Titta

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Om UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Inspelningar från föreläsningsserien "Politisk förändring i en orolig värld". Inspelat den 9 oktober, 23 oktober samt 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld : Utveckling och välfärd i krympande kommunerDela
  1. Vi behöver ha strategier för hur
    vi hanterar en växande befolkning-

  2. -och växande städer. Men vi behöver
    också ha strategier och politik-

  3. -för att hantera motsatsen.

  4. Jag ska prata om förutsättningar
    för utveckling och välfärd.

  5. Jag skulle ha lagt till några ord.
    Jag skulle lagt till orden-

  6. -"i olika geografier"
    eller "i olika kontexter".

  7. Det är det som är min poäng.

  8. Att förutsättningarna
    för att arbeta med utvecklingsfrågor-

  9. -förutsättningarna för att uppfylla
    det kommunala välfärdsuppdraget-

  10. -ser väldigt olika ut
    i olika kommunala kontexter.

  11. Beroende på kommunens storlek,
    befolkningssammansättning osv.

  12. Det kommer jag att uppehålla mig vid.

  13. Jag kommer att prata
    utifrån tre nya böcker.

  14. Den första boken,
    "Att äga framtiden"-

  15. -är en antologi där flera forskare
    på olika universitet i Sverige-

  16. -har bidragit med kortare texter. Den
    finns på nätet och kan laddas ner.

  17. Om utmaningar i den kommunala sektorn
    i brett perspektiv.

  18. Boken "Dealing with Urban
    and Rural Shrinkage"-

  19. -handlar om utmaningar
    för krympande regioner i Sverige-

  20. -och i andra delar av Europa.
    Den har jag skrivit med kolleger-

  21. -som är intresserade av
    befolkningsminskningens konsekvenser.

  22. De finns på olika ställen i Europa.

  23. Den sista boken heter "Mindre många"
    och kom i somras.

  24. Den är framförallt resultatet
    av ett treårigt Formas-projekt.

  25. Den handlar om
    hur man kan jobba med utveckling-

  26. -och med det kommunala uppdraget
    när man blir gradvis färre-

  27. -och där befolkningen
    blir allt äldre.

  28. Jag tänkte uppehålla mig
    kring fyra punkter.

  29. Först ger jag en bakgrund
    till frågor som rör urbanisering-

  30. -ojämn befolkningsutveckling...

  31. Dra upp skillnaden mellan stad och
    land för en gemensam bild av läget.

  32. Och sen konsekvenser
    av en ojämn befolkningsutveckling.

  33. Vad innebär det? Vad har
    befolkningens utbredning och storlek-

  34. -egentligen för konsekvenser
    för kommunal utveckling och välfärd?

  35. Efter det tänkte jag prata om vilka
    åtgärder som lyfts fram i debatten.

  36. Hur har politiker och beslutsfattare-

  37. -på statlig, regional och kommunal
    nivå hanterat de här utmaningarna-

  38. -som blir av att man har
    en ojämn befolkningsutveckling?

  39. Till sist avslutar jag med att
    lyfta fyra centrala konfliktlinjer-

  40. -i den här diskussionen.
    Ibland blir diskussionen-

  41. -om kommunernas olika förutsättningar
    ganska instrumentell.

  42. Debatten handlar mycket om
    hur man med olika tekniska lösningar-

  43. -eller politiska interventioner
    kan skruva på ett politiskt system.

  44. Jag menar att man ibland i debatten-

  45. -duckar för en del helt grundläggande
    politiska värdekonflikter.

  46. Jag tar upp dem i slutet, så att
    vi går härifrån fulla av perspektiv-

  47. -och konfliktlinjer
    som är viktiga att diskutera.

  48. Lite bakgrund kring frågan.
    Jag visar två kartor.

  49. Den här har jag lånat av Nordregio,
    som har ett bra kartmaterial.

  50. Det är en karta över befolknings-
    utvecklingen i Sverige 2010-2016.

  51. Det är ingen dramatisk period
    i svensk befolkningsutveckling.

  52. Hade vi haft ett längre perspektiv
    ända bort till 70-talet-

  53. -så hade vi sett
    ännu tydligare förändringar.

  54. Det vi ser är att blå områden växer-

  55. -och de röda och orangea
    har ett vikande befolkningsunderlag.

  56. De mörkröda områdena är sådana som
    har ett vikande befolkningsunderlag-

  57. -för att det föds få barn.

  58. Det dör fler än det föds.
    Man har ett negativt flyttnetto.

  59. Det flyttar färre till platserna
    än vad det flyttar därifrån.

  60. I de orangea områdena
    har man ett positivt flyttnetto.

  61. Det flyttar människor dit-

  62. -men inte tillräckligt många för att
    kompensera för att det föds få barn.

  63. Det är viktigt att ha med sig.
    Man ser att befolkningstillväxt-

  64. -inte alls är en norm
    i det svenska samhället.

  65. Befolkningsminskning
    är precis lika mycket-

  66. -en planeringsförutsättning
    som befolkningstillväxt.

  67. Det ska man ha med sig
    apropå förväntningar på kommuner-

  68. -och när staten i olika sammanhang
    styr den kommunala sektorn.

  69. Här vänder vi på perspektivet.

  70. Den här kartan
    kommer från kolleger i Tyskland.

  71. Den visar befolkningsutvecklingen
    på lokal nivå i Europa-

  72. -mellan 2001 och 2011.

  73. Den har några år på nacken,
    men den är bra på så vis-

  74. -att den har data på lokal nivå.
    Det är en fördel i sammanhanget.

  75. Den visar inom-regional skillnad.

  76. Statistik på regional nivå
    kan ibland dölja det faktum-

  77. -att det inom en och samma region
    finns kommuner som krymper och växer.

  78. Det intressanta med kartan är att den
    visar att befolkningstillväxt är...

  79. ...en planeringsförutsättning på
    många platser, men långt ifrån alla.

  80. Tvärtom är det många platser i Europa
    som har som förutsättning-

  81. -att hantera
    ett vikande befolkningsunderlag.

  82. Stora delar av Portugal och Spanien.
    Stora delar av södra Italien.

  83. I princip hela östra Europa präglas
    av att man gradvis blir färre-

  84. -och att befolkningen
    gradvis blir äldre.

  85. Vi ser att Baltikum har genomgått
    en enorm demografisk omvandling-

  86. -efter Sovjetunionens fall.

  87. Vi ser att östra Tyskland är märkt-

  88. -av den utflyttning
    som skedde från östra Tyskland-

  89. -till västra Tyskland
    efter murens fall.

  90. Längs gränsen mellan Tyskland
    och Holland blir man gradvis färre-

  91. -och därmed också äldre.
    Det är en viktig bild att ha med sig.

  92. Ibland tror man att tillväxt
    och befolkningstillväxt-

  93. -är en planeringsförutsättning
    för alla platser. Det är inte så.

  94. Mitt argument är
    att vi behöver redskap och politik-

  95. -för att hantera befolkningstillväxt.

  96. Hur vi hanterar en växande befolkning
    och växande städer.

  97. Men vi behöver också strategier och
    verktyg för att hantera motsatsen-

  98. -nämligen att man blir färre
    på en plats.

  99. Vad spelar det för roll? Vad är
    konsekvenserna av att man blir färre-

  100. -eller fler på en plats?

  101. Vi har på CKS gjort flera studier där
    vi har ställt frågor till politiker-

  102. -om hur de upplever att samhället
    förändras när man blir gradvis färre.

  103. Andra har undersökt samma sak
    i en växande kontext.

  104. Jag kommer berätta lite grand
    om det också.

  105. Vi har frågat "vad får befolknings-
    förändringen för konsekvenser?".

  106. Då pratar våra politiker och
    tjänstepersoner på olika nivåer...

  107. De pratar om kommunen
    på många olika sätt.

  108. Om vi försöker sortera
    hur de pratar om kommunen-

  109. -så pratar de om kommunen
    som en välfärdsleverantör.

  110. Som en leverantör
    av vård, skola, omsorg.

  111. Som en samhällsbyggare.

  112. Som en aktör som utvecklar samhället
    på olika sätt.

  113. De pratar om kommunen
    som en politisk arena.

  114. Som en organisation där man
    fattar beslut och fördelar resurser.

  115. De pratar om kommunen som en
    förvaltning som hanterar de beslut-

  116. -som politiken fattar.

  117. De pratar om den som en stor arbets-
    givare. Inte minst i små kommuner-

  118. -är ofta kommunen
    en viktig arbetsgivare.

