Titta

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Om UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Hur kan verksamheter samverka för att ensamkommande barn och unga ska få det stöd och de insatser som de behöver? Föreläsningar och samtal för alla som stöter på ensamkommande barn i sitt arbete. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga : Arbeta brett för bättre integrationDela
  1. Man fick en större förståelse
    för varandras uppdrag och ansvar-

  2. -och en helhetsbild över kommunen,
    vem som hade ansvar för vad-

  3. -och hur integrationsmottagningen
    såg ut i kommunen.

  4. Hej!

  5. Många av er som sitter här jobbar
    med ensamkommande barn-

  6. -men jag jobbar med kommunikation.

  7. Men som ni kanske vet är det
    en viktig del av samverkan-

  8. -och jag ska prata om samverkan.

  9. Hösten 2015 var det en ganska
    turbulent omvärldssituation.

  10. Kommunerna stod inför utmaningen
    att ta emot och integrera nyanlända-

  11. -på ett kvalitativt sätt.
    Tre regionala aktörer-

  12. -Kommunförbundet Skåne, Region Skåne
    och Länsstyrelsen Skåne-

  13. -diskuterade hur de kunde erbjuda
    kommunerna stöd i detta.

  14. Man identifierade två behov, dels
    att bredda kompetensen inom området-

  15. -dels att förbättra de verksamhets-
    överskridande samverkansstrukturerna-

  16. -i kommunerna. Så föddes BOSS - Bred
    Operativ och Strategisk Samverkan.

  17. Mitt namn är Hanna Nordehammar och
    jag jobbar på Kommunförbundet Skåne.

  18. Det är de 33 skånska
    kommunernas intresseorganisation.

  19. Vi driver projekt likt BOSS
    och hjälper kommunerna-

  20. -med deras kommunala
    verksamhetsutveckling.

  21. De här tre regionala aktörerna
    såg exakt det här behovet-

  22. -av att bredda kompetensutvecklingen,
    förbättra samverkansstrukturer-

  23. -och se över varandras uppdrag.

  24. Ett talande citat från en av
    kommunerna innan projektet var:

  25. "Problemet är inte för få insatser"-

  26. -"utan att vi inte ser
    helhetsbilden."

  27. Lite kort om projektformen:

  28. BOSS var finansierat
    av europeiska socialfonden ESF-

  29. -och pågick 2016-2018.
    Det är nyligen avslutat.

  30. Sexton skånska kommuner var med-

  31. -samt Kommunförbundet Skåne,
    Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne.

  32. Syftet var att stärka integrationen
    av nyanlända-

  33. -och särskilt
    ensamkommande barn och unga.

  34. Hur såg det då ut i BOSS?

  35. Vi organiserade oss på tre nivåer,
    eller faser, kan man säga.

  36. Den strategiska, den operativa
    och den professionella fasen.

  37. Den strategiska riktade sig till
    förvaltningschefer och politiker-

  38. -den operativa till första linjens
    chefer, strateger och samordnare-

  39. -och den professionella nivån var
    medarbetare som mötte målgruppen-

  40. -i sin arbetsvardag.

  41. Tanken med indelningen var att skapa-

  42. -en långsiktig
    lokal samverkansstruktur-

  43. -mellan de här olika nivåerna.

  44. Arbetssättet i BOSS var tre spår.

  45. Det främsta var kompetensutvecklingen
    som vi erbjöd kommunerna som var med.

  46. Det var 29 olika tillfällen
    med fokus på samverkan, organisation-

  47. -integration, inkludering,
    värdegrund, interkulturalitet-

  48. -och samverkan med idéburen sektor.

  49. Det andra spåret var
    det lokala förändringsarbetet.

  50. Varje kommun var tvungen
    att ta fram en handlingsplan-

  51. -för att identifiera de behov
    och utmaningar de hade i kommunen.

  52. Utifrån det var de tvungna att
    initiera ett förändringsarbete.

  53. Det tredje arbetssättet
    som vi erbjöd dem var stöd-

  54. -i form av projekt-
    och processledning.

