Titta

UR Samtiden - Idrott utan skador

UR Samtiden - Idrott utan skadorDela
  1. Har jag en ung idrottare
    som spelar innebandy eller fotboll-

  2. -så säg till tränarna
    att vi måste köra knäkontroll.

  3. Det är ett minimum för att hjälpa
    våra unga att hålla sig friska.

  4. Det här är inget enmansarbete.

  5. Vi är en grupp som jobbar tillsammans
    för att förebygga skador.

  6. Vi har inriktat oss
    på barn och ungdomar som idrottar-

  7. -i de stora lagidrotter som vi har.

  8. Fotboll, handboll, innebandy
    och basket till exempel.

  9. Tack till er i gruppen
    som hjälper till-

  10. -och jobbar i de här projekten
    som jag ska beskriva.

  11. Även våra finansiärer,
    som möjliggör att vi kan forska-

  12. -och försöka nå ut med information
    om forskningen till idrottsrörelsen.

  13. Annars börjar jag med en berättelse.

  14. Ni ska få lyssna till Emilia,
    som är en femtonårig tjej.

  15. "Hej! Jag heter Emilia."

  16. "Jag är en femtonårig tjej
    som älskar fotboll."

  17. "Den här säsongen har börjat bra."

  18. "Uttagen i distriktslaget. Jag har
    börjat spela matcher med damlaget"-

  19. -"utöver mina träningar och matcher
    med F15-laget."

  20. "Känns grymt
    att tränarna tror på mig!"

  21. "Bara lite svårt att hinna med allt
    med fotboll, skola och kompisar."

  22. Vi flyttar fram till efter sommaren
    och uppstarten av skolan.

  23. "Tiden efter sommaren
    har varit superjobbig."

  24. "Massor i skolan med läxor och prov."

  25. "Jag stressar till träningen varje
    kväll i veckan. Hinner inte käka."

  26. "Matcher varenda helg. På träningen
    fick jag en smäll mot huvudet."

  27. "Jag sa inget.
    Nu har jag världens huvudvärk."

  28. Ett par dagar senare är det dags
    för Emilia att spela match.

  29. "Lördag, match med damlaget i dag.
    Jag mår pyton fortfarande."

  30. "Huvudet känns helt dimmigt,
    och har inte sovit bra alls."

  31. "Tränaren sa att hon behöver mig, så
    nu står jag här. Bara att bita ihop."

  32. "Trettio minuter in i matchen.
    Är helt off."

  33. "Ska bara rensa undan den här bollen.
    Aj, vad var det!?"

  34. "Känns som att knäet sprängs."

  35. "Var på akuten i går. Knäet var
    svullet och läkaren tappade blod."

  36. "Han sa att korsbandet var av.
    Kanske behövde jag en operation"-

  37. -"om jag ville fortsätta
    med fotbollen."

  38. "Om jag ville fortsätta? Hallå?"

  39. "Han sa att nästa säsong
    var körd hur som."

  40. "Mamma la ju av efter sin
    korsbandsskada. Bye bye, landslaget."

  41. Det är säkert flera av er här som...

  42. ...kan ha en liknande historia,
    eller har träffat nån patient-

  43. -som kan beskriva
    en väldigt liknande historia.

  44. Jag tror vi alla med lite fantasi
    kan leva oss in i vilken oro-

  45. -och vånda Emilia känner
    inför skadan. Oron för framtiden-

  46. -och vilka konsekvenser
    en sån skada kan ha.

  47. Vad är då det här korsbandet
    som vi pratar om?

  48. Jo, det är ett par centimeter
    långt ligament inne i knäet.

  49. Som ni ser på bilden.

  50. Ligamentet har en viktig funktion
    att stabilisera i knäleden.

  51. Den ska undvika att underbenet glider
    framåt i förhållande till lårbenet-

  52. -och även att underbenet inte roterar
    alltför mycket på lårbenet.

  53. Därav fyller den en viktig funktion-

  54. -för barn och ungdomar som idrottar
    och håller på med fotboll som Emilia.

  55. Drabbas man av en främre
    korsbandsskada som Emilia gjorde-

  56. -kommer det få konsekvenser
    på olika sätt.

  57. Lång frånvaro från idrott,
    en lång och krävande rehabilitering.

  58. Många av de som drabbas av det
    kommer aldrig tillbaka till idrotten.

  59. Ungefär två av tre
    som opererar sitt korsband-

  60. -kan komma tillbaka till sin idrott.
    En tredjedel vill komma tillbaka-

  61. -men har inte möjlighet att göra det.

  62. Många behöver en operation
    med lång rehabilitering-

  63. -för att komma tillbaka till
    en idrott som fotboll och innebandy.

  64. Normalt sett mellan nio månader
    och ett år innan du kan gå tillbaka.

  65. Är du femton år, rekommenderar vi
    kanske ännu längre rehabilitering.

