Titta

UR Samtiden - Blodflödesbaserad behandling av hjärtsjukdom

UR Samtiden - Blodflödesbaserad behandling av hjärtsjukdomDela
  1. Vi hoppas att förståelsen ska öka för
    uppkomst och utveckling av sjukdom-

  2. -och att möjligheterna ökar för
    en mer individualiserad behandling.

  3. När jag dagligdags jobbar
    som läkare och forskare-

  4. -så är det ofta som jag fascineras
    över hjärtat och dess funktion.

  5. Det pumpar och slår
    dag ut och dag in.

  6. Bara under ett dygn
    slår hjärtat ungefär 100 000 slag.

  7. Varje gång hjärtat pumpar en gång,
    så trycker det ut-

  8. -en slagvolym - en mängd blod
    ut ur stora kroppspulsådern.

  9. Det är ungefär en knapp deciliter.

  10. Om man lever i ungefär 80-85 år-

  11. -så pumpar hjärtat
    väldigt mycket blod under en livstid.

  12. Man kan knappt förstå det.

  13. Om man ska försöka
    göra det lite mer begripligt-

  14. -och uttrycka det i oljefat-

  15. -så blir det väldigt många oljefat.

  16. Om man skulle ta de här oljefaten
    och lägga dem-

  17. -i diket längs E4:an-

  18. -och så börjar man i Malmö och lägger
    ett efter ett efter varann...

  19. Då kommer man långt. Man kommer lätt
    till Linköping, till Stockholm-

  20. -till Gävle - ända till Umeå.

  21. En så lång rad med oljefat är det.

  22. Då förstår man att det är en väldigt
    stor mängd blod som hjärtat pumpar.

  23. Jag blir ganska ödmjuk
    när jag tänker på det.

  24. Några mekanismer som bidrar till att
    hjärtat kan göra ett så enormt jobb-

  25. -kommer vi att komma in på
    under föreläsningen.

  26. Jag tänkte först nämna lite bakgrund
    om hjärtats struktur och funktion.

  27. Jag kommer in på hur man bedömer
    hjärtfunktion och hjärtsjukdom.

  28. Sen pratar jag om varför man ska se
    på blodflödet genom hjärta och kärl-

  29. -för att bedöma hjärtfunktion.

  30. Bakgrunden är bra för att förstå
    vår forskning på ett bättre sätt.

  31. Vi kommer in på mål
    för forskningen i vår grupp-

  32. -och resultat de senaste åren
    som vi har kommit fram till.

  33. Det är främst i de här sjukdoms-
    grupperna som vi tror att vår metod-

  34. -kan ha mest värde
    när vi använder den:

  35. Hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar,
    hjärtklaffssjukdom-

  36. -och medfödd hjärtsjukdom.

  37. Vi rundar av
    med några slutsatser och tankar-

  38. -kring vår forskning,
    och lite framåtblickar också.

  39. Det här är ett hjärta.
    Det slår inte, men det snurrar.

  40. Det är från en röntgenundersökning -
    en skiktröntgenundersökning.

  41. Man ser anatomin med vänster kammare.

  42. Vi har vänster förmak här.
    Höger förmak kommer här.

  43. Höger kammare är här.
    Här ser vi lungpulsådern som går upp.

  44. Lungvenerna går in i förmaket -
    fyra stycken.

  45. Här ser vi ett viktigt kranskärl.

  46. Här kommer
    några kranskärl ytterligare.

  47. Vad mer? Här har vi en besynnerlig
    struktur som är lite oregelbunden.

  48. Den vänstra sitter där. De kallas
    hjärtöron. Man har öron i hjärtat.

  49. Stora kroppspulsådern
    ska vi titta på också.

  50. Den skymtar fram...

  51. Nu ska vi se...

  52. Här kommer den fram och går ner
    från vänster kammare och upp så.

  53. Vi tittar lite mer schematiskt
    på anatomin och följer blodets väg-

  54. -genom hjärta och lungcirkulation.

  55. Då kommer det blod
    till övre hålvenen-

  56. -från huvud, armar
    och den delen av kroppen.

  57. Till nedre hålvenen kommer det
    från benen och mag-tarmkanalen.

  58. Det går in i höger förmak genom tri-
    cuspidalisklaffen in i höger kammare.

  59. Sen går blodet ut genom pulmonalis-
    klaffen och ut i lungpulsådern.

  60. Det blodet har en lägre syrehalt,
    men kommer ut i lungan och syresätts.

  61. Syrerikt blod kommer tillbaka
    genom de fyra lungvenerna-

  62. -till vänster förmak, vänster kammare
    och sen ut i stora kroppspulsådern.

  63. Vi har mitralisklaffen
    mellan förmak och kammare-

  64. -samt aortaklaffen.

  65. Man har två olika kretslopp:

  66. Ett mindre lungkretslopp
    och ett större systemkretslopp.

  67. Det mindre är högersidan
    ut i lungcirkulationen-

  68. -och systemkretsloppet är vänster-
    sidan ut i övriga delen av kroppen.

  69. Det här är en bild
    från en MR-kameraundersökning.

  70. Hjärtat slår, och här ser vi
    vänster kammare, höger kammare-

  71. -vänster och höger förmak.

