Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Föreläsningar från Socionomdagarna 2018. Inspelat på Stockholmsmässan den 21-22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018 : Se helheten i det sociala arbetetDela
  1. Man behöver avsätta tid
    för att resonera om det här-

  2. -och berätta hur man gör när det blir
    bra, och när det inte blir lika bra.

  3. Hur kommer det sig
    att vissa har den här förmågan?

  4. Hej! Kul att få vara här-

  5. -och roligt att ni är så många
    som vill lyssna på vår bok-

  6. -och vad vi har skrivit om
    sen vi slutade jobba tillsammans.

  7. Vi är här för att vi skrev en bok
    när vi slutade jobba.

  8. Vi tyckte att vi behövde förmedla
    vad vi hade tänkt-

  9. -och funderat på under många år
    tillsammans, och då blev det det.

  10. Jag har jobbat i socialtjänsten i
    största delen av min yrkeskarriär.

  11. Nu är den slut, för jag är pensionär,
    så det var många år.

  12. Tio år som socialsekreterare
    och 30 år som chef på olika nivåer.

  13. Sen har jag gjort lite annat också.
    Större delen av tiden-

  14. -har jag varit engagerad
    i olika saker vid sidan av arbetet.

  15. Olika socialpolitiska fora och
    olika kommittéer och utredningar.

  16. Jag tyckte att det berikade jobbet-

  17. -och gjorde det
    mer omväxlande. - Titti?

  18. Jag heter Titti Frisk Hagström,
    och jag har samma bakgrund som Lotta.

  19. Jag är inte socionom, men har jobbat
    i hela mitt yrkesverksamma liv-

  20. -inom offentlig verksamhet,
    företrädesvis i olika kommuner.

  21. Som handläggare,
    chef på olika nivåer-

  22. -men mest har jag jobbat
    som stöd till ledning-

  23. -för att skapa strukturer för
    utveckling, projektledning, etc.

  24. Men vårt gemensamma liv har vi haft
    i Botkyrka i arton år.

  25. Precis som Lotta är jag i dag
    senior på heltid, tror jag.

  26. Jag tycker fortfarande
    att socialt arbete, välfärdsfrågor-

  27. -och klimatfrågor är det viktigaste
    i världen att engagera sig i.

  28. Okej. Jag berättade lite om
    varför vi skrev boken-

  29. -för det kan man verkligen undra. Vi
    höll på i fyra år, och jag kan säga-

  30. -att under år två och tre så undrade
    vi verkligen vad vi höll på med.

  31. Hade vi vetat att det skulle ta så
    lång tid hade vi nog inte gjort det.

  32. Men när det är klart så är det kul,
    så det blev ändå så.

  33. Men vi hade pratat väldigt mycket-

  34. -om olika infallsvinklar i jobbet,
    och vi hade förändrat en hel del-

  35. -under den tid vi jobbade, och vi
    tog ställning i många olika frågor.

  36. Vi engagerade oss
    i socialpolitiska frågor-

  37. -vilket vi tyckte var nödvändigt
    för att kunna göra ett bra jobb.

  38. Vi hade en ordförande
    som några gånger-

  39. -och jag vet att det var
    i budgetförhandlingar, sa-

  40. -att socialt arbete-

  41. -kunde liknas
    vid hotellstäderskans jobb.

  42. Det märktes inte när det gjordes. Det
    märktes bara när det inte gjordes-

  43. -eller gjordes riktigt dåligt.

  44. Det reagerade jag på.
    Man förstod vad han menade-

  45. -men jag blev alltid rätt så sur
    när han sa så.

  46. Jag tyckte
    att socialt arbete ska märkas.

  47. Socialt arbete ska vara tydligt.
    Vi ska veta vad det handlar om.

  48. Och det ska också vara upphov
    till en vital diskussion-

  49. -om vad som ska göras.

  50. Man ska diskutera det i samhället.
    Det är ett jobb som ska vara viktigt-

  51. -och som ska ha hög legitimitet
    och som ska göras med god kvalitet.

  52. Det ville man naturligtvis
    med städningen också.

  53. Men vi ville också
    att om det märks och syns-

  54. -så ska människor
    kunna söka sig till verksamheten-

  55. -och gärna i ett tidigt stadium,
    så att man lättare kan hjälpa dem.

  56. Och har arbetet en hög legitimitet-

  57. -så kommer det att vara mer angeläget
    att på politisk nivå-

  58. -försöka förebygga
    att människor behöver insatserna.

  59. Man kan diskutera tidigare
    om vad som ska göras.

  60. När polariseringen i samhället ökar-

  61. -och när ojämlikheten
    mellan de som har och inte har-

  62. -ökar så kraftigt som de har gjort
    i Sverige under ganska många år-

  63. -så blir det ännu viktigare med
    ett stort socialpolitiskt intresse.

  64. Och att socialpolitiken
    ger ett ordentligt uppdrag-

  65. -och att funktionen är tydlig.

  66. Det var därför vi ville skriva.

  67. Att bar går från jobbet en vacker dag
    kändes inte bra.

  68. Vi ville dra vårt strå till stacken-

  69. -till den socialpolitiska debatten.

  70. Lotta har beskrivit skrivandet lite.

  71. Man benar i vad man vill få fram-

  72. -som känns angeläget
    att dela med sig av.

  73. Vi tror inte
    att dagens problem i socialtjänsten-

  74. -går att förklara utifrån
    en eller två enskilda faktorer.

  75. Det tror nog ingen.
    Det är multifaktoriellt.

  76. Det behövs mer tydlighet hur social-
    tjänstens verksamhet hänger ihop-

  77. -med andra samhällsfrågor,
    samhällsförändringar och områden-

  78. -som påverkar
    socialtjänstens verksamhet.

  79. När jag läste en bok
    som ni kanske också är bekanta med...

  80. Den kom förra året.

  81. "Om tyranni - tjugo lärdomar
    från det tjugonde århundradet"-

  82. -av Timothy Snyder, professor
    i historia vid Yale University.

