Titta

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Om UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Inspelningar från föreläsningsserien "Politisk förändring i en orolig värld". Inspelat den 9 oktober, 23 oktober samt 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld : Borde vi ha färre kommuner?Dela
  1. Frågan om demokrati är inte bara
    att titta på dagens kommuner.

  2. Det gäller att titta på processen-

  3. -när man går från att vara
    två-fyra kommuner till en enda.

  4. Jag ska prata på temat
    "Hur möta kommunsektorns utmaningar".

  5. Jag ska säga
    att det här bygger huvudsakligen på-

  6. -mitt samarbete
    med Josefina Syssner på CKS.

  7. Det finns en publikation
    på SNS hemsida-

  8. -som heter "Strategier för att möta
    småkommuners utmaningar".

  9. Där finns mycket som jag ska säga.
    Om jag tuppar av eller tappar tråden-

  10. -kan ni gå in dit och läsa.

  11. Den bygger också på
    min och Johan Wänströms lärobok-

  12. -"Politik och förvaltning
    i svenska kommuner".

  13. Det handlar om designen
    av vår framtida kommunstruktur-

  14. -som i dag består av 290 kommuner.

  15. Frågan är ifall den behöver bestå
    av färre kommuner.

  16. Det är en fråga som står i fokus nu.

  17. Jag tänkte ge er lite kontext
    och ett fågelperspektiv på debatten-

  18. -om vilka lösningar på kommunernas
    problem som är lämpliga.

  19. Jag ska prata om instrumenten-

  20. -för att rädda
    kommunsektorns framtid.

  21. Jag ska varna för att jag inte kommer
    att ge svar på hur det bör se ut.

  22. Jag kommer att vara
    en sån där jobbig "back-seat driver".

  23. En person som sitter i baksätet
    och gnäller, men inte tar ansvar.

  24. Jag kommer att vara mer gnällig
    än konstruktiv kring lösningarna.

  25. Bakgrunden till de frågeställningar
    som jag ställer ser ut så här.

  26. Sen den senaste kommunreformen...
    Vi hade två omfattande reformer-

  27. -mellan 1952 och 1974.

  28. Då gick vi från att ha 2 500 kommuner
    till att ha 277 kommuner.

  29. Det är en av västvärldens största-

  30. -territoriella omskyfflingar
    i modern historia.

  31. 90 % av kommunerna sopades bort
    på bara 22 år.

  32. Sen 1974 bor det
    1,6 miljoner fler människor i riket.

  33. Ändå har utvecklingen för våra
    minsta kommuner sett ut så här.

  34. 1978 hade 58 kommuner
    färre än 10 000 invånare.

  35. I år är det 74 kommuner
    som har färre än 10 000 invånare.

  36. Fastän befolkningen i landet
    som helhet har ökat kraftigt-

  37. -så blir våra allra minsta kommuner
    bara mindre.

  38. Det finns kollegor,
    nationalekonomer och statsvetare-

  39. -som räknar på
    den optimala kommunstorleken.

  40. Och där finns det olika förslag
    i debatten.

  41. Vi planerade
    kommunblocksreformen i Sverige-

  42. -när vi gick
    från 1 000 till 277 kommuner.

  43. Då ansåg utredarna
    att 8 000 personer var golvet.

  44. Det var det minsta invånarantalet
    för att klara av välfärden.

  45. I dag har 47 svenska kommuner
    färre än 8 000 invånare.

  46. När Långtidsutredningen resonerade
    kring kommunstorlekar i en bilaga-

  47. -sa man att 10 000 är en lagom
    minsta storlek för Sveriges kommuner.

  48. Vi har 74 stycken
    som har färre än 10 000.

  49. När Danmark satte upp principer
    för sina kommuner-

  50. -sa man att 20 000
    är en lagom minsta nivå för kommuner.

  51. Långt fler än hälften, 166 kommuner,
    har färre än 20 000 invånare.

  52. I en rapport från Kommuninvest
    menade man att 30 000-

  53. -är miniminivån
    för en bärkraftig kommun.

  54. 200 kommuner
    har färre än 30 000 invånare.