  72. Vi ser även mitralisklaffen här,
    och tricuspidalisklaffen skymtar här.

  73. Det är vänster kammare
    som gör det största pumparbetet-

  74. -och som jobbar mot ett högt tryck.

  75. Därför är väggarna tjockare
    i vänster kammare än i höger kammare.

  76. Vi tittar närmare på hjärtkamrarna.

  77. Vänster har en symmetrisk geometri.
    Den ser ut som en cylinder.

  78. Höger har en konstig geometri.

  79. Den liknar en halvmåne
    i den ledden och i den här ledden.

  80. Höger kammare omfamnar vänster.

  81. På så sätt samarbetar de
    när hjärtat pumpar.

  82. Det kommer vi in mer på om ett tag.

  83. När man pratar om hjärtkammar-
    funktion, så pratar man dels om-

  84. -när vänster kammare tömmer sig på
    blod - tömningsfasen/systolisk fas.

  85. När kammaren fylls pratar man om
    diastolisk fas, själva fyllnadsfasen.

  86. Man tittar på hur kamrarna fungerar-

  87. -och på kammarinteraktionen -
    hur kamrarna kan påverka varann.

  88. Den är ganska viktig.

  89. Vi tittar på vår MR-bild igen.

  90. Då har vi vänster kammare här.

  91. Vi ser att under tömningsfasen,
    som är där-

  92. -så blir blodpölen här mindre.

  93. Och under fyllnadsfasen, som är där,
    så blir den större.

  94. Samma sak med höger kammare också.

  95. Ett exempel på den här interaktionen-

  96. -är att om jag skulle lägga mig ner,
    så att mer blod från mina ben-

  97. -skulle komma till hjärtats
    högersida, så fyller ju den mer.

  98. Då buktar kammarseptum - den här
    väggen - in mer mot vänster sida.

  99. När höger kammare fyller mer,
    så fyller vänster lite mindre.

  100. Det är ett samspel mellan kamrarna.

  101. En annan intressant iakttagelse-

  102. -är faktiskt också att den totala
    volymen på hjärtat under hjärtcykeln-

  103. -är ganska konstant och oförändrad.

  104. När hjärtat sammandrar blir det inte
    väldigt mycket mindre och sen större-

  105. -utan det är ganska konstant volym.

  106. Då behöver ju inte hjärtat flyttas på
    så många andra organ i bröstkorgen-

  107. -vilket skulle kosta energi, så
    det är bra att det är på det sättet.

  108. Vi tittar mer på hur hjärtat rör sig.

  109. Vi tänker oss att vi kallar
    det här för längsaxeln-

  110. -och tittar på det här klaffplanet.
    Och här nere har vi hjärtspetsen.

  111. Under systole, själva tömningsfasen-

  112. -ser vi att klaffplanet
    rör sig ner mot hjärtspetsen.

  113. Och under fyllnaden
    rör det sig ifrån hjärtspetsen.

  114. Det kallas för längsaxelfunktion.

  115. Kortaxelfunktionen
    är på den ledden i stället.

  116. Båda är viktiga för pumparbetet.

  117. Nånting som man inte ser här
    är att kamrarna roterar lite grann.

  118. Kamrarna ska ju tömma sig på blod.
    Det kan man tänka sig som när vi-

  119. -vrider ur en disktrasa. Lite den
    rörelsen har också hjärtat faktiskt.

  120. Några detaljer om längsaxelfunktion.

  121. Under lång tid trodde man inte att
    den var så viktig för pumpfunktionen.

  122. Mer på senare delen av 1900-talet
    har man förstått-

  123. -att längsaxelfunktionen är viktig.

  124. Den här personen var före sin tid
    med uppfinningar och annat.

  125. Han hade tittat på hjärtfunktionen
    och insett att längsaxelfunktionen-

  126. -var viktig för hjärtfunktion.

  127. Det kan också vara bra att förstå-

  128. -vad som händer med hjärtkammaren
    när hjärtat pumpar-

  129. -vad gäller volymerna och trycken.

  130. Den nedre grafen tänker vi oss
    att det är vänster kammare.

  131. Här har vi volym i milliliter
    och på X-axeln har vi tid-

  132. -med tömningsfasen där
    och fyllnadsfasen här.

  133. När kammaren har fyllt sig så mycket
    som möjligt, så befinner vi oss här.

  134. Sen när vänsterkammaren tömmer,
    så minskar blodvolymen ner dit.

  135. Här är punkten med minst volym.

  136. När det fyller kammaren, så blir
    volymen större. Inga konstigheter.

  137. I den övre grafen
    har vi tryck i mmhg.

  138. På den här linjen ser vi att
    vid tömningsfasen ökar ju trycken.

  139. Sen går det ner innan fyllnadsfasen,
    då det är låga tryck.

  140. Bara lite på slutet
    ökar trycket i vänsterkammaren.

  141. Så fungerar hjärtat.

  142. Jag ska gå vidare och prata om hur
    man kan försöka bedöma hjärtfunktion.

  143. Först kan jag berätta
    att i dag när man ska bedöma-

  144. -så finns det moderna och avancerade
    metoder och teknisk utrustning-

  145. -men innan man använder ultraljud
    eller MR-kameror-

  146. -är det bra om man gör en mer grund-
    läggande fysikalisk undersökning.

