Titta

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Om UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Hur kan verksamheter samverka för att ensamkommande barn och unga ska få det stöd och de insatser som de behöver? Föreläsningar och samtal för alla som stöter på ensamkommande barn i sitt arbete. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga : Migrationsverkets prognos för 2019Dela
  1. Incitamenten att migrera till Sverige
    kommer fortsatt att vara starka.

  2. Det är just framkomligheten
    som begränsas på olika sätt.

  3. Cecilia Tuvesson. Jag jobbar på
    omvärldsenheten på Migrationsverket-

  4. -med bl.a. att ta fram
    prognoser till regeringen-

  5. -över antalet asylsökande
    som vi bedömer kommer till Sverige-

  6. -innevarande år och kommande år.

  7. Vad gör man
    på en omvärldsanalysenhet?

  8. Vi tittar på vilka som kommer
    till Sverige i dag-

  9. -varför man tar sig till Sverige
    och inte andra länder-

  10. -och vilka vägar man tar
    för att ta sig till Sverige.

  11. Vi tittar på faktorer som vi bedömer
    påverkar migrationen till Sverige.

  12. Så man kan säga att vi bygger
    ett pussel med olika analysdelar.

  13. Tillsammans får vi en helhet
    och gör våra bästa bedömningar.

  14. Olika scenarier på hur vi tror
    att migrationen kommer att se ut.

  15. Många av er är intresserade av-

  16. -att höra hur Migrationsverket
    bedömer säkerhetsläget i Afghanistan.

  17. Migrationsverket
    är en stor myndighet.

  18. Det finns en otrolig kunskap
    inom myndigheten.

  19. Men jag, som omvärldsanalytiker
    med prognosen-

  20. -är inte rätt person
    att svara på den frågan.

  21. Jag jobbar inte med ärendeprövning.

  22. Att gå in på rättsliga bedömningar
    vore nog att gå utanför mitt område.

  23. När vi tittar på migrationen
    till Sverige i dag, kan man säga-

  24. -att majoriteten inte är
    ensamkommande barn.

  25. Även majoriteten av de barn
    som söker asyl är inte ensamkommande.

  26. Och för att vara tydlig
    med vad vi menar med ensamkommande...

  27. Vi ser det som ett barn som tar sig
    över gränsen till Sverige-

  28. -som inte har en förälder eller en
    annan legal vårdnadshavare med sig.

  29. Det behöver inte betyda att man
    tar sig in till Sverige själv.

  30. Man kan ju resa tillsammans
    med nån bekant, ett syskon-

  31. -eller med smugglares försorg o.s.v.

  32. Om vi tittar på vilka barn som kommer
    till Sverige i dag, kan man säga...

  33. Som ni alla vet har vi
    ett turbulent decennium bakom oss.

  34. Vi har omkring 60 000 ensamkommande
    barn som kom mellan 2008 och 2006.

  35. Vi är den näst största destinationen
    för ensamkommande barn den perioden.

  36. Efter Tyskland, ska jag säga.

  37. 2015 kom det 35 000
    ensamkommande barn, lite drygt.

  38. Det var ett exceptionellt år-

  39. -när det gäller antalet migranter
    som kom till Sverige.

  40. Vi hade dessförinnan haft
    rätt höga antal.

  41. 2013 kom det omkring 3 700
    ensamkommande barn till Sverige.

  42. 2014 kom det
    omkring 7 000 ensamkommande barn.

  43. Efter 2015
    har vi haft ett annat läge-

  44. -där det kommer
    färre ensamkommande barn.

  45. Mellan 1 000 och 2 500. Nåt sånt.

  46. Vi har en avtagande antalsutveckling
    när det gäller ensamkommande barn-

  47. -där vi ser
    att det kommer färre barn.