  55. Det säger nåt, om vi tror på dem
    som tar fram de här siffrorna.

  56. Det säger nåt om hur omodern
    vår kommunstruktur har blivit.

  57. Det finns inga skäl att tro-

  58. -att framtiden
    kommer att se ljusare ut.

  59. Det här är en befolkningsprognos
    från Långtidsutredningen 2015.

  60. Man konstaterar att våra största
    kommuner kommer att växa oförtrutet-

  61. -medan de små glesbygdskommunerna
    kommer att fortsätta krympa.

  62. De kommer att tappa invånare, så vi
    kommer att ha ännu fler små kommuner-

  63. -som är ännu längre under siffrorna
    för vad en minsta kommun borde vara.

  64. I en befolkningsprognos från 2011
    tippar man-

  65. -att runt 50 av de minsta kommunerna
    kommer att tappa 10 % av invånarna.

  66. Det här är ju inte kul
    för kommunerna som krymper.

  67. Tappar man befolkning följer problem
    av samhällsekonomisk karaktär.

  68. Det blir tuffare ekonomiskt
    när befolkningsunderlaget sviker.

  69. Man får en sämre köpkraft.
    Företag lägger ner.

  70. Man får färre investeringar-

  71. -och kan inte bevara en branschbredd
    med många olika affärer.

  72. Det blir mindre valfrihet.

  73. Färre servicehus. Kommunerna får
    svårt att klara välfärdsuppdraget.

  74. När det här kickar in,
    så flyttar ännu fler.

  75. Det är ju inte kul att bo i en kommun
    där utbudet av roligheter försvinner.

  76. Det blir också svårt
    att ge service överallt i kommunen.

  77. Man lägger ner skolor
    och äldreomsorg i ytterdelarna.

  78. Folk flyttar då in från
    satellitorterna till centralorten.

  79. Då sker en lokal
    centrum-periferi-problematik-

  80. -där landsbygden i kommunen
    börjar dö ut.

  81. Man har svårare att behålla personal,
    särskilt specialistkompetens.

  82. Civilsamhället omvandlas
    ganska snabbt och dramatiskt.

  83. Människorna i föreningarna blir
    äldre. Man har svårt att få dit unga.

  84. När föreningslivet dör,
    enligt statsvetenskapliga studier-

  85. -så urholkas det sociala kapitalet
    och förtroendet försvinner.

  86. Dessutom är det svårt
    att hålla liv i partiföreningarna.

  87. Det följer många tydliga avgränsare-

  88. -när kommunerna krymper.

  89. Då är det kanske inte så konstigt
    att allt fler inflytelserika aktörer-

  90. -skriker efter
    en ny storkommunreform.

  91. Det är så här: Sverige är ett av få
    länder i den utvecklade världen-

  92. -som har fler kommuner i dag
    än på 70-talet.

  93. De allra flesta moderna demokratier
    har genomfört nån reform-

  94. -för att skapa större kommuner.

  95. Efter 1974 års kommunblocksreform
    hade vi 277 kommuner.

  96. I dag har vi 290.
    Vi har skapat fler kommuner.

  97. Några som hintade om att vi behövde
    färre och större kommuner-

  98. -var Lars-Erik Lövdén,
    kommunminister 2003.

  99. Mats Svegfors pratade om det i början
    av arbetet med Ansvarskommittén.

  100. Stig Nyman från Vital demokrati-
    utredningen berörde frågan 2010.

  101. Och Långtidsutredningen
    pekar försiktigt-

  102. -i riktning mot
    att vi behöver en ny kommunreform.

  103. Sen är det många människor-

  104. -som har skrivit debattartiklar
    och lagt motioner om en ny reform.

  105. En folkpartist la en motion 2013,
    två moderater 2014.

  106. Moderater och kristdemokrater
    har skrivit om det.

  107. Jusek driver den här frågan
    ganska hårt-

  108. -om att vi behöver
    en ny kommunreform.

  109. Och Stockholm stads finansborgarråd
    skrev en artikel 2015 där hon-

  110. -krävde att vi måste ha
    större kommuner inför framtiden.