  83. Den kom förra året,
    och vi hade ett släppseminarium-

  84. -och då behöver man fundera över vad
    som är så speciellt med just vår bok.

  85. Då fick jag lite hjälp där. En av
    Snyders lärdomar i boken lyder:

  86. "Det är institutionerna som hjälper
    oss att bevara vår anständighet."

  87. "De behöver också vår hjälp.
    Tala inte om 'våra institutioner'"-

  88. -"om du inte gör dem till dina
    genom olika handlingar."

  89. "Institutioner skyddar sig inte
    själva. De faller en efter en"-

  90. -"såvida inte var och en av oss
    försvarar dem från första början."

  91. "Välj en institution som ligger
    dig varmt om hjärtat - en domstol"-

  92. -"en tidning, en lag, en fackförening
    - och ställ dig på dess sida."

  93. Och vi står alltså
    på socialtjänstens sida.

  94. Vi vill försvara socialtjänsten som
    den nödvändiga och viktiga grundbult-

  95. -som den är i vårt samhälle
    och i svensk socialpolitik.

  96. Och vi vill tala och handla
    för socialtjänsten.

  97. Inom etiken säger man... Vi kommer in
    på etik lite längre fram.

  98. Där säger man att hur man behandlar
    de svagaste i samhället-

  99. -visar vilken etisk kvalitet
    ett samhälle har.

  100. Vi vill också
    värna om en human socialtjänst.

  101. Samhället har successivt minskat
    på välfärdsresurser-

  102. -och blivit allt mer urholkat
    när det gäller välfärdstjänster.

  103. Då behöver fler stiga fram
    och tala om vad vi ser-

  104. -och vad som behöver göras.
    För vi behöver vara många.

  105. Sociala problem...
    I det här avsnittet-

  106. -så talar vi lite
    om innehållet i vår bok.

  107. Sociala problem finns
    i alla samhällen, men de uppstår-

  108. -framför allt i ojämlika samhällen.

  109. Vårt budskap är att verksamheten
    ska vara till största möjliga nytta-

  110. -för de som behöver stöd
    i olika utsatta livssituationer.

  111. Idéerna bygger på erfarenheter
    från ett långt samarbete i Botkyrka-

  112. -om vad som bidrar till sociala
    problem. Vi tillhör en skola-

  113. -som tror att samhället speglar sig
    i de sociala problemen.

  114. Man kan skapa, minska
    och öka sociala problem-

  115. -utifrån hur samhället ser ut.

  116. Varje människas behov
    av hjälp och stöd-

  117. -sett ur ett helhetsperspektiv,
    där olika stöd och kompetenser-

  118. -ska utformas tillsammans med
    klienten för största möjliga nytta.

  119. Vi tycker att det är viktigt
    att ha ett helhetsperspektiv-

  120. -på frågor som samverkar
    i ett socialt arbete.

  121. En välfungerande socialtjänst kan
    förklaras utifrån ett antal faktorer-

  122. -som tillsammans innebär synergier
    när det gäller själva huvudfrågan.

  123. Verksamheten kan ses
    ur ett systemiskt perspektiv-

  124. -där helheten
    blir mer än summan av delarna.

  125. Vårt urval,
    som Lotta ska gå in närmare på-

  126. -motsvaras av dem vi anser
    har haft en väldigt stor betydelse-

  127. -och vi har velat belysa.

  128. Det är personligt färgade urval.
    Man kan göra andra urval-

  129. -och vi skulle kanske
    i en annan tid göra andra urval.

  130. Men det här tror vi är viktigt.

  131. Det finns inte bara en sann väg,
    men det här är vår väg.

  132. Vi vill inspirera-

  133. -och hjälpa andra
    att identifiera sina aspekter-

  134. -och viktiga faktorer för att skapa
    en förändring och en rörelse.

  135. Nu ska Lotta gå in på avsnitten.

  136. Som sagt så är boken sammanställd
    i åtta kapitel.

  137. Titti beskrev hur vi har valt ut
    de här områdena.

  138. Några av kapitlen
    berättar vi mer noga om-

  139. -och andra berör vi knappt alls.

  140. Jag ska ändå gå in på
    vad vi har tittat på för områden.

  141. Först är det en inledning, som
    handlar om det som Titti pratade om.

  142. Helheten, varför vi har stannat för-

  143. -att det är viktigt
    att se helheten i verksamheten.

  144. Och sen skriver vi ett avsnitt
    om socialtjänstens historia-

  145. -och då så...

  146. Det heter "Tillbakablickar".
    Det handlar då om-

  147. -det sociala arbetets historia.
    Hur har det sett ut genom tiderna?

  148. Hur har det förändrats?
    För att man ska få ett perspektiv-

  149. -till hur det ser ut nu, och varför.

  150. Men vi skriver också
    om vår egen historia-

  151. -och den historien sträcker sig
    från början eller mitten på 70-talet-

  152. -och då handlar det inte bara
    om hur vi har jobbat-

  153. -utan också om vad som har hänt
    runt omkring oss under den tiden.

  154. Sen så skriver vi om socialt arbete-

  155. -och vi frågar oss vad det är. Vi
    skriver om olika delar av arbetet-

  156. -och då skriver vi framför allt
    om arbetet inom socialtjänsten-

  157. -och inom de delar som vi jobbade
    med. Individ- och familjeomsorg-

  158. -och social psykiatri
    var vårt ansvarsområde i vår kommun.

  159. Vi skriver om förebyggande arbete,
    motiverande arbete-

  160. -och när människor inte är
    motiverade, och behöver skydd.

  161. Vi skriver
    om etik och gemensamma värderingar.

  162. Det avsnittet återkommer vi till.

  163. Liksom avsnittet
    om kompetens och profession.

  164. Det ska vi också prata lite mer om.

  165. Sen har vi ett avsnitt
    som heter "System för att lyckas"-

  166. -och det handlar
    om allt runt omkring.