  66. Det är en lång period som man
    är borta från sitt sociala nätverk.

  67. Det är ofta förknippat med smärta och
    värk från knäleden när man drabbas.

  68. Knäet svullnar, dels av skadan i sig
    och även i efterförloppet.

  69. Många blir rädda
    för att vara fysiskt aktiva.

  70. Inte minst för att gå tillbaka till
    en knäbelastande idrott som fotboll.

  71. Många upplever obehag med
    instabilitet och att knäet viker sig-

  72. -när man försöker idrotta.

  73. Det är också en anledning
    till att många gör en operation-

  74. -där man försöker sätta in
    ett nytt ligament i knäet.

  75. Det här får så stora konsekvenser
    att många får en sänkt livskvalitet.

  76. Man kan inte vara lika fysiskt aktiv
    som innan-

  77. -vilket får stora konsekvenser
    för de som drabbas.

  78. Har man ett knä som ser ut så här
    efter en skada, väldigt instabilt-

  79. -kan man lätt förstå att det är svårt
    att idrotta med fotboll och handboll-

  80. -om man har ett knä
    som beter sig så här.

  81. Vill man återgå till idrotten,
    oavsett om man opererar sig eller ej-

  82. -kommer man ha en betydligt ökad risk
    att drabbas av nya knäskador.

  83. I en undersökning som Anne Fältström
    drivit och jag varit delaktig i-

  84. -följde vi upp 117 fotbollstjejer som
    drabbats av främre korsbandsskada.

  85. De hade opererat sig
    och börjat spela.

  86. De är tillbaka och spelar fotboll.

  87. Vi valde ut lika många
    friska kontroller från samma lag.

  88. Vi följde dem över två år. "Vad
    händer med deras knän och skador?"

  89. Vi såg att bland de 117 tjejer
    som opererat knäet-

  90. -var det 29, alltså en fjärdedel-

  91. -som fick en ny korsbandsskada
    inom en tvåårsperiod.

  92. En av fyra
    sliter av korsbandet på nytt.

  93. Det gäller både det tidigare
    opererade knäet och den andra sidan.

  94. Motsvarande siffra för de knäfriska
    tjejerna var 7 %. Åtta tjejer.

  95. Det är en femfaldigt ökad risk för
    de som har haft en korsbandsskada-

  96. -att drabbas av en ny korsbandsskada.

  97. Vi ser dessutom
    att det är en fyrfaldigt ökad risk-

  98. -att drabbas av andra skador i knäet.
    Att knäet svullnar-

  99. -eller att man får senskador,
    det vi kallar tendinopatier.

  100. Det är en dubbelt ökad risk att
    få andra knäskador på menisker etc.

  101. Anna frågade också hur länge
    man var aktiv med fotbollen.

  102. Mer än 60 % av de korsbandsopererade
    tjejerna slutade inom två år.

  103. Även om man lyckas komma tillbaka,
    får man kanske ingen lång karriär.

  104. Många beskriver de här faktorerna-

  105. -som främsta anledningen
    till varför de slutade.

  106. Det är en ganska dyster prognos om
    man drabbas och vill komma tillbaka.

  107. Att gå tillbaka till fotbollen
    kan vi debattera, men det vi vill se-

  108. -är att de unga kommer tillbaka till
    en fysisk aktivitetsnivå som är hög.

  109. Vi vet alla positiva hälsoeffekter
    man får av att vara fysiskt aktiv-

  110. -på den nivå
    som man själv känner är rimlig.

  111. Vi ser att på grund
    av korsbandsskadan, så är det många-

  112. -som sänker
    sin allmänna fysiska aktivitetsnivå.

  113. Det får negativa konsekvenser
    på hälsan i övrigt.

  114. Vi vet korrelationen
    mellan att vara fysiskt aktiv-

  115. -och olika livsstilssjukdomar
    som finns i samhället i dag.

  116. Många av patienterna får en
    tidig artros, det vi kallar ledsvikt.

  117. Det ger ofta värk, och kan göra
    att man sänker sin aktivitetsnivå.

  118. Man får försämrad hälsa.
    Det blir en ond spiral-

  119. -på grund av den lilla ligamentskada
    som uppkom som tonåring.

  120. Tittar man på studier,
    så räknar man med-

  121. -att hälften av alla som drabbas
    av främre korsbandsskada får artros-

  122. -som man kan se på röntgen
    inom en 10-15-årsperiod.

  123. Vi har ganska många
    unga kvinnor och män-

  124. -som drabbats av en skada i tonåren,
    och får en verifierad knäartros-

  125. -redan som 25-30-åringar.

  126. Det innebär
    att utöver lidandet som skadorna ger-

  127. -finns det stora samhällskostnader.

  128. Vård och rehabilitering,
    sjukskrivningar och arbetsfrånvaro.

  129. Det klokaste vi kan göra är
    att förhindra att skadorna uppkommer.

  130. Vi spolar tillbaka bandet. Finns det
    nåt som vi kunnat göra för Emilia-

  131. -innan skadan inträffade? Fanns det
    signaler i hennes berättelse-

  132. -som hade kunnat guida oss
    till att ha förebyggt skadan?