  111. Nyligen skrev Sören Häggroth
    en rapport för Kommuninvest.

  112. Han menade att 30 000 invånare
    är vad en kommun behöver-

  113. -för att klara
    morgondagens utmaningar.

  114. Den här frågan har hamnat allt högre
    på den politiska dagordningen.

  115. Den naturliga slutpunkten
    för den ökande debatten var att-

  116. -det tillsattes en ny utredning
    om kommunsektorns bärkraftighet.

  117. Där ska man utreda
    om det behövs en ny kommunreform.

  118. Den tillsattes i februari 2017
    och ska ge slutbetänkande-

  119. -i september-oktober nästa år.

  120. Innan vi diskuterar-

  121. -vad vi kan förvänta oss
    kring kommundiskussionen-

  122. -vill jag stanna upp
    och blicka tillbaka 20-25 år i tiden.

  123. Nu verkar alla vara överens om
    att vi måste slå ihop kommuner.

  124. Vi måste ha större
    och färre kommuner.

  125. Men för bara 20-25 år sen hade vi
    en diskussion åt andra hållet.

  126. Forskaren Marcou konstaterade
    att de stora reformernas tid är över.

  127. Vi får inte se fler reformer.

  128. Vi går mot en annan tid,
    mot en vurm för småskalighet.

  129. I Sverige tog den sig uttryck i att
    ett trettiotal kommuner införde-

  130. -kommun- och stadsdelsreformer
    för att stärka lokaldemokratin.

  131. Inger Davidsson, Åsa Torstensson
    och Demokratiutredningen 2000-

  132. -uppmuntrade till kommundelningar.
    Man ville ha färre kommuner.

  133. Torstensson, infrastrukturminister
    i förrförra regeringen...

  134. Eller förra, vi har ju ingen nu.

  135. Hon ville se hundra nya kommuner
    för att stärka närdemokratin.

  136. Så det är bara 20-25 år
    sen vi diskuterade det omvända.

  137. Mer närdemokrati.

  138. Varför pratar vi
    om kommunsammanläggningar i dag?

  139. Vad tror vi att vi får ut av det?
    Vad vinner man på större kommuner?

  140. Teorin och anhängarna
    säger ungefär så här:

  141. Det följer många stordriftsfördelar.

  142. Vi använder våra pengar
    och våra resurser på ett bättre sätt.

  143. Dessutom blir
    den service som levereras bättre.

  144. Man stärker möjligheterna
    till likvärdighet i hela landet.

  145. Man ska kunna förvänta sig
    samma bemötande och service-

  146. -i Ystad som i Haparanda.

  147. Man kan stärka upp med mer kompetent
    personal, ju större kommunen är.

  148. Man tror också
    att rättssäkerheten stärks.

  149. Att det blir mer professionellt.

  150. Man tror också att man minskar
    sårbarheten och blir mer robust-

  151. -för oförutsedda utgifter
    och konjunktursvängningar.

  152. Och det omvända
    till det jag pratade om tidigare.

  153. Inomkommunal valfrihet ökar.

  154. Man kan ha skolor och äldreboenden
    i kommunens ytterdelar.

  155. Folk kan välja på ett annat sätt,
    ju större kommunen är.

  156. Idén är att allt leder till
    bättre kvalitet på servicen.

  157. Sen kommer ett konstigt argument
    som jag inte riktigt köper.

  158. Men många säger
    att det tjänade oss bra-

  159. -med de förra sammanläggningarna.

  160. Jag är inte övertygad om
    att alla de här fina argumenten-

  161. -stämmer med vad som händer
    om vi skapar större kommuner.

  162. Jag ska kort förklara varför.

  163. Nästan all forskning
    om storlek och demokrati-

  164. -säger att demokratin fungerar bättre
    i små enheter.

  165. Medborgare är mycket mer nöjda
    med möjligheterna till inflytande-

  166. -och mer nöjda med kontakten
    med politiker i mindre kommuner.

  167. Det har Folke Johansson, Peder
    Nielsen och Matz Dahlberg studerat.

  168. Det här kallas för tvärsnittsstudier.
    Man tittar på kommuner här och nu.

  169. Men det finns ett annat perspektiv
    på kommunsammanläggningar-

  170. -som danska kollegor har utvecklat
    med finurlig metodologi.

  171. De menar att man inte bara
    kan titta på dagens kommuner.

  172. Det gäller att titta på processen-

  173. -när man går från att vara
    två-fyra kommuner, till en enda.

  174. Det som Ulrik Kjær och Dreyer Lassen
    har gjort är att-

  175. -man har tittat på hur demokratin
    fungerade innan sammanläggningarna.

  176. Sen tittade man på efteråt.
    Det bestående intrycket-

  177. -är att processen gör nåt negativt
    med människors känsla för demokrati.

  178. När man tittar över tid,
    före och efter en reform-

  179. -verkar det inte bra för demokratin
    att slå ihop kommuner.

  180. Med hyfsad säkerhet kan vi säga
    att demokratin påverkas negativt.

  181. Och det är inte
    en "one size fits all"-lösning.

  182. Det finns inte bara
    ett småkommunproblem.

  183. Det kanske är en förträfflig idé
    att slå ihop Ölands två kommuner.

  184. De hänger ihop infrastrukturellt.

  185. Och det kommer förmodligen att hända
    inom tre-fyra år.

  186. Det kanske är bra
    att slå ihop storstadskommuner-

  187. -med utbyggd infrastruktur.
    Men är det fiffigt att slå ihop-

  188. -kommunerna som har störst problem
    med utflyttning?

  189. I Jämtland, Norrbotten, Västerbotten.
    Om du ska nå 10 000 invånare-

  190. -så är det tre-fyra
    jättelika kommuner som ska slås ihop.

  191. Och då får du flerkärnighet
    i kommunerna.

  192. De nuvarande tätorterna i kommunerna
    är ungefär lika stora.

  193. Det blir problem när de ska enas om
    var den kommunala servicen ska vara.

  194. Jag tror att det är en usel idé
    med sammanslagningar i glesbygd.

  195. Enligt internationell litteratur
    om kommunsammanläggningar-

  196. -ger det inte alltid besparingar.

  197. Kommunsammanläggningar löser inte
    långsiktiga finansieringsproblem.

  198. Det finns det ingen stor evidens för.

  199. Det finns trösklar för genomförandet.
    Ofta tycker medborgarna-

  200. -att det är en dålig idé.
    De gillar att vara en kommun.

  201. De ogillar att slås ihop med kommunen
    som man har pratat skit om.

  202. I alla tre folkomröstningar
    på 2000-talet har det blivit nej.

  203. Medborgarna gillar det inte.

  204. Och när vi hade
    de här kommunsammanläggningarna-

  205. -i slutet på 60-talet
    kunde de genomdrivas med tvång.

  206. Socialdemokraterna hade majoritet
    och kunde göra lite som de ville.

  207. Det kan vi inte i dag.
    Om man bortsåg från flera principer-

  208. -skulle man kunna tvinga fram
    en reform.

  209. Men det bryter
    mot tre grundläggande principer-

  210. -som skyddar
    den kommunala självstyrelsen.

  211. Vi har ratificerat Europakonventionen
    om kommunal självstyrelse.

  212. Indelningslagen säger att man inte
    kan tvinga ihop kommuner.

  213. Man måste höra vad befolkningen
    tycker om att slås ihop med grannen.

  214. Proportionalitetsprincipen säger
    att statsmakten måste vara säker på-

  215. -att tvångssammanslagning leder till
    bestående fördelar för kommunerna.

  216. Det är jag osäker på om de kan,
    givet den internationella evidensen.

  217. Jag vet inte
    om kommunsammanläggningar-

  218. -är verktyget för att lösa
    kommunsektorns problem.

  219. Det är säkert förträffligt i vissa
    fall, om det sker frivilligt.

  220. Om man tänker igenom
    vilka som gifter sig med vilka.

  221. Men som nån universalmedicin
    tror jag inte på det.

  222. Vad finns det då för alternativ?

  223. Jag ska ta upp två alternativ:
    Asymmetriskt styrelseskick-

  224. -och utökad kommunal samverkan.
    De ses som svar på utmaningarna.