  147. Då kan man utläsa
    en hel del om hjärtfunktion.

  148. Om man har
    en patient framför sig som läkare-

  149. -så lyssnar man på vad patienten
    har att berätta om historiken.

  150. Man kan titta på personen också-

  151. -och lyssna med stetoskop
    efter hjärttoner och blåsljud o.s.v.

  152. En sån grundläggande fysikalisk
    undersökning är väldigt viktig.

  153. Om det fortfarande då är svårt
    att veta vad det kan handla om-

  154. -och hur hjärtat fungerar-

  155. -kan man göra enklare undersökningar,
    som att ta ett EKG.

  156. Man kan ta blodprover
    och titta på dem.

  157. Om det fortfarande
    råder svårigheter i att veta-

  158. -om det är en hjärtsjukdom,
    så kan man göra lite mer avancerade-

  159. -s.k. icke-invasiva, "oblodiga",
    hjärtfunktionsundersökningar.

  160. Här är ultraljud ett förstahandsval.

  161. Det används mycket i sammanhanget.

  162. Om det fortfarande är svårt att
    förstå, så görs en MR-undersökning-

  163. -alltså en magnetkameraundersökning.

  164. Det är det mest avancerade vi har.

  165. Man kan också göra skiktröntgen-

  166. -när det gäller
    icke-invasiva undersökningar.

  167. När man använder mer avancerade
    metoder för att bedöma hjärtfunktion-

  168. -så utgår man från hjärtats struktur,
    väggar och storlek när man bedömer.

  169. Jag ska visa några exempel på det.

  170. Ett mått man använder
    är ejektionsfraktion.

  171. Om vänster kammare fylls, så är det
    fraktionen hur hjärtat kan tömma sig.

  172. Hur stor del av blodet man pumpar ut
    i stora kroppspulsådern.

  173. Lite enkelt, då... Den här punkten
    när hjärtat var som mest blodfyllt-

  174. -kallas slutdiastolisk volym.

  175. När vänster kammare har som minst
    blod kallas det slutsystolisk volym.

  176. Skillnaden mellan slutdiastolisk och
    slutsystolisk volym kallas slagvolym.

  177. Det var det
    som var knappt en deciliter.

  178. Om man tar slagvolymen i relation
    till den slutdiastoliska-

  179. -så får man ejektionsfraktion.
    Här är den 50 procent.

  180. Det är inte helt normalt,
    utan lite lätt sänkt.

  181. Det kan bero på en hjärtsjukdom,
    kanske nån hjärtmuskelsjukdom.

  182. Där är en parameter
    på systolisk vänsterkammarfunktion.

  183. Det visar mer i detalj hur man
    med ultraljud kan få fram det här.

  184. Det här är ultraljudsbilder, till
    exempel en vy som heter fyrrumsvy-

  185. -och en som heter tvårumsvy. Här ser
    man slutdiastole och slutsystole.

  186. Om man linjerar ut gränsen mellan
    blod och vägg, så får man till slut-

  187. -volymerna som man vill åt. Då kan
    man räkna ut ejektionsfraktionen.

  188. Det är ett mått som används varje dag
    när man undersöker patienter.

  189. Med MR-kameraundersökning kan man
    också få fram ejektionsfraktion.

  190. Här är det kortaxelvyer.
    Man utlinjerar också kammaren-

  191. -och får de här värdena.

  192. Här är ejektionsfraktionen 50
    procent, vilket inte är helt normalt.

  193. Vad använder man mer i sjukvården?

  194. Här har vi ultraljud igen.

  195. Med det kan man titta på hastigheter
    och deformation i hjärtmuskeln.

  196. Om man till exempel har
    en vänsterkammare med hjärtmuskeln-

  197. -och vill mäta med ultraljud-

  198. -så kan man dels få hastigheten
    på området här under hjärtcykeln-

  199. -men man kan också få töjningen när
    hjärtmuskeln sammandrar sig i väggen.

  200. Det måttet kan man också få.
    Det kallas deformation.

  201. Dessa mått används
    för att värdera systolisk funktion-

  202. -och diastolisk funktion.

  203. De utgår
    från hjärtats vägg och struktur.

  204. Ytterligare ett exempel
    på diastolisk vänsterkammarfunktion.

  205. Med ultraljud kan man i stället för
    att mäta väggen kan man mäta blodet-

  206. -och få ganska enkla mått
    på hastighet.

  207. Här är vänster kammare och förmak.
    Om man mäter blodet-

  208. -kan man få en hastighetsprofil.

  209. Här ser vi en topp
    vid tidig fyllnad av kammaren.

  210. Och här är sen fyllnad av kammaren.
    Sen fyllnad beror på att förmaket-

  211. -drar ihop sig
    och skjutsar in blod i kammaren.

  212. Ett annat sätt för att värdera fyll-
    nadsfunktionen av vänsterkammaren-

  213. -är att titta på storleken
    på förmaket. Det kan man också göra.