  133. När vi jobbar med skadeprevention
    inom forskning följer vi cirkeln här.

  134. Det första vi gör är att ta reda på
    hur omfattande ett skadeproblem är.

  135. Hur pass vanligt förekommande är det
    med så pass allvarliga knäskador?

  136. Vilka drabbas framförallt?

  137. I nästa skede vill vi bättre förstå
    varför de här skadorna uppstår.

  138. Vad är det för faktorer som medverkar
    till att skadorna inträffar?

  139. Sen försöker vi förstå vad vi kan
    göra för att motverka riskfaktorerna-

  140. -och minska skaderisken. Sen vill
    vi testa och se om de får effekt.

  141. Tittar vi på hur vanliga skadorna är,
    kan man titta på olika data.

  142. Ett exempel är att titta på sjukhus
    och akutmottagningar.

  143. I Sverige är var femte skada på
    akutmottagningar idrottsrelaterade.

  144. Tittar man bland barn och ungdomar
    är det ungefär var tredjedel.

  145. Man räknar med att varje år söker
    2 % akuten på grund av idrottsskada.

  146. En stor andel av dem
    kommer från fotbollen.

  147. Fotboll är ju den största idrotten,
    den är så pass populär.

  148. Totalt 120 000 besök på akuten
    i Sverige varje år beror på idrott.

  149. Tittar vi på alla skador totalt sett,
    i form av antal besök på akuten-

  150. -per hundratusen invånare och år,
    så kan vi se att...

  151. ...det är vanligast i Emilias grupp,
    13-17 år.

  152. Vi ser också att generellt sett är
    det vanligare med besök av pojkar.

  153. Men tittar vi på den högra grafen och
    akuta knäskador, så är det tvärtom.

  154. Det är vanligare att flickor
    söker för knäbesvär än pojkar.

  155. För främre korsbandsskador har vi bra
    statistik. Vi har ett bra register:

  156. Svenska korsbandsregistret.

  157. Härifrån kan man uppskatta att
    det inträffar 6 000 skador varje år.

  158. Incidensen
    är 80 per 100 000 invånare.

  159. Det är förstås olika vem man är.
    I en riskgrupp är incidensen högre-

  160. -än om man är nån som jag, som är ute
    och joggar. Inte samma knäbelastning.

  161. Lite drygt hälften kommer att
    genomgå operation. 3 500 varje år.

  162. Här på US 50 och i Vrinnevi 90
    per år, enligt 2017 års statistik.

  163. Men den statistiken
    är bara toppen på isberget.

  164. De allra flesta skador vi drabbas av
    är inte skador som kräver akutbesök.

  165. De flesta är mildare skador.

  166. Tittar vi på forskningen,
    kan vi se att inom fotbollen-

  167. -kommer en av fem unga spelare
    drabbas av en skada-

  168. -som gör att de tvingas vila från
    träning eller match under en säsong.

  169. De vanligaste skadelokationerna
    är fot, att man vrickar den.

  170. Knäet, man vrickar till det.

  171. Eller ljumske och lår.

  172. Knappt hälften
    får problem med överbelastningsskada.

  173. Skador som har mer smygande debut-

  174. -och inte har nåt akut trauma
    som initierar skadan.

  175. Vanligt är tillväxtrelaterade besvär
    från knäna.

  176. Schlatter, som många känner till.
    Eller hälar, Haglunds problematik.

  177. Också från ljumskar, rygg
    och underben.

  178. Hur är då risken för en tonåring
    som spelar fotboll?

  179. Jo, grafen visar hur vanligt det är
    med skador i samband med matchspel.

  180. Längst till vänster har vi barn och
    ungdomar. En skada på nio matcher.

  181. När man blir äldre och vuxen,
    och ju mer elit man är...

  182. Här har vi Champions League-
    klubbarna, Real Madrid och Barcelona.

  183. De kan räkna med
    en skada varannan match.

  184. Risken att drabbas av skador när man
    spelar fotboll som barn och ungdom-

  185. -är betydligt lägre
    än för vuxna och elitidrottare.

  186. Det är också bra att ha i åtanke.

  187. Hur är det med korsbandsskador,
    som Emilia drabbades av?

  188. Om man är en tonårstjej som spelar
    fotboll, och vi har hundra Emilior...

  189. Tänk för er själva. Hur många kommer
    drabbas av en främre korsbandsskada-

  190. -under en säsong?

  191. Vi har ganska bra statistik på det.
    Jag säger svaret.

  192. En av hundra.

  193. Det är illa nog för den som drabbas,
    men det är ingen epidemi-

  194. -som drabbar
    varannan ung fotbollstjej.

  195. Det är ett viktigt budskap att föra
    ut. Risken finns i samband med spel-

  196. -men det är inte så
    att var och varannan drabbas av det.

  197. Vi ska inte föra ut nåt skräckbudskap
    till idrotten, föräldrar etc.

  198. Vi går tillbaka till Emilias historia
    och försöker se:

  199. Fanns det nåt i hennes berättelse
    som vi kan få en ledtråd av-

  200. -hur vi kan förebygga skadorna?

  201. Vi har redan varit inne på det, men
    att hon är flicka och spelar fotboll-

  202. -och är tonåring
    kommer vara en riskfaktor.