  167. Om ledarskap, om organisation-

  168. -om samverkan, om kommunikation-

  169. -och inte minst om ekonomi.
    Det är ju en ganska viktig del.

  170. Vi skriver också om politik och
    profession. Det återkommer vi till.

  171. Jag ska bara säga några saker som vi
    säger om till exempel ledarskap-

  172. -för det finns hur mycket som helst
    att säga om det. Och vi säger en del-

  173. -men vi säger också att vi tycker
    att man ska leda verksamheten-

  174. -men man ska också låta sig ledas
    av de som kan verksamheten-

  175. -nämligen medarbetarna. Det är
    viktigt att man också gör det.

  176. Och att man ska vara medveten
    om sin egen maktposition-

  177. -och inte bli
    allt för imponerad av den.

  178. Det här har vi naturligtvis känt på.

  179. Det är inte så svårt att bli lite
    imponerad av att upphöjas som ledare.

  180. Sen är det jätteviktigt att man
    har kunskap om verksamheten-

  181. -och att man har en idé
    om vart man vill ta vägen.

  182. Vart man vill
    att verksamheten ska ta vägen.

  183. Vi skriver en hel del
    om organisationen-

  184. -men vi har tittat
    på forskningsläget-

  185. -när det gäller att ta fram forskning
    om organisation inom socialt arbete.

  186. Det finns inte så mycket forskning-

  187. -men i den forskning vi hittar
    talar man om att det är en god idé-

  188. -att hålla ihop verksamheten och ha
    organisationen på en helhetsbasis-

  189. -även när det gäller det här.
    Och det går ofta åt motsatt håll.

  190. Så det är en viktig kunskap
    att ta till sig.

  191. Vi skriver också om framåtblickar.
    Hur tänker vi på framtiden?

  192. Hur kan det se ut?
    Det återkommer vi till.

  193. För att kunna arbeta med socialt
    arbete så krävs det hög kompetens.

  194. Det är ju underbart att det står-

  195. -att det är ett kvalitativt
    bra arbete som ska göras-

  196. -på alla de här...
    På ingresserna här.

  197. Arbetet är ju komplext,
    och det finns inga enkla svar.

  198. Det finns bara väldigt många frågor,
    och ibland finns inga svar alls.

  199. De svaren
    visar sig först långt senare.

  200. Vi ska tillämpa en lagstiftning-

  201. -och vi ska motivera människor
    som inte är motiverade.

  202. Vi måste skapa förtroende om vi ska
    kunna få nåt resultat i arbetet.

  203. Vi ska finnas tillgängliga,
    förstås, och...

  204. För att det här
    ska kunna göra nån nytta.

  205. Socialt arbete är en mycket ung
    profession om man jämför med annat-

  206. -även om åren börjar gå även här.

  207. Den första utbildningen kom till
    på 1920-talet, och innan dess-

  208. -så var det lekmän som gjorde jobbet.

  209. 1970 kom den första professuren
    i socialt arbete-

  210. -och vid senaste sekelskiftet
    och andra halvan av 1990-talet-

  211. -så pratade man om att socialtjänsten
    inte vet vad den gör.

  212. Det var uttalat att socialcheferna
    inte vet vad de gör-

  213. -så då reagerade jag på det.
    Vi famlade i blindo.

  214. Artikeln skrevs-

  215. -och den skrevs av Socialstyrelsens
    dåvarande generaldirektör-

  216. -för att vi inte visste vad insatser-
    na ledde till. Vad blev resultatet?

  217. Efter det tillsattes utredningen om
    den kunskapsbaserade socialtjänsten-

  218. -och den evidensbaserade praktiken-

  219. -blev det en utredning om,
    och det skrevs en SOU om detta.

  220. Där poängterade man att
    den evidensbaserade praktiken-

  221. -ska vila på tre ben: forskning,
    praktik och klienternas kunskap-

  222. -om sina behov,
    och deras erfarenheter.

  223. Man startade FOU-enheter, och det
    kom till en hel del ganska kvickt-

  224. -för att få en närhet
    mellan forskning och praktik.

  225. Det var ju väldigt bra, men det
    finns fortfarande en diskussion där.

  226. Forskar man på rätt saker? Är det
    det som praktiken har nytta av?

  227. Och är det så att praktiken försöker
    styra forskningen för mycket?

  228. Dessa diskussioner
    kommer alltid att finnas-

  229. -och det är väl bra
    att det finns en sån diskussion.

  230. Och det är viktigt att det finns
    ett utbyte mellan oss.

  231. Det är viktigt att praktiken tar
    till sig resultaten från forskningen-

  232. -och att ledarna inom verksamheten
    också gör det-

  233. -så att man vet
    åt vilket håll man ska styra.

  234. Alla vill väl
    att det ska bli goda resultat.

  235. Annars har vi ju inte där att göra.
    Vad är det som hjälper egentligen?

  236. Den praktiska, den professionella
    kunskapen inom socialt arbete-

  237. -kallas ibland,
    för det finns olika delar...

  238. Men en del kallas ibland
    för "den tysta kunskapen".

  239. Det har vi ganska svårt för. Varför
    ska professionell kunskap vara tyst?

  240. I så fall kan man inte göra så mycket
    åt den, om den ska vara tyst.

  241. Det är nåt mystiskt över det där, och
    svårt att överföra till nån annan.

  242. Tvärtom så tycker vi att man ska tala
    om den professionella kunskapen.

  243. Den ska finnas uppe på agendan,
    och vi ska resonera om den.

  244. Vad är det som gör
    att en handläggare-

  245. -har lättare att få kontakt
    med brukare än några andra?

  246. Vad är det som gör att en handläggare
    kan motivera vissa människor-

  247. -att ta emot hjälp,
    medan andra har svårare för det?