  119. I alla skepnader,
    oavsett hur man ser på en kommun-

  120. -är befolkningsunderlaget
    en viktig planeringsförutsättning.

  121. Hur många ska ha välfärd? Vilka
    är de? Hur stora är ungdomsgrupperna?

  122. Hur stora är andelen äldre?

  123. För kommunen som samhällsbyggare
    är det centralt var folk bor.

  124. Hur många som efterfrågar bostad
    och så vidare.

  125. Så att...
    Det vi kunde se i våra intervjuer-

  126. -var att befolkningens sammansättning
    och storlek-

  127. -har konsekvenser för kommunen
    på en rad olika nivåer.

  128. Vi gjorde en studie-

  129. -där forskaren Anders Lidström gjorde
    en intervjustudie med politiker-

  130. -i växande kommuner. Jag ska visa
    några av de slutsatser som han drog.

  131. I en växande geografi eller kommun-

  132. -är kommunen fortfarande
    en välfärdsleverantör.

  133. Men de frågor som hamnar på agendan
    är skolan och förskolan.

  134. Man har svårt
    att hinna med de behov som finns-

  135. -när barnen blir allt fler.

  136. Många pratar också om segregation
    som ett problem i den växande staden.

  137. Apropå kommunen som samhällsbyggare
    dyker frågor om bostadsbrist upp.

  138. De pratar om starka privata
    intressen, stora investeringar-

  139. -och stora investeringsbeslut.

  140. När de i växande kommuner pratar
    om kommuner som en politisk arena-

  141. -pratar de om konflikter
    kring expansion-

  142. -och också om att avståndet mellan
    politiker och medborgare är stort.

  143. Att det kan skapa utmaningar.

  144. De pratar om att kommunerna
    är stora organisationer-

  145. -med specialister
    som är duktiga på sin sak-

  146. -men har svårt
    att anlägga ett helhetsperspektiv-

  147. -på de utvecklingsprocesser
    som de är en del av.

  148. De pratar om att de behöver göra
    stora personalkrävande satsningar.

  149. Man har ett konstant rekryterings-
    behov i stora, växande kommuner.

  150. När vi ställer samma frågor
    i små och krympande kommuner-

  151. -är det samma tematik som dyker upp,
    men på ett annat sätt.

  152. Det är fortfarande så att skola
    och förskola är en huvudvärk för dem.

  153. Det är inte växande barnkullar
    som är problemet, utan tvärtom.

  154. Ett krympande elevunderlag, och
    svårigheter att hålla kvar skolorna.

  155. Skolnedläggningar är en vanlig
    konfliktfråga i den här kontexten.

  156. Apropå kommunen som samhällsbyggare-

  157. -så pratar man om tomma bostäder,
    men också brist på bostäder.

  158. De bostäder som finns uppfyller inte
    de krav som man har i dag.

  159. Kommunen
    blir ensam som samhällsbyggare-

  160. -när befolkningen
    blir långsamt färre och äldre.

  161. Det finns inga investerare som
    vill bygga, som i de större städerna.

  162. När de pratar om kommunen
    som demokratisk arena-

  163. -pratar de om anpassningskonflikter.
    Att anpassa organisationen-

  164. -utifrån att man blir färre.

  165. De pratar också om en närhet mellan
    de som fattar beslut och medborgarna.

  166. Att det är bra, men att det också kan
    vara svårt i det nära förhållandet-

  167. -mellan beslutsfattarna
    och de som berörs.

  168. Det kan vara svårt att fatta beslut-

  169. -som uppfattas som känsliga
    eller negativa-

  170. -eller som drabbar enskilda
    på ett svårartat sätt.

  171. De säger om sig själva
    som förvaltningsorganisationer-

  172. -att "vi är en liten organisation
    som inte har råd med specialister".

  173. "I vår organisation
    är alla generalister."

  174. Poängen är att även om kommunsektorn
    på ytan ser likadan ut-

  175. -och man förstår en kommun på samma
    sätt oavsett var man ställer sig-

  176. -har de olika utmaningar att hantera-

  177. -beroende på om de är en växande
    eller krympande kommun.

  178. Utmaningarna ser lite olika ut
    beroende på var man ställer sig.

  179. Nästa fråga som kan resas i relation
    till det, är vilka utmaningar-

  180. -som politiker och beslutsfattare-

  181. -och personer i ledande positioner
    i kommunal förvaltning...

