Titta

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Om UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Inspelningar från föreläsningsserien "Politisk förändring i en orolig värld". Inspelat den 9 oktober, 23 oktober samt 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld : Den politiska geografin under omförhandlingDela
  1. Ju längre en struktur finns,
    ju svårare blir det att förändra den-

  2. -eftersom aktörer låses in
    i regelverk och vanor.

  3. Jag och Gissur ska under denna timma
    prata om den politiska geografin.

  4. Vi forskar om
    den lokala och regionala nivån-

  5. -och dess betydelse
    i det svenska, politiska systemet.

  6. Temat för de här två föreläsningarna-

  7. -är om vi borde ha
    färre kommuner och regioner.

  8. Sverige har i dag
    21 län och 290 kommuner.

  9. Är det en lämplig struktur
    för lokala och regionala enheter?

  10. Det har intresserat politiker
    och debattörer, inte bara i Sverige-

  11. -utan även i Europa,
    och på andra håll också.

  12. På många håll, bland annat i Danmark,
    har man slagit samman kommuner.

  13. Man har också slagit samman regioner.

  14. Det här är temat för-

  15. -hela den här träffen,
    de här föreläsningarna, i kväll.

  16. Det är skillnad på
    kommun- och regionnivå.

  17. Kommunsammanslagningar
    skedde under efterkrigstiden.

  18. Det kommer Gissur att beröra.

  19. Det var en ganska rationell
    och omfattande process.

  20. Man gjorde omfattande förändringar
    av kommunstrukturen.

  21. När det gäller regioner
    har man försökt med det också-

  22. -men inte lyckats lika bra.
    Det har inte skett mycket.

  23. Det är temat
    för min första föreläsning.

  24. Hur kommer det sig
    att vi inte har fått...

  25. Man har försökt
    få färre, starkare regioner.

  26. Man har kanske fått starkare,
    men inte färre.

  27. Strukturen är ganska bibehållen.

  28. Jag tänkte börja med att säga nåt
    om regionnivån. Vad är en region?

  29. Det är ett mångtydigt begrepp
    på många sätt.

  30. Man kan mena ganska olika saker
    när man säger region.

  31. Man kan mena Region Östergötland.

  32. Formellt sett är det ett landsting.
    Det är en tydlig typ av region.

  33. Vi kan också prata om
    Fjärde storstadsregionen.

  34. Det är inte en formell region,
    utan nåt som togs fram-

  35. -för att marknadsföra några kommuner
    som har vissa saker gemensamt.

  36. Det finns en arbetsmarknadsregion
    och en Öresundsregion.

  37. Den inkluderar
    både delar av Sverige och Danmark.

  38. Men i min diskussion
    kommer jag att fokusera på-

  39. -den politisk-administrativa nivån.

  40. Vad vi har för geografisk indelning
    av Sverige i olika län.

  41. Och även vilka typer av aktörer
    som är knutna till de här länen.

  42. Det är länsstyrelsen,
    statens förlängda arm på länsnivå.

  43. Men det är också landstingen eller,
    som de ofta heter nu, regionerna.

  44. De finns på länsnivå och hanterar
    traditionellt sjukvården.

  45. Fast numera hantera
    man också andra frågor.

  46. Men det är sjukvård som landsting
    och regioner förknippas med.

  47. Här kan vi se hur länsstrukturen
    ser ut i Sverige.

  48. Ni kan notera att på den här bilden
    finns de gamla länsbokstäverna med.

  49. De används inte så mycket i dag-

  50. -men de infördes när man började
    registrera bilar i de olika länen.

  51. 21 stycken är de till antalet.

  52. Det här är en ganska gammal struktur.

  53. Delar av länsstrukturen kan man
    söka tillbaka till 1600-talet.

  54. Men strukturen
    har varit ganska stabil-

  55. -sen början på 1800-talet,
    i många avseenden.

  56. Med några viktiga skillnader
    som jag återkommer till strax.

  57. Regionnivån i Sverige
    har ofta betraktats-

  58. -som den minst viktiga nivån
    i det svenska politiska systemet.

  59. Det är kanske orsaken till
    att man på senare år har velat-

  60. -förändra nivån,
    förbättra och förstärka den.

  61. Ibland har man beskrivit
    det svenska systemet som ett timglas.

  62. Det är timglasformat.
    Den centrala nivån är stark.

  63. Den lokala politiska nivån är också
    stark. Kommunnivån.

  64. Men den regionala nivån
    är svagare och mer anonym.

  65. Folk känner till de nationella
    och de lokala politikerna-

  66. -men kanske inte
    landstingspolitikerna.

  67. Regionstrukturen är inte
    lika betydelsefull, anser många.

  68. Många reformer som man har försökt
    genomföra har haft som syfte-

  69. -att förstärka midjan
    i det här systemet.

  70. Det vill man inte göra i min ålder.

  71. Men här vill man förstärka midjan
    och bredda den-

  72. -för att utnyttja den, av olika skäl.
    Då kan vi fråga oss vad det beror på.

  73. I min föreläsning tänker jag
    fokusera på ett antal frågor-

  74. -som jag har jobbat med
    i min forskning.

  75. För det första: Varför har man
    velat ha färre regioner?

  76. Vad är skälen till det?

  77. Hur har man försökt
    reformera regionnivån-

  78. -och hur har det lyckats?
    Kan man säga nåt om det?

  79. Varför har det varit så svårt
    att skapa större regioner?

  80. Som jag redan antytt
    har det inte varit så lätt.

  81. Om man jämför med kommunreformerna
    under efterkrigstiden-

  82. -så har det här
    varit en trög process.

  83. Och hur ser framtiden ut?
    Kan man säga nåt om det?

  84. Kommer vi att få se en regionstruktur
    med färre län?

  85. Eller är det tåget kört?

  86. Vi ska börja med orsakerna till
    att frågan-

  87. -över huvud taget
    dök upp på dagordningen.

  88. Regionfrågan aktualiseras på allvar
    på 1990-talet.

  89. Det fanns tidigare utredningar
    som försökte uppmärksamma frågan-

  90. -men man lyckades inte särskilt väl.

  91. Vad var då orsakerna?
    En allmän orsak som ofta nämns-

  92. -är EU-medlemskapet. Sverige blev
    medlem i EU i början på 90-talet.

  93. Inom EU och bland EU:s länder
    är regionnivån viktigare.

  94. Man pratar om "regionernas Europa".

  95. Dessutom finns det
    många strukturfonder-

  96. -som fördelar medel till EU-länderna.

  97. Och de har fokus på
    att stärka regionerna.

  98. Det är en allmän tidsanda
    när Sverige blir medlem i EU.

  99. Regionnivån blir viktigare
    rent praktiskt-

  100. -men också idémässigt
    och ideologiskt.

  101. Många pekar också på att
    de politisk-administrativa gränserna-

  102. -inte överensstämmer
    med de funktionella regionerna.

  103. Alltså de regioner som handlar om
    hur människor i praktiken rör sig.

  104. Hur man pendlar och jobbar.

  105. Till exempel är Stockholmsregionen
    en funktionell region-

  106. -som sträcker sig utanför
    länsgränserna. En funktionell region.

  107. Och den stämmer inte
    med myndigheternas regioner.

  108. Länsstyrelserna ansvarar inte
    för statliga uppgifter längre.

  109. De statliga myndigheterna,
    som polis och skattemyndighet-

  110. -har egna regionindelningar
    som inte alltid-

  111. -överensstämmer med länsgränserna.

  112. Det ger problem vid koordinering
    av statliga verksamheter.

  113. Därför vill man slå ihop regionerna-

  114. -och få dem att stämma bättre överens
    med det reella.

  115. Staten vill också bli avlastad
    när det gäller tillväxtpolitik.

  116. Här har staten tidigare varit aktiv
    med att omfördela resurser-

  117. -från starkare till svagare regioner,
    och bedriva näringslivspolitik.

  118. Men här är man numera mer skeptisk,
    på den här tiden.

  119. Man vill i stället ge regionerna
    egna resurser och möjlighet-

  120. -att bedriva
    regional utvecklingspolitik.

  121. Regionerna är intresserade av detta.
    De är lite gripna av tidsandan-

  122. -som innebär att regionerna
    har en stark status.

  123. Många landsting har också, liksom nu,
    ekonomiska problem.

  124. Och man frågar sig om
    sammanslagningar kan vara en fördel.

  125. Det här är ingången till
    att man börjar olika försök.

  126. Man tillsätter utredningar
    och debatterar kring de här frågorna.

  127. I Sverige finns en tradition
    från kommunsektorn att testa.

  128. Man börjar
    med institutionella experiment.

  129. Man låter några regioner
    pröva en modell-

  130. -och ta lite större ansvar.

  131. Det här gör man i mitten på 90-talet.
    Det drivs ganska mycket underifrån.

  132. Det finns aktörer som vill det här,
    men staten är också lite intresserad.

  133. Ett tydligt utslag
    för den här reformivern-

  134. -är att man inrättar två län
    och två storregioner.

  135. Länsindelningen ändras först.

  136. Man slår samman Malmöhus och
    Kristianstads län till Region Skåne.

  137. Och man slår samman landstingen där-

  138. -och kallar det nya landstinget
    för Region Skåne.

  139. Det får fler uppgifter
    som förut sköttes av länsstyrelsen.

  140. Det handlar om regional utveckling
    och tillväxt.

  141. Det är ett sätt att ge kraft
    åt den nya regionen.

  142. Samma gäller för Västra Götalands län
    som bildas.

  143. Och nya Region Västra Götaland-

  144. -som inkluderar tre län
    i västra Sverige.

  145. Sammanslagningarna drevs igenom-

  146. -på initiativ av de berörda
    kommunerna och landstingen.

  147. Fast staten är positiv.

  148. De här sammanslagningarna
    ser lite olika ut-

  149. -och har lite olika orsaker.

  150. I Skåne finns redan
    en väldigt stark identitet.

  151. Man håller på att bygga en bro
    mellan Skåne och Danmark.

  152. Det gör att det här-

  153. -stärker identiteten
    för Öresundsregionen.

  154. Det finns en stark identitet i Skåne.

  155. Starka krafter för en egen region.

  156. Västra Götaland drivs mindre
    av identitet och mer av-

  157. -att man ser stordriftsfördelar.
    Det finns en funktionell region-

  158. -som man anpassar
    den formella strukturen till.

  159. Samtidigt gör man lite annat
    när det gäller regionstruktur.

  160. Man bildar samverkansorgan,
    en annan typ av modell-

  161. -som fanns i Östergötland
    i många år. Östsam i Östergötland.

  162. Ett regionalt samverkansorgan
    är ett samarbete-

  163. -inom en region mellan
    ett antal kommuner och landstinget.

  164. Det är en annan modell
    som man testar.

  165. Den är mer styrd av kommunernas
    intressen, och inte av regionen.

  166. Det är ett alternativ som prövas.

  167. Samverkansorganen och storlänen-

  168. -tar hand om
    regional utvecklingspolitik.

  169. Det är lite olika lösningar.

  170. Det viktigaste är de nya storlänen.
    Förutom att sköta sjukvården-

  171. -får de även i uppdrag att hantera
    regional utvecklingspolitik.

  172. Det här sätter man i gång.
    Det verkar fungera ganska bra.

  173. Så småningom tänker man
    att det är läge för en större reform-

  174. -där vi får färre regioner i Sverige.

  175. Det här sker i samband med-

  176. -ett arbete
    som utförs av Ansvarskommittén.

  177. Det var en parlamentarisk kommitté.

  178. Den bestod av representanter
    för alla partier i riksdagen.

  179. Det var för att kommittén
    skulle vara starkt förankrad.

  180. Dess förslag skulle ha möjlighet
    att bli genomförda.

  181. Den tillsattes för att se över
    strukturen i hela samhället.

  182. Men den uppmärksammades mest
    för sina förslag-

  183. -som handlade om regionindelning.

  184. Man menade att regionerna,
    länen och landstingen var för små.

  185. Det behövdes större enheter.

  186. Regionerna borde ha
    en till två miljoner invånare-

  187. -sjukhus
    och universitet med forskning.

  188. Det var inte fallet,
    och är inte fallet i dag heller.

  189. Därför menade man att
    en ny regionindelning borde innebära-

  190. -att man bara hade sex-nio regioner,
    i stället för dagens 21.

  191. En ganska radikal förändring.

  192. Jag vet inte om ni ser,
    men det här var ett av förslagen.

  193. De kraftiga gränserna här
    mellan landsdelar-

  194. -anger då
    de riktigt stora regionerna.

  195. Förslaget med sex regioner,
    med en stor Norrlandsregion.

  196. En mittenregion med Örebro, Värmland
    och Gästrikland.

  197. En väldigt stor Stockholmsregion
    med Stockholms län-

  198. -Södermanland, Västmanland.

  199. Östergötland med Småland.
    Det har dykt upp senare med.

  200. En lite utvidgad
    Region Västra Götaland-

  201. -som skulle inkludera Halland.
    Det här uppretade hallänningarna.

  202. Halland har ofta varit en bromskloss.

  203. Det har man sett på olika sätt.

  204. Skåne var bibehållet,
    men kompletterat med Blekinge.

  205. Det var förslaget,
    men det genomfördes inte.

  206. Man satte i gång
    en massa olika projekt.

  207. Man tillsatte förhandlingsmän
    som skulle få stöd för lösningarna-

  208. -och försöka få landstingen att inse
    att det här var en bra lösning-

  209. -och hitta möjligheter att gå vidare.

  210. Men det lyckas man inte med.

  211. Och regeringen Persson
    var mer positiv till det här.

  212. En socialdemokratisk regering
    tillsatte ju utredningen.

  213. När utredningen lades i betänkande
    hade vi fått en alliansregering.

  214. Moderaterna har vid flera tillfällen
    varit mer negativa-

  215. -till regionnivån, rent allmänt.

  216. Framför allt till större regioner.
    De har varit negativa till landsting-

  217. -och velat
    förstatliga sjukvårdsfrågorna.

  218. Det här ledde inte till nåt.

  219. Däremot uppmuntrade man landstingen
    att själva göra sammanslagningar.

  220. Då skedde en del försök.
    Man försökte bilda en ny Region Syd-

  221. -med Skåne, Blekinge, Kalmar
    och Kronobergs län.

  222. Men det lyckades inte.

  223. En del andra landsting
    försökte gruppera sig.

  224. Men det bidde ingenting
    i den här omgången.

  225. Men frågan lever kvar.

  226. Det finns en insikt om
    att man måste göra nåt.

  227. Sen får vi regeringen Löfven.

  228. Den tillsätter Indelningskommittén-

  229. -som bara består av två personer.

  230. Barbro Holmberg, landshövding
    och socialdemokrat.

  231. Och Kent Johansson, tidigare
    regionråd och centerpartist.

  232. Centern och Socialdemokraterna
    sitter i kommittén.

  233. Man börjar åka runt i landet,
    föra dialog-

  234. -och jobba för att få fram
    nya förslag på indelningar.

  235. Regeringen tror nog
    att de kommer att lyckas.

  236. Vi har testat en gång,
    och då gick det inte.

  237. Men den här gången
    borde det väl fungera.

  238. Nu har vi förberett landet
    för en stor regionreform.

  239. Man föreslår en indelning
    med färre län och landsting.

  240. Det är uppdraget man har.

  241. Dagens 21 län vill man ska indelas
    i sex mer jämnstarka regioner.

  242. Det är förslaget som man lägger.

  243. Argumentationen är ganska lik
    Ansvarskommitténs.

  244. Det är lite starkare fokus
    på att regionerna-

  245. -ska vara lik de statliga
    myndigheternas regionindelning.

  246. Man vill påverka
    myndigheternas indelning-

  247. -av sina verksamheter
    i olika regionala områden.

  248. Här ser vi hur det förslaget ser ut.
    Norrlandsregionen blir lite större.

  249. Det blir snart protester i Norrland
    över att regionen blir så stor.

  250. Det blir svårt att känna
    att det finns en regional identitet-

  251. -för hela den här regionen,
    för hela det nya länet.

  252. Kortfattat kan man säga
    att det är likadant här.

  253. Under den här perioden är många
    landsting och kommuner positiva.

  254. Men partierna kommer inte överens.

  255. Centerpartiet och Kristdemokraterna
    är länge med på tåget.

  256. Men till slut backar de också.

  257. Partierna har lite olika åsikter-

  258. -men de lyckas inte heller
    komma överens internt.

  259. Många länsförbundsrepresentanter,
    främst i borgerliga partier-

  260. -är negativa till förslaget.

  261. Det finns också
    protester från många länsstyrelser.

  262. Återigen ridå, får man säga.

  263. Vad är då resultatet
    av de här sammanslagningsförsöken?

  264. Två sammanslagningar, Region Skåne
    och Region Västra Götaland-

  265. -lyckades i mitten på 90-talet.
    Men de har inte följts av andra.

  266. Vi har regionala samordningsorgan
    som med landsting-

  267. -har bildat regioner.

  268. Samordningsorganens uppgifter
    har förts över till landstingen.

  269. Man har fått ett nytt namn: regioner.

  270. Då har landstinget
    tagit över utvecklingsuppdrag.

  271. Inte i alla län eller landsting,
    men i ganska många.

  272. Men länsgränserna har bibehållits.

  273. Man har stärkt regionerna-

  274. -men inte ändrat länsgränserna
    i nån större omfattning.

  275. I många län hanterar regionerna
    utvecklingsfrågor.

  276. Det är ändå en förändring-

  277. -även fast det inte handlar
    om storleken.

  278. Så starkare självstyrande regioner,
    men inom samma länsgränser.

  279. Varför är det då så svårt
    att genomföra regionsammanslagningar?

  280. Partierna är oense.
    En del vill centralisera sjukvården.

  281. Moderaterna, KD.
    De vill inte stärka regionerna.

  282. Det är ett genomgående tema.
    Men det gäller inte bara M och KD.

  283. Det gäller även andra partier
    som har haft interna splittringar.

  284. Landstingsledningar
    har ofta varit skeptiska.

  285. Man har sett stora problem
    vad gäller demokrati.

  286. Man vet inte hur väljarna reagerar.
    Men också makt.

  287. Om man slår samman län
    förlorar många politiker sin makt.

  288. Man flyttar residenshuvudstäder.
    Det får många konsekvenser-

  289. -för demokrati och för inflytande.

  290. Kommunerna är ganska ofta skeptiska.

  291. Främst de som hamnar i periferin.
    Det såg vi-

  292. -av försöket att bilda Region Syd
    i södra Sverige.

  293. De i utkanten av storregionen känner
    att det inte får positiva effekter.

  294. De hamnar i utkanten.

  295. Staten har inte heller varit tydlig.

  296. Man har inte tvingat fram nåt,
    men uppmuntrat egna initiativ.

  297. Men inte så kraftfullt.
    Man har varit ganska försiktig.

  298. I teoretiska termer som vi använder
    inom statsvetenskapen-

  299. -kan man prata om stigberoende
    och institutionell tröghet.

  300. Stigberoendet
    finns i gamla strukturer.

  301. Länen har funnits sen 1800-talet-

  302. -på nästan samma sätt som i dag.

  303. Ju längre en sån här struktur finns,
    ju svårare blir det att förändra den.

  304. Aktörer låses in i-

  305. -regelverk, vanor
    och resursberoenden.

  306. Därför kan det
    vara svårt att förändra på kort sikt.

  307. Men det har gjorts sammanslagningar.

  308. Och de har tillkommit när det har
    funnits starka regionala intressen.

  309. Det fanns i Skåne
    och i Västra Götaland.

  310. Det är också få negativa konsekvenser
    för centralstaten.

  311. Ska man göra en stor reform
    kan det kosta mycket-

  312. -för staten
    och de politiska partierna.

  313. Väljarna kan bli negativt inställda.

  314. Hallänningarna, till exempel.
    Eller människor i norra Sverige-

  315. -som tyckte att den stora reformen
    som föreslogs-

  316. -var negativ på många håll.

  317. Kanske fanns det också på 90-talet
    en gynnsam tidsanda-

  318. -som inte finns i dag.

  319. Processen kan få fortsätta
    genom underifråninitiativ.

  320. Låta landstingens...

  321. ...idéer och attityder om det här
    förändras successivt.

  322. Förhoppningsvis påverkas de-

  323. -och gör sammanslagningar,
    om man vill det.

  324. Man kan avvakta tills tiden är mogen
    för förändringarna.

  325. Men processen kanske också
    måste kompletteras.

  326. Man kanske inte ska göra
    sammanslagningar.

  327. Man kanske ska ha mer
    regional samverkan mellan kommuner.

  328. En del pratar om centralisering,
    när det gäller sjukvård.

  329. Vissa pratar om asymmetriska
    lösningar, där olika regioner-

  330. -har olika villkor.

  331. Det är en knepig lösning,
    politiskt sett.

  332. Men den har förts fram av forskare
    som en idé.

  333. Som ett alternativ till storregioner.

  334. Den här bilden visar jag
    för att illustrera problematiken.

  335. Den är en lite konstig karta,
    men det är en karta över Sverige.

  336. Man har tagit ytan
    proportionellt mot folkmängden.

  337. Den visar reellt hur mycket folk
    som bor i olika regioner.

  338. Det här är inte så överraskande.

  339. Malmö-Lund, Göteborg-Mölndal,
    som arbetsmarknadsregionen heter-

  340. -och Stockholm-Solna.
    Det är de tre stora puckarna.

  341. Det motsvaras också
    av tre storregioner numera.

  342. De behöver inte förändras.
    Det är de mindre regionerna.

  343. Hur ska man hantera sjukvården
    och andra välfärdsutmaningar där?

  344. Hur ska man få effektivitet?
    Har ska man få en likvärdig vård-

  345. -och likvärdiga välfärdstjänster
    i de här regionerna?

  346. Det är lite av en utmaning
    som man måste finna lösningar för.

  347. Kanske inte storregioner.
    Man kanske kan hitta andra lösningar.

  348. Slutligen då, slutsatser.

  349. Trots intresse och behov
    har det varit svårt att åstadkomma-

  350. -sammanslagningar
    av regioner, län och landsting.

  351. Partierna har inte varit överens.
    De har tvekat och ändrat sig.

  352. Dessutom har det funnits interna
    motsättningar inom partierna.

  353. Vissa föreslagna regioner uppfattas
    som för stora för att fungera.

  354. Det problemet har uppmärksammats-

  355. -i anslutning till förslaget
    från Indelningskommittén.

  356. Det gällde framför allt
    norra Sverige.

  357. Dessutom är vinsterna osäkra. Man har
    utvärderat Västra Götaland och Skåne.

  358. Vissa saker var positiva,
    men det är svårt att se-

  359. -några tydliga förändringar.

  360. Man kan säga att rörighet
    kanske inte alltid är ett problem.

  361. Kanske ligger framtiden
    i asymmetriska regionsystem-

  362. -eller i samverkanslösningar
    på kommunnivå, i många fall.

  363. Okej. Då tackar jag för mig.

  364. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den politiska geografin under omförhandling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Bo Persson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Byråkrati, Förvaltning, Kommuner, Maktfördelning, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den politiska geografin under omförhandling

Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Bo Persson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Borde vi ha färre kommuner?

Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar utifrån aktuell forskning. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den lokala politikens digitala utmaningar

Under valrörelsen 2018 användes digitala medier på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Digitaliseringens omvandling

Mariana S Gustavsson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser om digitalisering inom offentlig sektor. Vad ser man för utmaningar och möjligheter? Och hur arbetar man för att skapa utveckling? Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Utveckling och välfärd i krympande kommuner

Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Josefina Syssner, docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet, berättar om aktuell forskning. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Lokal attraktionskraft

Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Idag är EU, staten, regionerna och kommunerna involverade i att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.