  214. Då har vi pratat lite bakgrund.

  215. Då ska vi komma in på blodflödet-

  216. -och varför man bör titta på det
    när man värderar hjärtfunktion.

  217. Man kan få grundläggande information
    om hjärta och kärl-

  218. -genom att titta på blodflödet.

  219. Vikten av att titta på blodflödet
    när man värderar hjärtfunktion-

  220. -har tagits upp
    i artikeln "Cardiology is flow"-

  221. -i en av de finaste vetenskapliga
    tidskrifterna inom hjärt-kärlområdet.

  222. Varför kan det vara viktigt, då?

  223. Vid flertalet hjärtsjukdomar har man
    sett ett förändrat blodflödesmönster-

  224. -i hjärtat.

  225. De här förändringarna i blodflödet-

  226. -kan bidra till
    en påverkan och en omformning-

  227. -som inte är bra
    för hjärtat och hjärtmuskeln.

  228. Bilderna är från studier som är
    baserade på MR-kameraundersökning.

  229. I det normala hjärtat ser vi hur
    blodet kommer in i vänster kammare.

  230. Det har en riktning mot hjärtspetsen-

  231. -och bildar en inflödesvirvel
    med två delar.

  232. Men när ett hjärta inte är friskt-

  233. -kanske på grund av hjärtsvikt
    med kammarpåverkan-

  234. -så blir det en stor vänsterkammare
    där blodet kommer in snett-

  235. -och bildar en stor,
    central virvel i kammaren.

  236. Trots att man kan få
    bra information från blodflödet...

  237. De flesta metoderna för
    hjärtfunktionsbedömning i sjukvården-

  238. -utgår från hjärtats anatomi,
    struktur och vägg-

  239. -och inte från blodflödet,
    trots att vägg och blodflöde-

  240. -är väldigt intimt förknippade
    och kan ge värdefull information.

  241. Varför är det så?

  242. En orsak
    är att de metoder som har funnits-

  243. -för att bedöma blodflödet har varit
    begränsade och har inte möjliggjort-

  244. -mätning av det komplexa och tre-
    dimensionella blodflödet i hjärtat.

  245. Ultraljud kan ju också mäta blodflöde
    med en så kallad doppler-

  246. -men ger bara en hastighetsriktning.

  247. Vi är ju tredimensionella av naturen-

  248. -så blodet har en massa
    olika rörelseriktningar i hjärtat.

  249. Däremot möjliggör MR-

  250. -att man kan mäta
    alla tre hastighetsriktningar-

  251. -i en tredimensionell volym.

  252. Vi ska prata lite kort om MR,
    lite ytligt.

  253. Det här är en MR-kamera.
    En sån här finns uppe på sjukhuset.

  254. Det finns flera olika där. Med den
    görs en magnetkameraundersökning.

  255. Det handlar inte om röntgen.

  256. Magnetkameratekniken baseras inte
    på röntgenstrålning. Det är viktigt.

  257. Jag kollade faktiskt upp det-

  258. -och fortfarande
    finns "magnetröntgen" med i SAOL.

  259. Men de har lagt till "använd
    hellre magnetkameraundersökning".

  260. Vad ska vi säga om MR, då?

  261. Hur kan vi få en bild
    när vi gör en MR-kameraundersökning?

  262. Vi består ju
    till väldigt stor del av vatten.

  263. Då har vi ju mycket väte i vår kropp.

  264. Atomkärnor med udda antal
    protoner eller neutroner-

  265. -har en egenskap som kallas spin.

  266. De kan spinna runt sin egen axel.

  267. En positivt laddad partikel som
    spinner runt en axel kan liknas vid-

  268. -en liten stavmagnet.

  269. När stavmagneten
    placeras i ett yttre magnetfält-

  270. -som MR-kameran är,
    så börjar de även att rotera.

  271. Förutom att spinna,
    så börjar de även rotera.

  272. Precis den rörelsen hade en leksaks-
    snurra, som ni kanske har lekt med.

  273. Rörligheten är viktig
    för att man ska få en MR-bild.

  274. Om man sen
    för in tidsvarierande magnetfält...

  275. ...i patienten, så kan man sen
    registrera ett svarseko-

  276. -med olika mottagare.

  277. Om informationen går till starka
    datorer, så kan man få sin MR-bild.

  278. Det var väldigt förenklat sagt.

  279. Här är exempel
    på ett hjärta och en hjärna.

  280. Vi vill kunna mäta och visualisera
    blodflödet i hjärta och kärl.

  281. Då använder vi
    så kallad faskontrastteknik.

  282. Den ska jag inte gå in på i detalj-

  283. -men den möjliggör att man kan mäta-

  284. -alla tre hastighetsriktningar
    i en 3D-volym.

  285. Då börjar vi titta lite grann
    på hur det kan se ut.

  286. Här har vi vänster och höger kammare
    och blodflödet.

  287. Man kan då visualisera
    och mäta virtuella blodpartiklar-

  288. -och deras väg genom hjärta och kärl.