  182. Vilka redskap
    har de att hantera de utmaningarna?

  183. Vilka förutsättningar har det
    kommunala ledarskapet att hantera-

  184. -de utmaningar som vi har pratat om?

  185. På en nivå är det så att den svenska
    kommunsektorn är väldigt homogen.

  186. Alla kommuner, oavsett om vi står
    i Sorsele eller Sundbyberg-

  187. -har samma ansvarsportfölj.
    De ska följa samma kommunallag.

  188. De har samma valprinciper,
    de lyder under samma förvaltningslag-

  189. -och samma plan- och bygglov.

  190. På ett sätt ser ledarskapets
    förutsättningar exakt likadana ut-

  191. -oavsett om vi rör oss i en
    tät geografi eller på landsbygden.

  192. Men om vi borrar i frågan
    och funderar på-

  193. -förutsättningarna i praktiken-

  194. -ser vi
    att bilden ser helt annorlunda ut.

  195. Det här är några exempel
    på ledarskapsförutsättningar-

  196. -som våra informanter har lyft
    i de intervjuer som vi har gjort.

  197. Jag kan ta några exempel.
    I en stor och växande kommun-

  198. -så kan den främsta utmaningen
    vara att hantera expansion.

  199. I en liten kommun är den främsta
    utmaningen att anpassa verksamheten-

  200. -utifrån att man blir allt färre.

  201. Frågar vi dem i en växande kommun
    om deras främsta politiska kapital-

  202. -vad det är som ger politisk poäng
    till en ledare i en växande kommun-

  203. -är det ofta tillväxt. Att visa
    att man är en attraktiv kommun-

  204. -att visa att man har en inflyttning
    som är positiv.

  205. Att visa att man har
    ett dynamiskt näringsliv.

  206. Frågar man vad som ger politiskt
    kapital till en krympande kommun-

  207. -vad som ger politiska poäng,
    kan man inte luta sig mot tillväxten-

  208. -och hämta
    sina politiska poänger där.

  209. Där är snarare den politiska ledarens
    kapital att vara folkets röst.

  210. Att stå på gemene mans sida,
    att vara en företrädare för folket.

  211. Det leder till problem
    när de valda representanterna-

  212. -måste fatta
    kännbara prioriteringsbeslut.

  213. Vilket man behöver göra
    om man blir gradvis färre och äldre.

  214. Utmaningarna ser olika ut
    i växande och krympande geografier.

  215. Och ledarskapets förutsättningar
    är olika-

  216. -beroende på om organisationen
    är stor eller liten.

  217. Det är viktigt att ha med sig
    när man funderar på kommunsektorn-

  218. -och i förlängningen funderar på-

  219. -vilka styrmedel staten har
    i relation till kommunen.

  220. Och när staten har förväntningar
    på vad kommunerna ska göra.

  221. Lite kort om åtgärder, då.

  222. Frågan om stad och land har
    diskuterats ganska mycket på sistone.

  223. Vi har haft en debatt
    om ungas flykt från landsbygden.

  224. Vi vet att många unga människor
    lämnar landsbygden i dag.

  225. Väldigt få flyttar tillbaka.

  226. Många kommuner har en förhoppning om
    att de unga som flyttar-

  227. -ska flytta tillbaka
    efter att de har utbildat sig.

  228. Flera forskare i Sverige och
    undersökande journalister har visat-

  229. -att så inte är fallet.

  230. Den absoluta merparten av Sveriges
    kommuner tappar sin yngre befolkning.

  231. Långtidsutredningen
    skrev en rapport om...

  232. ...demografins regionala utmaningar.

  233. Landsbygdskommittén
    har jobbat med frågan.

  234. Det pågår en översyn av kostnads-
    utjämningen för att balansera-

  235. -strukturella ojämlikheter mellan
    växande och krympande kommuner.

  236. Det pågår en kommunutredning
    som undersöker-

  237. -hur man kan stärka de små, krympande
    kommunernas strategiska kompetens-

  238. -strategiska förmåga och bärkraft.

  239. Debatten om stad och land och olika
    förutsättningar för kommunsektorn-

  240. -är nånting som har intensifierats
    de senaste tre, fyra åren.

  241. Om man tittar på vilka åtgärder
    som har lyfts fram i debatten-

  242. -hur vill olika politiska företrädare
    lösa den här situationen-

  243. -eller hantera
    de olika förutsättningar som finns-

  244. -så ser det ut ungefär så här.