  48. Det ser vi inte minst i år.

  49. Antalsutvecklingen i år på ensam-
    kommande barn är relativt stabil.

  50. Vi brukar ha en säsongsvariation,
    som vi säger.

  51. Att det brukar komma fler
    i slutet av sommaren.

  52. Det har det gjort i år. Men om man
    jämför med samma period förra året-

  53. -så kommer det färre barn i år
    till Sverige.

  54. Vi ser att ensamkommande barn
    har ungefär samma nationaliteter-

  55. -som övriga asylsökande i stort
    i Sverige.

  56. Det kommer barn från Syrien,
    Afghanistan, Somalia, Irak o.s.v.

  57. Ensamkommande barn från Marocko,
    där har vi en lite annan utveckling.

  58. Vi har...
    När det gäller asylsökande i stort-

  59. -är inte marockaner
    nån väldigt hög andel.

  60. Men däremot för ensamkommande barn
    är det en rätt så stor grupp.

  61. Barn från Marocko tenderar att ha
    ett visst annat rörelsemönster.

  62. De kanske inte har Sverige
    som primär huvuddestination.

  63. De kanske tar sig
    från ett land till ett annat.

  64. De söker inte asyl
    i ett första skede, utan väntar-

  65. -tills man får en myndighetskontakt.
    Det gör att det troligtvis finns-

  66. -ett mörkertal av ensamkommande barn
    från Marocko i Europa-

  67. -och även möjligen i Sverige.

  68. Vi ser när det gäller ensamkommande
    barn att majoriteten är pojkar.

  69. Det är fler flickor som är
    ensamkommande barn i Sverige i dag.

  70. Jag kommer att gå in lite mer på det
    senare under min presentation.

  71. Vad gör att man tar sig
    till just Sverige?

  72. Nätverk och diasporan har en stor
    betydelse för ensamkommande barn.

  73. Det är även viktigt
    för asylsökande i stort.

  74. Man tar sig ofta till ett land
    där man har nån bekant.

  75. Man känner kanske nån
    som kan förmedla information.

  76. Sen är det ju också så att den
    senaste utvecklingen i Europa-

  77. -med gränskontroller, med
    en mer restriktiv migrationspolitik-

  78. -har gjort det betydligt svårare för
    asylsökande och ensamkommande barn-

  79. -att ta sig till Europa
    och till Sverige.

  80. Det ser vi genom den minskande trend
    som vi har haft sen 2015.

  81. Att det har blivit mycket svårare.

  82. Det har också en betydelse för
    vilket land man tar sig till.

  83. Man tar...
    Ibland kan det vara en slump.

  84. Men också att förutsättningarna
    ser annorlunda ut.

  85. Det är ju inga gränser
    som är totalt intakta.

  86. Så det kommer barn,
    men det kan ta mycket längre tid.

  87. Man kan vara fast i ett land och
    vänta på att ta sig till ett annat.

  88. Tittar vi på de största nationali-
    teterna för ensamkommande barn i år-

  89. -ser vi att de flesta
    nationaliteterna har minskat i år-

  90. -i jämförelse med samma tidsperiod
    under föregående år.

  91. Det som är markant är minskningen
    för afghanska ensamkommande barn.

  92. Det har ju varit en av största
    nationaliteterna under lång tid.

  93. Vi ser en tydlig minskning för
    ensamkommande barn från Afghanistan.

  94. Det finns ingen ensidig förklaring.

  95. Men man kan tänka sig att de
    handläggningstider som Sverige har...

  96. Det har varit väldigt
    komplicerade ärenden att utreda.

  97. Det kan ju göra att man eventuellt
    söker sig till ett annat land-

  98. -där denna process går snabbare.

  99. För liksom vi har hört tidigare
    är det ju en väldigt jobbig process.

  100. Just ovissheten. Att man inte vet
    vad som kommer att ske i ett ärende.

  101. Men som jag sa: Det har varit
    oerhört komplicerade ärenden-

  102. -för oss att utreda, och därav
    den långa handläggningstiden.