  289. Man kan få mycket ny information.

  290. Man kan till exempel mäta volymen
    av de virtuella blodpartiklarna.

  291. Man kan mäta hastighet.

  292. Baserat på det kan man mäta
    relativa tryck i hjärtat.

  293. Man kan mäta om det är väldigt
    turbulent blodflöde, och så vidare.

  294. När det gäller den här tekniken,
    som vi kallar, vilket ni såg...

  295. Vi kallar den här tekniken
    4D flöde MR.

  296. Första gången den tekniken användes
    i hjärtat var här i Linköping.

  297. Det var nästan tjugo år sen.

  298. Några av dem som var med då är
    fortfarande kvar i vår forskargrupp-

  299. -och är verksamma där.

  300. Då vet ni mer om hjärtanatomi,
    om hur man bedömer hjärtfunktion-

  301. -om blodflöde och MR.

  302. Då ska vi prata
    om målet med forskningen i vår grupp.

  303. Dels vill vi
    vidareutveckla och utvärdera-

  304. -den 4D flöde MR-baserade metoden-

  305. -för att kunna värdera
    hjärtfunktion och hjärtsjukdomar.

  306. Vi vill kunna tillämpa metoderna-

  307. -i både mindre och större
    kliniska patientstudier.

  308. De sjukdomsgrupper där vi tror att
    metoden ger mest tilläggsinformation-

  309. -är hjärtsvikt med kammarpåverkan-

  310. -arytmisjukdom, klaffsjukdom och
    även vissa medfödda hjärtsjukdomar.

  311. Vi hoppas att förståelsen ska öka för
    uppkomst och utveckling av sjukdom-

  312. -och att möjligheterna ökar för
    en mer individualiserad behandling.

  313. Jag tänkte visa en del resultat från
    våra studier de senaste fem-tio åren.

  314. Vi kan börja med hjärtsvikt.

  315. Ungefär två-tre procent av Sveriges
    befolkning drabbas av hjärtsvikt.

  316. Man har sett att även något
    yngre personer - de under 55 år-

  317. -också drabbas i högre grad.

  318. Hjärtsvikt är när hjärtat inte kan
    pumpa tillräckligt mycket blod-

  319. -för att kunna förse kroppens organ,
    vävnader och celler-

  320. -med syre i tillräcklig utsträckning.

  321. Det är förknippat
    med hög sjuklighet och dödlighet.

  322. Det är ofta hjärt/kärl-sjukdomar
    som ligger bakom hjärtsvikt-

  323. -till exempel kranskärlssjukdom,
    ischemisk hjärtsjukdom-

  324. -olika hjärtmuskelsjukdomar,
    och klaff-fel kan det också vara.

  325. Ofta påverkas hjärtkamrarna-

  326. -så att de inte fungerar normalt
    när de pumpar.

  327. Man har försökt dela in hjärtsvikt
    i systolisk hjärtsvikt-

  328. -jämfört med
    den diastoliska hjärtsvikten.

  329. Vi har försökt, baserat
    på den här 4D flöde MR-metoden-

  330. -att ta fram nya sätt att värdera
    kammarfunktion hos de med hjärtsvikt.

  331. Det här är några artiklar som vi
    har publicerat under senare år-

  332. -där vi har tittat
    på blodflödet i kamrarna-

  333. -och försökt få fram
    funktionella komponenter.

  334. Lite översiktligt
    fungerar metoden så här:

  335. Vi samlar dels in anatomidata-

  336. -där vi utlinjerar
    gränsen mellan blod och hjärtmuskel.

  337. Sen samlar vi in flödesdata, där vi
    kan titta på virtuella blodpartiklar.

  338. Vi ser vart de tar vägen
    framåt i tiden-

  339. -men även bakåt i tiden.

  340. Med den informationen kan man få fram
    flödeskomponenter i vänster kammare.

  341. Då kan man få volymen eller rörelse-
    energin på de här komponenterna.

  342. Vi definierar det så här:

  343. Dels tittar vi på blod. Här har vi
    vänster hjärtkammare, vänster förmak-

  344. -och början på stora kroppspulsådern.

  345. Vi tittar på blod från vänster förmak
    in i kammaren som går ut direkt.

  346. Vi analyserar ett hjärtslag -
    en fyllnad och en tömningsfas.

  347. Det går in och ut direkt.
    Det kallas direkt flöde.

  348. Det gula, "retained inflow",
    är blod som stannar kvar i kammaren.

  349. "Delayed ejection flow". I början
    av hjärtslaget finns det blod där-

  350. -men det går ut under systole
    i stora kroppspulsådern.

  351. Den fjärde komponenten
    är det som kallas residualvolym.

  352. Det är blod som cirkulerar runt
    i kammaren under många hjärtslag.

  353. Här är en visualisering
    av de olika flödeskomponenterna-

  354. -baserat på virtuella blodpartiklar.

  355. Vi tittar mycket
    på det gröna blodet här-

  356. -som kommer in och går ut direkt. Det
    har en rörlighet när det kommer in.

  357. Sen går det ut i stora kropps-
    pulsådern och får då en acceleration.

  358. Den här typen av blodflöde
    kan vara ett effektivt sätt-

  359. -för hjärtat att pumpa på. Det går
    in, har rörlighet och går ut direkt.