  248. Jag antar att ni har mött det här.
    Jag mötte det jättemycket.

  249. Hur kommer det sig
    att vissa har den här förmågan?

  250. Det här gör de utan att det står...
    Det här står inte i nån manual-

  251. -utan det här är nånting som...
    De kan det här, och de gör det.

  252. Det här behöver man lära sig.
    Man behöver lära sig av varandra.

  253. Man behöver avsätta tid
    för att resonera om det här-

  254. -och berätta hur man gör när det blir
    bra och när det inte blir lika bra-

  255. -för att man
    ska kunna lära sig av det.

  256. Kanske av de här människornas
    visdom och klokskap.

  257. Institutionen för praktisk kunskap
    vid Södertörns högskola-

  258. -hade hösten 2015
    ett projekt för socialarbetare-

  259. -som jobbade med barnavårdsärenden
    om precis det här.

  260. Det blev en rapport
    som heter "Uppdrag socialarbetare".

  261. "Rapport inifrån en yrkespraktik."

  262. Här finns exempel, för här skrev
    alla handläggarna ner-

  263. -sina arbeten väldigt detaljerat. Vad
    de hade gjort, hur de betedde sig.

  264. Och i den här rapporten
    så finns de här beskrivningarna.

  265. Det är imponerande att läsa. Man
    får läsa om fantastiskt bra arbeten-

  266. -och några
    som det inte gick så himla bra för.

  267. Man får läsa om de tankar och de
    tillvägagångssätt som man hade-

  268. -och varför man valde
    att göra på ett visst sätt.

  269. Här ser man svårigheterna i arbetet -
    just det jag sa innan.

  270. Ibland vet man inte riktigt
    förrän långt efteråt-

  271. -vad det var som var bra att göra,
    och hur man borde ha gjort.

  272. För att komma in på nästa punkt,
    statusen-

  273. -så är det ju så att ett bra
    och professionellt arbete-

  274. -underlättas om omvärlden
    tror på verksamheten-

  275. -och på verksamhetens utövare.

  276. Statusen är rätt väsentlig.

  277. Tror omvärlden på verksamheten-

  278. -så söker man snabbare hjälp, och för
    det mesta så är det bra för utfallet-

  279. -att man får hjälp i tid.

  280. Tror man att man kan få
    bra hjälp på socialen-

  281. -så är det lättare
    att ta till sig hjälpen.

  282. Samarbetspartners lämnar
    snabbare över ärenden, tror vi-

  283. -om de tror att det görs nåt bra
    på socialtjänsten-

  284. -och inte, som vi har hört från
    många, att "Där gör man ingenting".

  285. "Det är ingen idé att lämna över."
    I stället prövar man själv.

  286. Status är inte nånting som man får-

  287. -utan det är nåt som man förvärvar.

  288. Så har vi funderat på vad det
    beror på att socialtjänsten-

  289. -har en förhållandevis låg status,
    för jag tycker att det förändras.

  290. Statusen har nog ökat
    en hel del på senare år.

  291. Men varför är statusen
    så låg som den är?

  292. Vi tror att ett skäl är att-

  293. -socialt arbete är nåt som
    väldigt många tycker sig förstå.

  294. Man har
    väldigt mycket synpunkter på det.

  295. Det kanske beror på
    att det handlar om vardagslivet.

  296. Om människors vardag, om de kan
    försörja sig, ta hand om sina barn-

  297. -om man dricker för mycket, o.s.v.
    Mycket såna frågor.

  298. Och det förstår ju de flesta av oss
    en hel del om.

  299. Även om det är nåt helt annat att
    göra det på ett professionellt sätt.

  300. Arbetet handlar också om människor
    som av olika skäl har fått bekymmer-

  301. -som på olika sätt
    kan vara skambelagda.

  302. Fattigdom, missbruk, att inte
    klara av att ta hand om sina barn.

  303. Psykisk sjukdom. Allt detta är tyvärr
    fortfarande relativt skambelagt-

  304. -och har i sig en låg status.

  305. Kan det vara så att det smittar
    av sig på verksamhetens utövare?

  306. Den här låga statusen.

  307. Vi säger inte att det är så-

  308. -men vi säger att det finns
    ett stort uppdrag hos politikerna-

  309. -att kunna hjälpa till
    att höja den här statusen.

  310. Och att i stället,
    som vi har hört i valrörelsen-

  311. -att människor ligger till last,
    att man felutnyttjar bidrag-

  312. -kunna visa upp varför det är så att
    människor behöver de här insatserna.

  313. Göra det mer begripligt
    varför man behöver det-

  314. -och vad man kan göra för att
    bidra till att förbättra det här.

  315. Men det handlar om värderingar,
    och det är inte så lätt att påverka.

  316. Vi tror,
    och vi skriver om det i boken-

  317. -att det är nödvändigt
    att socialt arbete som profession-

  318. -blir tydligare och mer framhållet-

  319. -som den profession
    som den är och behöver vara-

  320. -utan att hela tiden
    jämföras med medicinen-

  321. -eller komma in
    på det juridiska fältet.

  322. Varför letar vi efter förklaringar
    till sociala problem inom medicinen?

  323. När det går att förstå att knappa
    ekonomiska resurser, dåligt boende-

  324. -och låg utbildningsnivå kan leda
    till att man får sociala problem.

  325. Neuropsykiatriska diagnoser-

  326. -förekommer oftare bland människor
    som lever under knappa förhållanden.

  327. Man kan till och med
    bara vara född sent på året.

  328. Att då tro att medicinen ensam, som
    det finns en tendens till, tycker vi-

  329. -är förklaringen och boten på det här
    problemet, det är att lura människor.

  330. Vi måste behålla och förtydliga
    det sociala kunskapsområdet som sig.

  331. Det ska lysa tydligt och klart, och
    inte glida in, som det för ofta gör-

  332. -på juridikens
    och medicinens domäner.