  203. Hennes mamma hade lagt av efter en
    korsbandsskada. En ärftlig komponent.

  204. Hon har spelat många matcher-

  205. -och beskriver en tuff belastning
    med träning varenda dag.

  206. Är det nåt som kan vara en riskfaktor
    varför man drabbas av skador?

  207. Det var stressigt med skola, hinna
    träffa kompisar, hinna med träningar.

  208. Är det nåt som är förknippat
    med risk för skada?

  209. Att spela halvskadad. Man spelar
    med känningar som man ignorerar.

  210. Det vet vi är en riskfaktor
    för att drabbas av allvarliga skador.

  211. Om vi tittar på dem och ser
    vad vi kan göra åt de faktorerna...

  212. Vi vet att fotboll kommer stå
    för flest antal knäskador-

  213. -och korsbandsskador i Sverige.
    Det vet vi från Folksams register.

  214. Lite drygt 60 av de stora idrotterna
    i Sverige har en akutförsäkring där.

  215. Genom sin spelarlicens har man en
    försäkring där. De får information-

  216. -om skador som inträffar i idrotten.
    Vi vet att tjejer som spelar fotboll-

  217. -löper 2-3 gånger större risk
    att drabbas av en knäskada-

  218. -än en kille i samma ålder.

  219. Riskökningen sker mest i tonåren,
    i slutet av och efter puberteten.

  220. Det här med ärftlighet: Har du en
    förälder som haft en korsbandsskada-

  221. -har du som ung tjej
    fyra gånger ökad risk att drabbas.

  222. Det finns en ärftlig komponent,
    möjligen genetisk.

  223. Tittar vi på Emilias situation,
    ser vi hur stor andel av tjejer-

  224. -som drabbas av knäskada totalt sett
    i svart-

  225. -och främre korsbandsskada i grått.

  226. Vi kan se att nånting sker här
    i 14-15-årsåldern-

  227. -som gör att risken sticker upp.

  228. Emilia har precis kommit in
    i den här perioden med riskökning.

  229. Jämför vi pojkars och flickors risk
    att drabbas, ser det liknande ut-

  230. -fram till den här åldern.
    Här börjar tjejer sticka uppåt-

  231. -medan killarna
    ligger kvar på samma nivå.

  232. Tonåren är en besvärlig period.
    Ser vi vad som händer med kroppen-

  233. -är det många som blir längre. Man
    får sämre biomekaniska förhållanden.

  234. Man har ett långt lårben och skenben.

  235. Med långa hävstänger får du stora
    krafter som verkar över knäleden.

  236. Musklerna hinner inte med i samma
    takt som kroppen växer på längden.

  237. Balanssystemet, det vestibulära
    systemet, som sitter inne i örat-

  238. -mognar relativt sent. Det gör att
    balanskomponenten blir en utmaning-

  239. -för unga människor i tonåren.

  240. Det vi kallar för ledsinne, signaler
    vi får från muskler och ligament-

  241. -som talar om för oss om vi har en
    sträckt arm trots att vi blundar...

  242. Hastigheten i det systemet är
    lite långsammare för yngre individer.

  243. Unga är mer beroende av synintryck
    än vad vuxna är.

  244. När vi spelar fotboll, och ska se
    medspelare, motståndare och bollen-

  245. -kan det ske mycket konflikter.

  246. Barn och unga har svårare
    att hantera olika intryck samtidigt.

  247. Ska man ta in med- och motspelare
    och hur man ska springa-

  248. -blir det olika intryck
    som ska hanteras kognitivt samtidigt.

  249. Tonårstiden är turbulent med saker
    som händer i kroppen, med hormoner-

  250. -och att man psykologiskt
    ska passa in och hitta vem man är.

  251. Det sker mycket på samma gång
    som kan förklara riskökningen-

  252. -just i tonåren.

  253. Tittar vi på korsbandsskadan
    så är det en hög andel...

  254. Över 75 % av alla korsbandsskador
    är icke-kontakt-skador.

  255. Det vanliga är att man gör hopp,
    landning eller stegnedsättning-

  256. -med mycket belastning på ett ben,
    när skadan inträffar.

  257. Det vi ser
    är lite det som bilden visar-

  258. -att man vacklar inåt med knäet
    när skadan inträffar.

  259. Den här funktionen
    kan vi försöka bedöma på olika sätt.

  260. Det finns enkla tester. Man
    hoppar exempelvis ner från en låda.

  261. Det hänger en boll däruppe, som
    hon ska försöka nå med båda händerna.

  262. Det vi ser för den här tjejen
    är en bra funktion med bra spänst.

  263. Hon har bra kontroll
    över knän, höft och bål.

  264. Lägger vi upp en parallell film
    vid sidan av...

  265. ...ser vi att det ser annorlunda ut.
    Inte samma kontroll.

  266. Det finns en tendens till
    att knäna går inåt och viker ihop-

  267. -som vi pratade om.
    Mekanismen för skada.