  360. Vi kan titta på det röda blodet,
    som ligger kvar i kammaren.

  361. En hypotes är
    att om man har mycket av det blodet-

  362. -och att det har låga hastigheter,
    så kan man få blodproppar i kammaren.

  363. Tittar man noggrant,
    så kan man se skillnader-

  364. -mellan en person
    med normal vänsterkammarfunktion-

  365. -och en person som har hjärtsvikt
    och nedsatt vänsterkammarfunktion.

  366. Här är det en större central virvel-

  367. -relativt mindre grönt
    och lite mer rött.

  368. Det kan vara svårt att titta på,
    utan man får mer hjälp som läkare-

  369. -om man får siffror på det här.

  370. Därför har vi försökt
    att kvantifiera och sätta siffror-

  371. -på de här flödeskomponenterna.

  372. Vi har gjort ett pajdiagram. Man
    tittar på storleken på "direct flow"-

  373. -i proportion till
    hela den slutdiastoliska volymen.

  374. Under åren har vi undersökt
    ganska många normalpersoner-

  375. -och ganska många patienter
    med till exempel hjärtsvikt-

  376. -med olika grader av kammarpåverkan.

  377. Då ser det ut så här:
    Här är friska personer.

  378. De har den här fördelningen
    med 40 procent "direct flow".

  379. De med lätt till måttlig
    vänsterkammarpåverkan-

  380. -har mindre "direct flow",
    20 procent.

  381. De med uttalad påverkan
    har 10 procent.

  382. Det finns nästan ingenting
    av det effektiva flödet.

  383. Här är ett frågetecken,
    för här är det viktigt-

  384. -att kunna detektera hjärtsjukdom.

  385. Hos personer som har inga
    eller diskreta symtom-

  386. -och som har ingen
    eller diskret vänsterkammarpåverkan-

  387. -är det viktigt att värdera hjärt-
    funktion och att hitta riskpersoner-

  388. -så att man kan ge behandling tidigt.

  389. Därför försökte vi också göra
    en studie när de gäller de frågorna-

  390. -som vi publicerade
    i en tidskrift som heter PLOS One.

  391. Hur såg det ut? Så här såg det ut-

  392. -i området med personer som har inga
    eller väldigt diskreta symtom-

  393. -eller ingen eller väldigt diskret
    vänsterkammarpåverkan.

  394. Det är då med mer traditionella
    undersökningsmetoder, ska jag säga.

  395. Med vår metod ser vi en signifikant
    skillnad i mängden "direct flow".

  396. 33 procent jämfört med 40. Vi såg
    även skillnad i residualvolymen.

  397. Den var större hos de här personerna.

  398. Det viktiga är att
    flödeskomponenterna kan bidra till-

  399. -upptäckt av diskret vänsterkammar-
    påverkan, vilket kan användas tidigt-

  400. -i en sjukdomsutveckling, så att
    man kan sätta in behandling tidigt.

  401. Vi har gjort andra studier
    gällande flödeskomponenterna.

  402. Det här är ett samarbete
    med Oxford University i England.

  403. Då ville vi titta på
    hur robust vår metod är.

  404. Vi undersökte personer och
    tog tillbaka dem flera veckor efter-

  405. -och mätta flödeskomponenterna.
    Det är en väldigt liten variabilitet-

  406. -vilket är bra om man ska använda
    en sån metod. Den är robust över tid.

  407. Det var en del om hjärtsvikt
    och om metoden som vi har utvecklat.

  408. Då ska vi gå över
    och prata om hjärtrytmrubbningar.

  409. Då har vi tittat
    en del på förmaksflimmer.

  410. Där drabbas tre procent
    av den svenska befolkningen-

  411. -men är man över 80
    är det upp till var femte person-

  412. -som får förmaksflimmer,
    så det är verkligen en folksjukdom.

  413. Det handlar om
    att man har en rubbad både elektrisk-

  414. -och mekanisk funktion i förmaken.

  415. Förmaken står bara
    och vibrerar snabbt.

  416. Den synkrona sammandragningen
    som förmaket ska ha finns inte.

  417. Det gör bland annat, att när
    inte den här sammandragningen finns-

  418. -så förändras blodflödena i förmaken.

  419. Det kan göra
    att det bildas blodproppar.

  420. Blodflödena är ofta långsammare.
    Det är inget dynamiskt blodflöde-

  421. -utan det är långsammare hastigheter.

  422. Har man otur kan blodpropparna föras
    med i blodbanan upp till hjärnan-

  423. -och ge stroke och hjärninfarkt.

  424. Ännu en komplikation är, att på grund
    av att man inte har sammandragningen-

  425. -så pumpar hela hjärtat mycket sämre,
    så man kan få hjärtsvikt också.

  426. Lite kort om en studie
    som vi gjorde nyligen.

  427. Vi undersökte patienter med ihållande
    förmaksflimmer vid två tillfällen.

  428. Dels undersökte vi dem
    precis efter en elkonvertering.

  429. Vi har en bild. Kanske vet ni om det.

  430. Det här är en akutundersökning
    där man försöker återställa-

  431. -den regelbundna,
    normala hjärtrytmen.

  432. Vi undersökte personerna
    dels efter en elkonvertering.

  433. Då är det fortfarande så
    att förmakskontraktionen inte finns.

  434. Vi undersökte dem dessutom
    fyra veckor senare.

  435. Då är förmakskontraktionen tillbaka
    och man ser den här sammandragningen.

  436. Det var modellen. Vi utvecklade också
    några nya mått på stas-

  437. -alltså på blod som flödar
    väldigt långsamt i vänster förmak.

  438. Vi ville se hur det såg ut.

  439. Här har vi två bilder. Den första är
    vid första undersökningstillfället-

  440. -då man inte hade förmakskontraktion.

  441. Den andra är fyra veckor senare
    när man hade förmakskontraktion.

  442. Vänster förmak är här och här. Först
    hade man mycket lägre hastigheter-

  443. -och högre hastigheter andra gången.

  444. Några slutsatser är att det för-
    ändrade blodflödet i vänster förmak-

  445. -var väldigt tydligt
    när man inte har förmakskontraktion.

  446. När vi kollade på blodproverna
    såg vi att man hade ökad blodlevring-

  447. -alltså koagulation i blodet,
    när man inte har förmakskontraktion.

  448. Sambandet mellan ökad stas
    i blodflödet och levring i blodet-

  449. -talar för att man analyserar
    4D flöde MR-data.

  450. Det kan ge förståelse för uppkomst
    av blodpropp hos patienter-

  451. -som har förmaksflimmer.

  452. Vi går över och pratar om
    vad turbulent blodflöde kan vara.

  453. Blodet i hjärta och kärl kan vara
    väldigt organiserat och laminärt-

  454. -men det kan också vara kaotiskt -
    ett huller om buller-flöde.

  455. Om man analyserar 4D flöde MR-

  456. -så möjliggör det mätning av abnorma
    flöden och turbulenta blodflöden-

  457. -i hjärta och kärl.

  458. Vid ökad hastighetsfluktuation, så är
    det nån form av turbulensintensitet.

  459. Varför är det här viktigt? Om man har
    ökad turbulens i hjärta och kärl-

  460. -så kan det vara skadligt för vävnad.
    Det kan t.ex. påverka blodceller-

  461. -och även celler längs blodkärlen
    kan påverkas.

  462. Då kan vi prata
    lite mer om hjärtklaffssjukdomar.

  463. Det är en sjukdom som vi tittar på
    och studerar i vår forskargrupp-

  464. -bland annat när man har läckage
    i mitralisklaffen-

  465. -som sitter mellan vänster förmak
    och vänster kammare.

  466. Det är den näst vanligaste
    klaffsjukdomen.

  467. Den vanligaste
    är förträngd aortaklaff.

  468. Vissa orsaker är ökad ålder,
    om man får in bakterier i hjärtat-

  469. -eller om man har haft hjärtinfarkt.

  470. Här är en ultraljudsbild.

  471. Det som händer... Här har vi
    vänster kammare och förmak.

  472. Här har vi mitralisklaffen.
    Det blågröna är blod som tar fel väg-

  473. -och läcker tillbaka till förmaket.

  474. Det som händer är att blodet
    som backar tillbaka i förmaket-

  475. -kan göra
    att förmaket skadas till viss del.

  476. Det svåra är att avgöra tidpunkten-

  477. -för när man ska gå in och operera.

  478. Vi gjorde en studie där vi
    undersökte med MR för att titta på-

  479. -turbulens och turbulensintensitet.

  480. Vi undersökte patienter
    med läckage i mitralisklaffen.

  481. Det här är en film som visar det.

  482. Här är vänster kammare,
    förmak och klaffen.

  483. Blodet som läcker tillbaka går in så.

  484. Det rödaktiga är när vi
    försökte mäta och sätta siffror på-

  485. -turbulensintensiteten
    på grund av läckaget.

  486. Det hade inte gjorts tidigare.

  487. Det här är ett resultat från studien.

  488. Vi har turbulensintensiteten
    på Y-axeln, och på den här axeln-

  489. -har vi volymen av läckageblod-

  490. -som är en form av svårighetsgrad
    på klaff-felet.

  491. Vi ser ett samband, vilket kan öka
    förståelsen för uppkomst av skada-

  492. -på vänster förmak hos patienterna.

  493. Då går vi in på medfödd hjärtsjukdom.

  494. Ungefär en procent av nyfödda har
    en så kallad medfödd hjärtsjukdom.

  495. Man pratar om att det finns
    cyanotiska medfödda hjärtsjukdomar.

  496. Bland dem är Fallots tetrad
    den vanligaste.

  497. Cyanos är
    en blåaktig missfärgning i huden-

  498. -på grund av att man får syrebrist.

  499. Hjärtfelet kan göra
    att man får syrebrist.

  500. Fallots tetrad består
    av fyra olika anatomiska avvikelser.

  501. En är att det är trångt i pulmo-
    nalisklaffen mellan höger kammare-

  502. -och lungartären, lungpulsådern.