  245. De förslag på åtgärder
    som har lyfts fram i betänkanden-

  246. -i offentliga utredningar
    och i den offentliga debatten...

  247. En typ av åtgärd
    är ökat statligt stöd på olika sätt.

  248. Vi har debatterat de statliga jobbens
    lokalisering. Var ska de finnas?

  249. Det pågår ett aktivt arbete
    för att utlokalisera statliga jobb.

  250. Det har diskuterats
    var de ska finnas nånstans.

  251. De har ofta hamnat i residensstäderna
    i andra län än i Stockholm-

  252. -men det pågår åtminstone
    en diskussion om huruvida...

  253. ...statsförvaltningens lokalisering
    kan jämna ut förutsättningarna-

  254. -i den svenska kommunsektorn.
    Det finns en diskussion-

  255. -om riktat näringslivsstöd
    till de struktursvaga regionerna.

  256. Det pågår en översyn av
    utjämningssystemen för att på så vis-

  257. -adressera
    de olika förutsättningar som finns.

  258. Ett annat förslag
    som har nämnts i debatten-

  259. -är en förändrad kommunindelning.

  260. Att större kommuner skulle kunna göra
    att de minsta och struktursvagaste-

  261. -skulle klara av sitt uppdrag bättre.

  262. Det finns ett motstånd mot det
    i den svenska debatten.

  263. Ett välgrundat motstånd, tror jag.
    Det finns få som på allvar tror-

  264. -att de riktigt ytstora
    och glesa kommunerna i norra Sverige-

  265. -på allvar skulle tjäna nåt
    på att bli ännu större.

  266. Den fråga som reses allt oftare,
    och som har ett större stöd-

  267. -är mellankommunal samverkan.

  268. Det är nog modeordet
    i kommundebatten just nu.

  269. Idén om att kommuner ska samverka
    kring vissa grundläggande saker.

  270. Att dela tjänster och service
    med varandra förs ofta fram-

  271. -som en lösning för de små kommuner,
    som är så små-

  272. -att de har svårt att hantera
    sina grundläggande uppdrag.

  273. Ett annat förslag som har dykt upp
    är det här med asymmetri.

  274. Asymmetriska lösningar.

  275. Idén om asymmetri bygger på
    att man ska frångå den här idén-

  276. -om att alla kommuner oavsett storlek
    och befolkningsunderlag-

  277. -ska ha samma uppgifter
    och ansvarsportfölj.

  278. Idén om asymmetri bygger på
    att kommuner med svag kapacitet-

  279. -ska slippa vissa uppgifter. Bli
    fråntagna eller befriade från dem-

  280. -som anses för svåra för dem. Vissa
    har också fört fram i den debatten-

  281. -att stora kommuner,
    de allra största-

  282. -skulle kunna ta över uppgifter
    som ligger på staten-

  283. -för att man tror att de kan lösa dem
    på ett bättre sätt än staten.

  284. Jag tror inte att debatten om
    asymmetri kommer leda till några...

  285. ...faktiska förslag.

  286. Det blir mest en teoretisk diskussion
    om huruvida det är möjligt att ha...

  287. ...en asymmetrisk kommunsektor.
    Motståndet mot det är stort.

  288. Dessutom finns en diskussion
    om hur man med effektiviseringar-

  289. -och innovation, kan göra att små
    kommuner klarar sitt uppdrag bättre.

  290. Det finns en diskussion som handlar
    om en tydligare anpassningspolitik.

  291. Att vi inte bara behöver politik för
    tillväxt, utan konkreta strategier-

  292. -för hur man på ett genomtänkt sätt
    kan anpassa en kommuns organisation-

  293. -och verksamhet efter
    ett minskande befolkningsunderlag.

  294. Min egen uppfattning är att många
    av de åtgärderna är ganska tekniska.

  295. De handlar om att försöka hitta
    strukturella förändringar-

  296. -som gör det lättare för kommunerna
    att hantera sin ansvarsportfölj.

  297. Många åtgärdsförslag duckar för några
    helt grundläggande konfliktlinjer-

  298. -som jag tror den svenska debatten
    skulle tjäna på att ta upp.

  299. Åtminstone skulle det bli roligare
    att titta på tv om de tog sig an det.

  300. Jag ska presentera fyra
    konfliktlinjer, som det vore roligt-

  301. -om fler politiker vågade prata om.
    Den första konflikten-

  302. -handlar om huruvida tillväxt
    ska vara ett övergripande mål.

  303. Så är det i dag. Vi har en förväntan
    om att tillväxt är ett mål överallt.

  304. Det tycker jag man kan ifrågasätta,
    på lite olika sätt.

  305. Man kan ifrågasätta
    om Dorotea ska ha tillväxt som mål-

  306. -trots att de har haft ett
    vikande befolkningsunderlag i 40 år.

  307. Eller att Dorotea är den plats
    som ska ha tillväxt som mål-

  308. -just för att de inte
    har växt på länge.

  309. Ska Sundbyberg verkligen ha som mål
    att växa eller bli fler?

  310. Det kanske är trångt nog som det är.
    Det är fråga nummer ett.

  311. Vilken position ska tillväxt ha
    som politiskt mål i vårt samhälle?

  312. Den andra konfliktlinjen är
    huruvida urbanisering ska motverkas.

  313. Vi såg att det fanns skillnader
    mellan områden som växer och krymper.

  314. Ska vi acceptera att det sker,
    eller motverka det på nåt sätt?

  315. I så fall hur
    och med vilka styrmedel?

  316. När man pratar om det, är det många
    som med styrmedel nämner insatser-

  317. -som får fart på tillväxten på lands-
    bygden och får folk att flytta dit.

  318. Men om man ska bromsa urbaniseringen-

  319. -behövs styrmedel
    som motverkar tillväxt och expansion-

  320. -på de platser som växer.

  321. Ska vi motverka urbaniseringen
    på riktigt krävs både gas och broms.

  322. Vill vi det?

  323. Det är en värderingsfråga, som
    fler politiker borde våga prata om.

  324. Den tredje frågan: Om vi nu har
    en ojämn befolkningsutveckling...

  325. Kanske svarade vi nej på frågan
    om urbaniseringen kan motverkas.

  326. Ställer då urbaniseringen och
    den ojämna befolkningsutvecklingen-

  327. -ett större krav
    på geografisk solidaritet?

  328. Ska vi förvänta oss en
    ännu större omfördelning av värden-

  329. -från de växande områdena
    till de krympande? Hur motiveras det?

  330. Hur kan vi i så fall motivera det
    ur ett nationellt perspektiv?

  331. Den fjärde konfliktlinjen, som har
    varit uppe lite grand till debatt-

  332. -handlar om huruvida samhället ska
    organiseras på samma sätt överallt.

  333. Det här med likvärdighet
    har varit en fundamental princip-

  334. -i den svenska välfärdsmodellen.
    Vi ska ha samma rätt till vård-

  335. -och till skola oavsett i
    vilken kommun i Sverige som vi bor i.

  336. Kanske ser samhället så olika ut
    att förutsättningarna-

  337. -att leverera välfärd är så olika,
    att vi ej kan ha samma förväntningar-

  338. -på skolans organisering i Sorsele
    som vi har i Sundbyberg.

  339. Det kan i praktiken leda till att
    det är omöjligt att bedriva skola-

  340. -i de glesaste geografierna. Det
    är en konflikt fler borde diskutera.

  341. Ska vi överge idén om likvärdighet?

  342. Eller ska samhället kunna organiseras
    på olika sätt beroende på geografin?

  343. Så.

  344. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utveckling och välfärd i krympande kommuner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Josefina Syssner, docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet, berättar om aktuell forskning. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Ekonomisk utveckling, Förvaltning, Kommunal planering, Kommunalpolitik, Kulturgeografi, Samhällsvetenskap, Sveriges förvaltning, Välfärd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den politiska geografin under omförhandling

Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Bo Persson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Borde vi ha färre kommuner?

Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar utifrån aktuell forskning. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den lokala politikens digitala utmaningar

Under valrörelsen 2018 användes digitala medier på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Digitaliseringens omvandling

Mariana S Gustavsson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser om digitalisering inom offentlig sektor. Vad ser man för utmaningar och möjligheter? Och hur arbetar man för att skapa utveckling? Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Utveckling och välfärd i krympande kommuner

Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Josefina Syssner, docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet, berättar om aktuell forskning. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Lokal attraktionskraft

Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Idag är EU, staten, regionerna och kommunerna involverade i att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.