  268. Det finns nånting i funktionen
    som vi kanske kan förebygga.

  269. Det betyder inte att den här tjejen
    kommer drabbas av en skada.

  270. Men det är rimligt att tro
    att risken för henne är lite högre.

  271. Ett annat enkelt test för att titta
    på knäets uthållighetsförmåga.

  272. Man hoppar över linjer
    som är 40 cm från varandra.

  273. Vi ser en tydlig skillnad i funktion
    mellan de här båda fotbollstjejerna.

  274. Med enkla test kan vi bedöma hur
    den neuromuskulära funktionen är.

  275. Det man gjort för att förbättra det
    här är att man har träningsprogram-

  276. -som vänder sig till lagidrotter,
    för att stärka upp muskulaturen-

  277. -få en snabb aktiverande muskulatur
    och jobba in att ha knä över fot-

  278. -och undvika att hamna i
    att knäet buktar inåt.

  279. Knäkontroll är ett program
    som jag har jobbat mycket med.

  280. Jag ska visa det. Sex enkla övningar
    som man som tränare kan ta till sig-

  281. -på ett smidigt sätt
    och som känns ganska bekant.

  282. 10-15 minuter
    i början av varje träningstillfälle.

  283. Första övningen är en enbensknäböj,
    mycket handlar om knäkontroll.

  284. Att jobba med balans,
    att stabilisera vid höft och bål.

  285. Det finns olika varianter
    för att göra det mer utmanande-

  286. -med längre hävarmar till exempel.

  287. Eller att man gör det med en kompis,
    för att variera och göra det roligt.

  288. Nästa övning stärker baksidan av lår,
    hamstringsmuskulaturen.

  289. Den vet vi är en viktig hjälp för
    att stabilisera knäet och korsbandet.

  290. Även här finns olika progressioner
    för att göra det mer utmanande.

  291. Lite mer explosiva inslag,
    och även en parövning med en kompis.

  292. Knäböj på två ben. Det handlar
    om rörlighet över flera leder-

  293. -att kunna kontrollera knäna
    och jobba med bålkontroll.

  294. Lite olika inslag med parövningar
    och progressioner.

  295. Kan man kontrollera höft och bål,
    minskar krafterna-

  296. -som verkar ner över knä och fotled.

  297. Här är en övning som används
    för att stärka upp bål och överkropp.

  298. Här är det sidoplankan som man jobbar
    med. Det finns andra alternativ-

  299. -för att stärka upp bålen,
    och bål- och höftkontroll.

  300. Femte övningen är ett utfallssteg,
    man jobbar med kontroll.

  301. Att tänka på att jobba med knä över
    fot. Vi lägger på utmanande inslag-

  302. -med koordination. Vi roterar
    med bålen och får större krafter.

  303. Sista övningen handlar om en skade-
    fylld situation: Hopp och landning.

  304. Att kunna dämpa krafterna
    utan att knäet eller foten far iväg.

  305. Man kan göra det på lite olika sätt.

  306. Riktningsförändringar i hopp, nick-
    moment för att få störande inslag.

  307. Lite mer fotbollsspecifikt.

  308. Jag ser några med tränarjackor på.
    Känner man inte igen programmet-

  309. -känner man igen övningarna.
    Det är inget nytt.

  310. Det handlar om att jobba med
    en bra rörelsekvalitet regelbundet.

  311. Fungerar det? Ja, det kan jag säga
    redan innan jag visar resultaten.

  312. Vi gjorde en stor randomiserad
    kontrollerad studie 2009.

  313. Vi hade åtta fotbollsdistrikt
    med flickor 12-17 år.

  314. Totalt över 4 500 spelare
    deltog i undersökningen.

  315. Hälften spelade med knäkontroll två
    gånger i veckan, resten som vanligt.

  316. Vi följde dem under en säsong
    och registrerade skador.

  317. Totalt sett
    hade vi nära hundra skador.

  318. Det var 2 % av alla spelare
    som drabbades av en akut knäskada.

  319. Det var 21 främre korsbandsskador.
    Mindre än 0,5 % drabbades av det.

  320. När vi jämförde grupperna med
    varandra... Kurvan är lite krånglig.

  321. Först har alla ett intakt korsband.
    Vid varje skada faller stapeln ner.

  322. Vi ser att i kontrollgruppen
    faller kurvan mycket snabbare-

  323. -än i gruppen med knäkontrollträning.

  324. I slutet av säsongen såg vi
    att det var en minskad risk med 64 %.

  325. Genom att göra det här enkla
    träningsprogrammet med sex övningar.

  326. Viktigt att tänka på
    är att träning är en färskvara.

  327. Du måste genomföra träningen
    för att få effekt.

  328. Vi såg
    att vid 79 % av alla träningspass-

  329. -genomförde man knäkontroll-
    programmet. En ganska bra siffra.

  330. Vi delade in gruppen i tre delar.
    De som tränat flitigast-

  331. -de som var i mitten
    och de som tränat minst.

  332. När vi jämförde de tre med varandra-

  333. -kunde vi se
    att de som hade tränat flitigast-

  334. -hade 88 % lägre risk
    för främre korsbandsskada-

  335. -jämfört med tjejerna
    i gruppen som hade tränat minst.