  103. För ensamkommande barn från Eritrea
    ser vi en ganska rejäl ökning i år.

  104. Många av barnen från Eritrea kommer
    via den centrala Medelhavsrutten.

  105. Alltså från Libyen
    och upp till Italien.

  106. Barnen har... Majoriteten har kommit
    kanske 2016 eller 2017-

  107. -då denna rutt började öka kraftigt.

  108. Den började minska
    andra halvåret 2017.

  109. De har kommit tidigare och kanske
    varit i Europa under en längre tid.

  110. Det har tagit tid
    att ta sig till Sverige.

  111. När situationen nu... Det har blivit
    en större restriktivitet i Italien.

  112. Så man har valt att ta sig vidare
    och söka sig till bl.a. Sverige.

  113. Det kan vara en förklaring till
    att eritreanska ensamkommande barn-

  114. -har börjat söka sig till Sverige
    i större omfattning.

  115. När det gäller... Det blev inte så...
    Jag tror att jag stannar där.

  116. Men som vi ser: En generell minskning
    av de flesta barnen.

  117. Även ensamkommande barn från Marocko.

  118. Där har ju den västra Medelhavsrutten
    från Marocko till Spanien...

  119. Den har ju ökat kraftigt i år.

  120. Det är den avlägset största
    Medelhavsrutten till Europa.

  121. Där kan man säga...att de marockanska
    barnen förmodligen har tagit sig-

  122. -via denna rutt till Spanien
    och i förlängningen till Sverige.

  123. Men det är lite svårare att veta
    exakt hur barnen har tagit sig-

  124. -och hur stora de är i olika länder.
    Visserligen kan vi se en minskning.

  125. Men vi vet inte hur det ser ut
    om två, tre månader.

  126. För de kan ha rört sig och kan
    komma till Sverige om några månader.

  127. Det är svårt att veta,
    men som det ser ut nu-

  128. -så har vi en minskning
    av marockanska ensamkommande barn.

  129. Om vi går in på prognosen för 2019-

  130. -vad är det som kommer att påverka
    utvecklingen för ensamkommande barn-

  131. -och för asylsökande i stort?

  132. Vi säger i vår senaste prognos,
    som är några veckor gammal-

  133. -att vi har två scenarier.

  134. Ett scenario utgår ifrån scenario A.

  135. Att den tillfälliga lagen upphör
    under andra halvan av 2019.

  136. Det kommer i sig att generera omkring
    26 000 asylsökande till Sverige-

  137. -varav 1 600 är ensamkommande barn.

  138. Ett annat scenario utgår ifrån
    att den tillfälliga lagen inte...

  139. Förlåt, att den tillfälliga lagen
    förlängs i sin nuvarande form.

  140. Då kommer vi att ha
    omkring 21 000 asylsökande i Sverige-

  141. -varav 1 100 beräknar vi vara
    ensamkommande barn.

  142. Vi kommer att ha en ny prognos
    nästa år. Inget datum är fastsatt.

  143. Det beror bl.a. på regerings-
    bildningen, så vi har inget datum.

  144. Men den kommer under början av året.

  145. Jag sa att det har kommit
    fler flickor till Sverige.

  146. Det kommer fler flickor till Sverige
    i år än tidigare år.

  147. Det är en intressant iakttagelse
    som jag inte har ett helt svar på.

  148. Man kan ju säga så
    att mellan 2010 och 2014-

  149. -så kom det omkring...

  150. 15-20 % av de ensamkommande barnen
    var flickor.

  151. 2015 var ett exceptionellt år.
    Då kom det omkring 1 % flickor.

  152. Nu är vi tillbaka...
    I år har det kommit...

  153. Omkring 26 % av de ensamkommande
    barnen är flickor.

  154. Och vad beror då detta på?
    En fråga som jag ställer mig själv.

  155. Det ska... Det var ett seminarium sen
    just om flickor.

  156. Jag tror att många av er kan ha
    väldigt bra infallsvinklar där-

  157. -om vad det kan bero på.
    Jag tänker mig så att...

