  37. Då lades den här skrivningen till:

  38. "...och i den verksamhet som bedrivs
    med stöd av socialtjänstlagen"-

  39. -"och lagen om stöd och service
    till vissa funktionshindrade."

  40. Det ska vi göra ur ett medicinskt
    perspektiv där det är tillämpligt-

  41. -ur ett ekonomiskt, samhälleligt
    och etiskt perspektiv.

  42. Det som är viktigt att veta här är
    att det är precis det här vi gör.

  43. Vi tar fram vetenskapliga underlag.

  44. Vi tar inte fram riktlinjer
    och ger inga rekommendationer.

  45. Så till projektet
    som vi ska prata om i dag.

  46. Vi har varit en projektgrupp,
    och så här jobbar vi på SBU:

  47. Vi samarbetar alltid med experter
    inom området projektet handlar om.

  48. Här har vi haft med Henry Ascher, som
    är barnläkare, docent i barnmedicin-

  49. -och professor i folkhälsovetenskap
    för Göteborgs universitet.

  50. Vi har också haft med oss Åsa
    Backlund, doktor i socialt arbete-

  51. -och lektor i socialt arbete
    med inriktning på barn och unga.

  52. Vi har haft med oss Christian Munthe,
    professor i praktisk filosofi.

  53. Han har varit ansvarig för
    det etiska avsnittet i rapporten.

  54. Vi har också haft med oss Titti
    Mattsson, professor i offentlig rätt.

  55. Hon har sett till att alla juridiska
    skrivningar har blivit rätt.

  56. Sen har vi varit ett stort gäng
    från SBU:s kansli-

  57. -som står för metodkunskapen om hur
    man tar fram denna typ av rapporter-

  58. -som vi kallar "systematiska
    litteratursammanställningar".

  59. Och sen har vi också haft
    externa granskare-

  60. -experter som har granskat
    det vi har gjort.

  61. Vi har haft med norrmannen
    Ketil Eide, doktor i sociologi.

  62. Marianne Cederblad, professor
    i barn- och ungdomspsykiatri.

  63. Och Lotti Ryberg Welander, som är
    jurist och doktor i rättssociologi.

  64. Hon har granskat
    de juridiska delarna i rapporten.

  65. Nu sa jag "systematiska
    litteratursammanställningar".

  66. Det är det vi gör när vi
    tar fram vetenskapliga underlag.

  67. Jag ska kort
    beskriva denna arbetsprocess-

  68. -som vi har jobbat efter
    i den här rapporten.

  69. Först ställer vi en fråga.

  70. En av frågorna
    i det här projektet är:

  71. Vilken typ av stödjande insatser
    är effektiva-

  72. -för ensamkommande barn och unga,
    för att de ska må så bra som möjligt?

  73. När vi har formulerat frågan-

  74. -dammsuger vi
    hela den vetenskapliga litteraturen.

  75. Vi letar i flera olika databaser-

  76. -för att se om det finns
    några studier som är gjorda-

  77. -i syfte att besvara
    just frågan vi har ställt.

  78. Man brukar få ganska många träffar.
    Alla svarar inte på frågan-

  79. -så här påbörjas
    ett omfattande gallringsarbete-

  80. -där bara de studier
    som vi tror kan svara på frågan-

  81. -går vidare i processen.

  82. När vi då har ett antal studier
    som svarar på frågan vi har ställt-

  83. -då vill vi se om vi kan lita
    på resultaten. Vi tittar på kvalitet-

  84. -eller risken för snedvridning,
    ett ord som jag ska använda mig av.

  85. Det handlar alltså om kvalitet.

  86. Kan vi lita på det
    som man har kommit fram till?

  87. Sen finns det förhoppningsvis
    resultat från flera studier-

  88. -så att vi kan lägga samman dem
    till en syntes.

  89. Sen sammanställer vi svaret på frågan
    i våra rapporter.

  90. Det här gör vi alltid
    tillsammans med experter-

  91. -inom området
    som rapporten handlar om.

  92. Vi undergår också
    omfattande kvalitetssäkring.

  93. Som ni såg har vi externa granskare,
    som tittar på det vi har gjort.

  94. Men vi har även interna-

  95. -och andra typer av externa
    kvalitetssäkringar på vägen.

