Titta

En skola för alla

En skola för alla

Om En skola för alla

En lärare, Katarina Åkerman Gustafsson, och hennes före detta elev, Emil Häggbom, träffas för att diskutera vad man kan göra för att nå så många elever som möjligt i klassrummet. De ger exempel ur sin vardag och tipsar om metoder och tankesätt. Katarina har lång erfarenhet av att arbeta med elever med stora behov. Emil, som själv har dyslexi och adhd, är idag coach och föreläser om adhd och lösningsfokus.

Syfte

Genom att ta del av en annan pedagogs erfarenheter, ska en lärare kunna få nya idéer, reflektera kring sitt eget sätt att undervisa eller få ett diskussionsunderlag till det egna lärar- eller arbetslaget.

Till första programmet

En skola för alla : Inkluderande undervisningDela
  1. Jag heter Katarina Åkerman Gustafsson
    och har jobbat på Samskolan sen 1995.

  2. Jag har jobbat med elever med stora
    behov som har varit utåtagerande.

  3. Jag heter Emil Häggbom.
    Katarina var min lärare.

  4. Jag fick
    en sen dyslexi- och ADHD-diagnos.

  5. I dag föreläser jag
    om ADHD och lösningsfokus.

  6. Det var viktig för mig att belysa
    de starka sidorna jag hade-

  7. -med idéskapande och kreativitet.

  8. Jag har alltid varit duktig på
    att prata och hitta lösningar.

  9. Min ADHD,
    som jag då inte visste att jag hade-

  10. -kunde vara nåt positivt
    i det sammanhanget.

  11. Ofta har man en inre kraft
    att hitta idéer och lösningar.

  12. Jag tror många egna företagare
    har den diagnosen.

  13. Min erfarenhet är att elever med ADHD
    ofta har mycket kraft i den.

  14. Kan man kanalisera kraften
    till nåt produktivt i skolan-

  15. -i stället för att göra nåt
    mindre produktivt, är det bra.

  16. Ett entreprenöriellt lärande
    kan verkligen locka de eleverna.

  17. De får tänka själva
    och komma på nåt eget.

  18. Jag tänker på hur du fick en
    att utvecklas och hitta motivationen-

  19. -i att ha olika sätt
    att testa vår kunskap på.

  20. Som prov fick jag göra
    ett projektarbete-

  21. -som jag presenterade för klassen.

  22. Jag fick välja själv
    hur jag ville göra provet.

  23. Det är två viktiga framgångsfaktorer.

  24. Det ena är att man varierar
    arbetssätt hela tiden.

  25. Det andra handlar om att eleverna
    får vara med och tycka till.

  26. "Hur vill ni jobba med det här?
    Hur vill ni utvärderas?"

  27. Det är bra för vissa elever,
    för där kan de påverka.

  28. Man får känna att man är en del
    av sammanhanget. Det är viktigt.

  29. Rita Dunn skrev en artikel
    om inlärningsstilar.

  30. Jag vet att det är omdebatterat-

  31. -men min erfarenhet är att alla
    elever lär sig på olika sätt.

  32. Det är mitt uppdrag som lärare
    att erbjuda olika undervisningssätt-

  33. -så att alla får chans att visa
    vad de kan och utvecklas.

  34. Då måste man erbjuda
    en visuell undervisning.

  35. Vi går igenom på tavlan,
    ritar och skapar väggtavlor.

  36. Vi fick göra
    det här med Flugornas herre.

  37. Vi fick titta på en film
    och diskutera filmen.

  38. Vi kunde få läsa i boken "Flugornas
    herre" och diskutera den.

  39. -Sen slutade det med prov i aulan.
    -Tre timmar...

  40. Jag satt under hela skrivningen
    och skrev VG.

  41. Det är ofattbart, för jag kunde
    knappt sitta still i 10-15 min.

  42. Du var tydlig med att förklara-

  43. -vad som kommer att komma på provet
    och vad som förväntas av oss.

  44. För många elever
    med ADHD eller andra funktionshinder-

  45. -kan ett prov bli en katastrof
    för dem, i flera veckor före provet.

  46. Föräldrarna får kämpa
    och de har panikångest.

  47. En del kommer inte ens
    och skriver provet.

  48. Jag försöker avdramatisera proven.
    Jag kallar dem utvärderingar.

  49. Jag är tydligt
    med vad man ska kunna inför provet.

  50. Eleverna kan ha fått frågorna före
    för att veta vad som förväntas.

  51. Det handlar om tydlighet
    med betygskriterier och kunskapskrav.

  52. Anders Jönsson pratar bl.a. om det.

  53. Ju tydligare man är
    med betygskriterierna-

  54. -och vad som krävs för ett A,
    desto bättre presterar eleverna.

  55. Jag tänker på det du gjorde
    med skärmflygningarna-

  56. -för att visa betygskriterierna.
    Det blev så himla tydligt.

  57. Man ska variera undervisningen
    så att alla kan lyckas.

  58. Man ska också variera provsituationen
    och avdramatisera den.

  59. Man kanske inte ens kallar det prov.

  60. Enligt skollagen ska vi
    "utvärdera elevernas kunskaper".

  61. Man kan avdramatisera det och vara
    tydlig med vad eleverna ska kunna-

  62. -och gå igenom kriterierna så att man
    förstår. Då blir det mindre stress.

  63. Och vara påhittig. Alla måste kanske
    inte skriva på traditionellt sätt.

  64. Nån kan hålla föredrag.
    Nån kan diskutera.

  65. Nån annan kanske vill ha
    ett traditionellt prov.

  66. Man kan testa olika varianter,
    även i provet.

  67. Jag hade en spännande upplevelse
    med en klass i åk 9.

  68. De skulle skriva om ekonomiska
    kretsloppet. De skulle få ett "case".

  69. De kom och skrev.
    De hade en 50-minuterslektion.

  70. Jag kände att de inte var färdiga
    och att de kunde mer.

  71. Jag sa: "Jag tar in era prov så får
    ni fortsätta om tre dagar."

  72. -De måste ha blivit chockade.
    -Ja.

  73. "Det är ju fusk.
    Vi kan ju prata om det här."

  74. "Ja, och? Ingen blir gladare än jag
    om ni pratar ekonomi i tre dagar"-

  75. -"med varandra och era föräldrar.
    Tänk vad ni lär er."

  76. Sen kom de tillbaka tre dagar senare
    och skrev jättebra på provet.

  77. Du såg med nationella proven
    att de faktiskt levererade.

  78. Ja. Alla skrev ju B och A
    på det här provet.

  79. En elev hade tuff ADHD
    och han skrev B.

  80. Han sa till mig att det var jättebra
    att få göra på det sättet.

  81. Han kände sig lugnare
    och hade lärt sig mer.

  82. Har de verkligen lärt sig?
    Då hade de nationellt prov-

  83. -och fick samhällskunskap
    och ekonomi.

  84. De kunde det här riktigt bra
    och fick jättebra resultat.

  85. -Vad roligt.
    -Det finns ju många bra sätt.

  86. Försök tänka på att elever är olika.

  87. Då måste man möta dem på det sättet.

  88. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Inkluderande undervisning

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson diskuterar med sin före detta elev Emil Häggbom om vad som är viktigt när det gäller inkluderande undervisning. De pratar om vikten av att erbjuda olika undervisningssätt, om elevmedverkan och tydlighet kring förväntningar och betygskriterier. Och hur kan man avdramatisera prov och utvärderingar?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Adhd, Betyg, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Grundskolan, Gymnasieskolan, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i En skola för alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Goda relationer

Avsnitt 1 av 3

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson och hennes före detta elev Emil Häggbom samtalar om vikten av goda relationer, och hur viktigt det är att skilja på beteende och person. Med ett empatiskt förhållningssätt kommer man långt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Inkluderande undervisning

Avsnitt 2 av 3

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson diskuterar med sin före detta elev Emil Häggbom om vad som är viktigt när det gäller inkluderande undervisning. De pratar om vikten av att erbjuda olika undervisningssätt, om elevmedverkan och tydlighet kring förväntningar och betygskriterier. Och hur kan man avdramatisera prov och utvärderingar?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 3

Att förebygga konflikter är viktigt anser både läraren Katarina och hennes före detta elev Emil. De talar om vikten av lärarens inställning, om det positiva med fasta placeringar och regler - och tydlighet kring vilka regler som egentligen är viktiga. Vi får också ta del av en metod för att sortera elevens handlingar: låt gå, avvakta och nolltolerans.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.