  158. ...2015 var ett exceptionellt år.

  159. Det var en helt annan situation i
    Europa och i världen än det är i dag.

  160. Vi hade inga gränskontroller
    på det sättet.

  161. Vi hade ingen överenskommelse med
    Turkiet om att begränsa migrationen.

  162. När det då blev
    en slags dominoeffekt-

  163. -där fler började ta sig till Europa,
    var det kanske lättare-

  164. -i ett land som ser annorlunda ut
    när det gäller roller mellan könen-

  165. -än det gör i Sverige.

  166. Att man som förälder väljer
    att sin son tar sig till Europa-

  167. -än att man väljer en flicka.

  168. Man kan ändå tänka att även om det är
    en farlig väg för pojkar och flickor-

  169. -så är den kanske farligare
    för flickor.

  170. 2015 var det fler pojkar som kom.

  171. Nu har detta ändrats
    till att vara någorlunda liknande-

  172. -som det var när det gäller
    könsfördelningen innan 2015.

  173. Tittar man på bifallsfrekvensen
    och jämför mellan flickor och pojkar-

  174. -så är den lite högre för flickor
    när det gäller ensamkommande barn.

  175. Men det är svårt att säga
    om det skulle vara nån påverkan-

  176. -till att det kommer fler flickor nu.

  177. Det är intressant om man tittar
    på vissa nationaliteter som Somalia-

  178. -att det är omkring 50 % som är
    flickor som kommer från Somalia.

  179. När det gäller Somalia har det varit
    en högre andel flickor hela tiden.

  180. Jag tycker
    att det är värt att belysa.

  181. Många gånger tänker kanske gemene
    man: "Det är få flickor som kommer."

  182. Och man tänker på 2015.

  183. Men det är ändå en relativt stor
    andel som är flickor rent generellt-

  184. -om man tittar
    från ett längre tidsperspektiv.

  185. Vad kommer att påverka utvecklingen
    framöver-

  186. -när det gäller ensamkommande barn?

  187. Jag har tagit fram en bild
    från vår senaste prognos-

  188. -som vi publicerade
    i början av november.

  189. Den här bilden ska jag säga
    beskriver egentligen generellt-

  190. -nyckelfaktorer för asylsökande.
    Inte bara för ensamkommande barn.

  191. Vi säger i prognosen att vi tror
    att den tillfälliga lagen...

  192. Hur regeringen väljer
    att gå vidare med den eller inte-

  193. -kommer att ha en stor påverkan
    nästa år.

  194. Om Sverige är
    kanske det enda land i Europa-

  195. -som har permanenta
    uppehållstillstånd-

  196. -med en anhöriginvandring
    som det var tidigare-

  197. -tror vi att det kommer att generera
    att fler söker sig till Sverige.

  198. Sen är det så att tittar man
    på migrationspolitiken-

  199. -är den otroligt viktig
    både i Sverige och i Europa.

  200. Vi har ju till exempel nu
    ett globalt migrationsavtal-

  201. -som man vill skriva under i Marocko
    i mitten av december.

  202. Där ser man nu att flera länder har
    dragit sig ur och inte vill vara med-

  203. -för man menar att den nationella
    suveräniteten i den frågan är hotad-

  204. -eller att nationellt
    självbestämmande är hotat.

  205. Länder som exempelvis Österrike
    och Ungern har dragit sig ur.

  206. USA har dragit sig ur. Vi har länder
    som är tveksamma till att skriva på.

  207. Exempelvis Danmark, Polen, Tjeckien
    o.s.v.

  208. Vi ser
    när det gäller migrationsfrågan-

  209. -ett väldigt splittrat
    och polariserat Europa.

  210. Men även, som vi alla vet,
    ett splittrat Sverige.

  211. Vilken väg man går här är viktig-

  212. -för hur den framtida utvecklingen
    kring migration kommer att se ut-

  213. -för Sveriges del.

  214. Och vi tror väl ändå... Alltså...

  215. Mycket talar väl för att vi går mot
    en ganska restriktiv utveckling-

  216. -i Europa och i Sverige.

  217. Det manifesteras inte minst
    när det gäller gränskontroller-

  218. -som år efter år nu
    faktiskt har blivit förlängda.

  219. Vi har inre gränskontroller
    i Sverige, Norge, Danmark-

  220. -Österrike, Tyskland
    och även i Frankrike.

  221. Och man kanske inte har som främsta
    motiv att kontrollera migrationen.

  222. Utan många gånger säger man:
    "Det är för landets säkerhet."

  223. Men mycket talar väl för... Vi får se
    vad man gör med gränskontrollerna.

  224. Men vi kan konstatera att de har
    blivit förlängda åtskilliga gånger.

  225. En viktig fråga är också
    fördelningen av asylsökande i Europa.

  226. Ett fåtal länder tar emot majoriteten
    av alla asylsökande i Europa.

  227. Som exempelvis Tyskland, Frankrike,
    Italien, Grekland o.s.v.

  228. Det man har försökt få till stånd
    i EU är ju ett gemensamt system.

  229. En revidering av Dublinförordningen,
    där man ska få till-

  230. -ett mer solidariskt ansvarstagande
    av antalet asylsökande.

  231. Förhandlingarna har inte gått bra.

  232. Nu meddelade EU i veckan att man
    nog inte blir klar innan årsskiftet.

  233. För meningen var
    att det skulle träda i kraft-

  234. -efter EU-parlamentsvalet nästa år.

  235. Så det finns många frågor som vi
    får se hur det kommer att hanteras.

  236. När det gäller de säkerhetsmässiga
    och socioekonomiska drivkrafterna-

  237. -tror ju vi att de kommer att vara
    minst lika starka som de är i dag.

  238. Det är ju så att det finns
    flera olika konflikter i världen.

  239. Många människor lever
    under mycket svåra förhållanden.

  240. Incitamenten att migrera till Sverige
    kommer fortsatt att vara starka.

  241. Det är just framkomligheten
    som begränsas på olika sätt.

  242. När det gäller ankomster till Europa,
    har vi olika migrationsrutter.

  243. Vi har den östra Medelhavsrutten
    från Turkiet till Grekland-

  244. -som var den absolut största
    under 2015-

  245. -där de flesta nationaliteterna tagit
    sig till Sverige de senaste åren.

  246. Det är från denna rutt som majori-
    teten av nationaliteterna kommer.

  247. Den centrala Medelhavsrutten ökade
    kraftigt första halvåret av 2017.

  248. Det var den största Medelhavsrutten
    förra året-

  249. -där det fortfarande
    kommer migranter-

  250. -men på grund av olika anledningar
    har den här rutten begränsats mycket.

  251. Sen har vi den västra Medelhavsrutten
    från Marocko till Spanien-

  252. -som är den absolut största rutten
    i år.

  253. Och vi ser ju att de här rutterna
    kan växla i betydelse.

  254. När man tittar på antalet asylsökande
    som tar sig till Sverige i dag-

  255. -så får Migrationsverket statistik
    om hur man tagit sig till Sverige.

  256. Omkring hälften av de asylsökande
    uppger inte hur de har tagit sig hit.

  257. Men av dem som uppger säger omkring
    50 % att de har tagit flygvägen.

  258. Flygvägen har ökat i betydelse,
    även för ensamkommande barn.

  259. Om man tittar på hur många som uppgav
    att de tog sig till Sverige med flyg-

  260. -var det betydligt färre 2012
    än vad det är i dag.

  261. Men vi har inte hela bilden-

  262. -eftersom omkring hälften inte väljer
    att uppge hur de tar sig hit.