  336. De som tränat minst hade lika hög
    skaderisk som de i kontrollgruppen.

  337. Det räcker inte att göra det
    sporadiskt, det måste göras frekvent.

  338. Det vi såg, som var lite oroande,
    är att följsamheten-

  339. -eller hur ofta
    man genomförde knäkontrollträningen-

  340. -minskade under säsongen.

  341. Framförallt den röda stapeln,
    gruppen som tränat minst.

  342. De började lågt och dök kraftigt.
    Det är sommarlediga månader-

  343. -som förklarar peaken.
    Det här är vår stora utmaning.

  344. Hur får vi tränarna och spelarna
    att göra den här verksamma träningen?

  345. Doktorand Hanna Lindblom
    gjorde en uppföljning bland tränare-

  346. -till lag i de åtta distrikten-

  347. -som inte varit med i studien,
    men som varit med i samma distrikt-

  348. -tre år efter den här studien.

  349. Man frågade: "Känner ni till det här
    med knäkontroll? Använder ni det?"

  350. Över 90 % kände till det.
    74 % sa att de använde programmet.

  351. Men utmaningen är att bara en av fyra
    gjorde hela programmet.

  352. Man gjorde det inte så ofta,
    eller hoppade över nån trist övning.

  353. Man tar till sig programmet, men
    gör det till sitt eget på olika sätt.

  354. Hanna intervjuade tjugo tränare,
    som rapporterade olika erfarenheter-

  355. -av att använda knäkontroll, för att
    förstå varför man tar till sig det-

  356. -och vill använda det. Det hon fann
    var tre huvudgrupperingar:

  357. Den första var tränarens motivation
    och användande av knäkontroll.

  358. Bedömer man som tränare
    att skador är ett stort problem-

  359. -och specifikt i laget, var chansen
    större att man använde programmet.

  360. Tycker man att skadeförebyggande
    aktivitet är tränarens ansvar-

  361. -var det större chans. Trodde man
    att knäkontroll förebyggde skador-

  362. -tog man också upp det.

  363. Det här är en viktig komponent:
    Hög tilltro till sin egen förmåga.

  364. Man måste känna sig trygg
    med att använda programmet.

  365. Många av tränarna som vi följer
    är föräldrar som jag-

  366. -som har en tjej som Emilia
    som spelar i laget.

  367. Man kanske inte känner till så mycket
    om hur man tränar skadeförebyggande.

  368. Då måste det vara ett enkelt program,
    som man har kontroll över.

  369. "Jag kan leda mina spelare
    i träningen."

  370. Tränaren tyckte det var
    väldigt viktigt att ha ett stöd.

  371. Stöd inom föreningen
    att man ska jobba med knäkontroll.

  372. Stöd av andra tränare.
    "Vi kör också knäkontroll."

  373. Då ökar benägenheten att använda
    programmet. Resurser är ett problem.

  374. Man har inte tid.

  375. "Vi har en timme på planen, då vill
    vi spela fotboll och inte göra sånt."

  376. Då kan man kanske träna knäkontroll
    en kvart innan, som exempel.

  377. Alla spelare är inte förtjusta i det.
    Det finns ett visst motstånd.

  378. Då är utmaningen
    att göra det som en naturlig del.

  379. Göra det roligt och varierande.

  380. Se till att det blir en del av det
    man gör inom laget när man tränar.

  381. Sen handlar det om
    att programmet ska kännas rätt.

  382. Det ska funka att föra in i miljön.

  383. Känns det för svårt,
    tar jag inte upp det.

  384. Tycker jag det känns för lätt,
    gör jag kanske nåt annat.

  385. Det måste vara tillämpbart.
    Efter den här studien-

  386. -började man implementera knäkontroll
    i svensk fotboll-

  387. -med fotbollsförbundet och Folksam.

  388. Man utbildade många fysioterapeuter
    i programmet, som åkte runt i landet-

  389. -och höll kurser
    för tränare och aktiva.

  390. Man hade utbildningar
    i samband med landskamper.

  391. Bjöd in tränare och aktiva.

  392. Vi hade landslagsspelare som gjorde
    filmer. "Vi tränar knäkontroll."

  393. Den typen av promotion.
    Man hade utbildningsmaterial.

  394. Bland annat en app, som
    gör programmet mer lättillgängligt.

  395. Från 2015 ingår det utbildning
    i knäkontroll i tränarutbildningen.

  396. En doktor i fysioterapi, Malin Åman,
    gjorde en uppföljning 2017-

  397. -i landets alla 24 fotbollsdistrikt.

  398. Vi såg att appen var populär.
    125 000 nedladdningar på fem års tid.

  399. Bland distrikten hade man i 21 av 24
    distrikt använt den här möjligheten-

  400. -att hålla utbildningar
    i knäkontroll i sina föreningar.

  401. Information kring knäkontroll
    gick ut på bred basis.

  402. Nu ligger knäkontroll på en hemsida.

  403. Ni som har intresse,
    kan gå in där och titta på det.

  404. Jag nämnde Folksam och spelar-
    försäkring. Genom deras databas-

  405. -har vi möjlighet att se
    om det har haft nån effekt-

  406. -att införa
    det här stora implementeringsarbetet.