  96. Vad innehåller då den här rapporten?

  97. Jo, den innehåller en bakgrund.
    Den beskriver den metod vi använt-

  98. -alltså det jag just berättade om,
    men med lite fler och svårare ord.

  99. Vi har en diskussion, förstås,
    som rapporten avslutas med.

  100. De tunga delarna är två
    systematiska litteraturöversikter.

  101. Ett avsnitt handlar om etiska
    och samhälleliga aspekter.

  102. Vi har också gjort intervjuer
    med ensamkommande ungdomar i
    Sverige.

  103. Vi ska fokusera på de här två
    systematiska litteraturöversikterna.

  104. I den första har vi ställt frågan:

  105. Vilka insatser från socialtjänst,
    hälso- och sjukvård samt skola-

  106. -till ensamkommande barn stödjer
    deras sociala integrering-

  107. -psykiska och fysiska hälsa
    och funktionsförmåga?

  108. Ni får strax höra
    vad vi har hittat för svar på frågan.

  109. Fråga nummer två, i den andra
    systematiska litteraturöversikten är:

  110. Vilka erfarenheter och upplevelser
    har ensamkommande barn och unga-

  111. -av vad som hämmar och främjar
    deras sociala integrering-

  112. -psykiska och fysiska hälsa
    och funktionsförmåga.

  113. Och vad har vi då hittat?
    Om vi tittar på den första frågan-

  114. -har vi sökt i litteraturen. Så här
    ser våra typiska flödesscheman ut.

  115. Ni ser att när vi sökte i databaserna
    hittade vi ungefär 1 200 artiklar-

  116. -som potentiellt
    skulle kunna svara på vår fråga.

  117. Och när vi sen gallrar ser ni
    att det bara är nollor längst ner.

  118. När vi hade gallrat färdigt
    fanns det inga studier kvar.

  119. Vi hittade inga studier
    som kunde svara på frågan.

  120. Här ska man veta att vi har satt upp
    en mängd kriterier-

  121. -krav för att studierna
    skulle få inkluderas.

  122. De skulle vara gjorda
    på ensamkommande barn och unga.

  123. Vi hade också som krav
    att det var kontrollerade studier-

  124. -alltså att en grupp fick en insats-

  125. -som skulle jämföras med
    en grupp som inte fick insatsen.

  126. Sen hade vi också som krav
    att det skulle ha följts upp-

  127. -sex månader efteråt. Efter insatsen
    skulle man vänta sex månader-

  128. -och se hur det såg ut när det gällde
    deras fysiska eller psykiska hälsa.

  129. Och med de här kraven
    fanns det inga studier.

  130. På SBU-språk säger vi att när vi
    ställer en fråga vi inte kan besvara-

  131. -är det
    en vetenskaplig kunskapslucka.

  132. Vi har frågat men vi har inget svar.

  133. Men förstås ska man komma ihåg
    att de här barnen och ungdomarna-

  134. -har mycket gemensamt med andra barn
    och ungdomar i utsatta situationer-

  135. -till exempel barn som har varit
    på flykt tillsammans med anhöriga.

  136. Det är också liknande situationer som
    barn som befinner sig i samhällsvård.

  137. Och sen befinner de sig också
    i olika utvecklingsfaser-

  138. -så som alla andra barn och ungdomar
    gör. Här finns det förstås likheter-

  139. -och kunskap att hämta.
    Det var fråga ett.

  140. Fråga två handlade
    om erfarenheter och upplevelser.

  141. Vi fick ungefär lika många träffar
    när vi dammsög litteraturen.

  142. Och det blev faktiskt
    ganska mycket kvar.

  143. Vi hittade 48 stycken som vi ansåg
    kunde svara på frågan vi hade ställt.

  144. När vi sen började titta på kvalitet
    eller risken för snedvridning-

  145. -så ser ni att vi hade 29 studier-

  146. -som var välgjorda studier
    där vi kunde lita på resultaten.

  147. De här 29 studierna är publicerade
    mellan 2004 och 2017.

  148. Fem av dem kommer från Sverige,
    tre från andra nordiska länder-

  149. -femton från andra europeiska länder
    och sex från USA.

  150. Totalt i materialet finns det
    519 informanter-

  151. -alltså barn och ungdomar
    som har blivit intervjuade.

  152. 136 är flickor.

  153. Det vanligaste ursprungslandet
    är Afghanistan-

  154. -men också Somalia, Eritrea,
    Sudan och Nigeria, bland annat.

  155. Innan jag lämnar över
    ska jag berätta om resultaten.

  156. Hur arbetet har gått till.

  157. Hur den här syntesen av resultat
    från studierna har gått till.

  158. Vi har tagit fram teman ur studierna-

  159. -och sen har vi kondenserat dem
    på tre olika nivåer.

  160. Vi börjar med ett exempel,
    Connolly och medarbetare från 2015.

  161. Här har vi ett citat från Christian,
    sjutton år från Afghanistan.

  162. "Det får en bara att må dåligt
    och bli rädd för sig själv."

  163. "Ibland vill man bara begå självmord,
    innan man hamnar där och dör."

  164. "Jag svär att ibland tänker jag
    att jag inte trivs"-

  165. -"så vad är poängen
    med att leva så här?"

  166. När vi plockar ut data
    ur just den är studien-

  167. -har vi plockat med citatet
    och även tema på förstanivån.

  168. Ungdomar utan uppehållstillstånd
    uttrycker att de är rädda-

  169. -förvirrade och oförmögna
    att se nån framtid.

  170. Sen har vi läst
    alla studierna horisontellt-

  171. -och hittat flera teman på förstanivå
    om ungefär samma sak.

  172. Då har vi kondenserat
    dem till ett nivå-2-tema.

  173. Det ser ut så här. Där handlar det om
    att ensamkommande barn och unga-

  174. -med tidigare trauma
    och en osäkerhet om framtiden-

  175. -upplever känslomässiga hälsoproblem-

  176. -en förlust av kontroll
    över sitt liv-

  177. -och bristande självförtroende-

  178. -som gör att de har jättesvårt
    att relatera till sin framtid.

  179. Om vi ytterligare kondenserar
    en nivå och lyfter oss till nivå 3-

  180. -så ser temat ut så här:

  181. Säkerhet och kontroll:
    en grundläggande förutsättning.

  182. Det här är ett av sju teman
    som vi har hittat på nivå 3.

  183. Dem ska Henry nu berätta om.

  184. Tack.

  185. Det här var och är ett väldigt stort
    och rikt material.

  186. För att försöka få grepp om det har
    vi gjort ett försök att summera-

  187. -dessa tredjenivå-teman i sin tur-

  188. -och vi finner att i forskningen
    finns det tre övergripande teman.

  189. Det första handlar om grundläggande
    livsvillkor och överlevnad.

  190. Nummer två handlar om vardagen här
    och nu, svårigheter och möjligheter.

  191. Det tredje är ett mer övergripande,
    kanske mer existentiellt tema-

  192. -som handlar om vikten av att få ihop
    tillvaron på ett övergripande plan.

  193. Vi har beskrivit och summerat
    de teman och resultat vi hittar.

  194. Ett tema är Säkerhet och kontroll,
    en grundläggande förutsättning-

  195. -som Pernilla nämnde.

  196. Här handlar det om ensamkommande
    barns och ungas erfarenheter-

  197. -av trauma och förlust-

  198. -som i kombination med osäkerhet
    om framtiden innebär en brist-

  199. -på grundläggande trygghet,
    kontroll och säkerhet.

  200. Det här präglar starkt tillvaron,
    påverkar välbefinnandet-

  201. -och förmågan att hantera både
    sin vardag och sina svårigheter-

  202. -och att kunna se en framtid.

  203. I det andra övergripande temat
    fanns flera tredjenivå-teman:

  204. Det första handlar om Det nya landet,
    både möjligheter och svårigheter.

  205. Här ser vi att ensamkommande barn och
    unga uttrycker en stark motivation-

  206. -att utbildas sig, anpassa sig
    och ta tillvara på möjligheterna.

  207. Men de stöter också på strukturella
    och sociala hinder och svårigheter-

  208. -kopplade till att befinna sig i en
    ny kulturell och samhällelig kontext.

  209. Det kan hämma en positiv utveckling
    av hälsa, integration-

  210. -och funktionsförmåga.

  211. Ett annat tema under Svårigheter
    och möjligheter i vardagen-

  212. -är Att hantera svårigheter:
    en balans mellan olika strategier.

  213. Här använder barn och ungdomar
    olika copingstrategier-

  214. -för att med tankar och beteenden
    hantera sina svårigheter-

  215. -till exempel undvikande flykt,
    positivt tänkande.

  216. Det kan fungera främjande
    men ibland också hindra-

  217. -hälsa, integration
    och funktionsförmåga.

  218. Några studier visade att religionen
    kan upplevas som betydelsefull-

  219. -för välmående och förmågan
    att hantera svårigheter.

  220. Ytterligare ett tredjenivå-tema
    handlar om vardagsmiljöer-

  221. -och att stödjande relationer
    liksom inflytande i boende-

  222. -och tillgång till skola
    och aktiviteter är viktigt

  223. Ensamkommande barn och unga
    framhåller betydelsen av stöd-

  224. -och eget inflytande i boende
    och runt måltiderna som viktiga-

  225. -oberoende av boendeform.
    Ingen form var bättre än den andra.

  226. Innehållet var viktigare.

  227. Skolan upplevs som viktig för
    inlärning välmående och relationer.

  228. Och betydelsen av stöd och råd
    från vuxna-

  229. -i förhållande till skola
    och utbildning understryks.

  230. Skolan som plats
    för att utveckla relationer-

  231. -beskrivs både positivt och negativt.

  232. Fritidsaktiviteter är viktiga för att
    må bra, bygga sociala relationer-

  233. -och också för att återskapa
    en mening i tillvaron.

  234. Nästa tema handlar om relationer.

  235. Stöd och vägledning från vuxna
    är betydelsefullt.

  236. Kontakt med jämnåriga är viktigt
    men också svårt.

  237. Man understryker betydelsen
    av vägledning, stöd, kontinuitet-

  238. -och självständighet
    i relationen till vuxna.

  239. Relationen till jämnåriga upplevs
    som viktigt men svårt.

  240. Den biologiska familjen
    kan innebära både saknad och stöd.

  241. Relationerna kan fungera
    hämmande eller främjande-

  242. -för välbefinnande och utveckling.

  243. Socialtjänst och sjukvård, där
    fanns det varierande uppfattningar-

  244. -och erfarenheter om stöd och behov.

  245. Ensamkommande barn och unga
    upplever socialtjänsten som viktig-

  246. -som ett grundläggande stöd, men
    stödet uppfattas som otillräckligt.

  247. Och man har varierande uppfattningar
    om och även erfarenheter av-

  248. -psykologiskt stöd
    från hälso- och sjukvården.

  249. Tema tre är vikten av att få ihop
    tillvaron på ett övergripande plan.

  250. Det handlar mycket om identitet
    och tillhörighet-

  251. -vilket alla tonåringar brottas med.

  252. Det handlar om att få ihop
    det förflutna, nuet och framtiden.

  253. Man strävar efter
    att bevara modersmål och kultur-

  254. -samtidigt som man vill anpassa sig
    till det nya landet.

  255. Man vill också bevara relationer
    till personer i ursprungslandet.

  256. För att få ihop sin tillhörighet
    kan religionen vara ett sätt-

  257. -att skapa kontinuitet
    med de tidigare erfarenheterna.

  258. Det finns mycket material i rapporten
    och vi hinner inte gå igenom allt-

  259. -men jag ska ge
    några exempel på innehållet-

  260. -och tänkte börja med erfarenheterna
    från hälso- och sjukvården.

  261. Eftersom artiklarna är på engelska
    blir citaten här också på engelska.

  262. Vi kan inte översätta
    och ge dem rättvisa riktigt.

  263. Ensamkommande barn och ungdomar
    betonar socialtjänstens betydelse

  264. -för grundläggande behov,
    men rapporterar också brister.

  265. Ett exempel på ett citat från
    Connollys studier-

  266. -är det här uttalandet:

  267. "De borde ha sett hur vi reagerade."

  268. "Om de frågar och jag inte svarar
    borde de ha försökt ta reda på"-

  269. -"vad det var för fel på mig. De kom
    bara en gång om året, kanske."

  270. "De borde ha kommit varje månad.
    Om de hade gjort det"-

  271. -"och vi hade lärt känna dem, då hade
    jag kunnat öppna mig och berättat."