  225. Det är svårt att förklara
    asymmetriskt styrelseskick-

  226. -men jag ska försöka definiera det.

  227. Det handlar om
    att vi behåller våra 290 kommuner.

  228. Det handlar om att anpassa
    kommuners ansvar till deras muskler-

  229. -på den nuvarande kapaciteten
    i kommunerna.

  230. Och där...

  231. De idéer som ibland sparkas runt
    på kontoren uppe i Stockholm-

  232. -är att regioner
    tar över vissa kommuners ansvar-

  233. -för gymnasieskola, inspektion
    och tillståndsgivning.

  234. Andra kommuner behåller ansvaret,
    om de är mer robusta.

  235. Vi har olika regler
    för vissa kommuner.

  236. Vissa regler för vissa kommuner.

  237. Statskontoret definierar det som
    att uppgiften måste anpassas-

  238. -efter uppgiftstagarens
    förutsättningar.

  239. Nackdelarna är åtminstone tre.

  240. Många pratar om det som ett modeord-

  241. -men jag har sällan sett
    nåt vettigt förslag.

  242. En oavsedd sidoeffekt är att vi
    skapar A- och B-lag bland kommunerna.

  243. Jag vet inte hur man ska sälja in
    till kommunerna med lägre kapacitet-

  244. -att man tar ansvarsområden från dem
    som andra får behålla.

  245. Det är en hård nöt att knäcka
    när man ska designa om systemet.

  246. Sen blir det svårt att genomföra.

  247. Ska vissa kommuner få säga:

  248. "Vi fixar inte det här.
    Ta gärna saker från oss."

  249. Eller ska staten påtvinga det?

  250. Det finns en fjärde,
    potentiell nackdel.

  251. Ni kommunnördar känner kanske till-

  252. -Håkan Sörmans aktuella betänkande
    om ett utjämningssystem.

  253. Asymmetriskt styrelseskick
    skulle förstöra det.

  254. Man skulle bli tvungen
    att designa ett helt nytt system.

  255. Jag tror att det här
    kan ta oss en bit på väg.

  256. Men det krävs eftertanke
    om hur man skulle designa det.

  257. Det andra alternativet är
    utvecklat samarbete mellan kommuner.

  258. Joakim Nergelius
    skrev en bok om det 2013:

  259. "Samarbete vs storkommuner: Vad kan
    småkommuner vinna på samarbete?"

  260. Han menade
    att det är överlägset med samverkan-

  261. -framför att skapa storkommuner,
    ur olika hänseenden.

  262. Vad man tror händer
    med mellankommunala samverkansformer-

  263. -är att man
    effektiviserar verksamheten.

  264. Det blir professionellt
    och mer kvalitet i servicen.

  265. Man utökar erbjudandet.

  266. Det ger innovation och förnyelse,
    och lättare att hitta personal.

  267. Det är fördelarna
    med utvecklat samarbete.

  268. Det kan göra
    att vi slipper slå ihop kommuner.

  269. Men det finns frågetecken,
    eller möjliga baksidor.

  270. Anders Folkesson på SKL
    har visat i en rapport-

  271. -att det redan samverkas mycket.

  272. Om man jämför med 80-talet verkar det
    ha skett en reform underifrån-

  273. -med alla dessa
    olika mellankommunala samarbeten.

  274. Vi har gemensamma nämnder
    och förbund.

  275. Vi har samägda aktiebolag.
    Det finns mycket "lös samverkan".

  276. Avtal mellan kommuner, olika utbyten.

  277. Hur mycket mer
    kan vi krama ur samverkan-

  278. -för att undvika
    att behöva slå ihop kommuner?

  279. Sen vet vi väldigt lite
    om effekterna av samverkan.

  280. Jag har inte... De som har forskat
    om det här ber jag om ursäkt.

  281. Men jag har inte sett en övertygande
    studie om vilka besparingar det ger.

  282. Man skickar ofta ut enkäter
    eller intervjuar kommunchefer-

  283. -och frågar hur det går
    med samverkanslösningarna.

  284. De säger att det går jättebra.

  285. Man vill ha objektiva indikatorer
    på kostnadsutvecklingen.

  286. Det finns väldigt lite forskning
    och vi behöver mer.

  287. Det finns studier som pekar på
    problem med samverkansformerna.

  288. Det här är citat
    från Mattissons och Knutssons-

  289. -diskussion kring för- och nackdelar
    med mellankommunal samverkan.

  290. Det sista citatet
    är det mest intressanta.

  291. Man ska inte tro att samverkan löser
    kommunernas finansieringsproblem.

  292. I dag samverkar man inte på områden
    som de stora utgifterna består av.

  293. Det är mycket it-lösningar,
    gemensam växel.

  294. Saker som inte kostar så mycket,
    men som leder till viss rationalitet.

  295. Sen finns det bekymmer
    som samverkan orsakar-

  296. -som gäller demokrati
    och ansvarsutkrävande.

  297. Vi har ett indirekt ansvarsutkrävande
    i kommunala samverkansformer.

  298. Din hemkommun har oftast bara
    en plats i den gemensamma nämnden-

  299. -som utses indirekt.

  300. Du som väljare har svårt att påverka
    vad som pågår i samverkansorganet.

  301. Sen är frågan hur bra
    medborgare och journalister förstår-

  302. -hur politik bedrivs här.

  303. Det ligger ganska långt bortom
    de fora som vi känner till.

  304. Ett fjärde problem är
    hur man kommunicerar beslut.

  305. Det skulle kunna vara så
    att en viss lösning-

  306. -skulle gynna bara min kommun.

  307. Det skulle bli bra för Gnesta,
    men missgynna Flen och Trosa.

  308. Vi väljer att alla gynnas. Men hur
    ska jag säga att vi inte valde det-

  309. -som hade gynnat oss?
    Det är besvärligt.

  310. Flera ordföranden och chefer-

  311. -har vittnat om att samverkansorganen
    kan vara svåra att styra.

  312. De utgör en stat i staten
    och skapar sina egna intressen.

  313. De låter sin egen budget växa
    och lyssnar inte på politikerna.

  314. Slutpoängerna är:

  315. Jag är ju
    den gnälliga baksätesföraren.

  316. Jag har inga konstruktiva saker
    att säga, egentligen.

  317. Jag har pekat på problemen.

  318. Det är såklart motiverat att söka
    lösningar på kommunernas utmaningar.

  319. Problemen finns och kommer att öka.
    Det finns inga lätta svar.

  320. Men om nån skulle tvinga mig
    att resonera kring-

  321. -hur jag skulle vilja att vi jobbade
    med frågorna så skulle jag säga:

  322. Börja med att se hur långt
    samverkanslösningarna kan ta oss.

  323. Fundera sen över
    kommunsammanläggningar-

  324. -men i termer av
    att det kräver kirurgisk precision.

  325. Det ska helst inte leda till
    jättestora kommuner-

  326. -där vi har
    tre-fyra potentiella centralorter.

  327. Det ska vara tydligt
    vem som är centralorten.

  328. När vi har kramat ut allt
    ur samverkan och sammanläggningar-

  329. -så kan vi börja prata om
    asymmetriska lösningar-

  330. -och kanske norpa uppgifter från
    kommuner som har det svårt i dag.

  331. Upp till en regional nivå, eller
    en regional, statlig organisation.

  332. Ungefär så skulle jag resonera
    om kommunsektorns utmaningar.

  333. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Borde vi ha färre kommuner?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar utifrån aktuell forskning. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Förvaltning, Kommunalpolitik, Maktfördelning, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den politiska geografin under omförhandling

Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Bo Persson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Borde vi ha färre kommuner?

Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar utifrån aktuell forskning. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den lokala politikens digitala utmaningar

Under valrörelsen 2018 användes digitala medier på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Digitaliseringens omvandling

Mariana S Gustavsson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser om digitalisering inom offentlig sektor. Vad ser man för utmaningar och möjligheter? Och hur arbetar man för att skapa utveckling? Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Utveckling och välfärd i krympande kommuner

Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Josefina Syssner, docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet, berättar om aktuell forskning. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Lokal attraktionskraft

Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Idag är EU, staten, regionerna och kommunerna involverade i att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss