Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Föreläsningar från Socionomdagarna 2018. Inspelat på Stockholmsmässan den 21-22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018 : Att försumma försummelseDela
  1. Vi tror att barn som utsätts
    för sexuella övergrepp har det värst-

  2. -och får värst konsekvenser.
    Vi kan inte bara tänka så.

  3. Hej. Vad trevligt att få en applåd
    innan ni vet vad det är.

  4. Björn Tingberg heter jag och är
    lektor på Barnafrid i Linköping.

  5. Jag är sjuksköterska
    och har jobbat med barnsjukvård.

  6. Mest med akut barnsjukvård
    i Stockholm.

  7. Sen femton år tillbaka jobbar jag
    bara med barn som far illa.

  8. Det har jag gjort i olika "settings".
    Först inom barnakutsjukvården-

  9. -med att skriva rutiner
    och identifiera misshandlade barn.

  10. Sen i barnskyddsteam
    som också jobbar på sjukhusen.

  11. Men de har mer kontakt
    med socialtjänst och polis.

  12. Jag har också jobbat i barnahus.

  13. Sen några år tillbaka jobbar jag
    på Barnafrid-

  14. -ett nationellt kunskapscentrum
    om barn som far illa.

  15. Vi har bara funnits i några år.

  16. Tanken är att vi ska vara som
    Nationellt centrum för kvinnofrid-

  17. -men om barnafridsfrågor.

  18. Därför heter vi Barnafrid,
    eftersom de heter Kvinnofrid.

  19. Vi har en hemsida,
    om man inte känner till Barnafrid.

  20. Där kan man hitta information
    om oss som grupp-

  21. -men också om ämnen som fysiskt våld
    och sexuella övergrepp.

  22. Men det som är mest nyttigt
    är vår kunskapsbank.

  23. Den hittar man lätt via länkarna.

  24. I kunskapsbanken finns vetenskapliga
    artiklar och avhandlingar.

  25. Dels såna som vi själva har gjort-

  26. -men också andra viktiga dokument
    med forskarbakgrund.

  27. Sen finns det också
    en hel del lättlästa saker.

  28. Ett av Barnafrids uppdrag
    är att sprida information.

  29. Ett sätt att göra det på
    är att samla in vetenskapligheten-

  30. -och presentera den
    populärvetenskapligt.

  31. Som en kunskapsöversikt.

  32. Jag tycker själv att det är lättare
    att läsa den typen av litteratur-

  33. -än tunga, vetenskapliga artiklar
    på engelska.

  34. Gå in där,
    så hittar ni lite olika grejer.

  35. Just översikterna är en av orsakerna
    till att jag är här i dag.

  36. Vi har som projekt nu att göra
    en kunskapsöversikt om försummelse.

  37. Vad säger forskningsläget
    om orsaker och konsekvenser?

  38. Vi är inte klara. Det dröjer
    ett halvår innan den är färdig.

  39. Men jag ska ge några axplock
    från olika vetenskapliga fält.

  40. Jag ska mest utgå från definitioner
    och diskutera kring det.

  41. På Barnafrid gör vi också foldrar
    som heter "Värt att veta om".

  42. De är i storlek A5.

  43. Små dubbelvikta A4 med kort
    information om specifika ämnen.

  44. Det finns
    om fysiskt våld, syskonövergrepp-

  45. -och om barn i förhör.
    Det finns många olika.

  46. De kan man hitta på hemsidan
    och skriva ut om man är intresserad.

  47. Sen har vi olika nätverk
    som vi jobbar med.

  48. Det finns en mängd olika.
    Vårt uppdrag på Barnafrid-

  49. -är att jobba med eller mot,
    tillsammans med professionen.

  50. Vi jobbar inte med enskilda barn,
    utan med dem som träffar barnen.

  51. Därför har vi nätverk för
    professioner. Jag är ansvarig för-

  52. -nätverket för barnskyddsteam,
    för jag har jobbat i dem.

  53. Vi ses en gång per år och diskuterar
    rutinfrågor och andra saker.

  54. Den här föreläsningen
    ska handla om försummelse.

  55. Som jag sa gör vi
    en kunskapsöversikt.

  56. Då söker man på Pubmed
    och andra sajter på vad som finns.

  57. I första vändan
    fick vi enormt mycket träffar.

  58. Vi fick runt 6 000 träffar
    när vi sökte på försummelse av barn.

  59. Ett så stort material
    går inte att bearbeta.

  60. Nu har vi försökt smalna ner det
    till bara försummelse-

  61. -och ta bort allt annat.

  62. Barnmisshandel är ett paraplybegrepp,
    precis som engelskans "maltreatment".

  63. Det går inte att söka på,
    men försummelse blir mer avsmalnat.

  64. Man brukar säga att försummelse
    är obeforskat.

  65. Vi vet inte så mycket om det,
    samtidigt som träffarna var många.

  66. Försummelse handlar om
    barns basbehov, egentligen.

  67. Barn har rätt att ha det bra.
    När de inte har det är de försummade.

  68. En av baserna om man tänker på
    barns möjligheter att ha det bra-

  69. -finns i föräldrabalken,
    det som kallas antiagalagstiftningen.

  70. Där står det att barn har rätt-

  71. -att ha goda uppväxtmöjligheter.

  72. De har rätt att ha ett bra liv.

  73. Det är bra att det står
    i just föräldrabalken.

  74. Då har föräldrar en skyldighet
    att göra det bästa för sina barn.

  75. De måste hitta bra
    uppfostringsstrategier-

  76. -så att barnen inte far illa.

  77. De måste ha strategier för tillsyn
    och allt som försummelse handlar om.

  78. Den andra stora plattformen
    när det gäller barns rättigheter-

  79. -är förstås barnkonventionen.
    Jag går inte igenom den nu.