  407. Den här bilden visar antalet
    anmälda knäskador till Folksam-

  408. -under åren 2006 och 2010
    för killar och för tjejer.

  409. Det är antal knäskador
    per tusen spelare och år.

  410. Vad har hänt efter att förbundet
    började med implementeringen?

  411. Jo, vi ser en minskande trend.

  412. För akuta knäskador i stort,
    som är mycket korsbandsskador...

  413. Även att knäskålen hoppar ur led,
    och liknande.

  414. Där ser vi en minskning
    med över 20 %.

  415. Tittar vi
    på främre korsbandsskador specifikt-

  416. -ser vi hos tjejer
    en minskning med 13 %.

  417. Det är inte samma dramatiska siffror
    som vi såg i vår studie-

  418. -men vi ser att det har ett intryck.
    Att vi kommer få färre knäskador-

  419. -om vi kan göra programmet
    runtom i Sverige.

  420. Lite sammanfattningsvis
    om knäkontroll innan vi går vidare:

  421. Lägger man 10-15 minuter 1-2 gånger
    i veckan reduceras dramatiskt risken-

  422. -för allvarliga knäskador. Man måste
    fortsätta med det för att få effekt.

  423. Vi behöver hjälpa tränare med stöd
    för att få det att fungera.

  424. Vi ser att spridningen av knäkontroll
    har haft en effekt.

  425. Man ser en viss minskning
    av antalet knäskador.

  426. Emilia hade fler faktorer
    som vi kan jobba med.

  427. Hur var det med matchande, stress
    och att spela med skador?

  428. Jo, doktoranden Ida Åkerlund
    har tittat på innebandy-

  429. -och sett att bland innebandyspelare
    i 12-17-årsåldern-

  430. -är det 20 %
    som spelar med nån form av smärta.

  431. En av fem ungdomar fortsätter
    att vara aktiv trots att man har ont.

  432. En tredjedel av alla spelare
    inleder säsongen med smärta.

  433. Många kommer från andra idrotter och
    har ont redan när säsongen startar.

  434. Vad vi såg i knäkontrollstudien-

  435. -var att de flickor som hade ont
    i knäna när säsongen började-

  436. -hade dubbelt så hög risk att drabbas
    av en allvarlig akut knäskada.

  437. Vi måste ta hand om skavanker,
    eller överbelastningsbesvär-

  438. -på ett bra sätt, och hjälpa våra
    ungdomar att rehabilitera skadorna.

  439. Ta kontakt med vården,
    nu finns det bra idrottsskadeenheter-

  440. -i Linköping och Norrköping som
    kan hjälpa spelare med såna besvär.

  441. Det är ett gott råd.

  442. Matchspel är viktigaste riskfaktorn
    för att drabbas av en knäskada-

  443. -eller skador generellt sett.
    Risken är 10-15 gånger högre-

  444. -i samband med match än vid träning.

  445. Man kan inte kontrollera miljön,
    det är högre intensitet.

  446. Med- och motspelare springer runt.
    Det är en mer okontrollerad miljö.

  447. I det projekt vi gjorde
    var det en fjärdedel av alla tjejer-

  448. -som precis som Emilia
    spelade matcher med äldre lag.

  449. Deras risk att drabbas av en knäskada
    var dubbelt så stor-

  450. -jämfört med
    när de spelade med egna laget.

  451. Du kanske spelar med vuxna kvinnor
    som väger 15-20 kilo mer än du.

  452. Betydligt högre krafter
    och intensitet.

  453. Om du spelar matcher både
    med ditt eget lag och seniorlaget-

  454. -kommer du få för mycket matcher
    och en ökad skaderisk.

  455. Begränsa antalet matcher
    och spel med äldre lag.

  456. Det minskar sannolikt skaderisken
    för era ungdomar.

  457. Det här med belastning. En annan
    fysioterapeut, Philip von Rosen-

  458. -undersökte
    våra riksidrottsgymnasium.

  459. Man fann ett tydligt samband. De
    som hade en ökad träningsintensitet-

  460. -hade en ökad risk
    att rapportera skador.

  461. De som sov för lite
    var också mer skadebenägna.

  462. Slog man ihop de tre tillsammans,
    såg vi en dubbelt så stor risk-

  463. -för de att rapportera skador.
    Liknande signaler från tjejfotbollen.

  464. Har man en påverkan på humöret,
    är man tungt belastad-

  465. -ser vi en ökad skadebenägenhet.

  466. Vad är det här med belastning?
    Hur kan vi mäta det?

  467. Dels pratar vi om yttre belastning.
    Att mäta antalet matcher-

  468. -eller hur mycket man tränar.
    "Hur många meter springer man?"

  469. Det är viktigt att komplettera det,
    och på nåt sätt mäta inre belastning.

  470. Jag är säker på att om vi här
    skulle springa LOK-milen-

  471. -skulle vi reagera olika
    på den belastningen.