  503. Patienterna opereras i tidig ålder-

  504. -med det medför ofta att man framöver
    får ett läckage i pulmonalisklaffen.

  505. Då försöker man värdera när man
    behöver operera ytterligare en gång.

  506. Vi studerade en grupp såna patienter
    med MR-kameraundersökning.

  507. Vi försökte också undersöka
    det turbulenta blodflödet.

  508. Patienterna hade också ett ganska
    stort läckage i pulmonalisklaffen.

  509. Här uppe sitter pulmonalisklaffen-

  510. -och så ser man läckaget
    tillbaka ner i höger kammare.

  511. Det går ner i höger kammare.

  512. Det gulröda är turbulensintensiteten.

  513. Då försökte vi få siffror på det här.

  514. Det här är också ett resultat.

  515. X-axeln visar turbulensintensitet-

  516. -och Y-axeln visar
    storleken på hjärtats högerkammare-

  517. -som är ett mått på omformning och
    skadlig påverkan på högerkammaren.

  518. Här ser vi också ett samband.

  519. De här fynden kan öka förståelsen-

  520. -för uppkomst av skada
    på höger hjärtkammare vid läckage-

  521. -i pulmonalisklaffen hos patienterna
    som är opererade en gång.

  522. Måttet på turbulensintensitet-

  523. -kan bidra till riskvärdering om
    det behövs ytterligare en operation-

  524. -och när det är
    en bra tidpunkt för det.

  525. Det här är en artikel
    som publicerades för nåt år sen.

  526. Det här fältet 4D flöde MR-

  527. -har vuxit väldigt mycket.

  528. I dag är det väldigt många forskar-
    grupper som jobbar med området-

  529. -och det börjar komma in
    även i kliniken.

  530. Det är ett konsensusarbete.
    En internationell grupp forskare-

  531. -med stor erfarenhet på området
    har utarbetat det-

  532. -baserat på
    200 vetenskapliga arbeten.

  533. Artikeln innehåller rekommendationer
    för insamling och analys av data-

  534. -hur man ska tänka
    i vidare forskning-

  535. -och hur man ska försöka
    implementera det i kliniken-

  536. -så att det
    kan komma till nytta för patienter.

  537. Det är viktigt
    att det finns såna här arbeten-

  538. -så att man pratar ihop sig
    och pratar om standarder-

  539. -så att man pratar samma språk, och
    så vidare. Det är ett viktigt arbete.

  540. Det var en hel del om vår forskning.

  541. Hur kan vi sammanfatta det?

  542. Vi har under det senaste decenniet-

  543. -vidareutvecklat och utvärderat
    4D flöde MR-metoden-

  544. -när det gäller bedömning
    av hjärtfunktion och hjärtsjukdom.

  545. Vi har tillämpat den
    i mindre kliniska patientstudier-

  546. -som handlar om hjärtsvikt
    och kammarpåverkan-

  547. -förmaksflimmer
    när det gäller rytmrubbningar-

  548. -klaffsjukdom
    och vissa medfödda hjärtsjukdomar.

  549. De hittills erhållna resultaten
    tror vi kan bidra-

  550. -till en ökad förståelse för utveck-
    ling och tidig upptäckt av sjukdom-

  551. -och uppkomst
    av olika komplikationer vid sjukdom.

  552. Det kan leda till
    en bättre riskvärdering-

  553. -och en optimerad och individua-
    liserad behandling av sjukdom.

  554. Om vi ska titta lite framåt
    om hur vi tänker...

  555. Vi skulle vilja klara av att göra
    ännu större kliniska studier-

  556. -för att få kunskap därifrån innan
    vi försöker få in det mer i kliniken.

  557. Vi skulle vilja överföra kunskapen
    från MR till ultraljudsområdet-

  558. -för att få
    en större bredd i användningen-

  559. -för ultraljud är mycket vanligare
    än MR-kameraundersökning.

  560. Det finns metoder som kan ge två
    hastighetsriktningar med ultraljud.

  561. Man kan även använda datortomografi
    när man tittar på blodflöden.

  562. Vi har precis nyligen
    publicerat den här artikeln-

  563. -där vi har jämfört 4D flöde MR med
    4D flöde DT, alltså datortomografi.

  564. Baserat på själva anatomin
    och geometrin-

  565. -simulerar man fram blodflödena
    med starka datorer.

  566. Vi kunde se liknande blodflödes-
    mönster mellan MR och skiktröntgen-

  567. -vilket var trevligt.

  568. Det här är en väldigt fin tidskrift -
    Radiology.

  569. Då vill jag tacka er-

  570. -medarbetare i gruppen
    och även forskningsfinansiärer.

  571. Tack så mycket.

  572. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Blodflödesbaserad behandling av hjärtsjukdom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod som möjliggör 3D-mätning av hjärtflöden vilket kan bidra till bättre diagnostik och handläggning av patienter. Carl-Johan Carlhäll, överläkare och biträdande professor vid avdelningen för kardiovaskulär medicin på Linköpings universitet, berättar mer. Inspelat den 20 september 2018 på Universitetssjukhuset i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Forskningsprojekt, Hjärta, Hjärtsjukdomar, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.

Fråga oss