  333. Filosofen Jonna Bornemark, som
    säkert några av er har lyssnat på-

  334. -kom nyligen ut med boken
    "Det omätbaras renässans".

  335. "En uppgörelse
    med pedanternas världsherravälde."

  336. Hon tar upp övertron på mätningar,
    statistik och kvantifiering-

  337. -som finns
    inom välfärdsverksamheten i dag.

  338. Mer och mer av arbetstiden
    går åt till det administrativa-

  339. -i stället för att rikta tiden
    till det man ska göra.

  340. Vårda, behandla, stödja, etc.

  341. Jonna Bornemark är filosof
    på Södertörns högskola-

  342. -och hon applicerar klassisk filosofi
    som förklaring på samtidsfenomen-

  343. -som utbrändhetsepidemin och
    den målstyrda offentliga sektorn-

  344. -med rapporteringshysteri
    och utvärderingsmani.

  345. Hon slår som ni förstår en hel del
    mot New public management.

  346. Hennes slutsats är att vi blir
    inlåsta i fängelseceller av siffror.

  347. Pedanterna är våra fångvaktare.
    Hon säger att...

  348. Jag har på mig en aktivitetsklocka,
    och kollar hur många steg jag går.

  349. Det är min gud, säger hon.

  350. Vi är inte så religiösa i dag,
    men vi tror på siffror.

  351. Hon använder filosofen Cusanos
    från 1400-talet-

  352. -som filosofisk förklaringsmodell
    till dagens samhälle.

  353. Cusanos gjorde skillnad
    på två förnuftsformer.

  354. "Ratio", det kalkylerande förnuftet-

  355. -och "intellectus",
    det anande, sökande, icke-vetande-

  356. -det intuitiva förnuftet.
    Och hon säger då-

  357. -att båda de här delarna
    är fullkomligt nödvändiga-

  358. -för att skapa och tillgodogöra sig
    kunskap i ett hållbart perspektiv-

  359. -för de måste balansera varandra.

  360. Jag lägger in det som en passus,
    för hon menar i sin bok-

  361. -att vi lever i ett ratio-samhälle.

  362. Intellectus har vi satt på vänt nån-
    stans. Vi analyserar inte så mycket.

  363. Vi agerar och handlar, och ibland vet
    vi inte riktigt vart vi är på väg.

  364. Vi vill också nämna Mats Alvesson,
    professor i företagsekonomi.

  365. Särskilt organisationer
    inom offentlig verksamhet-

  366. -löper risk för att drabbas
    av rädsla för att göra fel.

  367. Det finns en risk att man kan bli
    prickad av inspektionsmyndigheter.

  368. Gärna märks det här
    när massmedia hakar på.

  369. Det är ett populärt område
    att bevaka.

  370. Och det finns många jurister
    som bevakar att det går rätt till.

  371. Därmed finns det väldigt starka krav
    på att socialtjänstens verksamhet-

  372. -görs på rätt sätt. Och det ska
    det ju, så det är inte det vi säger.

  373. Men man får inte skapa
    den här rädslekulturen.

  374. Statsmakten, lokala politiker och
    även verksamheten själv ställer krav-

  375. -på att det finns metoder,
    policyer, regler, riktlinjer-

  376. -och handlingsprogram. Tillsynen
    följer upp att alla olika-

  377. -strategiska dokument
    följs upp på olika sätt.

  378. Men ofta ser vi inte exakt
    vad det ger för resultat-

  379. -för den enskilda individen.

  380. Det finns en pågående diskussion
    om New public management i dag-

  381. -och vådan av för mycket
    administration och mätning.

  382. Det finns en diskussion om tillits-
    baserat ledarskap och organisation-

  383. -och givet...
    Och det säger vi också i vår bok.

  384. Man ska inte kasta det ena över ända
    i hopp om att frälsas av det nya.

  385. Det är ratio och intellectus.

  386. Man måste ha båda perspektiven
    i huvudet samtidigt.

  387. Vi behöver ha bra koll på vad vi gör
    och vad vi uppnår för resultat-

  388. -men samtidigt jobba
    för att minska administrationen-

  389. -för att ägna arbetstiden
    åt det vi är satta att göra.

  390. Jag skulle prata lite om politikens
    roll och samband med kunskaper.

  391. I socialtjänsten har vi förmånen
    att få jobba väldigt nära politiker.

  392. Det är ju jätteangeläget,
    eftersom socialt arbete handlar om-

  393. -att människor har råkat ut
    för omständigheter på olika sätt-

  394. -som i vissa fall kan vara
    konsekvenser av politiska beslut.

  395. Ibland kan de kanske kunna påverkas
    till det bättre-

  396. -av att politiska beslut fattades.

  397. Så det ligger snubblande nära
    det här området-

  398. -och det är därför vi har politiker
    så nära oss i verksamheten.

  399. Men det är en stor förmån att här
    få möta väldigt många människor-

  400. -som är intresserade av
    sociala frågor, för så är det ju.

  401. Inom vår verksamhet
    så är det ju lekmän-

  402. -som fattar de politiska besluten.
    Eller de...

  403. De individuella besluten, menar jag.

  404. Det mesta
    är delegerat till tjänstemän-

  405. -men om nåt skulle hända så kan man
    ta tillbaka delegationsrätten.

  406. Man kan ta den ifrån tjänstemännen.
    Och politikerna har insyn-

  407. -i de enskilda ärendena.

  408. I vissa ärenden går det inte
    att delegera beslutanderätten-

  409. -utan där fattar politikerna beslut
    på underlag av tjänstemän.

  410. Nu har verksamheten
    blivit allt mer professionell-

  411. -och det händer hela tiden
    att man skaffar sig mer kunskap-

  412. -och man vet mer vad man gör.

  413. Metoderna utvecklas.

  414. Men fortfarande
    så är det lekmän som fattar besluten.

  415. De här frågorna har varit uppe förut,
    utan att man har lyckats göra nåt.

  416. Men vad gör det här med handläggarna?

  417. Vad gör det med samarbetspartners
    och med klienterna? Det undrar vi.

  418. Vi tror att det finns en risk
    att handläggarna-

  419. -kan tappa
    en del av sitt självförtroende-

  420. -om man blir överprövad
    av lekmän på det här viset.

  421. Att man inte är den som svarar
    på de frågor som finns-

  422. -utan att det är andra som gör det,
    som inte är lika insatta i frågorna.

  423. Politikerna
    ändrar väldigt sällan i beslut.

  424. Det har undersökts hur ofta politiker
    ändrar tjänstemännens beslut-

  425. -och det är mycket sällsynt.

  426. Man kan undra varför det ska prövas.
    Ännu mer kan man undra-

  427. -varför man i så fall inte
    kan lita på professionen fullt ut.

  428. Vi tror att samarbetspartners,
    och inte minst klienterna-

  429. -skulle ha lättare
    att få förtroende för en profession-

  430. -som fick vara profession fullt ut-

  431. -och att man visste att det var här
    man sa det som ska sägas.

  432. Hur ska man göra om det individuella
    beslutsfattandet flyttas över-

  433. -till tjänstemännen? Då måste det
    finnas ett starkt ansvarsutkrävande.

  434. Det här är beslut som berör människor
    väldigt ingående och allvarligt.

  435. Dessutom är man ganska närgången
    i socialt arbete-

  436. -eftersom det handlar om människors
    vardag. Det är det vi jobbar med.

  437. Man kan ju titta sig runt om-

  438. -för vår modell är väldigt unik.

  439. Det är väldigt få ställen där
    politikerna har det här inflytandet.

  440. Man har väl löst det på annat håll.
    Men på vissa håll-

  441. -har man legitimation, så om man inte
    sköter sitt uppdrag som handläggare-

  442. -så kan man mista sin legitimation.
    Och det krävs en del för att få den.

  443. Man skulle kunna ha erfarna
    och skickliga handläggare-

  444. -som deltar i att fatta besluten-

  445. -och man måste fundera noga på vad
    som behövs för att det här ska kunna-

  446. -bli ansvarsutkrävande
    på ett bra sätt.

  447. På andra håll har man sekretess
    mellan politiker och tjänstemän.

  448. Det verkar ju rätt logiskt.
    Det har vi inom sjukvården-

  449. -och ingen skulle drömma om nåt annat
    än att hålla sekretessen där.

  450. Att fatta beslut i enskilda ärenden,
    det vet ni som varit med om det...

  451. Det är sällan politiska frågor,
    utan andra sorters frågor.

  452. Ibland kan det kosta mycket, men
    pengarna bestämmer ju politikerna om.

  453. Budgeten bestämmer man ju om. Det här
    är snarare en fördelning av budgeten-

  454. -vilket de också kan lägga sig i.

  455. Vi tycker att beslutanderätten
    ska läggas över på tjänstemännen-

  456. -och att politikerna
    får göra det politiska arbetet.

  457. Det som de är bra på.

  458. Tjänstemännen behöver då-

  459. -så att politikerna ska kunna göra
    ett bra arbete för sig-

  460. -förmedla sina kunskaper.

  461. I den nya Socialtjänstlagen
    betonades-

  462. -hur viktigt det var
    att göra såna beskrivningar.

  463. Hur det är för människorna i kommunen
    som behöver de här insatserna-

  464. -för att kunna presentera för
    politikerna, så att man kan fatta-

  465. -kloka och bra beslut utifrån det.

  466. För den kunskapen är ju ovärderlig,
    den som man får-

  467. -när man jobbar
    så här nära människor.

  468. I SSR:s etiska kod
    står det att man ska vara jämlik-

  469. -med de som söker insatser,
    och det är ju eftersträvansvärt.

  470. Men maktobalansen finns ju ändå där.

  471. Att socialtjänsten har makt i
    relation till sina brukare vet alla.

  472. Men det kan också vara så
    att man inte tänker på det-

  473. -hela tiden under sin yrkesutövning,
    och det kan vara ganska knepigt-

  474. -att hantera
    att man har makt över andra.

  475. Men om relationen mellan social-
    arbetare och klient ska bli bra-

  476. -så är det viktigt att alltid ha
    den här maktobalansen i bakhuvudet.

  477. Det är viktigt, eftersom båda parter
    vet att den finns.

  478. Socialarbetarna måste vara medvetna
    om hur maktrelationen ser ut-

  479. -och hur samspelet påverkar både
    dem själva, i sin egen yrkesutövning-

  480. -och när det gäller klienten.

  481. Hur man ska förstå hur den här
    positionen ska se ut, o.s.v.

  482. SSR har tagit fram en etisk kod,
    och det är väldigt bra-

  483. -men det är också viktigt
    att man får tid att prata om det här-

  484. -och utrymme att kunna resonera
    om etiska dilemman.

  485. Vi tror att det lönar sig
    om man kan göra det.

  486. Jag satt några år i etiska rådet
    på Socialstyrelsen i sociala frågor-

  487. -och när jag läste ärendena
    inför de mötena-

  488. -så tyckte jag att det inte var svårt
    att förstå vad som skulle göras.

  489. På sammanträdet träffade jag en massa
    kunniga och kloka människor-

  490. -och vi kunde resonera kring
    ett enkelt ärende i minst en timme-

  491. -och komma fram till nånting.

  492. Man var väldigt mycket klokare
    och rikare när man gick ut därifrån.

  493. Så det ger väldigt mycket.

  494. Jag nämnde ordet etiskt dilemma,
    och det finns ju väldigt många-

  495. -etiska dilemman i socialt arbete.

  496. Bara för att nämna några -
    det här med frivillighet och tvång.

  497. Kan samma handläggare arbeta
    med båda?

  498. Det finns de som inte tror det.
    Det tror vi, men det kräver-

  499. -en hel del tydlighet och så vidare.

  500. Rättssäkerhet
    och individuella beslut.

  501. Att kunna bestämma olika
    för människor i samma situation-

  502. -där olika förhållanden
    föranleder en annan bedömning.

  503. Det är ju individuella beslut.
    När gör man det? Hur gör man det?

  504. Svårt.

  505. Hjälp till självhjälp,
    motivation till insatser.

  506. När slutar man med det för att män-
    niskor behöver skydd och annan hjälp?

  507. Ja, det är många etiska dilemman,
    och vi kan hålla på så här länge.

  508. Så de etiska frågetecknen
    är ganska många.

  509. De etiska diskussionerna
    kan bli många.

  510. Men har man bråttom och har mycket
    att göra så är det jättesvårt-

  511. -att ta sig tiden att göra det.

  512. Jag ska säga några ord
    om värdegrund också.

  513. Behövs en gemensam värdegrund?
    Är en värdegrund nödvändig?

  514. Ja, alla har vi ju värderingar,
    så frågan är snarare-

  515. -om våra värderingar i arbetet-

  516. -ska vara tydliga,
    och om de ska vara gemensamma.

  517. Det finns mycket skrivet
    om värdegrunder i arbete-

  518. -som bara tar tid och inte tjänar
    nånting till, nånting som man gör-

  519. -för att jobbet ska lysa
    som nåt intressant och viktigt.

  520. Det är självklart meningslöst.
    Värdegrunden måste ju vara nånting-

  521. -som är förankrat, som fyller en
    funktion, som man alltid bär med sig.

  522. Den måste kännas
    väsentlig och angelägen.

  523. Etik handlar om värdegrunden.
    Hur vi ser på människor.

  524. Hur vi ser
    på deras brister eller förmågor.

  525. Klarar vi av
    att se både och samtidigt?

  526. Det behöver man göra
    inom socialt arbete.

  527. Tror vi att människor är förmögna
    att få hjälp till självhjälp?

  528. Eller behöver man omhänderta,
    ta över?

  529. Och hur ser vi på att människor
    kan få förtroende att pröva på?

  530. Var går gränserna?

  531. Författaren och journalisten
    Maja Hagerman-

  532. -som ibland skriver i Dagens Nyheter-

  533. -skrev en artikel om språket
    för ett par år sen-

  534. -som vi tyckte var jättebra.

  535. Hon använde begreppet
    "Det är i språket som det händer".

  536. "Orden smyger sig på och påverkar
    ens tankar utan att man märker det."

  537. "Utan att man märker det har ens sätt
    att se på världen förändrats."

  538. Det är ju jättesant, och det gäller
    ju inte bara inom socialt arbete.

  539. Det är så det ser ut i dag.

  540. Vilka ord skulle det kunna handla om?
    Hur talar vi om människor?

  541. Säger vi "resurssvaga",
    "omöjliga", "svåra", "stökiga"-

  542. -"opålitliga", "koncentrations-
    störda", eller säger vi i stället-

  543. -"en människa i fattigdom",
    "en människa i svårigheter", etc.?

  544. Orden spelar en stor roll för var
    ansvaret för förändringen ligger.

  545. Vissa ord kan vara praktiska, men ord
    speglar mer än bara betydelsen.

  546. De speglar ett förhållningssätt, och
    de visar vilka fenomen som råder.

  547. Ord och språk kan leda till
    både avstånd och klassificering.

  548. Ord som gör människor till objekt gör
    nånting både med ordens användare-

  549. -och de som de handlar om. Vi ser
    annorlunda på objekt än subjekt.

  550. Ett objekt bestämmer andra över. Sub-
    jektet har egen vilja och integritet.

  551. Exempel på ord som gör människor
    till objekt skulle kunna vara-

  552. -och som vi då inte gillar -
    "anställningsbar", "flykting"-

  553. -"invandrare",
    "alkoholist", "narkoman", etc.

  554. I stället för att tala
    om en människa som har ett problem-

  555. -eller är i ett problem.
    Hur kan vi göra? Vad bör vi göra?

  556. Vad bör vi förändra i vårt språkbruk?

  557. Det tror vi är jätteviktigt.
    Det är inte en nummer ett-fråga-

  558. -men det är en viktig fråga, och
    en viktig bas i det etiska arbetet.

  559. Jag lyssnade på ärkebiskop Antje
    Jackelén på ett seminarium-

  560. -och hon pratade om just det här
    utifrån ett demokratiskt perspektiv.

  561. Hon säger...
    Vi har egentligen gått ifrån-

  562. -att använda begreppet medborgare
    till att i dag inte använda det.

  563. Vi talar om olika individer.
    Brukare eller klient eller...

  564. Vad vi nu säger. Hon vill att vi ska
    återupprätta begreppet medborgare-

  565. -med betoning på "med" -
    att man är medlevare i samhället.

  566. Okej, då är vi inne
    på framtidsfrågorna.

  567. Vi ska ju snart avsluta.

  568. Att sia om framtiden är inte lätt-

  569. -men vi tror ändå att det
    är nödvändigt för kommande behov-

  570. -så att vi inte blir överrumplade och
    fattar allt för förhastade beslut.

  571. I början på förra seklet
    var "den sociala frågan"-

  572. -fattigdom, industrisamhällets
    framväxt, missbruksfrågor, o.s.v.

  573. Vad kommer den sociala frågan
    att bli framöver?

  574. Vi har utifrån det vi ser i dag,
    och tänker oss och spanar framöver-

  575. -sett att den synliga fattigdomen-

  576. -befolkningsförflyttningar
    p.g.a. krig och klimatfrågor-

  577. -våld, maktlöshet, psykisk sjukdom-

  578. -och den allt mer ökande
    ojämlikheten och individualismen-

  579. -har och kommer att fortsatt
    påverka det sociala arbetet.

  580. Vad kommer klimatförändringarna ge
    det sociala arbetet för nya uppdrag?

  581. Det vi vet är att såna förändringar-

  582. -oftast drabbar de som är fattigast.

  583. De blir mest utsatta när det händer
    olyckor eller klimatförändringar.

  584. Att saker raseras runt omkring en.

  585. Men här finns säkert mycket mer att
    utforska. Hur kan vi förbereda oss-

  586. -för nya frågor och för framtiden?

  587. Det är naturligtvis svårt,
    men vi tror-

  588. -att man kan bidra
    till att öka beredskapen-

  589. -och hitta en offensiv hållning
    genom att ha en modell-

  590. -för att återkommande
    spana på omvärlden-

  591. -och möjliga förändringar i framtiden
    som kan komma att påverka-

  592. -förutsättningarna för uppdraget.
    Det kan vara ett stort uppdrag.

  593. Vi gjorde det i Botkyrka rätt
    ordentligt, och det tog mycket tid.

  594. Men vi har ju 290 kommuner-

  595. -och alla behöver inte göra
    samma sak. Mycket återkommer nog.

  596. Så man kan gå ihop och hjälpas åt.

  597. Det bästa våra politiker visste
    var den här boken-

  598. -med våra omvärldsspaningar.
    Det tyckte de var toppen.

  599. Vi tror att man behöver ha fokus
    på några områden.

  600. Eftersom samhället ständigt utvecklas
    så uppstår nya utmaningar-

  601. -och det behövs metoder
    för att systematiskt följa och pröva-

  602. -det sociala arbetet i relation till
    de ständiga samhällsförändringarna.

  603. Vi tror att teori och praktik
    inom det sociala arbetet-

  604. -behöver omprövas ständigt, eftersom
    samhället förändras successivt.

  605. Det krävs nya kunskaper,
    nya synsätt och nya metoder.

  606. Vi tror att denna omprövning
    är en avgörande del-

  607. -i helhetssynen
    i det sociala arbetet.

  608. Våra slutord blir:
    Sluta aldrig påverka för framtiden.

  609. Det är viktigt.
    Tack för att ni lyssnade!

  610. Text: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Se helheten i det sociala arbetet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Författare, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Psykisk ohälsa är den överlägset största orsaken till att barn kontaktar Bris. Tunga ämnen som självmordstankar, självskadebeteende och depressioner ökar stadigt. Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, analyserar orsakerna till de dystra siffrorna och blickar framåt. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Att försumma försummelse

Effekterna av att leva med försummelse kan vara lika svåra som vid fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Det menar Björn Tingberg, universitetslektor på kunskapscentrumet Barnafrid. När barns rättigheter inte respekteras och behoven inte uppfylls - då är barnet i någon grad försummat och försummelse ligger bakom en stor del av den psykiska ohälsan hos barn. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Multidimensionell familjeterapi

I multidimensionell familjeterapi ges stöd och utbildning även till de utomfamiljära kontakterna, till exempel skola eller arbetsplats. Adam Tengelin, föreståndare på Föräldracentrum, har lång erfarenhet av metoden som visat sig ha goda effekter i form av exempelvis minskad droganvändning, bättre familjerelationer och bättre funktion i skolan eller på arbetsplatsen. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Socionomens roll i psykisk ohälsa

Socionomen har en viktig roll att fylla när vården blir mer personcentrerad och det byggs interprofessionella team kring patienten. Vi socionomer behöver ta vår plats, säger Nika Söderlund, kurator på Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Bland annat diskuteras socionomens roll och sociala perspektiv i relation till psykisk ohälsa och återhämtning från den. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Se helheten i det sociala arbetet

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Tillitsbaserad styrning och ledning

Administration, planering, utvärdering och granskning upptar alltmer arbetstid. Finns det bättre sätt att säkerställa goda resultat? Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande i Tillitsdelegationen, ger konkreta råd och exempel på kommuner som kommit långt i arbetet. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Organisation och ledarskap i stark förändring

"Agil arbetsplats", "lean organisation" och "tillitsbaserat ledarskap" har blivit allt vanligare begrepp. Men vad betyder de egentligen? Karin Tenelius, grundare av företaget Tuff ledarskapsträning, arbetar med att förflytta det hierarkiska ledarskap vi är vana vid, till ett mjukare, mer inlyssnande, där team av medarbetare själva tar stort ansvar. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Det viktigaste varje förälder behöver göra

Barn föds med olika temperament som leder till olika typer av utmaningar. Psykologen Martin Forster tipsar om hur man som förälder kan agera i olika vardagssituationer för att barnet ska utvecklas till en trygg och stark individ. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Empatisk nyfikenhet

Hur kan man visa att man ser, förstår och genuint bryr sig om den andre, även om man inte nödvändigtvis håller med i sak? Empati är oerhört viktigt för hela samhället. Idag tenderar den som visar medkänsla och omtanke att betraktas som käslostyrd och svag. En oroväckande utveckling, säger läkaren och psykoterapeuten Poul Perris. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Arbetsglädje? Ja tack!

Vilka känslor sprider du omkring dig på jobbet? Christina Stielli, författare och prisbelönt föreläsare om arbetsglädje, beskriver med en stor portion humor hur negativism sprider sig på ett ögonblick. Hur kan vi påverka arbetsmiljön för att jobbet ska bli lättare? Stielli vill införa gnällfria zoner på alla arbetsplatser. Eller varför inte en gnällruta? Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Så skapas en hälsosam arbetsplats

Stress, oklara förväntningar och vaga mål skapar stor ohälsa i arbetslivet. Men arbetsplatsen kan även vara en källa till hälsa. Det säger Sara Ingvarsson, psykolog och organisationskonsult. En viktig punkt är att göra de faktiska arbetsuppgifterna meningsfulla. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss