Titta

En skola för alla

En skola för alla

Om En skola för alla

En lärare, Katarina Åkerman Gustafsson, och hennes före detta elev, Emil Häggbom, träffas för att diskutera vad man kan göra för att nå så många elever som möjligt i klassrummet. De ger exempel ur sin vardag och tipsar om metoder och tankesätt. Katarina har lång erfarenhet av att arbeta med elever med stora behov. Emil, som själv har dyslexi och adhd, är idag coach och föreläser om adhd och lösningsfokus.

Syfte

Genom att ta del av en annan pedagogs erfarenheter, ska en lärare kunna få nya idéer, reflektera kring sitt eget sätt att undervisa eller få ett diskussionsunderlag till det egna lärar- eller arbetslaget.

Till första programmet

En skola för alla : Goda relationerDela
  1. Jag heter Katarina Åkerman Gustafsson
    och har varit SO-lärare sen 1995.

  2. Jag jobbat med flera elever
    som har varit utåtagerande.

  3. Jag heter Emil Häggbom,
    och Katarina var min lärare.

  4. Jag fick en dyslexi-
    och en adhd-diagnos.

  5. Jag föreläser
    om adhd och lösningsfokus.

  6. Vi har pratat mycket om det här
    när konflikten redan är i gång.

  7. Man kommer alltid att ha elever
    som gör bus.

  8. -Ni var ju rätt duktiga på det.
    -Ja.

  9. Vi kommer in
    på det avväpnande samtalet.

  10. Jag minns en specifik situation.

  11. När vi blev rastlösa
    ställde vi gärna till med grejer.

  12. Vi ville provocera fram en reaktion
    hos auktoritära lärare-

  13. -så vi hade byggt ett jättetorn
    med stolar och bord i korridoren.

  14. I stället för att säga
    "vad håller ni på med?!"-

  15. -så sa du
    "vilket fint torn ni har gjort!"

  16. "Hur har ni lyckats med det här?"
    Redan där blev man: "Va?"

  17. Man visste inte hur man skulle
    reagera, så man sa "tack så mycket!"

  18. Det är det som jag tror
    att många ibland missar.

  19. Om du hade varit auktoritär hade
    reaktionen blivit väldigt annorlunda.

  20. Man får se
    vilka regler eleven bryter mot.

  21. Du har en elev som du jobbar med nu.

  22. Ja, verkligen. Det är en grym elev,
    men som har haft hög skolfrånvaro-

  23. -och har haft det kämpigt i skolan.

  24. Om vi kommer in i skolan och en
    lärare ser att eleven har keps-

  25. -så i stället för att fråga "hur är
    läget? Vad kul att se dig i skolan!"-

  26. -så stirrar han sig blind på kepsen.

  27. -Har de kepsförbud på den skolan?
    -Ja, de har den policyn.

  28. När man har en NPF-diagnos,
    alltså autismspektrum eller adhd-

  29. -så kan keps eller luva vara
    ett bra hjälpmedel att skärma av med.

  30. Det finns inte skrivet i skollagen
    att man ska ha kepsförbud.

  31. Det skapar bara en konfliktyta
    mellan de vuxna och eleven.

  32. När vi tog bort kepsförbudet på vår
    skola var det ingen som använde keps.

  33. Vi tänker oss olika hinkar.
    Man lägger elevens handlingar i dem.

  34. Den gröna hinken är saker
    som vi struntar i just nu-

  35. -för målet är
    att eleven går på lektionerna.

  36. När den är där kan den förhoppnings-
    vis nå kunskapsutveckling också.

  37. Då är inte kepsen så viktig, utan jag
    är glad att de kommer till lektionen.

  38. Sen har vi
    den rosa hinken som är lite mer...

  39. De kanske har gjort nåt
    som man inte får göra-

  40. -men man avvaktar. Om jag kan ta det
    med eleven i dag gör jag det-

  41. -men är det inte så bra att ta det,
    för att man känner eleven-

  42. -då får man avvakta.
    Det kan vara bättre efter lektionen.

  43. -Men det är ju svårt att avvakta.
    -Det är så viktigt att inte bli arg.

  44. Hur kul är det för klassen
    med en arg lärare?

  45. Och det leder garanterat till
    att eleven blir ännu mer aggressiv.

  46. Då har man också en arg klasskamrat.
    Det är inte bra.

  47. Den tredje hinken, då?

  48. Det är allt
    som strider mot skollagen.

  49. Jag kränker nån klasskamrat
    eller nån annan.

  50. Jag skadar nån. Det är sånt
    som man bara inte får göra.

  51. Där måste jag vara principfast,
    och där är det nolltolerans.

  52. Det här gav mig nån form av trygghet
    när jag gick i skolan.

  53. Ofta tror jag att lärare tror att man
    försöker bli kompis med eleverna-

  54. -men just i ditt fall vet ju jag,
    för jag gick på dina lektioner-

  55. -att när jag var taskig mot nån sa du
    direkt: "Emil, det där är inte okej."

  56. Man fick be om ursäkt, eller så sa
    du: "Det där får vi prata om sen."

  57. Då kände man:
    "Nu har jag gjort bort mig."

  58. Du kunde få mig
    att gå in i den andra personens roll-

  59. -för att förstå hur den personen
    hade känt, och att be om ursäkt.

  60. Det är bra att göra som du gjorde-

  61. -för i andra klassrum kunde jag
    straffa ut mig själv medvetet.

  62. Jag visste
    att de skulle skicka ut mig.

  63. Jag tänkte "yes, håltimme!"
    Och så drog jag nån annanstans.

  64. Mötet efteråt, det brukar jag
    använda mig ganska mycket av.

  65. Att stanna kvar
    och ha ett möte efter lektionen-

  66. -och i det samtalet stämma av
    med eleven: Vad var det som hände?

  67. Kan vi hitta nån lösning på det här?
    Var det nånting jag gjorde?

  68. Det här mötet blir ju också
    ett relationsbyggande möte.

  69. Du ökar förtroendekapitalet,
    för du fångar helheten.

  70. De flesta barn kan man ha regler för,
    men vissa klarar inte av det.

  71. Då måste man hitta rätt sätt
    att hantera det på.

  72. -Där är det så viktigt att förebygga.
    -Ja, verkligen.

  73. Jag kommer ihåg dina lektionsstarter.

  74. Du tog i hand och kollade läget,
    och om en lektion startade dåligt...

  75. Det var många tävlingsmänniskor
    i vår klass, så då sa du:

  76. "Vi går ut igen och provar att starta
    lektionen på tio sekunder."

  77. Då var det en helt annan atmosfär.

  78. I stället för att det blir fel,
    och jag kanske höjer min röst-

  79. -och så går hela lektionen
    åt fel håll.

  80. Jag tar inte i hand i dag. Däremot
    har jag en korg med en ljusslinga.

  81. Jag står i dörren
    och tar emot varje elev-

  82. -och de får lägga
    sin mobiltelefon där.

  83. Det är aldrig nån
    som ifrågasätter det.

  84. Det har att göra med att man har...

  85. Det är en enkel regel
    som går att följa.

  86. Det här med omstart är lite kul.
    Det är ett tips.

  87. Det är ingen idé att starta en
    lektion om man inte har alla med sig.

  88. Jag kommer ihåg
    att du hade fasta placeringar.

  89. I början ville jag inte ha en fast
    placering, men när det rullade på-

  90. -då kunde jag slappna av, för jag
    hade svårt när jag satt med vissa.

  91. -Då satte jag ofta i gång grejer.
    -Det är så konstigt att inte ha det.

  92. Men då brukar det dyka upp:
    "Jag byter klassrum så många gånger."

  93. -Vad gör du för att undvika det?
    -I år har jag haft en massa klassrum.

  94. Jag började med färgglada kort. Några
    som passade ihop blev grupp blå.

  95. De som passade i rött blev grupp röd.

  96. Oavsett vilket klassrum jag är i
    kan jag bara lägga ut korten.

  97. Gruppstorleken spelar
    inte så stor roll.

  98. Skolan har ju ett uppdrag att se till
    att alla elever är inkluderade.

  99. Om man ska sammanfatta tipsen, så ska
    man bygga relationer med eleven.

  100. Vid lektionsstart tar man emot alla
    elever, känner av situationen-

  101. -och man har fasta placeringar-

  102. -men man ska också tänka igenom
    lektionens innehåll.

  103. Man kanske inte kan köra samma saker
    på varje elev eller varje elevgrupp.

  104. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Goda relationer

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson och hennes före detta elev Emil Häggbom samtalar om vikten av goda relationer, och hur viktigt det är att skilja på beteende och person. Med ett empatiskt förhållningssätt kommer man långt.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Adhd, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Empati, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i En skola för alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Inkluderande undervisning

Avsnitt 1 av 3

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson diskuterar med sin före detta elev Emil Häggbom om vad som är viktigt när det gäller inkluderande undervisning. De pratar om vikten av att erbjuda olika undervisningssätt, om elevmedverkan och tydlighet kring förväntningar och betygskriterier. Och hur kan man avdramatisera prov och utvärderingar?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Konflikthantering

Avsnitt 2 av 3

Att förebygga konflikter är viktigt anser både läraren Katarina och hennes före detta elev Emil. De talar om vikten av lärarens inställning, om det positiva med fasta placeringar och regler - och tydlighet kring vilka regler som egentligen är viktiga. Vi får också ta del av en metod för att sortera elevens handlingar: låt gå, avvakta och nolltolerans.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Goda relationer

Avsnitt 3 av 3

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson och hennes före detta elev Emil Häggbom samtalar om vikten av goda relationer, och hur viktigt det är att skilja på beteende och person. Med ett empatiskt förhållningssätt kommer man långt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.