  472. Vi skulle bli olika trötta
    och olika ansträngda av samma löpmil.

  473. Det kan man mäta genom att se vilken
    puls man har vid ansträngningen.

  474. På ett enklare sätt kan idrottaren
    själv få skatta hur tufft passet var.

  475. Man använder skalan
    "rate of perceived exertion".

  476. Den bygger på Borgskalan.

  477. Man skattar "det var inte belastande
    alls" till "det var väldigt tungt".

  478. Man kan kombinera med att titta på
    hur mycket du är aktiv-

  479. -respektive hur du reagerar som ung
    idrottare på den här belastningen.

  480. Ett enkelt exempel på hur
    vi har gjort från innebandyprojektet.

  481. Vi ställde frågan
    i slutet på varje vecka:

  482. "Ansträngningsnivån senaste veckan
    har varit...". Sen fick man skatta.

  483. Det vi ser bland 12-17-åringarna,
    är att fyra av tio säger-

  484. -att det är mycket hög
    till extremt hög belastning.

  485. Fyra av tio tycker att "jag har en
    mycket till extremt hög belastning".

  486. Det borde ringa en varningsklocka.

  487. Vi ställde de här enkla frågorna
    till idrottarna:

  488. "Hur stressad har du varit senaste
    veckan? Hur har din sömn varit?"

  489. "Hur har du mått allmänt?"

  490. Vi ser att ungefär en av tio
    unga killar och tjejer-

  491. -anger att de sover dåligt, inte
    mår så bra och känner sig stressade.

  492. Med enkla frågor får vi information
    om ett allmänt hälsotillstånd.

  493. Det här är inte bara idrott så klart.
    Det är skola, vänner etc.

  494. För att avsluta presentationen,
    och några budskap ni kan ta med hem.

  495. Ni som är aktiva med unga idrottare
    får med er det också.

  496. Vi ska inte överskatta riskerna
    med att vara idrottsaktiv.

  497. Det finns risker, men hälsovinsterna
    är betydligt större.

  498. Det gäller fysiologiskt,
    psykologiskt, socialt etc.

  499. Träna med knäkontroll, det blir
    ett vaccin för allvarliga skador.

  500. Det tycker jag vi som kompisar,
    föräldrar eller anhöriga kan kräva.

  501. Har jag en ung idrottare
    som spelar innebandy eller fotboll-

  502. -så säg till tränarna
    att ni måste köra knäkontroll.

  503. Det är ett minimum för att hjälpa dem
    att hålla sig friska.

  504. Vi måste ha respekt
    för mindre skador.

  505. Ignorera dem inte, utan försök
    hantera dem i ett tidigt skede.

  506. För att få hjälp att hantera det här
    som ung idrottare.

  507. Hjälp våra unga
    att begränsa antalet matcher.

  508. Spela inte med seniorlag.
    De som går på idrottsgymnasium-

  509. -och ska spela med både klubb
    och idrottsgymnasium...

  510. Det blir ofta för mycket.

  511. Är man i den åldern, säger man
    inte nej. Det är kul med förtroendet.

  512. De är de sista som bromsar.

  513. Vi måste som vuxna och tränare
    våga fråga om de här frågorna.

  514. Hur mår man rent allmänt?
    Är det mycket stress i livet just nu?

  515. Pluggar man hårt för en tentaperiod?

  516. Då kanske man kan avstå träningar.
    Det är inte hela världen.

  517. Våga ta den här dialogen,
    med spelare och med föräldrar.

  518. Var beredd
    att anpassa idrottandet därefter.

  519. Dra ner tillfälligt, så kan vi
    komma tillbaka in i träning igen.

  520. Tack för uppmärksamheten. Jag
    hör gärna frågor och reflektioner.

  521. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Idrott utan skador

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Deltagande i idrott är betydelsefullt för vår kroppsliga och mentala hälsa. Men idrottande kan också ha negativa effekter i form av akuta skador och överbelastningsbesvär. Varför uppstår skadorna? Är de ett naturligt inslag i idrotten, eller finns det något vi kan göra för att förebygga skador? Martin Hägglund, professor i fysioterapi vid Linköpings universitet, berättar. Moderator: Daniel Windre. Inspelat den 18 oktober 2018 på Universitetssjukhuset i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Sport och idrott
Ämnesord:
Idrottare, Idrottsmedicin, Idrottsskador, Medicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Undernärd blir fet

Francesco Branca, ansvarig för nutrition och hälsa på Världshälsoorganisationen, talar om fetmaepidemin som nästan överskuggar de 800 miljoner människorna som svälter. Det är mer sannolikt att ett undernärt barn blir överviktig som vuxen, berättar han. Branca tar även upp fem områden som regeringar konkret kan angripa för att minska klimatutsläppen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Edvin pratar med ögonen

Edvin har aldrig kunnat prata med sin egen röst, men när han var fyra år fick han en dator han kan styra med sina ögon. Datorns röst låter som en vuxen man, men för Edvin blev den hans direkt. Det krävs mycket tålamod att prata med ögonen men för Edvin betyder det att han får säga precis det han vill utan att någon annan tolkar orden åt honom. Dessutom medverkar Maria Borgestig som forskar om effekterna av ögonstyrning för barn med funktionsnedsättning.

Fråga oss