  263. Vi har ett uttalande...

  264. En överenskommelse med Turkiet om
    att begränsa migrationen kraftigt.

  265. Och den fortgår, men där har vi
    också... Där måste vi också se-

  266. -hur den inrikes- och utrikes-
    politiska situationen i Turkiet-

  267. -och mellan Turkiet och Europa
    fortgår.

  268. Den tror vi har stor betydelse-

  269. -för antalet migranter
    som tar sig från Turkiet till Europa.

  270. -Jag tror att jag stannar där.
    -Tack så mycket, Cecilia!

  271. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Migrationsverkets prognos för 2019

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingmottagande, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Migrationsverkets prognos för 2019

Efter 2015 har antalet ensamkommande minskat och den trenden har fortsatt. De säkerhetsmässiga och socioekonomiska incitamenten som gör att många vill ta sig till Sverige kommer att vara fortsatt starka under 2019, det är främst vägarna hit och risken att få avslag som begränsar antalet som kommer hit. Cecilia Tuvesson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, berättar om prognosen för 2019. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Inkludera ensamkommande barn och unga

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete, talar om utmaningar och möjligheter vid samverkan kring och inkludering av ensamkommande barn och unga. För att få en klar bild av ensamkommandes situation i Sverige måste man lyssna på de ensamkommande som kommit hit, menar han. Myndigheter talar gärna om samverkan för ensamkommande men borde i stället säga samverkan med ensamkommande. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande

Som ensamkommande till Sverige möter man flera vuxna med olika roller, allt från god man till boendepersonal, socialtjänst och lärare. Det är viktigt att det praktiska funkar, men även omsorgen och omtanken är viktig. Psykologerna Sabina Gusic och Johan Andersson lyfter här olika exempel på omsorgsarbete i relation till ensamkommande ungas livsvillkor. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Stöd till ensamkommande - vad har effekt?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har med hjälp av experter och sakkunniga utvärderat det stöd som ges till ensamkommande barn och unga för att se vad som har egentlig effekt. Här presenterar Pernilla Östlund vad myndigheten kommit fram till med hjälp av en av experterna, Henry Ascher. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Tala om sex, normer och relationer

Kultur, samhällsregler och normer ändras när man kommer från ett land till ett annat. Bland ensamkommande barn och unga finns ett stort behov av att prata om sex, relationer, normer och hbtq-frågor. Här presenterar Emelie Mire Åsell från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor material som kan vara till stöd för personal när man pratar om sex och samlevnad. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta med normer i vardagen

Isabel Grönevik arbetar med HVB-verksamhet i Växjö kommun. Här berättar hon om hur kommunen arbetar med frågor om värderingar, normer, sex och relationer i vardagen. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Arbeta brett för bättre integration

Inom projektet Boss erbjöds kommuner stöd i att ta emot, ge stöd till och integrera ensamkommande på ett kvalitativt sätt. Här berättar projektets kommunikatör Hanna Nordehammar om vad som fungerat och vad som inte fungerat. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Utan dig finns inget jag

Alla behöver trygghet, mening, sammanhang och relationer till andra människor och alla behöver känna sig älskade och behövda. Här hör vi psykiater Ullakarin Nybergs tankar om vad som är viktigt och vad vi alla kan göra för att de runt omkring oss ska må bra. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Staten som ägare

Vad är det att vara ett statligt förtag? Varför har vi statliga företag? Och vad gör staten när staten äger? Professor Hans De Geer, historiker och företagsetiker, presenterar ett pågående forskningsprojekt. Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria och Forskartorget på Bok & Bibliotek.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Inlåst

Vi följer femtonåriga Johan som har placerats på ett behandlingshem utanför Eksjö. Av alla institutioner som han har bott på verkar den här vara mest öppen. I alla fall till en början, men premisserna förändras, det som till en början kändes fritt blir mer och mer begränsat.

Fråga oss