  272. Det var ett citat
    från en ensamkommande-

  273. -som hade det svårt i sitt familjehem
    men inte fick hjälp.

  274. Många uttrycker också en negativ syn
    på frågor om psykisk hälsa-

  275. -till exempel
    i en norsk studie av Pastoor.

  276. "Jag tror inte på psykologer.
    När nån frågar vad man tänker på"-

  277. -"när man bara är lite sjuk,
    då behöver jag inte henne"-

  278. -"och känner henne inte. Jag
    skulle aldrig berätta nåt om mitt liv."

  279. Det understryker vad vi hörde
    i förmiddags från Malmö-

  280. -inte minst om betydelsen
    av att bygga tillit i vården-

  281. -för att kunna ge hjälp och stöd.

  282. Andra hade också positiva
    erfarenheter av psykiatrisk vård.

  283. Några studier, dock inte svenska-

  284. -beskriver exploatering
    och försummelse i mottagarlandet.

  285. Och en brittisk studie talade om
    svårigheter att får tillgång-

  286. -till sexualundervisning
    eller reproduktiva hälsoinsatser.

  287. Exempel från boendesidan, då?

  288. Många uttrycker
    olika känslor kring boendet:

  289. Isolering, ensamhet
    och bristande tillit-

  290. -men i andra fall
    även stöd och tillit.

  291. Det här har inte
    med boendeform att göra-

  292. -utan på kvalitén
    hos kontakterna i boendet.

  293. Man har blandade erfarenheter
    av att bo med andra ensamkommande.

  294. Här är ett citat från den enda
    studien av ensamkommande flickor.

  295. Det är en gemensam studie
    mellan Sverige och Finland.

  296. "Ibland känner man sig lite rädd
    och orolig när pojkarna är stökiga."

  297. "Det kan vara obehagligt."

  298. "En pojke bor mittemot mitt rum,
    så jag kan inte gå ut på morgonen."

  299. "Det är inte bra att pojkar
    och flickor bor tillsammans så här."

  300. Måltider och mat visar sig i ha
    en stor betydelse för välbefinnande-

  301. -och inte minst känslan av
    att vara inkluderad i familjehemmet.

  302. För mig var det överraskande
    att mat hade så pass stor betydelse.

  303. Ett barn i en brittisk studie
    säger så här:

  304. "Mat handlar om medkänsla. Jag har
    lämnat mina föräldrar och kommit hit."

  305. "Mat får mig att känna mig trygg
    och som om jag får mer kärlek."

  306. "Jag känner mig trygg här, som
    när jag är hemma hos min pappa."

  307. "Fostermamman ger mig kärlek
    liksom min mamma gjorde"-

  308. -"och det känns bra."

  309. Hon gick bra mat och kände sig
    inkluderad i matplaneringen.

  310. Andra barn uttrycker frustration-

  311. -över att de har väldigt lite
    självständighet och inflytande.

  312. Många ensamkommande har levt
    väldigt ensamt och utan vuxna-

  313. -och styrt mycket över sitt liv.
    Plötsligt ska man kanske in i boende-

  314. -där det är
    väldigt begränsande regler.

  315. I vissa familjehem var det
    mer familjeliknande relationer-

  316. -och då kände man sig mer som
    hemma. Det var ofta symboliska saker.

  317. Att man fanns med bland
    familjeporträtten hemma på väggen.

  318. Det beskrev nån
    som att man är en del av familjen.

  319. Man står där med de andra barnen,
    de biologiska barnen.

  320. När det gällde skola, då? Det
    beskrivs både svårigheter och stöd-

  321. -när det gäller kompisar i skolan.
    Men ofta är det svårt att få kontakt-

  322. -med ungdomar
    från majoritetsbefolkningen.

  323. Från en belgisk studie
    av Mels och medarbetare:

  324. "Ingen från andra klasser
    pratar med vår."

  325. "En del är nog rasistiska,
    även barn från Turkiet och Marocko."

  326. "Ingen kommer och pratar
    med nykomlingarna."

  327. Ensamkommande understryker också
    betydelsen av vägledning-

  328. -och stöd från vuxna
    för att lyckas i skolan-

  329. -och för att förstå normer
    och värden i skolmiljön.

  330. I Devenneys studie säger
    en ensamkommande:

  331. "Det var svårt att få läsa vidare.
    Läraren sa att jag inte klarade det."

  332. "På grund av mitt språk skulle
    det bli för svårt att läsa kursen."

  333. "Men min socialarbetare bråkade,
    och de lät mig försöka."

  334. Och den här ensamkommande läste
    vidare till socionom, tror jag.

  335. Det kopplar bra
    till filmen i morse också.

  336. Det här med negativa förväntningar
    och betydelsen av det.

  337. Relationer till vuxna, då?

  338. Det var väldigt tydligt att,
    som det uttrycktes i en studie-

  339. -som vi bara har med i diskussionen:

  340. De ensamkommande befinner sig
    i två olika övergångsstadier i livet.

  341. Dels mellan två olika länder
    och kulturella kontexter.

  342. Där behöver man vägledning
    för att förstå det nya sammanhanget.

  343. Men de befinner sig också
    mellan barndom och vuxenhet-

  344. -precis som andra i deras ålder.
    Man glömmer ofta bort det här-

  345. -och behandlar ensamkommande på ett
    annat sätt än med inhemska ungdomar.

  346. Det blir tydligt i de här studierna-

  347. -att ensamkommande unga behöver
    ett ordentligt socialt stöd-

  348. -i avsaknad av sina föräldrar.

  349. I en svensk studie uttrycker
    en ensamkommande det så här:

  350. "En iransk kvinna utsågs till
    att vara god man åt mig."

  351. "Utöver att vi talade samma språk"-

  352. -"hjälpte hon mig också med råd
    i personliga frågor"-

  353. -"och om livet i Sverige."

  354. "Det var mer
    än vad som förväntades av henne."

  355. "Det var vänligheten eller
    mänskligheten som hon bjöd på."

  356. "Hon hjälpte mig med allt möjligt, mer
    än vad som förväntades av henne"-

  357. -"i rollen som god man."

  358. Det här återkom i flera studier.
    Det betydde mycket att uppleva-

  359. -att man inte bara gjorde sitt jobb,
    utan gjorde nåt extra.

  360. Det understryker att
    "Jag är sedd som den person jag är".

  361. Relationer till jämnåriga, då? I
    studierna framkommer en stark önskan-

  362. -att utveckla sociala relationer
    till jämnåriga i majoritetslandet-

  363. -eller i ankomstlandet,
    men det är inte så lätt, ofta.

  364. I en svensk studie av Wernesjö
    säger en ensamkommande så här.

  365. "Vi har inga svenska vänner."

  366. "Det finns ingenstans
    där man kan lära känna svenskar."

  367. "Det vore bra om man kunde få
    kontakt med svenskar"-

  368. -"men det är inte möjligt."

  369. Bristen på naturliga mötesplatser
    är en sån faktor som man ser.

  370. Identitet och tillhörighet.

  371. Att få ihop det förflutna,
    nuet och framtiden.

  372. Ensamkommande barn och unga
    understryker betydelsen av-

  373. -att få möjlighet till kontinuitet,
    både när det gäller språk och kultur-

  374. -och att anpassa sig. Man måste
    kunna integrera sina erfarenheter-

  375. -och behålla språk och kultur
    samtidigt som man får hjälp-

  376. -med att gå in i det nya samhället.

  377. I en irländsk studie
    säger en ensamkommande så här.

  378. "Jag gillade att min fostermamma
    frågade vad jag äter för sorts mat"-

  379. -"och vilken musik jag gillar."

  380. "Hon tar med mig nånstans där det
    finns kulturprogram från mitt land."

  381. "Hon gör det för att jag saknar
    jämt nåt ur min egen kultur."

  382. "Sånt gjorde hon, och jag
    gillar verkligen det med dem."

  383. En del arbeten diskuterar om det är
    bra att placeras i familjehem-

  384. -från ens ursprungskultur
    eller från ankomstlandtes kultur.

  385. Enligt studierna spelar det inte
    så stor roll, så länge man får stöd-

  386. -i att behålla sin ursprungskultur
    och att komma in i det nya landet.

  387. Det handlar mer om relationer
    än om formen, så att säga.

  388. Jag ska gå lite
    till forskning och praxis.

  389. Nu hittade vi de här resultaten, men
    hur ser praxis i Sverige ut i dag?

  390. Vi har pratat om att det kom
    ett stort antal asylsökande 2015.

  391. Det har lett till
    långa handläggningstider.

  392. En tillfällig utlänningslag
    begränsar möjligheten-

  393. -att få uppehållstillstånd.

  394. Och om man får det
    är de oftast tillfälliga.

  395. Det är väldigt ovanligt
    med permanenta uppehållstillstånd.

  396. Bedömningarna är mer restriktiva.
    Målet med lagen var-

  397. -att Sverige skulle lägga sig
    på EU: s miniminivå.

  398. Det har införts en gymnasielag-

  399. -men det har varit mycket diskussion
    om lagens tillämplighet-

  400. -vilket har skapat en stor osäkerhet,
    inte minst hos ungdomarna.

  401. Vi använder också åldersbedömningar
    där många räknas upp i ålder-

  402. -och plötsligen blir vuxna.

  403. Detta görs med vetenskapligt
    omstridda och kritiserade metoder.

  404. Allt det här kan vi ställa
    emot fyndet i rapporten-

  405. -om behovet av säkerhet och kontroll,
    att det är en förutsättning-

  406. -för att kunna fungera bra både här
    och nu och att planera en framtid.

  407. Det har också införts
    en ny boendeform.

  408. Andelen HVB-hem har minskat, och
    man har infört formen "stödboende"-

  409. -som innebär en minskad vuxennärvaro
    och inte vuxennärvaro dygnet runt.

  410. Det här är resultatet av minskade
    statliga bidrag till kommunerna.

  411. Omsorgsnivån har sänkts,
    och vuxenstödet har minskat.

  412. Jag glömde säga att en del
    av de studier vi har gått igenom-

  413. -pekar på att de äldre
    av de ensamkommande barnen-

  414. -mår psykiskt sämre än de yngre.

  415. Det kan ha
    med ålder och utveckling att göra-

  416. -men en hel del forskare
    kopplar det till att det finns-

  417. -minskad omsorg och minskat stöd
    till de äldre barnen.

  418. Det råder en osäkerhet om ansvars-
    fördelning mellan stat och kommun.

  419. Statens ersättningar minskar-

  420. -och det har lett till en förlust
    av stöd på till exempel boenden.

  421. Vi hörde tidigare om hur många
    ensamkommande blir hemlösa-

  422. -då man blir arton år.

  423. Det finns en brist på mötesplatser
    med jämnåriga från mottagarlandet.

  424. Ofta är skolklasserna separata
    och ibland geografiskt åtskilda.

  425. Det bidrar till svårigheter
    till att lära känna jämnåriga.

  426. Det kan då ställas i relation
    till fynden vi gör i studien-

  427. -om betydelsen av relationen
    med jämnåriga från ankomstlandet.

  428. När det gäller socialtjänsten
    och hälso- och sjukvården-

  429. -finns det i dag olika
    lagstiftningar, mål och regleringar-

  430. -som står i konflikt med varandra,
    och det styr socialtjänstens arbete.

  431. Det leder till mål- och ansvars-
    konflikter inom socialtjänsten-

  432. -oklara rättslägen och svåra etiska
    avvägningar för socialsekreterare.

  433. Inom hälso och sjukvården finns
    både en resurs- och en kunskapsbrist-

  434. -när det gäller trauma och
    traumabehandling hos barn och unga.

  435. Det finns en risk
    att hälsobehov inte tillgodoses.

  436. Särskilt drabbas gruppen
    som räknas upp i ålder.

  437. Varken barn- eller vuxensjukvården
    tar hand om dem på ett bra sätt.

  438. De här resultaten kan vi ställa
    emot de forskningsfynd vi gör-

  439. -i forskningsöversikten.

  440. När det gäller att få ihop det
    förflutna med nuet och framtiden-

  441. -ligger det mycket fokus
    på det nya samhället.

  442. Det innebär en risk
    att man förlorar sitt modersmål-

  443. -och tillgång
    till tidigare erfarenheter.

  444. Studierna som ingår i översikten
    pekar på att det inte är bra.

  445. Man behöver kunna få stöd
    i båda delarna.

  446. Den tillfälliga utlänningslagen
    innebär också-

  447. -att möjligheterna till familje-
    återförening är kraftigt begränsad.

  448. Det bidrar inte heller till
    att få ihop det förflutna-

  449. -med nuet och framtiden.

  450. Jag ska strax runda av. Vi ska bara
    titta på forskningsbehov-

  451. -som vi ser i studien.

  452. Den första frågan,
    där vi inte fann några studier-

  453. -pekar på att det finns ett stort
    behov av studier med hög kvalitet-

  454. -som stöd i bedömningen av
    interventioner och stödinsatser.

  455. Till exempel när det gäller
    anpassade boendeformer-

  456. -eller anpassad hälso- och sjukvård.

  457. Vi ser också att... Det var svårt
    i studierna som vi gick igenom-

  458. -att se om olika saker var viktiga
    i olika åldrar-

  459. -i förhållande till barns och ungas
    psykosociala utveckling och mognad.

  460. Det fanns inte mycket såna studier.

  461. Det vore bra att se vad som funkar
    bättre för unga ensamkommande-

  462. -och vad som är viktigt för de äldre.

  463. För ensamkommande flickor
    fanns det bara en studie-

  464. -som lyssnade
    till deras erfarenheter.

  465. Här behövs mycket mer forskning.

  466. Även andra specifika grupper
    behöver vi lära oss mer om-

  467. -till exempel ensamkommande barn
    och unga med funktionsvariationer-

  468. -kanske utvecklingsstörningar-

  469. -och ensamkommande HBTQ-ungdomar
    och deras behov.

  470. Det behövs också uppföljande
    longitudinella kohortstudier-

  471. -för att utvärdera betydelsen
    av postmigrationsfaktorer.

  472. Alltså att man följer ensamkommande
    från ankomst och över tid-

  473. -för att närmare undersöka
    vad olika faktorer betyder-

  474. -för deras integration,
    deras hälsa och välbefinnande-

  475. -och deras funktionsförmåga.

  476. Om vi kopplar tillbaka igen
    till de tre övergripande temana:

  477. Grundläggande livsvillkor
    och överlevnad. En bas att stå på.

  478. Här och nu i vardagen men också
    en existentiell överbyggnad.

  479. Betydelsen av att få ihop
    sin identitet, sina erfarenheter-

  480. -både från det förflutna,
    från nuet och för framtiden.

  481. Vi hittade ett citat
    som beskriver det väldigt bra-

  482. -i Ravi Kohlis artikel från 2011,
    där man beskriver:

  483. Sökandet efter trygghet, tillväxten
    av tillhörighet och viljan att lyckas-

  484. -i den nya miljön.

  485. Med kan vi lämna ordet fritt
    för frågor eller synpunkter.

  486. Men då tror jag att vi tackar er
    med en stor applåd.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Migrationsverkets prognos för 2019

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Inkludera ensamkommande barn och unga

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande

Som ensamkommande till Sverige möter man flera vuxna med olika roller, allt från god man till boendepersonal, socialtjänst och lärare. Det är viktigt att det praktiska funkar, men även omsorgen och omtanken är viktig. Psykologerna Sabina Gusic och Johan Andersson lyfter här olika exempel på omsorgsarbete i relation till ensamkommande ungas livsvillkor. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Tala om sex, normer och relationer

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta med normer i vardagen

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta brett för bättre integration

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Utan dig finns inget jag

Alla behöver trygghet, mening, sammanhang och relationer till andra människor och alla behöver känna sig älskade och behövda. Här hör vi psykiater Ullakarin Nybergs tankar om vad som är viktigt och vad vi alla kan göra för att de runt omkring oss ska må bra. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bok och bibliotek 2009

Européer är vi allihopa

Hur ter sig livet i Europa från vaggan till graven? Är vi svenskar unika eller är vi som européer är mest? Siffror och statistik visar hur man lever i Sverige och i resten av EU. Arrangerat av Statistiska centralbyrån, SCB.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Hinok, 9 år, ska utvisas

Nioårige Hinok är född och uppvuxen i Sverige men ska nu utvisas till Etiopien. Hans föräldrar flydde därifrån för mer än tio år sedan men fick avslag på sin asylansökan. Nu har Migrationsverket beslutat att verkställa utvisningen av familjen och överlämnat ärendet till polisen.

Fråga oss