  55. Dessutom erbjöd vi dem
    två unika utbildningar-

  56. -i användardriven innovation och
    tjänstedesign och en HUR-utbildning-

  57. -i normkritisk verksamhetsgranskning
    för kommunerna att lära sig mer om.

  58. Vi såg hindrande och främjande
    faktorer i projektdesignen.

  59. I det här regionala projektet
    var det väldigt hindrande-

  60. -om det inte var förankrat
    på lokal nivå.

  61. Projektet var stort och svårt att
    skräddarsy efter kommunernas behov.

  62. Det var ibland också otydliga roller
    mellan när BOSS hade ansvaret-

  63. -eller kommunen hade ansvaret.

  64. Och projektet kom som ett akut läge
    precis efter hösten 2015.

  65. -så när det väl startade
    såg det annorlunda ut än året innan.

  66. Men vi såg också många möjligheter.

  67. Då det var ett regionalt projekt
    kunde vi utbyta erfarenheter-

  68. Vi kunde skapa jämförelser i lärande
    syfte mellan kommunerna.

  69. Där vi såg tydliga roller i kommunen-

  70. -och när kontaktpersonen som drev det
    lokala föreningsarbetet hade mandat-

  71. -och tid att göra det, då var det
    ett stort plus för projektet.

  72. Hos de kommuner som hade
    en strategisk nivå från början-

  73. -och som var väldigt engagerade var
    det möjlighetsskapande för projektet.

  74. Fördelen med att projektet kom tio
    månader efter det akuta läget 2015-

  75. -var att det akuta läget var löst,
    så vi kunde jobba mer långsiktigt.

  76. Kommunens kontaktperson var alltså
    väldigt viktig för projektet.

  77. Det var viktigt om det var förankrat
    i kommunen hos ledningsgruppen.

  78. Det gav de deltagande möjlighet
    att lägga tid och resurser-

  79. -på att vara med i projektet
    och komma på alla aktiviteter.

  80. Kontaktpersonen spelade en stor roll
    som en ingång i kommunen-

  81. -för den hade kontakten mellan den
    strategiska och operativa gruppen.

  82. Vi såg att där den strategiska nivån
    hade väldigt stort mandat-

  83. -eller gavs stort mandat-

  84. -var det oftare högt deltagande
    på våra aktiviteter.

  85. I de kommuner
    där den operativa fasen-

  86. -fick mandat av detta-

  87. -såg vi en större förankring
    till den reala problematiken.

  88. Och de projekt som såg ett värde att
    jobba med frågorna utanför projektet-

  89. -gav också en möjlighet
    att skapa ett ännu bättre projekt.

  90. Vad var då resultatet?

  91. När vi startade BOSS
    satte vi upp sju delmål.

  92. Ett var att skapa nya
    samverkansgrupper. Det blev uppnått.

  93. I de flesta kommunerna behölls dessa
    i strategisk och operativ fas.

  94. Man fick en större förståelse
    för varandras uppdrag och ansvar-

  95. -och en helhetsbild över kommunen,
    vem som hade ansvar för vad-

  96. -och hur integrationsmottagningen
    såg ut i kommunen.

  97. Kultur- och fritidsförvaltningar
    fick ofta ett större ansvar-

  98. -och jobba mer med målgruppen.

  99. Det var mer än 11 000
    projektrelaterade timmar i projektet-

  100. -och 591 unika deltagare var med.

  101. För BOSS var
    den här frågan det viktigaste:

  102. Har arbetet med att stärka den
    interna samverkansstrukturen-

  103. -bidragit till bättre integration?

  104. De är svårt att säga. Projektet
    avslutades för två månader sen.

  105. Men nåt som
    en av kontaktpersonerna har sagt-

  106. -är väldigt talande
    för projektet:

  107. "Den slutsatsen är svår att dra.
    Vi samverkar i alla fall mer"-

  108. -"och det blir lättare
    att sätta individen i centrum."

  109. "Vi har även fått kompetensutveckling
    som bidrar till ökad förståelse."

  110. Vi är nöjda, för vi ville bidra
    till den ökade samverkansstrukturen-

  111. -och en bredare kompetensutveckling.

  112. Hela målgruppen får bättre
    förutsättning att integreras.

  113. Innan jag avslutar
    ska jag visa ett litet klipp-

  114. -på några
    av de deltagande kommunerna-

  115. -och vad de säger om projektet och
    varför det var viktigt att samverka.

  116. Boss har varit stöttande
    i förändringsarbetet-

  117. -som låg på min agenda när
    jag började. De har fungerat bra.

  118. Dels har dialogen med representanter
    för Boss varit stötande-

  119. -men i Åstorps kommun
    har vi gått från att jobba-

  120. -utifrån en enhet eller förvaltning-

  121. -som har haft hela sin fokus på
    arbete med nyanlända, oavsett fråga.

  122. Handlingsplanen so vi har tagit fram
    med hjälp av BOSS-

  123. -har varit stöttande för
    handlingsplanen som vi har här.

  124. Den togs fram när jag började
    och är också tvärsekturell.

  125. Det har gjort det mer självklart
    för förvaltningarna-

  126. -att detta är allas vårt uppdrag,
    på samhällsbyggnadsförvaltningen-

  127. -eller på bildningsförvaltningen.
    Det är allas vårt ansvar-

  128. -och inte bara
    en förvaltnings arbete.

  129. Nu har många fått syn på varandra och
    varandras respektive verksamheter-

  130. -genom processkartläggningen.
    Man har en större samsyn-

  131. -kring vilka utmaningarna är-

  132. -och en bit på vägen
    i hur vi löser dem.

  133. Vi är jättenöjda med att ha varit med
    i BOSS och tar med oss våra lärdomar-

  134. -och erfarenheter från BOSS när vi
    tänker på att fortsätta utveckla-

  135. -ett samverkansforum.

  136. Vi ser de stora utmaningarna
    i hur brett ska området vara-

  137. -för att vara effektivt?

  138. Det tror jag är otroligt svårt att
    hitta och väldigt kommunspecifikt.

  139. Det har gett mig jättemycket.

  140. Både utbildningarna och arbetet-

  141. -det verkar vara
    framtidens sätt att jobba på.

  142. Att samverka övergripande.
    Man kan få mycket mer värde-

  143. -i kommuner eller företag
    om man arbetar så.

  144. Det har varit väldigt nyttigt.

  145. Hörs jag? Om ni ville veta mer
    om BOSS och läsa vår slutrapport-

  146. -går ni på KFSK.se/boss,
    så kan ni läsa mer.

  147. Tack för mig!

  148. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbeta brett för bättre integration

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Migrationsverkets prognos för 2019

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Inkludera ensamkommande barn och unga

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande

Som ensamkommande till Sverige möter man flera vuxna med olika roller, allt från god man till boendepersonal, socialtjänst och lärare. Det är viktigt att det praktiska funkar, men även omsorgen och omtanken är viktig. Psykologerna Sabina Gusic och Johan Andersson lyfter här olika exempel på omsorgsarbete i relation till ensamkommande ungas livsvillkor. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Tala om sex, normer och relationer

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta med normer i vardagen

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta brett för bättre integration

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Utan dig finns inget jag

Alla behöver trygghet, mening, sammanhang och relationer till andra människor och alla behöver känna sig älskade och behövda. Här hör vi psykiater Ullakarin Nybergs tankar om vad som är viktigt och vad vi alla kan göra för att de runt omkring oss ska må bra. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sverige - rättssäkert?

Samtal om rättssäkerhet

Några av landets främsta företrädare för rättsväsendet talar om rättssäkerheten i Sverige. Med Beatrice Ask, justitieminister, Hans-Gunnar Axberger, justitieombudsman och Bengt Svensson, rikspolischef. Arrangör: S:ta Katharinastiftelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet - utsatt i flera led

Utsatt i hederskultur

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar utsätts, precis som de utan funktionshinder, för hedersrelaterat våld och förtryck. Vi träffar Malin som giftes bort med sin fars kusin i Pakistan trots att hon knappt förstod vad som hände, och föreningen Tjejers rätt i samhället.

Fråga oss