Titta

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Om UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Inspelningar från föreläsningsserien "Politisk förändring i en orolig värld". Inspelat den 9 oktober, 23 oktober samt 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld : Digitaliseringens omvandlingDela
  1. Hur litar vi på varandra?

  2. Det finns så mycket information om
    oss som vi är medvetna om eller inte.

  3. Vi kan bara spekulera
    i vad grannen vet om en.

  4. I dag har jag valt att fokusera på
    vilka utmaningar och möjligheter-

  5. -som är kopplade
    till digitaliseringen.

  6. Jag kommer att starta med att...

  7. Vi pratar om en omvandling, inte bara
    en trend som kommer och går.

  8. Det är nånting som förändrar
    vårt samhälle fundamentalt.

  9. Digitaliseringen började inte i dag.
    Den har pågått i minst 35 år-

  10. -att vi har känt som medborgare
    att det händer saker-

  11. -att vi använder datorer i vardagen
    och i vårt arbete och lärande.

  12. Det är helt nya verktyg
    som blir bättre och bättre med tiden-

  13. -och ger oss så många möjligheter
    att lära oss om omvärlden-

  14. -och utföra vårt arbete
    och lösa problem i vardagen.

  15. Såväl politiker
    som akademiker och praktiker-

  16. -pratar om omvandlingen som sker nu.

  17. Det pratas om digitalisering
    som en katalysator och motor-

  18. -för samhällsutveckling. Det låter
    väldigt positivt och grandiost-

  19. -men det händer nu,
    och det inbegriper-

  20. -möjligheter, utmaningar,
    risker och spänningar.

  21. Det är inte en oproblematisk process,
    och vi vet inte så mycket om den.

  22. Vi måste förstå den bättre.
    Jag ska försöka bidra i dag-

  23. -till att vi förstår lite bättre
    vad som händer med vårt samhälle.

  24. Det har skrivits om omvandlingen
    av Digitaliseringskommissionen-

  25. -i de betänkanden de har lämnat in
    till regeringen.

  26. Bara det som förändras. Vi kommer
    att se ökade volymer av information-

  27. -som vi kan använda.

  28. Vi har system och verktyg
    för att spara, samla in och använda-

  29. -den här informationen för olika
    syften i samhällets organisation.

  30. Det finns inget liknande sen
    tidigare. Det är totalt nytt för oss.

  31. Och vad är det som förknippas
    med den här informationsoceanen?

  32. Hur kan vi hantera den?
    Vilka problem uppstår?

  33. Det är totalt nya förutsättningar för
    företag, myndigheter och medborgare-

  34. -att fungera i ett samhälle.
    I vardagen, för var och en av oss-

  35. -innebär det helt nya förutsättningar
    och villkor för hur vi löser problem-

  36. -när vi har kraftfulla verktyg
    att hantera informationsvolymen.

  37. Men också om vi tänker
    på hur vi relaterar till varandra-

  38. -i det civila samhället,
    på arbetsplatsen-

  39. -i relation till politiker
    och tjänstemän.

  40. Hur litar vi på varandra?
    Det är en helt ny situation i dag.

  41. Det finns så mycket information
    om oss-

  42. -som vi är medvetna om
    och inte alls medvetna om.

  43. Vi kan bara spekulera
    i vad min granne vet om mig-

  44. -eller mina kolleger, chefer,
    handläggare på Försäkringskassan.

  45. Det påverkar direkt
    tillitsrelationen mellan oss.

  46. Vi har en helt ny situation i dag,
    men också interaktionen mellan oss.

  47. Vi har potenta
    kommunikationsplattformar-

  48. -och teknik som ger oss möjlighet att
    nå varandra när som helst på dygnet-

  49. -och få bakgrundsinformation
    om processer och beslut.

  50. Hur interagerar vi
    med politiker och tjänstemän?

  51. Det som Elin har pratat
    så intressant om före mig.

  52. I organisationstänk när vi närmar oss
    hur politiker och tjänstemän-

  53. -tänker i en arbetsorganisation
    pratas det mycket om möjligheter-

  54. -med digitaliseringen när man lyckats
    förändra organisation och metoder.

  55. Det pratas om tidsoptimering
    och transaktionskostnader-

  56. -för vi kan kommunicera snabbare
    och effektivare-

  57. -om vi hanterar tekniken
    på ett bra, effektivt sätt.