  80. Men den är väldigt bra
    att ha som grund-

  81. -när man tänker på barn
    och på försummelse.

  82. Att inte vara försummad
    handlar om en rätt att få ha det bra.

  83. Och de flesta
    av barnkonventionens grundprinciper-

  84. -handlar ju om barns rätt.

  85. Barns rätt till liv, att göra sig
    hörda och bli synliga, till exempel.

  86. Nu ska barnkonventionen bli lag.
    Det blir intressant.

  87. Det ska vi inte diskutera nu,
    men det är spännande.

  88. Har man tänkt att det ska bli
    som en barnbalk, tror ni?

  89. Vi ska inte diskutera det.
    Det kanske skulle vara bra-

  90. -med en föräldrabalk, en brottsbalk
    och en barnbalk.

  91. Eller så ska konventionen
    in i alla andra lagar.

  92. Det ska bli jättespännande.

  93. Jag ägnade en liten stund åt
    att gå igenom alla artiklar.

  94. Nästan alla artiklar
    gick att koppla till försummelse.

  95. Det gör det ännu viktigare
    att uppmärksamma försummelse.

  96. Jag vet att vi försummar försummelse
    och inte agerar på den.

  97. Men det finns bra fundament-

  98. -med ett gott barnperspektiv
    kring barns rätt.

  99. Man kan ta hjälp av föräldrabalken
    och barnkonventionen som en grund-

  100. -för att jobba vidare kring det här.

  101. Begreppsmässigt var jag inne på det.

  102. I litteraturen är "barnmisshandel"
    det stora paraplybegreppet.

  103. Och det innehåller många olika saker.
    Det jag ska prata om är försummelse.

  104. Inte fysiskt våld, sexuella övergrepp
    eller emotionell misshandel-

  105. -som mer handlar om kränkningar
    eller att man hånas för den man är.

  106. Jag kommer att säga "föräldrar"
    för det mesta-

  107. -om den som utsätter barnet
    för försummelse.

  108. Föräldrar gör ofta det, eftersom barn
    lever med sina föräldrar.

  109. Det finns ju en skillnad
    mellan vårdnadshavare och föräldrar.

  110. När jag säger föräldrar menar jag-

  111. -den person som barnet vistas hos
    eller den som ska ta hand om barnet.

  112. Det kan vara ett familjehem
    där barnet är placerat.

  113. Men som grund säger jag förälder.

  114. Och "barn" är i det här fallet
    alla som är under arton år.

  115. Forskningen har gjort olika.
    Det syns i mina exempel-

  116. -där det ser lite olika ut
    vad gäller åldrarna.

  117. Som sagt, försummelse
    är den vanligaste formen-

  118. -inom gruppen barn som far illa.

  119. De är flest, men också väldigt
    osynliga på många sätt.

  120. De är svåra att få syn på.

  121. Som jag sa så är det obeforskat
    när det gäller försummelse specifikt.

  122. De flesta har forskat på
    "child abuse and neglect".

  123. Då kommer försummelse med på
    ett hörn som nästan inte syns.

  124. Det är kanske den dödligaste formen.

  125. Jag tänker att försummelse
    kan vara extremt farligt.

  126. Vid svält, till exempel.

  127. I andra ändan är det inte så farligt.
    Men det finns allt däremellan.

  128. Från forskningen vet vi att det är
    förknippat med sjuklighet och död.

  129. En av rapporterna
    som jag ska berätta om nu-

  130. -handlar om döda och försummade barn.

  131. Enligt den är det ovanligt
    med dödsfall inom försummelse.

  132. Men den handlar bara om
    vilka barn som har dött-

  133. -och inte den större populationen.
    Jag återkommer till den längre fram.

  134. Det kan vara
    en aktiv eller passiv händelse-

  135. -som det handlar om.

  136. Och det kan se väldigt olika ut.
    Som sagt, nivåerna är olika.

  137. Det blir annorlunda när barn inte
    får mat än när de inte får kärlek.

  138. Men båda barnen är försummade
    och lever under en risk-

  139. -att handlandet ska få konsekvenser.
    Eller icke-handlandet.

  140. Och en del barn klarar sig bättre
    i livet utan kärlek-

  141. -än andra barn. Man pratar om
    maskrosbarn och orkidébarn.

  142. Vi har olika motståndskraft
    mot en dålig uppväxt.

  143. Det behöver man forska vidare om.

  144. Det är viktigt att tänka
    att det ser väldigt olika ut-

  145. -men att det ändå är viktigt
    att hela tiden ringa in försummelse.

  146. Flera rapporter menar att det
    är farligt att tänka dikotomt-

  147. -kring de här frågorna.

  148. Ibland behöver vi tänka att ett barn
    antingen är försummat eller inte.

  149. Det blir lättare att agera då.

  150. Vad ska vi göra med ett barn
    som är lite försummat?

  151. Plötsligt hamnar vi i ett läge där
    det vi gör påverkas av vad vi tycker.

  152. Och då är det lätt att tänka:
    "Det är inte så försummat."

  153. "Jag anmäler inte."

  154. Eller så tänker socialtjänsten
    att det inte är så farligt.

  155. Men skalan glider, och barn
    är oftast inte antingen eller.

  156. Man ska nog tänka på det
    som ett ständigt kontinuum.

  157. Det här tror jag gör
    att vi missar en hel del.

  158. Vi har ett behov av
    att tänka dikotomt i det här läget.

  159. Men det tror jag är dumt.

  160. Jag försöker flytta på en grej,
    men jag har redan sagt allt.

  161. En definition har följt mig när jag
    har jobbat med barn som far illa.

  162. Det är den här från Dubowitz.
    Den är gammal nu, från 1993.

  163. Men jag gillar den, kanske för att
    jag kommer från sjukvården.

  164. Den är lätt att tänka på
    i de situationerna. Den säger-

  165. -att barn försummas när basbehoven
    inte tillfredsställs, oavsett orsak.

  166. Det är två saker som jag gillar
    med den här definitionen.

  167. Det ena är att det är just basbehov.

  168. Det är inga konstigheter
    som barnen utsätts för.

  169. Basbehoven är de vanliga,
    grundläggande behoven.

  170. Alla barn har rätt
    att få de här sakerna.

  171. De har rätt att få kärlek
    och att synas.

  172. Rätt att få göra sin röst hörd,
    rätt att få respekt.

  173. Men de har också rätt att få bra mat,
    rätt kläder för väder-

  174. -och rätt att få hjälp med sina läxor
    och sin utbildning. Stimulans.

  175. De har rätt att få hjälp med tänderna
    och med medicin om de är sjuka.

  176. Barn har rätt att få
    alla dessa basbehov tillgodosedda.

  177. Om de inte blir det över tid...

  178. Det handlar inte om att man
    som förälder glömde mössan en gång-

  179. -när det var kallt ute.

  180. Sånt händer.
    Det här handlar inte om det.

  181. Det här handlar om nåt
    som pågår över tid.

  182. Men huruvida orsaken spelar roll
    tycker inte jag att man ska tänka på.

  183. I alla fall inte
    om man ska agera på en försummelse.

  184. Här behövs perspektiv.
    Det spelar ingen roll-

  185. -vad föräldrarnas brister beror på
    för att vi ska reagera.

  186. Barnet är försummat, oavsett om
    föräldrarna inte har pengar-

  187. -för att tillgodose behoven,
    eller om de inte har förståndet.

  188. Det spelar ingen roll
    varför barnet är försummat.

  189. Det är försummat, och det ska vi se.
    Sen spelar ju orsaken roll-

  190. -för vilka insatser
    som samhället gör.

  191. Men i grunden handlar det om att
    barnet riskerar att få konsekvenser.

  192. Och då spelar det ingen roll-

  193. -vad det beror på.
    Orsaken spelar ingen roll.

  194. Jag tror att vi inom sjukvården
    lätt tänker-

  195. -att föräldrar på nåt sätt...

  196. Vi skyddar när vi tänker på orsaker,
    och täcker upp.

  197. Medicinsk försummelse, till exempel,
    när barnen inte får astmamedicin.

  198. Det behöver inte alltid vara
    livsfarligt med obehandlad astma.

  199. Men det kan bli jobbigt, och man kan
    inte vara med på idrotten i skolan.

  200. Här håller sjukvården på i evigheter
    med pedagogiska grejer-

  201. -men föräldrarna fattar ändå inte.
    Då fortsätter vi bara.

  202. Vi gör fler återbesök,
    hjälper till att inhalera-

  203. -men vi gör inget åt hemförhållandet.

  204. Där måste vi hitta en väg för att
    kontakta socialtjänsten och säga:

  205. "Familjen förstår inte hur viktig
    behandlingen är. Vad gör vi nu?"

  206. Och så kan man samarbeta.
    Men vi täcker upp mycket.

  207. Och det gör man nog
    på andra håll också.

  208. Att det handlar om basbehov
    är viktigt.

  209. Jag går igenom några artiklar nu...

  210. ...och pratar om dem.
    Flera är review-artiklar.

  211. Det betyder att nån har läst en bunt
    artiklar och sammanfattat det.

  212. Den här artikeln handlar om risker.
    Man har gjort en metaanalys.

  213. Man har läst 36 artiklar
    i den här studien.

  214. De har handlat specifikt
    om riskfaktorer för försummelse.

  215. De flesta är från USA, som nästan
    all forskning om försummelse.

  216. I samlingen finns också
    en från Sydkorea och en från Vietnam.

  217. Det som händer när man samlar på sig
    artiklar som nån annan har gjort-

  218. -är att gruppen barn
    blir väldigt stor.

  219. Totalt sett i review-artikeln
    har man beforskat 700 000 barn.

  220. De flesta har inte utsatts
    för försummelse-

  221. -men en stor grupp barn har det.

  222. Sen har man tittat på
    olika orsaker och riskfaktorer-

  223. -för att barnen försummas.

  224. De har också skrivit en definition.
    De tänker så här.

  225. Försummelse är ett resultat av
    multipla orsaker, inte bara en orsak.

  226. Man tänker
    att det inte bara beror på en sak.

  227. Det finns ett pärlband
    av effekter och orsaker-

  228. -som gör att barnet inte har det bra.

  229. Det handlar om en icke-adekvat
    kvalitet på tillsynen, till exempel.

  230. Tillsyn är nåt som alla tar upp,
    att barn inte har en god tillsyn.

  231. Dålig tillgång till mat och vård.
    Dålig skolnärvaro.

  232. Allt det här beror på brist
    från föräldrarna.

  233. Barnen skulle ha behövt de här
    sakerna för en god utveckling.

  234. I den här review-artikeln
    tar man upp psykisk ohälsa-

  235. -som den största orsaken
    till att barn far illa.

  236. Föräldrarnas psykiska ohälsa
    spelar roll.

  237. Det ser jag i nästan alla artiklar.

  238. Men det finns också andra
    typiska riskfaktorer.

  239. Om föräldrarna har försummats
    eller utsatts för våld som barn-

  240. -påverkar det risken
    för att de försummar sina egna barn.

  241. Och andra klassiska riskgrupper.
    Att vara ensam förälder ökar risken.

  242. Fattigdom ökar risken för
    försummelse, och att ha många barn.

  243. Barnrika familjer är en risk
    för att alla barn inte blir sedda.

  244. Andra problematiska konstellationer
    och beteenden spelar också roll.

  245. Enligt den här studien
    av Mulder och gänget är försummelse-

  246. -ett komplicerat samspel mellan
    riskfaktorer och barnets miljö.

  247. I den här studien
    tittade man på 24 stora domäner-

  248. -och kokade ner dem till 15 områden
    som man tänkte var signifikanta.

  249. Man kunde säkerställa dem som risker.
    Psykisk ohälsa var en av de största.

  250. De har också en diskussion
    om olika system av försummelse.

  251. Vi i olika professioner kan
    fundera på var försummelsen finns.

  252. Mulder och gänget
    diskuterar dels ett mikrosystem-

  253. -där man pratar om typ av familj
    och typ av barn.

  254. Vad finns det för försummelse där?

  255. Men de tittar också på exosystemet,
    alltså på miljön där de lever.

  256. De tänker också att det är viktigt
    med samhället, makrosystemet.

  257. Då handlar det om
    den yttre hemmiljön-

  258. -men också om attityder
    till barns välmående i samhället.

  259. Det spelar också roll.
    Den här teorin har funnits förut.

  260. De nämner själva Belsky från 80-talet
    som tog upp olika familjestrukturer-

  261. -och en Wolfe på 2000-talet.

  262. Där finns det mer att läsa.
    Teorierna var inte alls dumma.

  263. De hittade alltså olika riskfaktorer.
    Jag har tagit upp psykisk ohälsa.

  264. Den var starkast.

  265. Familjen, enligt den här artikeln-

  266. -är det som har mest "impact"
    på försummelse över huvud taget.

  267. Man kunde inte hitta mycket
    på försummelse i den yttre miljön.

  268. Framför allt inte på små barn.

  269. I artikeln resonerar man kring-

  270. -att små barn lever i sin lilla
    familjebild, i det lilla hemmet.

  271. Inte i den yttre miljön. Därför blir
    de inte försummade av den orsaken.

  272. Ju äldre barnen blir, desto större
    "impact" får den yttre närmiljön.

  273. Sen lyfter de fram att mammor
    är en riskfaktor för försummelse.

  274. Relationen med mammor är en större
    riskfaktor än relationen med pappor.

  275. Det kommer de fram till
    utifrån de 36 rapporterna.

  276. De säger, vilket låter troligt-

  277. -att gruppen barn
    bestod av många små barn.

  278. De var hemma med sina mammor.
    Och det var amerikansk forskning.

  279. Där är få pappor hemma
    och tar hand om sina barn.

  280. Så det var kanske inte så konstigt.

  281. Men psykisk ohälsa, kriminalitet
    och låg utbildning lyftes mest-

  282. -som riskfaktorer för försummelse
    i den studien.

  283. En annan studie tar oss till
    Dubowitz igen, han med definitionen.

  284. Jag gillar honom över huvud taget,
    för jag tycker att han är smart-

  285. -vad gäller försummelse.
    Han har tänkt mycket.

  286. Här funderar han kring
    hur man ska betrakta försummelse.

  287. Jag hör mig själv säga hela tiden-

  288. -att försummelse handlar om
    nåt som är en brist.

  289. När barn far illa på andra sätt,
    som med fysiskt våld eller övergrepp-

  290. -så tillför man nåt.
    Man tillför stryk eller övergrepp.

  291. Här är det inte nåt som tillförs,
    utan nåt som saknas.

  292. Men Dubowitz tänker
    att man ska förskjuta det lite-

  293. -och inte bara tänka på
    vad föräldrar inte gör-

  294. -utan i stället fokusera på
    barnens upplevelse av försummelse.

  295. Det rimmar
    med den första definitionen.

  296. Det är där vi ska vara kvar.

  297. Kanske är det gynnsamt för barnen
    om vi behåller det perspektivet.

  298. Då jobbar vi med barnens upplevelse,
    inte det som föräldrarna inte ger.

  299. Förstår ni att det blir en skillnad?
    Den blir avgörande och viktig-

  300. -när man ska tänka på det här
    över huvud taget.

  301. I den här artikeln har man mätt
    tre huvudkategorier av försummelse.

  302. Fysisk försummelse, psykisk
    försummelse och försummelse i miljön.

  303. Man har hittat barn på olika ställen
    för att få kontrollgrupper.

  304. En rätt stor grupp barn kom från-

  305. -en verksamhet där man jobbade
    med mammor med "failure to thrive".

  306. Ni vet, när mammor och barn
    inte får en anknytning som fungerar.

  307. Det leder ofta till
    att barnen blir dåligt födda.

  308. De går ner i vikt, och går
    framför allt inte upp i vikt.

  309. Där hittar man en grupp barn.
    Den andra gruppen för studien-

  310. -är en verksamhet med barn
    som har särskilt hög risk att få hiv.

  311. Det handlade mest om att drogmissbruk
    hos mammor orsakade en risk.

  312. Resterande 40 % av barnen
    kom från en helt vanlig mottagning.

  313. En barnläkarmottagning.

  314. Studien är longitudinell,
    så man har följt barnen över tid.

  315. Man observerade försummelse
    när de var riktigt små på olika sätt.

  316. Sen gjorde man kontroller
    när de var fem och sex år gamla.

  317. Longitudinella studier är spännande.

  318. Det är inte så vanligt
    att man följer barn så.

  319. Jag såg i går på Kunskapskanalen
    eller nåt sånt-

  320. -att det finns barn...
    De är ju vuxna nu.

  321. Alla barn som föddes under ett år
    i Nya Zeeland har man följt.

  322. De är typ 40 nu. Är inte det
    ett projekt som man vill göra mer?

  323. Där har man kollat hur de mår
    och vad de har gjort.

  324. Hur spännande som helst.
    Det där vill man ju hålla på med.

  325. Nåväl.
    I den här studien mätte man saker.

  326. Utbildade forskningsassistenter
    gjorde hembesök hos familjerna.

  327. Sen mätte man saker,
    bland annat med HOME.

  328. Det är en mätmetod
    för att kolla hemmiljön-

  329. -med en mängd olika kategorier.

  330. Det handlade om allt ifrån
    hur det var i hemmet-

  331. -med leksaker och möblering,
    om det var en stimulerande miljö.

  332. Men också om föräldrarnas skydd-

  333. -och möjlighet att sätta gränser.

  334. Det kollar man på med HOME.
    Jag är dålig på instrument-

  335. -och vet inte hur många såna
    som finns i Sverige.

  336. Det vet ni bättre än jag.
    Det vill jag diskutera mer nån gång.

  337. Vilka instrument som används.
    BBIC känner jag ju till.

  338. Men hur mycket av det
    finns det i de här?

  339. CWBS, "Child Well-being Scale",
    var också en kartläggning-

  340. -av forskarassistenterna.
    Där tittar man också på olika saker.

  341. Fjorton kategorier
    med allt från kläder till disciplin.

  342. Instrumentet PNS
    handlar om miljön där man lever.

  343. Här ingick mammorna i studien.

  344. De tittade på sin egen miljö
    och skattade hur de upplevde den.

  345. Och det är förstås avgörande att man
    får tänka kring sin egen miljö.

  346. Det tycker jag var klokt gjort.

  347. Sen mätte man hur barnen hade det-

  348. -utifrån olika beteenden
    när de gick i skolan.

  349. Lärare fick rapportera in.

  350. Man tittade också på
    mammors depressioner, till exempel-

  351. -för att hitta samband
    mellan en mängd spännande saker.

  352. Det man kunde se var att...

  353. Det var ju fysiskt, psykiskt
    och miljö som man tittade på.

  354. Fysisk och psykisk försummelse
    hör ihop väldigt mycket.

  355. Men det fanns inga tydliga samband
    här heller mellan-

  356. -försummelse i den yttre miljön
    och fysisk och psykisk försummelse.

  357. Här resonerar man också att små barn
    inte påverkas av den yttre miljön.

  358. Men det ändras när barnen växer.

  359. Ju mer de vistas i den miljön,
    desto farligare blir det ju.

  360. Man kollade hur barnen hade det
    i skolan-

  361. -och tittade mycket
    på kompisrelationer.

  362. Både fysisk och psykisk försummelse
    påverkade dem negativt.

  363. De som led av fysisk försummelse
    hade det svårt med kamrater.

  364. Det är viktigt att tänka på
    när vi ska sträva efter-

  365. -att hitta försummade barn.
    Vi kan plocka olika saker.

  366. När vi möter ett barn i skolmiljön
    som inte har bra kompisrelationer-

  367. -så är försummelse nåt som vi måste
    tänka på, mer än vad vi gör.

  368. Den här studien var inte dum,
    men jag gillade ju redan Dubowitz.

  369. Man har tittat på 285 artiklar
    i den här review-artikeln.

  370. Den handlar om försummelse
    och en mängd olika saker.

  371. Olika sorters våld och "neglect".

  372. Men det finns avsnitt
    som bara handlar om försummelse.

  373. Därför har jag tagit med den.

  374. De har tittat på sambanden mellan
    försummelse och sexuella övergrepp-

  375. -på olika sätt och nivåer.

  376. Det som Norman och gänget
    främst lyfter-

  377. -är att man ska ta försummelse
    på allvar även om den verkar ringa.

  378. Försummelse kan ge konsekvenser
    på lång sikt-

  379. -även om vi här och nu inte tycker
    att den är så farlig.

  380. Definitionen som de tar fram
    inkluderar både enstaka händelser-

  381. -och mönster av brister
    i föräldraskapet över tid.

  382. Tidsaspekten är ju jätteviktig.

  383. Med hjälp av detta kan man skydda
    barnet inom områden som-

  384. -hälsa, utbildning, mat, skydd
    och säkerhet.

  385. Flera gånger i artikeln tar de upp
    att föräldrar som försummar barn-

  386. -inte behöver vara fattiga.

  387. Jag tror att det handlar om
    att man ofta tänker på riskgrupper.

  388. Och fattigdom är ju en risk-

  389. -för att barn ska försummas
    på flera olika punkter.

  390. Men det gör att vi tänker att barn
    inte försummas i rikare familjer.

  391. Att tänka i riskgrupper
    kan alltså vara farligt.

  392. Men deras viktigaste slutsats
    är att försummelse är vanligt.

  393. Man måste förstå
    att vi ska agera på den.

  394. De tycker att det är upprörande-

  395. -att vi inte agerar mer än vi gör.
    De slår oss lite på fingrarna.

  396. Effekter på lång sikt
    som de ser tydligt är depression.

  397. Olika depressiva sjukdomar,
    ångestsjukdomar och ätstörningar.

  398. Särskilt anorexia,
    men andra sorters ätstörningar också.

  399. Beteendeproblem, ökat drogmissbruk,
    självmordsförsök.

  400. Om man är försummad
    utsätter man sig också för-

  401. -sexuellt överförbara sjukdomar mer
    än personer som inte har försummats.

  402. Det inkluderar också hiv.

  403. När dessa barn börjar ha ett sexliv
    får de mer klamydia och gonorré-

  404. -än barn som inte har försummats.

  405. Och det får vi också tänka på
    när vi hittar de barnen.

  406. Jag jobbade länge på
    en ungdomsmottagning, med killar.

  407. Ett gäng killar kom dit ofta
    med jättemånga klamydior.

  408. Vi pratade jättemycket med dem
    om hur de hade det nu.

  409. Och de kom ofta. Men vi pratade
    inte riktigt om hur de hade det då.

  410. Vi borde kanske ha gjort det,
    och guidat dem dit de fick prata.

  411. Ungdomsmottagningen skulle
    kanske inte göra det just då.

  412. Norman och gänget
    pratar också väldigt tydligt om dos.

  413. Man kan koppla mycket försummelse
    till större effekter-

  414. -och lite försummelse
    till mindre effekter.

  415. De såg i artiklarna
    när de sammanfattade dem-

  416. -att om man är lite försummad
    på ett område-

  417. -får man färre depressioner.

  418. Att vara mer försummad
    gav fler depressioner som vuxen.

  419. Flera av artiklarna
    tar upp en sorts dosresonemang.

  420. Det spelar roll. Men grejen är
    att man inte får tänka-

  421. -att nåt litet inte betyder nåt.

  422. Mycket är ju alltid mer,
    men det lilla är också farligt.

  423. Men det finns nån form av dostankar
    i alla fall.

  424. Man kan också beskriva det så här.

  425. Forskningsmässigt
    kunde man statistiskt säkerställa-

  426. -starka, måttliga
    eller begränsade samband-

  427. -mellan försummelse
    och olika konsekvenser på lång sikt.

  428. Sexuellt överförbara sjukdomar
    hamnar på starkt samband.

  429. Tyngre droger eller cannabis
    fanns det starka samband för.

  430. Men det fanns inte
    lika starka samband för alkohol-

  431. -i den här sammanställningen
    av alla artiklar.

  432. Prevention lyfter de också upp
    som jätteviktigt.

  433. Och behandling. Att förhindra
    försummelse är jätteviktigt.

  434. Men man måste också ta hand om den.

  435. Det gäller att förändra situationen
    hos familjerna-

  436. -och fixa problemet ordentligt.

  437. Men det gäller också
    behandling av konsekvenserna.

  438. I slutet lyfter hon fram
    att vi måste tänka på-

  439. -att effekterna
    är allt från lite grann till död.

  440. Även om det var lite från början
    kan det leda till nåt värre sen.

  441. Hon lyfter ACE.
    Har ni hört talas om det?

  442. "Adversed Childhood Experience".
    Det är ett forskningsfält.

  443. Där tittar man på barns
    ogynnsamma uppväxtmöjligheter-

  444. -och effekter på lång sikt.

  445. I de studierna kan man se mycket
    effekter på att inte ha det bra-

  446. -inom det psykiatriska såväl som
    det somatiska och fysiska fältet.

  447. Ju mer illa man har farit, desto fler
    medicinska åkommor får man-

  448. -som cancer och andra saker.

  449. Högt blodtryck, hjärtsjukdomar,
    diabetes, fetma och astma.

  450. Nästan allt går att relatera till
    hur man har haft det som barn.

  451. ACE är jätteviktigt och gör
    att vi tänker på att agera i tid.

  452. Grejen är också att...

  453. Jag ska strax visa en bild
    på vad man tittar på.

  454. Vi ska ju identifiera dem i tid.

  455. Om vi vet att man får mer magcancer
    om man har det dåligt som barn-

  456. -så borde vi hitta de där barnen nu
    för att inte göra det sen.

  457. Det går ju ändå att förändra
    under tiden.

  458. Jag återkommer till ACE
    om en liten stund.

  459. Den här artikeln är inte
    en review-artikel över huvud taget.

  460. Det är en helt vanlig artikel.
    Där är definitionen så här.

  461. Försummelse är en handling
    eller en underlåtenhet att handla-

  462. -som orsakar död eller skada.

  463. Eller så är det en handling-

  464. -som innebär en risk
    för död eller allvarlig skada.

  465. De lyfter att det även kan vara
    en underlåtenhet att handla.

  466. Man kan tänka att föräldrarna
    skulle ha kunnat veta bättre.

  467. Det finns en mängd olika kategorier
    kring det också.

  468. Men mycket handlar om
    barnens basbehov.

  469. Det som de lyfter handlar också
    mycket om tillsyn.

  470. Att man inte ser barnen
    och den risk som de kan utstå.

  471. Den vanligaste formen var
    bristande tillsyn i den här studien.

  472. Det var jättevanligt med andra typer
    av våld mot barnen också.

  473. Det man gjorde var att titta på
    ett mätinstrument-

  474. -för att identifiera försummelse.

  475. De kom fram till att om man använder
    ett mätinstrument-

  476. -så kommer man att hitta fler.
    Det står nog på nästa bild.

  477. Ja. Med mätinstrumentet hittade man
    71 % av försummelsen i gruppen-

  478. -jämfört med 41 %
    utan mätinstrumentet.

  479. Jag är inte alltid för instrument
    av olika saker.

  480. Men ju mer jag läser, desto mer
    tror jag att vi behöver instrument-

  481. -för att hitta de försummade barnen.

  482. Vi låter oss förblindas av annat.
    Föräldrarna, till exempel.

  483. Vi kanske letar för mycket efter
    de förmågor som föräldrarna har.

  484. Det gör att vi inte tittar
    så noga på vilka förmågor de saknar.

  485. Det finns en risk där som är tokig.

  486. Men man ser också-

  487. -att barn som försummas i hög
    utsträckning också utsätts för-

  488. -andra typer av kategorier, som
    fysiskt våld och sexuella övergrepp.

  489. I den här gruppen
    av barn eller ungdomar-

  490. -var 21 % utsatta
    för sexuella övergrepp.

  491. Försummelse ska betraktas-

  492. -som en del av den totala
    erfarenheten av barnmisshandel.

  493. Det är en annan försummelse
    från ett annat...

  494. Det här sista är också intressant.

  495. Om ett barn nekas behandling på BUP
    ska barnet betraktas som försummat.

  496. Det är ett problem
    som vi stöter på rätt mycket.

  497. I alla fall inom barnahusvärlden.

  498. Man har ett barn som man misstänker
    inte lever så bra hemma.

  499. Oftast handlar det om våld mot barnen
    när de är på barnahuset.

  500. Eller våld i nära relation. Ofta slår
    pappa mamma. Ett barn mår dåligt.

  501. Men den ena föräldern vill inte
    att barnet ska gå på BUP.

  502. Nu finns det lagstiftning som gör
    att det räcker med en förälder.

  503. Men det kanske inte är så bra
    om den ena föräldern inte vill.

  504. Det blir skillnad om man tänker
    på det barnet som försummat.

  505. Det är nåt som barnet har rätt till.

  506. Det är inte bara en behandling,
    utan ett grundläggande behov.

  507. Kanske känner vi
    att vi får mer på fötterna-

  508. -när vi ska argumentera
    för en bra kontakt på BUP-

  509. -även om inte föräldrarna vill det.
    Vi kan föra barnets talan.

  510. Barnet kan inte göra det själv.

  511. Det tycker jag att Mennen och de här
    tar upp bra.

  512. Jag tycker
    att det är ett aktuellt ämne.

  513. Hör ni, den sista som jag tänkte
    gå igenom handlar om döda barn.

  514. Jag började jobba med den,
    för jag tänkte att den var smaskig.

  515. Det är det yttersta på nåt sätt,
    men den fick komma sist i stället.

  516. Det är ovanligt att barn dör-

  517. -men det är den vanligaste gruppen
    som far illa.

  518. Här har man tittat på döda barn-

  519. -som man har betraktat
    som försummade på olika sätt.

  520. Det var 16 stycken.

  521. Det är i South Carolina
    under en 25-årsperiod.

  522. Barnen är under 18 år,
    även om ingen var så gammal.

  523. De tar upp en sak
    som jag också tycker är svårt-

  524. -och som jag känner igen
    från barnakuten.

  525. Det är gråzonen.
    När vet man att barnet försummas?

  526. När tycker vi att det bara är
    en olyckshändelse, ett olyckstillbud?

  527. När ska vi tycka
    att det var bristande tillsyn?

  528. Det finns en mängd barn i studien
    som man tar bort-

  529. -och exkluderar från att vara döda
    på grund av försummelse.

  530. Det var svårt att veta
    om barnet passade i den kategorin-

  531. -eller om det var en olyckshändelse.
    Det handlar mycket om drunkning.

  532. Man tycker att drunkningen
    var ett olycksfall.

  533. Och det kan det ju vara, förstås.

  534. I min värld är det nästan alltid
    bristande tillsyn när barn drunknar.

  535. Det kanske inte är ett brott,
    men det är ofta bristande tillsyn.

  536. De ska inte vara ensamma vid vatten.

  537. Sätta i halsen och kvävas
    i föräldrarnas säng räknades inte.

  538. Det var en olyckshändelse.
    Hängning och även olyckshändelser.

  539. Eller, trafikolyckor, menar jag.

  540. Trafikolyckor som man tog bort
    var olyckor-

  541. -där barnen var fastspända,
    till exempel.

  542. Olyckor som räknades
    var när barnet saknade-

  543. -bilbarnstol eller skydd i bilen.

  544. Man såg också att barn som dör
    av försummelse vanligtvis är små.

  545. De flesta barnen var under ett år,
    faktiskt.

  546. Man såg också
    att det var flest pojkar.

  547. Det gick 2,2 pojkar på varje flicka
    som dog.

  548. Pojkar verkar fara mer illa
    och dö av försummelse.

  549. I den här forskningen i alla fall.

  550. Många barn hade varit försummade
    över väldigt lång tid.

  551. I artikeln diskuterar man att man
    kanske borde ha sett barnen på vägen-

  552. -och kunnat förhindra att barnen dog.

  553. De säger också att barn
    som dör på grund av försummelse-

  554. -rent begreppsmässigt
    ska betraktas som mördade.

  555. Det är ju starka ord, och juridiskt
    funkar det kanske inte så.

  556. Men att tänka så kan vara bra
    för att behålla-

  557. -barnperspektivet och allvaret
    i att vara försummad.

  558. Det är farligt att vara försummad,
    och dör man av det...

  559. Jag vet inte om det är nåns fel,
    för då skuldbelägger man.

  560. Men barnen har ju inte fått
    vad de har rätt till.

  561. Och därför är det viktigt
    att vi ska se de försummade barnen.

  562. De har läst rapporter från polisen
    och socialtjänsten i studien.

  563. De ser att föräldrar förminskar
    tidsspannet på försummelsen.

  564. Barnen hade inte fått mat
    bara vid nåt tillfälle.

  565. Och det var inte så farligt
    med den där svälten.

  566. Men om man tittar på viktkurvor
    och vad barnen vägde när de dog-

  567. -så handlade det inte om
    att de skippade lunchen två gånger.

  568. Det var mer systematiskt.

  569. Men föräldrar förminskar
    allvaret och tiden.

  570. Tidsomfattningen.

  571. Och föräldrar har ibland en annan syn
    på vad god tillsyn är.

  572. Ett av barnen hade dött på ett sätt
    som man läser om varje sommar.

  573. Det hade lämnats i en bil vid
    ett shoppingcenter och kokat ihjäl.

  574. Ett barn hade också frusit ihjäl.

  575. Det hade lämnats ute i en barnvagn.

  576. Sammantagningsvis
    vet vi från all forskning-

  577. -att försummelse är farligt.

  578. Det är inte värre med fysiskt våld
    eller sexuella övergrepp.

  579. Vi måste tänka att försummade barn
    far i samma riskzoner som de andra.

  580. Vi tänker att de som utsätts
    för sexuella övergrepp har det värst-

  581. -och får värst konsekvenser.
    Vi kan inte bara tänka så.

  582. Deras konsekvenser
    kan vara förödande.

  583. Men det kan det försummade barnets
    också vara.

  584. Vi måste steppa upp
    och ta in de försummade barnen-

  585. -när vi ska agera och göra insatser
    för att hjälpa de här barnen.

  586. Familjerna behöver hjälp.
    Det är där som barnen försummas.

  587. Psykisk sjukdom
    är en av de största orsakerna.

  588. Men också låg utbildning
    och olika sorters missbruk.

  589. Föräldrars egen erfarenhet
    av försummelse är en stor riskfaktor.

  590. Och det kanske vi ska ta reda på
    när vi gör olika utredningar.

  591. Våld i nära relation
    är alltid en risk.

  592. Där måste vi också fråga
    hur det förhåller sig i hemmet.

  593. Det finns olika uppdelningar.
    Tillsyn, fysisk och medicinsk-

  594. -var det som lyftes allra mest.

  595. Men också att det är en brist.

  596. En brist på nåt
    som barnet skulle ha behövt.

  597. Vi ska alldeles strax stanna,
    men först ska jag visa-

  598. -en liten skärmdump från Facebook
    häromveckan.

  599. En kompis till mig lyssnade på-

  600. -två åttaåringar på en simhall.
    Det handlade om valet.

  601. När jag skulle hit i dag
    tänkte jag att socialtjänsten-

  602. -alltid blir utskälld,
    fast ni gör ett viktigt och bra jobb.

  603. Då tänkte jag
    att det här var hoppingivande.

  604. "Vad röstade du på?"
    "Socialen. De hjälper folk."

  605. "När mamma och pappa grälade
    hjälpte socialen dem."

  606. Nu säger jag tack.

  607. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att försumma försummelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Effekterna av att leva med försummelse kan vara lika svåra som vid fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Det menar Björn Tingberg, universitetslektor på kunskapscentrumet Barnafrid. När barns rättigheter inte respekteras och behoven inte uppfylls - då är barnet i någon grad försummat och försummelse ligger bakom en stor del av den psykiska ohälsan hos barn. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Barn som far illa, Barn- och ungdomsvård, Depression hos barn, Föräldrar och barn, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Psykisk ohälsa är den överlägset största orsaken till att barn kontaktar Bris. Tunga ämnen som självmordstankar, självskadebeteende och depressioner ökar stadigt. Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, analyserar orsakerna till de dystra siffrorna och blickar framåt. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Att försumma försummelse

Effekterna av att leva med försummelse kan vara lika svåra som vid fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Det menar Björn Tingberg, universitetslektor på kunskapscentrumet Barnafrid. När barns rättigheter inte respekteras och behoven inte uppfylls - då är barnet i någon grad försummat och försummelse ligger bakom en stor del av den psykiska ohälsan hos barn. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Multidimensionell familjeterapi

I multidimensionell familjeterapi ges stöd och utbildning även till de utomfamiljära kontakterna, till exempel skola eller arbetsplats. Adam Tengelin, föreståndare på Föräldracentrum, har lång erfarenhet av metoden som visat sig ha goda effekter i form av exempelvis minskad droganvändning, bättre familjerelationer och bättre funktion i skolan eller på arbetsplatsen. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Socionomens roll i psykisk ohälsa

Socionomen har en viktig roll att fylla när vården blir mer personcentrerad och det byggs interprofessionella team kring patienten. Vi socionomer behöver ta vår plats, säger Nika Söderlund, kurator på Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Bland annat diskuteras socionomens roll och sociala perspektiv i relation till psykisk ohälsa och återhämtning från den. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Se helheten i det sociala arbetet

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Tillitsbaserad styrning och ledning

Administration, planering, utvärdering och granskning upptar alltmer arbetstid. Finns det bättre sätt att säkerställa goda resultat? Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande i Tillitsdelegationen, ger konkreta råd och exempel på kommuner som kommit långt i arbetet. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Organisation och ledarskap i stark förändring

"Agil arbetsplats", "lean organisation" och "tillitsbaserat ledarskap" har blivit allt vanligare begrepp. Men vad betyder de egentligen? Karin Tenelius, grundare av företaget Tuff ledarskapsträning, arbetar med att förflytta det hierarkiska ledarskap vi är vana vid, till ett mjukare, mer inlyssnande, där team av medarbetare själva tar stort ansvar. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Det viktigaste varje förälder behöver göra

Barn föds med olika temperament som leder till olika typer av utmaningar. Psykologen Martin Forster tipsar om hur man som förälder kan agera i olika vardagssituationer för att barnet ska utvecklas till en trygg och stark individ. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Empatisk nyfikenhet

Hur kan man visa att man ser, förstår och genuint bryr sig om den andre, även om man inte nödvändigtvis håller med i sak? Empati är oerhört viktigt för hela samhället. Idag tenderar den som visar medkänsla och omtanke att betraktas som käslostyrd och svag. En oroväckande utveckling, säger läkaren och psykoterapeuten Poul Perris. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Arbetsglädje? Ja tack!

Vilka känslor sprider du omkring dig på jobbet? Christina Stielli, författare och prisbelönt föreläsare om arbetsglädje, beskriver med en stor portion humor hur negativism sprider sig på ett ögonblick. Hur kan vi påverka arbetsmiljön för att jobbet ska bli lättare? Stielli vill införa gnällfria zoner på alla arbetsplatser. Eller varför inte en gnällruta? Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Så skapas en hälsosam arbetsplats

Stress, oklara förväntningar och vaga mål skapar stor ohälsa i arbetslivet. Men arbetsplatsen kan även vara en källa till hälsa. Det säger Sara Ingvarsson, psykolog och organisationskonsult. En viktig punkt är att göra de faktiska arbetsuppgifterna meningsfulla. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.