  58. Inte bara möjligheten att kommunicera
    inom organisationer och samhället-

  59. -men också baserat
    på evidens och kunskap.

  60. Det går inte att säga "jag har inte
    hunnit få informationen med post".

  61. Det går inte att komma undan brist på
    information. Informationen finns där.

  62. Det finns en norm att man förväntas
    ta del av informationen snabbt-

  63. -för att vara förberedd inför samtal
    i olika arbetssituationer.

  64. Det läggs på en förväntan att det
    blir bättre kvalitet och transparens-

  65. -när man bedriver
    offentliga tjänster.

  66. Det blir bättre beslutsfattande
    och processer-

  67. -när man har mer kunskap
    och bättre informationsprocessande-

  68. -och bättre kunskap om befolkningen
    för att kunna ta bättre beslut.

  69. Men man hoppas också att
    kunskapsbasen och potentialen-

  70. -som ges av informationstekniken
    kan bidra med kunskap-

  71. -för de centrala samhällsutmaningar
    som finns i dag-

  72. -i välfärden, sjukvården,
    äldrevården, utbildning-

  73. -på arbetsmarknaden,
    hälsa och klimat.

  74. Elin pratade om det lokala och
    globala. Där ser vi att det finns-

  75. -en reflektion
    av de globala utmaningarna-

  76. -med klimat och åldrande samhällen
    och migrationsutmaningar.

  77. De reflekteras ända ner
    i den lokala politiken-

  78. -där kommunerna har fått hantera
    mycket den senaste tiden.

  79. Hur kan man använda digitaliseringen
    som katalysator och möjliggörare-

  80. -för att kunna ta bättre,
    mer effektiva beslut-

  81. -och bemöta dessa utmaningar
    som kommer från global nivå-

  82. -men måste lösas lokalt också.

  83. Här har jag hämtat två ledord
    för regeringen på nationell nivå-

  84. -de senaste tio åren-

  85. -när de förra regeringarna har jobbat
    med digitaliseringspolitiken.

  86. "Sverige ska vara bäst på att använda
    digitaliseringens möjligheter."

  87. Man satsar på att göra Sverige
    till en av de mest kunniga-

  88. -som ska kunna se dessa möjligheter
    och materialisera dem i praktiken.

  89. I den nyare visionen har man tagit in
    hållbarhetsperspektivet-

  90. -med tanke på utmaningarna
    vi ser i dag.

  91. Digitaliseringen sker inte
    för sin egen skull.

  92. Det kanske är kontroversiellt att
    säga så, men den sker i en kontext.

  93. Digitaliseringen hjälper till
    att lösa befintliga problem.

  94. Det är hållbarhetsfrågor.
    Man vill tänka på möjligheter-

  95. -men också för att ha
    ett hållbart samhälle.

  96. Vi går vidare.
    Sverige har väldigt höga ambitioner-

  97. -att jobba med dessa möjligheter-

  98. -och rankas högt
    i internationella jämförelser.

  99. Sverige är en avancerad demokrati som
    använder digitaliserade lösningar-

  100. -väldigt brett och intensivt.

  101. I min avhandling pratar jag-

  102. -om hur man definierar
    ett avancerat digitalt samhälle-

  103. -utifrån Sveriges
    och liknande länders framkant-

  104. -jämfört med andra länder-

  105. -i förhållande till hur många som har
    datorer i hemmet, använder internet-

  106. -hur många myndigheter som har
    digitaliserat sina tjänster.

  107. Sverige är en av de högst rankade.

  108. Man har genom mätningar kunnat se
    att det finns en bra infrastruktur-

  109. -både för företag och medborgare
    och offentlig sektor.

  110. Medborgares användning av internet
    och digitala plattformar är hög.

  111. Man har också kunnat visa
    att det finns en växande arbetskraft-

  112. -med avancerad IKT-kompetens.
    Det finns en tydlig efterfrågan-

  113. -att alla som anställs
    har en bred och avancerad kunskap-

  114. -om att använda IT
    på arbetsplatserna.

  115. Men det finns utmaningar
    som vi måste jobba med.

  116. Det är det digitala
    offentliga Sverige.

  117. Hur vi skapar en bra infrastruktur
    tekniskt och kompetensmässigt-

  118. -och resursmässigt för att det ska
    jobbas med digitala tjänster-

  119. -på alla nivåer i Sverige,
    inte bara i vissa kommuner.

  120. Vår strävan är att alla medborgare
    ska ha en likvärdig tillgång-

  121. -till effektiva
    och transparenta e-tjänster-

  122. -som är likvärdiga i hela landet-

  123. -utan stora skillnader vilka
    e-tjänster man har tillgång till.

  124. Det man har kunnat hitta
    i rapporter och studier-

  125. -är att inom offentliga tjänster
    i Sverige-

  126. -finns det svårigheter att samordna
    förvaltningen på olika nivåer.

  127. Det finns ett behov
    av bättre samordningsmodeller-

  128. -för att hålla dessa nivåer kopplade.

  129. Det finns svårigheter
    att hitta gemensamma lösningar.

  130. Det jobbas mycket i stuprör
    i nationella myndigheter-

  131. -men också regionalt och i kommuner.
    Det jobbas horisontellt-

  132. -och i stuprör. Men det behövs ett
    annat tänk om gemensamma lösningar-

  133. -som funkar över gränser.
    Det måste man jobba mer med.

  134. Det har skrivits mycket och jämförts-

  135. -när det gäller gemensam
    digital infrastruktur-

  136. -som kostar så mycket
    och kräver så mycket resurser.

  137. Man har kunnat jämföra
    med våra nordiska grannar.

  138. X-road i Finland och Altinn i Norge.

  139. Då har man kunnat jämföra med Sverige
    och det finns en lucka där.

  140. Vi borde kunna ha nåt liknande
    i Sverige för våra medborgare.

  141. Där jobbas det uppifrån
    med att förbättra-

  142. -det digitala offentliga i Sverige.

  143. Bland de utmaningarna
    vi har tittat på-

  144. -både på informatik och i samverkan
    med olika discipliner-

  145. -är informationssäkerhet
    fortfarande en fråga.

  146. Eftersom det handlar
    om stora mängder data-

  147. -och det handlar om olika nya verktyg
    som hanterar den här informationen-

  148. -så är informationssäkerhet alltid på
    tapeten och högt på att göra-listan-

  149. -att jobba med det. En annan utmaning
    är integrerade IT-system.

  150. Väldigt många jobbar med egna
    lösningar, speciellt kommuner.

  151. Vi har så stor variation hur det
    jobbas i kommuner med egna lösningar.

  152. Där behöver vi ha en bättre samlad
    lösning hur vi kan hantera det.

  153. Det är ett stort tekniskt problem.

  154. Ineffektiva finansieringsmodeller.

  155. Man har sett att kommuner fortfarande
    går på de finansieringsmodeller-

  156. -som har varit giltiga i många år.

  157. Man måste ju ändra på den tanken.
    Hur ska man bygga upp sina budgetar?

  158. Hur ska man ändra inom budgetposterna
    och fördela resurserna man har?

  159. För att kunna leverera-

  160. -och få dessa IT-system
    på plats och fungerande.

  161. Detta behöver tänkas om, hur vi
    finansierar de olika förändringarna-

  162. -som kommer med digitaliseringen
    av tjänster.

  163. Man har också sett hur det jobbas
    med politiken lokalt i kommuner-

  164. -så har vi kunnat se att det finns
    många konkurrerande prioriteringar-

  165. -där IT-politiken kommer
    som ett eget litet område-

  166. -men den är inte integrerad för att
    kunna ändra om alla politikområden.

  167. Så att digitaliseringen verkligen
    förändrar hela organisationen-

  168. -och inte ses som ett eget område.

  169. Sen har vi tillgång till kompetens.
    Det är högst relevant för kommunerna-

  170. -som redan har svårt att få tillgång
    till specialkompetens.

  171. För många jag pratat med är politiker
    och tjänstemän den största frågan:

  172. Hur får vi tillgång till duktiga,
    IT-kunniga politiker och tjänstemän-

  173. -som kan hantera detta
    smidigt och effektivt.

  174. Samtidigt är ett tydligt resultat
    i vår studie-

  175. -behovet av att tänka nytt
    om samarbeten inom kommunen.

  176. Den sista punkten är att behovet att
    tänka nytt om samarbete över nivåer-

  177. -mellan kommuner, regioner
    och myndigheter.

  178. Det behöver tänkas om
    hur vi lägger upp det-

  179. -och skapar nya gemensamma policyer
    och nya projekt-

  180. -så att det blir hållbara lösningar.

  181. De gamla styrningsmodeller som har
    fungerat kanske behöver tänkas om-

  182. -och att man prövar nåt nytt.

  183. Jag tänker nu hämta lite exempel
    för en kartläggning som vi har gjort-

  184. -om samarbete om regional digital
    agenda här i Östergötland.

  185. Vi har gått ut med en enkät.

  186. Vi har också besökt kommunstyrelser
    här i Östergötland-

  187. -och intervjuat kommunpolitiker
    och tjänstemän om digitalisering.

  188. Jag ska presentera resultat
    av kartläggningen-

  189. -om utmaningar, behov och samarbeten
    som kommunerna själva upplever det-

  190. -och regionaktörer-

  191. -såsom länsstyrelsen, regionen
    och kommunförbundet Östsam-

  192. -som nu har
    en lite annan organisation.

  193. När vi gjorde undersökningen
    var det fortfarande uppdelat så.

  194. Några huvudsakliga slutsatser
    i den här kartläggningen-

  195. -är att den största
    gemensamma utmaningen-

  196. -både för Linköping och Norrköping,
    de större kommunerna-

  197. -och resten av kommunerna...
    Vi har delat upp dem i grupper.

  198. Det gemensamma är att inom e-hälsa
    är de största utmaningarna.

  199. Där ser vi också en förändring-

  200. -då kommunerna får fler vårduppdrag.

  201. Mycket av kommunernas tjänster
    kopplar till hälsovårdsfrågor-

  202. -som också regionen ansvarar för.
    Mycket gränser suddas ut.

  203. Det finns ett stort samarbetsbehov
    mellan region och kommuner.

  204. Hur ska man adressera det? Bredband
    var också fortfarande en stor fråga.

  205. Det var 2014-2015
    som vi pratade med dem.

  206. Det är möjligt att bredbandet
    nu har spridit ut sig bättre-

  207. -och fått bättre kvalitet.
    Upphandling och det juridiska...

  208. De juridiska frågorna...

  209. Det var en väldigt stor fråga:
    hur ska vi fånga in-

  210. -hur vi upphandlar nya leverantörer
    av e-tjänster-

  211. -som t.ex. driver olika plattformar,
    vad innebär det för kommunens arbete?

  212. Upphandlingar var en stor fråga, men
    också medborgarnas kunskap och vana.

  213. Det var gemensamt för alla kommuner.

  214. Det behövdes ökad kunskap för att
    medborgarna ska använda mer digitalt-

  215. -i interaktionen med politiker och
    tjänstemän och att använda tjänster.

  216. Om vi tittar på mindre
    och krympande kommuner...

  217. Mina kolleger på CKS har myndat
    termen "krympande kommuner".

  218. Det är de kommuner som förlorar
    invånarantal. Folk flyttar därifrån.

  219. Både invånare och företag.
    Det blir en negativ trend för dem-

  220. -och ett stort problem att hantera
    nu och i framtiden.

  221. Det är de kommunerna
    som behöver mest stöd.

  222. De har störst omedelbara utmaningar.

  223. Dels att få ihop resurser
    i termer av kunskap, tid och nytta.

  224. De har en speciell sits.
    De har systemiska problem.

  225. När man lägger på de digitala behoven
    och kraven som ställs i dag-

  226. -hur ska de hanteras? Utmaningarna
    är stora för de kommunerna.

  227. De tretton kommunerna
    har lite olika inställningar-

  228. -när de går in
    i digitaliseringsarbetet.

  229. Vi ser hos de två största men också
    hos de mindre, bland annat Mjölby-

  230. -en säker och positiv inställning.

  231. De är hoppfulla
    och söker möjligheter-

  232. -och lägger upp en organisation
    för att arbeta med möjligheter-

  233. -på ett mer proaktivt sätt
    än den andra gruppen-

  234. -som var mycket mer avvaktande,
    kritiska och osäkra-

  235. -i hur de ska gå in i omvandlingen
    och var de ska börja digitalisera.

  236. Många av de kommunerna
    hade inga e-tjänster alls.

  237. De hade en hemsida
    men hade inte börjat digitalisera.

  238. Då är frågan: Var ska man börja?
    Var finns det mest nytta?

  239. Och att inse att...

  240. Digitaliseringen, när vi pratar om
    möjligheter och utmaningar...

  241. Möjligheterna är lösningar
    och tillämpningar.

  242. Men de måste kunna förstås och
    tillämpas i kommunens kontext.

  243. Det kräver kunskap, tid och resurser-

  244. -för att förstå hur olika lösningar
    passar in organisationen-

  245. -och om man behöver hjälp, vilken typ
    av hjälp och samarbeten behövs-

  246. -för att kunna... Det var en utmaning
    för den andra gruppen-

  247. -som var väldigt kritiska och osäkra.

  248. De två inställningarna
    ger olika prioriteringar.

  249. Är man proaktiv
    söker man efter möjligheterna.

  250. Då prioriteras det.
    De har också mer drivna IT-strateger-

  251. -som är med på mötena
    med ledarskap och politiker.

  252. Jämfört med de avvaktande kommunerna
    där det knappt fanns nån IT-strateg.

  253. Där var det ju en väldigt...

  254. Det fanns inte nån strateg
    eller digitaliseringspolicy.

  255. Där fanns det svårigheter att jobba
    på det, mer samlat och målinriktat-

  256. -med digitaliseringsförändringar.

  257. Ett annat resultat är innehållet
    i den regionala digitala agendan.

  258. Det var en samverkan, och det var
    tanken att målen i agendan-

  259. -ska vara förankrade i kommunerna.
    Att man ska ha målen tillsammans.

  260. Då har man sett
    genom vår kartläggning-

  261. -att de upplever
    att agendan är relevant-

  262. -och att prioriteringarna i agendan
    var relevanta för kommunerna.

  263. Men det behövdes fokus på ansvars-
    områden, nytta och samverkansformer.

  264. Dessa tre element är nästa steg,
    hur man går till nästa steg-

  265. -när man ska implementera agendan.

  266. Hur ska den relatera till kommunens
    egna digitala arbete och politik?

  267. Där fanns det glapp
    hur man jobbar med dessa dokument-

  268. -för att sedan mynna ut i konkreta
    projekt, budget och så vidare.

  269. Här är lite exempel
    från kartläggningen.

  270. Ni känner igen de gemensamma
    samverkansområdena.

  271. E-hälsa och bredband var två
    väldigt tydliga i alla kommuner.

  272. Sen är det lite specifikt
    utifrån storleken.

  273. Vi har tagit Linköping och Norrköping
    för sig, och sen resten.

  274. I Linköping samverkades det mycket-

  275. -kring öppna data, digital
    delaktighet och kompetens-

  276. -och utbildning och skola.

  277. Många företag var involverade
    som aktörer.

  278. I de mindre kommunerna
    med mindre företag i samverkan-

  279. -är det mer kommunerna emellan
    som samverkan, eller t.ex. ITSAM-

  280. -som är ett kommunnätverk
    bland fem kommuner i Östergötland.

  281. Där jobbades det mycket med vilka
    tjänster som ska digitaliseras.

  282. De såg också fram emot
    en gemensam e-plattform-

  283. -som kom upp gång på gång
    i intervjuer.

  284. Kommunerna efterfrågar
    en gemensam e-plattform.

  285. Det var väldigt viktigt för dem.

  286. Nästa exempel är frågan
    om specifika förutsättningar.

  287. Alla har olika förutsättningar
    för att genomföra digitalisering.

  288. I Östergötland har vi de två större
    och mindre grupper.

  289. Även där finns en variation lokalt.

  290. Bland de större städerna
    finns en god ekonomi-

  291. -med medel avsatta
    för digitalisering.

  292. Det finns en robust IT-organisation
    med drivna IT-strateger.

  293. De är öppna för nya lösningar och har
    en tradition av IT-utveckling-

  294. -ett starkt samarbete med näringsliv
    och kompetens knutet till det.

  295. I mindre kommuner
    finns det små resurser.

  296. Resursbilden ser annorlunda ut.
    IT-kostnader upplevs som stora.

  297. Prioritering av resurser
    i förhållande till andra behov.

  298. De måste prioritera kärnverksamheten.

  299. De måste ha personal till utbildning-

  300. -och personal som inte
    är utbränd i äldreomsorgen.

  301. Man ser det som kärnan-

  302. -men det finns ett stort glapp
    att kunna koppla möjligheter.

  303. Det jobbas fortfarande på hur man kan
    koppla möjligheter till kärnuppdrag-

  304. -eller den allmänna och särskilda
    kompetensen som Elin lyfte upp.

  305. Samtidigt tycker några kommuner
    att de är små-

  306. -och gillar att jobba direkt
    med medborgarna.

  307. "Varför ha digitala plattformar
    när vi kan träffa dem direkt?"

  308. "Vi behöver inte e-tjänster,
    för vi kan träffa dem direkt."

  309. Då håller tiden på att ta slut.

  310. Områdena där IT-frågor
    aktualiseras...

  311. Det var viktigt för dem
    att veta i vilka sammanhang-

  312. -som IT-frågorna aktualiseras
    för att se kedjan.

  313. Hur kopplar man möjligheter och
    utmaningar till kärnverksamheten?

  314. I större städer gäller det barn-
    omsorg, äldrevård, socialförvaltning.

  315. Där ser vi de första
    digitala tjänsterna.

  316. Där har det jobbats längst
    med att digitalisera tjänster.

  317. När det gäller... Det är samma sak.
    Ni ser de här ellipserna.

  318. Ungefär samma områden
    pratar mindre kommuner om-

  319. -med lite olika variationer.

  320. Här är den sista bilden jag
    vill visa. Det är mycket text.

  321. Det är en samlad bild av utmaningar,
    organisationsbehov-

  322. -och medborgarnas behov. Där ser vi
    de här som jag har selekterat.

  323. Upphandlingar är en av de viktigaste
    eller gemensamma utmaningarna-

  324. -för alla kommunerna. Det behövs
    mycket arbete, stöd och resurser.

  325. För de små är det viktigt
    att arbeta med nyttan.

  326. Hur man utifrån de lösningar
    som finns-

  327. -där andra kommuner gjort olika
    e-tjänster och plattformar-

  328. -hur man kan koppla det
    till egna kontexten.

  329. Hur kan man... Är detta nåt för oss
    eller ska vi vänta helt och hållet-

  330. -och jobba i samverkan
    för att utveckla nåt gemensamt-

  331. -för att prata om nytta?
    Inte inom kommuner och stuprör-

  332. -inom de olika tjänsteområdena,
    men att man pratade mer i nätverk-

  333. -tvärs över organisationer
    i kommunen-

  334. -men också mellan kommuner,
    region och myndigheter.

  335. Där krävs andra organisationsmodeller
    för hur man ska jobba med nyttan-

  336. -hos olika digitala lösningar
    för kommuner.

  337. För det har ju hela tiden påpekats-

  338. -att det är viktigt att inte jobba
    med väldigt individuella lösningar.

  339. -utan med lösningar i samverkan
    som är gemensamma för alla.

  340. För medborgarna handlar det
    om kunskap och vana att kommunicera-

  341. -i alla kommuner oavsett storlek.
    Det krävs att arbeta kontinuerligt-

  342. -med att medborgarna är kunniga-

  343. -och har förmåga att använda
    digitala verktyg-

  344. -och att det finns infrastruktur
    så att tjänsterna faktiskt används-

  345. -frekvent och på ett effektivt sätt.

  346. Med denna sista bild
    vill jag säga tack-

  347. -och hoppas att jag inte
    har pratat för snabbt.

  348. Det lilla jag har sagt kan bidra
    till att förstå lite bättre-

  349. -vad omvandlingen innebär
    för kommuner och vår vardag. Tack.

  350. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digitaliseringens omvandling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mariana S Gustavsson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser om digitalisering inom offentlig sektor. Vad ser man för utmaningar och möjligheter? Och hur arbetar man för att skapa utveckling? Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Digitalisering, Förvaltning, Offentliga sektorn, Samhällsvetenskap, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den politiska geografin under omförhandling

Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Bo Persson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Borde vi ha färre kommuner?

Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar utifrån aktuell forskning. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den lokala politikens digitala utmaningar

Under valrörelsen 2018 användes digitala medier på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Digitaliseringens omvandling

Mariana S Gustavsson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser om digitalisering inom offentlig sektor. Vad ser man för utmaningar och möjligheter? Och hur arbetar man för att skapa utveckling? Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Utveckling och välfärd i krympande kommuner

Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Josefina Syssner, docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet, berättar om aktuell forskning. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Lokal attraktionskraft

Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Idag är EU, staten, regionerna och kommunerna involverade i att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss