Titta

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Om UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Inspelningar från föreläsningsserien "Politisk förändring i en orolig värld". Inspelat den 9 oktober, 23 oktober samt 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld : Lokal attraktionskraftDela
  1. De tyckte att kommunerna
    var väldigt mycket det här.

  2. De jobbar alldeles för enskilt
    och har inga tydliga målbilder.

  3. Jag tänkte att vi skulle dyka ner
    i kommunerna.

  4. Vad gör de egentligen
    på det här området?

  5. Vilket område då,
    kan man ju fråga sig.

  6. Det här utvecklingspolitiska området
    är ett svårfångat politikområde-

  7. -som jag försöker skriva
    min avhandling om-

  8. -och därigenom göra begripligt
    på nåt sätt.

  9. Det finns ju
    ett nationellt politikområde-

  10. -som heter
    "regional tillväxtpolitik".

  11. Tidigare har det hetat
    "regional utjämningspolitik".

  12. Utgiftsområde nitton i statsbudgeten.

  13. Det är alltså statens politik
    för att hantera-

  14. -och utjämna de här olikartade-

  15. -skillnaderna som kommunerna har.

  16. Det finns ju en lokal politik
    här också.

  17. Kommunerna gör en massa saker
    som har att göra-

  18. -med den statliga,
    nationella regionalpolitiken-

  19. -men som ändå är lokal
    och fristående-

  20. -från den statliga,
    nationella politiken.

  21. Jag kallar det här för lokal,
    strategisk utvecklingspolitik.

  22. De här punkterna tänkte jag prata om.

  23. Gammalt och nytt
    i utvecklingspolitiken.

  24. Hur har det sett ut tidigare
    och vad är det vi ser i dag?

  25. Nånting om styrfilosofierna här.

  26. Det kopplar till gammalt och nytt,
    hur det förändrats över tid.

  27. Sen kommer vi in på de utvecklings-
    professionella tjänstemännen.

  28. Personer som jobbar med utvecklings-
    frågorna i svenska kommuner.

  29. Vad är de för personer, egentligen?

  30. Men vi börjar från början,
    tänkte jag säga.

  31. Om vi ska spåra det vi ser i dag:

  32. Var kommer den strategiska
    utvecklingspolitiken ifrån?

  33. Det här springer från
    nån form av näringspolitik-

  34. -som man lite diffust
    kan säga började växa fram-

  35. -i de svenska kommunerna
    under 80-talet.

  36. Den första forskningen om det här
    kom på sent 80-tal, 90-tal-

  37. -när man började prata om
    en kommunal näringslivspolitik-

  38. -och industripolitik.

  39. Möjligen uppstod
    den här lokala politiken-

  40. -till följd av strukturomvandlingar
    i kommuner-

  41. -och industrinedläggningar
    som drabbade många kommuner hårt.

  42. Det skapades en idé om att det fanns
    en stark konkurrenssituation-

  43. -mellan kommuner
    där man konkurrerade-

  44. -om näringslivsetableringar
    och så vidare.

  45. Näringspolitiken syftade tydligt
    till att behålla-

  46. -eller skapa nya arbetstillfällen-

  47. -i kommuner.

  48. Det var då, det. Sen tycker jag mig
    se nåt annorlunda i dag.

  49. Den här snävare näringspolitiken
    finns fortfarande kvar-

  50. -men det är nåt mer vi ser i dag.

  51. Det jag kallar för
    en strategisk utvecklingspolitik-

  52. -är en breddning av den tidigare-

  53. -lite snäva näringspolitiken.

  54. Det kan förklaras med
    att man börjat bejaka-

  55. -fler dimensioner av hållbarhet.

  56. Hållbarhetsbegreppet
    har ju verkligen kommit in-

  57. -i den här utvecklingspolitiken
    med full kraft.

  58. Vi pratar inte längre bara om
    den ekonomiska hållbarheten-

  59. -eller tillväxt mätt i BNP
    eller befolkningssiffror-

  60. -utan också social
    och ekologisk hållbarhet.

  61. Nåt annat som kännetecknar
    strategisk utvecklingspolitik-

  62. -är att den ofta är tvärsektoriell
    till sin natur.

  63. Den spänner över flera traditionella
    kommunala sektorer.

  64. Tidigare kunde näringspolitiken
    oftast organiseras och styras-

  65. -genom ett näringslivskontor
    eller en näringslivsavdelning.

  66. Utvecklingspolitiken tar sig ut
    i flera kommunala förvaltningar.

  67. Den kan komma in i utbildnings-
    politiken, socialpolitiken-

  68. -i den fysiska bebyggelsen
    och så vidare.

  69. Den har
    en tydligare lokal förankring.

  70. Man försöker definiera de lokala
    problemen och utmaningarna-

  71. -och hitta lokala lösningar
    på dem också.

  72. Det gör att det blir ganska svårt
    att faktiskt definiera-

  73. -vad det rent konkret går ut på.
    Vad gör man?

  74. Det ser helt enkelt väldigt olika ut-

  75. -men det har gemensamt att
    det syftar till att utveckla platsen.

  76. Kommunen som plats
    att leva och bo på.

  77. Var kommer den ifrån,
    den strategiska utvecklingspolitiken?

  78. Är det ett resultat av att kommunerna
    hittat på det själva?

  79. Att de måste jobba med platsens
    utveckling på ett annat sätt.

  80. Ja, kanske.

  81. Kommunerna har starka incitament,
    så klart-

  82. -för att arbeta med
    att utveckla kommunen-

  83. -till en bättre plats att bo på.
    Det är givet att det är så.

  84. Jag tycker mig också kunna se ganska
    subtila signaler av statlig styrning.

  85. Staten försöker uppmuntra kommunerna
    att arbeta mer strategiskt.

  86. Inom den statliga regionalpolitiken-

  87. -ser vi, Josefina och jag,
    lite signaler-

  88. -på att kommunerna har fått
    en viktigare roll.

  89. Det är ju regionerna, eller
    länsstyrelsen i några fall-

  90. -som har det regionala
    utvecklingsansvaret...

  91. ...så att säga rent juridiskt,
    att jobba med de här frågorna.

  92. Men mer och mer av projektmedel
    från Tillväxtverket-

  93. -verkar gå rakt ner i kommunerna.

  94. Det finns starka indikationer på att
    kommunerna fått en viktigare roll-

  95. -i det här politikområdet.

  96. Läser man regeringens
    regionalpolitiska strategi-

  97. -så pratar man mycket
    om att var och en av kommunerna-

  98. -ska bidra till Sveriges utveckling.

  99. Alla ska bidra på sina villkor,
    och så vidare.

  100. Det här kan tolkas som-

  101. -att kommunerna har fått
    en ökad betydelse-

  102. -och staten vill se att kommunerna
    gör ett större arbete på det området.

  103. Den kanske tydligaste signalen
    vi har på det här-

  104. -är en statlig utredning
    som pågår just nu:

  105. "Stärkt kapacitet i kommunerna
    för att möta samhällsutvecklingen."

  106. Den stärkta kapaciteten...
    När man läser direktiven-

  107. -och hör när huvudsekreterare
    Sverker Lindblad pratar om det här-

  108. -handlar det om
    en strategisk kapacitet-

  109. -att hantera de lokala problemen-

  110. -med lokalt anpassade lösningar.

  111. Så.

  112. Om vi ska försöka närma oss vad den
    här strategiska utvecklingspolitiken-

  113. -faktiskt går ut på och vilka
    styrningsidéer som ligger bakom den-

  114. -så skulle vi kunna göra
    den här uppdelningen:

  115. Angående den generella frågan
    "hur styr staten samhället?"-

  116. -så pratar man om government-
    och governancestyrning-

  117. -där governmentstyrning står för
    en traditionell form av styrfilosofi-

  118. -där staten genom hårda styrmedel-

  119. -som lagar, skatter och förordningar-

  120. -styr på distans, kan man säga-

  121. -och upprätthåller en tydlig distans-

  122. -till det samhälle
    man avser att styra.

  123. Governance är nåt man börjat prata
    om... Ja, det är inte nytt längre.

  124. Det har man pratat om i forskningen
    i minst tjugo år.

  125. Det pekar på mer mjuka styrformer-

  126. -där staten har närmat sig
    och luckrat upp-

  127. -gränserna mellan offentligt
    och privat.

  128. Det handlar om mjukare form
    av styrning genom partnerskap-

  129. -nätverk,
    man försöker skapa gemensamma mål-

  130. -inom det område man försöker styra.

  131. I slutet av 90-talet presenterades
    den här governancestyrningen-

  132. -som nånting väldigt nytt-

  133. -men har man
    lite historisk förståelse-

  134. -av hur den svenska staten har jobbat
    så ser man-

  135. -att mycket av det här är likt
    gamla korporativa styrmodeller-

  136. -där staten gör gemensam sak
    med de man vill påverka.

  137. Det har också påpekats
    att governancestyrningen-

  138. -är det enda sättet att styra när
    det gäller komplexa samhällsproblem.

  139. Det som i litteraturen kallas
    "wicked problems"-

  140. -som är svåra för staten att komma åt
    när man styr på distans.

  141. Man måste närma sig problemet.

  142. Det handlar om socialt utanförskap
    och saker-

  143. -som inte med lätthet kan styras
    genom lagar, skatter eller så.

  144. Government och governance i den
    lokala utvecklingspolitiken, då.

  145. Governmentstyrningen,
    om vi pratar i kommunernas fall-

  146. -skulle till exempel vara sånt-

  147. -som snabb och effektiv handläggning-

  148. -av olika ärenden från företag
    och sånt där.

  149. Bygglovsärenden, livsmedels-
    tillståndsärenden och så vidare.

  150. Alla såna servicetjänster-

  151. -som kommunerna har gentemot
    det lokala näringslivet.

  152. Saker som rättssäkerhet
    i den prövningen och opartiskhet-

  153. -är naturligtvis viktigt också.

  154. Så den här governmentstyrningen
    - det är ganska mycket i den-

  155. -som den här snävare näringspolitiken
    egentligen handlar om.

  156. Att skapa schysta förutsättningar för
    företag att bedriva verksamhet på.

  157. Governancestyrningen
    inom det här området-

  158. -är det man pratat väldigt mycket om
    i forskningslitteraturen-

  159. -och även i policysammanhang
    i kommuner och regioner-

  160. -och på olika typer av
    forskningsinstitut och så vidare-

  161. -som håller på med mer praktiskt
    inriktad forskning om det här.

  162. Där har man fokuserat väldigt mycket
    på partnerskap och nätverk.

  163. Man får intryck av att hela den
    lokala och regionala utvecklingen-

  164. -styrs genom governancestyrformer-

  165. -men det är inte riktigt sant.

  166. Governmentstyrningen finns kvar
    och är viktig-

  167. -inom den del av det här som är
    den snävare näringspolitiken.

  168. Ett annat sätt att skapa lite
    tankestruktur kring det här-

  169. -är med den här modellen-

  170. -som var ett resultat
    av en forskningsrapport-

  171. -som Josefina och jag
    skrev för nåt år sen.

  172. Vi intervjuade folk som jobbade med
    de här frågorna och såg ganska snart-

  173. -att de pratade mycket
    om målbildsformuleringen-

  174. -och genomförandet av
    den strategiska utvecklingspolitiken.

  175. Jag ska snabbt förklara modellen.

  176. Om vi tänker fritt kring
    målbildformuleringen kan vi tänka-

  177. -att den kan ske enhetligt, att vi
    formulerar en enhetlig målbild-

  178. -för hur den lokala utvecklingen
    ska se ut.

  179. Eller så kan vi ha en pluralistisk
    målbild, med en mer liberal hållning.

  180. Det kan finnas parallella målbilder-

  181. -och det är inte kommunens jobb
    att skarpt formulera målbilden.

  182. Genomförandet från kommunens sida
    kan ske väldigt enskilt-

  183. -att kommunen jobbar själv
    på distans-

  184. -med att försöka genomföra målbilden-

  185. -eller mer interaktivt, i
    governanceformer som vi såg tidigare.

  186. Det pratas mycket i litteraturen
    och i alla policysammanhangen-

  187. -om att det är governance
    som gäller här.

  188. Det vi såg när vi tolkade vad
    de här personerna egentligen sa-

  189. -var att de tycker att kommunerna
    var väldigt mycket det här.

  190. De jobbar alldeles för enskilt-

  191. -och de har inga tydliga målbilder.

  192. Vi kallade det "kommunen som genom-
    förande organisation utan kompass".

  193. Man gör saker utan ett övergripande
    mål kring vad det ska leda till.

  194. Det som var ännu tydligare är
    att det är den här tänkta kommunen-

  195. -uppe i det andra hörnet...

  196. En kommun med en enhetlig målbild som
    jobbar interaktivt för att nå den.

  197. "Kommunen som en nätverksaktör
    och arena för samförståndsbyggande."

  198. Det är dit man vill. Det är idealet.

  199. Men i praktiken tycker man inte
    att man är där.

  200. Jag ska återkomma lite till det också
    i mina slutsatser.

  201. Vi hoppar i stället vidare till
    tjänstemännen inom det här området.

  202. En säker indikation på att det har
    hänt nåt inom det här politikområdet-

  203. -är att det dykt upp
    en massa nya titlar på personer-

  204. -som jobbar
    i den kommunala förvaltningen.

  205. Det är inget som har skett i år-

  206. -men om vi går tillbaka
    femton år i kommunerna-

  207. -så hade vi
    inte alls så många personer-

  208. -som kallade sig för det här.

  209. Det finns en väldig massa
    utvecklingsstrateger-

  210. -som jobbar utifrån
    ett geografiskt perspektiv-

  211. -och ska utveckla kommunen som plats.

  212. Då kan man kalla sig
    "utvecklingsstrateg"-

  213. -"landsbygdsutvecklare"
    eller nåt i den stilen.

  214. Det finns också mer sektorsinriktade
    utvecklingsstrateger-

  215. -som jobbar med nån särskild fråga.
    Det kan vara jämställdhetsstrateg-

  216. -folkhälsostrateger
    eller integrationsstrateger.

  217. Det här tänker vi säger nånting.

  218. Det har hänt nåt
    inom det här området.

  219. Man jobbar med frågorna
    på ett lite annat sätt...

  220. ...än man har gjort innan-

  221. -när man har börjat anställa
    de där strategerna-

  222. -som ett resultat av att man
    identifierat jämställdhets-

  223. -folkhälso- eller
    integrationsproblem-

  224. -och helt enkelt tillsatt personer
    för att arbeta strategiskt-

  225. -med de här problemen.

  226. Vad kan vi säga mer,
    och karakterisera de här personerna?

  227. De jobbar ju
    inom svårstyrda politikområden.

  228. Vi konstaterade tidigare att det ofta
    är tvärsektoriella politikområden.

  229. Det är svårstyrt. Det är frågor som
    berör flera kommunala förvaltningar-

  230. -och det gör ju deras jobb
    lite knepigt.

  231. När vi intervjuar de här personerna
    ger flera uttryck för-

  232. -att en stor del av deras arbete
    går ut på-

  233. -att tjata på att folk
    i de olika kommunala förvaltningarna-

  234. -ska jobba med de här frågorna.

  235. Om du är folkhälsostrateg:

  236. Det finns ingen folkhälsoförvaltning
    i kommunerna.

  237. Det spänner över flera förvaltningar.

  238. Det är deras uppdrag att se till att
    det här görs i olika förvaltningar-

  239. -på politikområden
    som till sin natur-

  240. -är tvärsektoriella
    och kräver samverkan.

  241. Mycket av deras arbetstid
    går ut på att syssla med samverkan.

  242. Både intern samverkan i kommunen
    med olika förvaltningar-

  243. -och andra aktörer,
    som den lokala företagarföreningen-

  244. -och föreningslivet,
    men även vanliga enskilda medborgare.

  245. Där ser vi
    att det här politikområdet också...

  246. ...kännetecknas
    i ganska stor utsträckning-

  247. -av direktdemokratiska inslag.

  248. För att identifiera problemen
    och lösningarna-

  249. -använder man sig ofta av
    direktdemokratiska inslag-

  250. -som medborgardialog, referens-
    grupper, referensråd och så vidare.

  251. Det kan vara byalagsråd och så.

  252. Man får politisk input den vägen.

  253. De har en hög grad av autonomi,
    de här tjänstemännen-

  254. -som jobbar som utvecklare
    och strateger.

  255. Det verkar inte som om politiken
    styr deras arbete så väldigt mycket.

  256. De formar sina arbetsuppgifter
    mycket på egen hand-

  257. -utifrån de övergripande mål
    som finns med deras arbete.

  258. Det kan tolkas att de sysslar med
    nån sorts lobbying från insidan.

  259. Man lobbar för frågorna,
    men själva är de ganska begränsade.

  260. De kan inte göra praktiskt arbete
    själva utan är beroende-

  261. -av att andra
    vill jobba med de här frågorna.

  262. Både andra kommunala tjänstemän
    i de olika förvaltningarna-

  263. -och andra samhällsaktörer,
    helt enkelt.

  264. Vi gjorde en liten pilotenkät-

  265. -som redovisas i en kommande rapport.

  266. Det vi intresserade oss för var:
    Var i policyprocessen-

  267. -befinner sig de här utvecklings-
    professionella tjänstemännen?

  268. Ett vanligt sätt att se på policy-
    processen - hur skapas politik? -

  269. -är att det börjar
    med ett agendasättande.

  270. Frågan måste helt enkelt upp
    på den politiska dagordningen.

  271. Sen formulerar politiken
    nån policy utifrån det.

  272. Sen implementeras
    och utvärderas det här.

  273. En traditionell byråkratroll-

  274. -skulle vara att man sysslar
    med implementering.

  275. Agendasättande
    och formulering av policy-

  276. -är nåt vi traditionellt sett
    ser som politiska arbetsuppgifter.

  277. Utvärderingar är det i ganska hög
    grad tjänstemän som sysslar med.

  278. Det här är svårt att mäta.
    Vi har funderat på det bästa sättet.

  279. När vi ställer frågor
    i den här pilotenkäten-

  280. -så får vi ändå svar som indikerar-

  281. -att tjänstemännen tycker att de
    är mest aktiva i den första fasen-

  282. -när man ska resa frågorna.

  283. När man ska sätta frågorna
    på den politiska dagordningen.

  284. De måste upp på agendan.

  285. Och sen är det egentligen
    andra personer-

  286. -som sysslar med att formulera
    och framför allt implementera-

  287. -den här politiken.

  288. Det här ger stöd till påståendet-

  289. -att det de sysslar med i stor ut-
    sträckning är lobbying från insidan.

  290. Men en sanktionerad lobbying. Nån har
    anställt dem för att jobba så här.

  291. Då kommer vi in på politiken
    i utvecklingspolitiken.

  292. Var finns den, egentligen?

  293. Hur och var skapas den här politiken?

  294. Jag har varit inne lite på det.

  295. Men för att förenkla det här lite-

  296. -så skulle jag vilja påstå...

  297. Från början är ju utveckling
    och tillväxt-

  298. -och andra utvecklingsfrågor
    som jämställdhet-

  299. -och folkhälsa som kan vara
    lokala problem som måste hanteras-

  300. -för att vi ska utveckla samhället
    ganska högt flygande mål.

  301. De är ganska okontroversiella,
    de här målen.

  302. De är varken unika
    för våra svenska kommuner-

  303. -eller för Sverige som nation,
    utan de kommer nån annanstans ifrån.

  304. Där görs politiken i nån mån,
    och sen görs också politiken...

  305. Det görs en lokal anpassning
    på tjänstemannanivån...

  306. ...där tjänstemännen
    i de direktdemokratiska forumen-

  307. -som i medborgardialogerna
    och näringslivsnätverken-

  308. -gör en lokal anpassning
    av de ganska högtflygande målen.

  309. Vad jag tror saknas
    är den lokala politiska styrningen.

  310. Var befinner sig
    de kommunala folkvalda i det här?

  311. Jag ska återkomma lite
    till det senare.

  312. Det finns starka indikationer på
    att de blir lite sidesteppade...

  313. ...i formuleringen av-

  314. -den strategiska utvecklings-
    politiken. Det kan ha vissa problem.

  315. Om jag ska göra några
    sammanfattande observationer här, då.

  316. Vi har pratat om det här
    som nåt relativt nytt-

  317. -och vi tycker oss kunna se...

  318. ...att svenska kommuner,
    framför allt små kommuner-

  319. -är omogna organisationer-

  320. -inom den här nya
    strategiska utvecklingspolitiken.

  321. Man vill jobba på det här sättet, men
    har inte formerna för att göra det.

  322. Tjänstemännen finns på plats,
    alla de här utvecklingsstrategerna-

  323. -men vi ser att kommunerna och
    de som jobbar med de här frågorna-

  324. -söker fortfarande efter
    hur man ska organisera sig.

  325. Vilka strukturer och metoder
    ska man jobba inom?

  326. Det här gör
    att det här politikområdet-

  327. -som egentligen är utåtriktat...

  328. Det är nätverk, medborgardialoger
    och allt det här.

  329. Men på grund av att man möter problem
    i den egna organisationen-

  330. -med hur man ska jobba, så blir
    det ett ganska introvert arbete.

  331. Man kämpar för att hitta formerna-

  332. -för hur man egentligen
    ska arbeta med frågorna.

  333. Till ganska stor del
    handlar det här egentligen om-

  334. -klassiska, generiska
    samordningsproblem.

  335. Vi har organiserat oss i förvaltning-
    ar och traditionella sektorer-

  336. -i den offentliga förvaltningen.
    Det finns en anledning till det.

  337. Det är en utmaning vi har dragits med
    hur länge som helst.

  338. Hur ska vi få till samordningen
    mellan förvaltningarna-

  339. -för att kunna arbeta
    tvärsektoriellt-

  340. -med problem som kräver
    tvärsektoriella lösningar.

  341. En liten, avslutande reflektion,
    bara.

  342. Det är närmast en ryggmärgsreaktion
    för en statsvetare-

  343. -när man ser ett problem:

  344. Vad är lösningen på det här?
    Det är "Bring the politics back in."

  345. En nationalekonom hade sagt:
    "Mer marknad är lösningen."

  346. Statsvetare säger:
    "Mer politik är lösningen."

  347. Den representativa demokratins roll-

  348. -blir ganska otydlig och lite rundad-

  349. -i den nya strategiska
    utvecklingspolitiken.

  350. Det finns potentiella
    demokratiproblem med det.

  351. Med de direktdemokratiska inslagen
    som vi pratat om-

  352. -i nätverken och medborgardialogerna-

  353. -blir det
    en parallell politisk input-

  354. -som inte alltid stämmer
    med den input vi ger-

  355. -när vi röstar i de allmänna valen.

  356. Ett annat demokratiproblem är den
    relativt stora tjänstemannamakt-

  357. -som vi tycker oss se
    inom det här politikområdet.

  358. Det finns långsiktighetsproblem-

  359. -när den representativa demokratin
    inte får en aktiv roll.

  360. Det är representativ demokrati-

  361. -och folkvalda politiker som sitter
    på toppen och har överblick-

  362. -över de kommunala organisationerna
    och vad de sysslar med.

  363. Om politiken formas
    för långt ner i organisationerna-

  364. -finns det risk att det saknas lång-
    siktigt och övergripande perspektiv.

  365. Det kan i sin tur leda till
    ännu mer samordningsproblem.

  366. Samordningsproblemen
    som vi trots allt ser tänker jag-

  367. -måste lösas genom att nån tar tag-

  368. -i den politiska styrningen
    från ett helikopterperspektiv-

  369. -i de kommunala organisationerna.

  370. Utan politik riskerar det
    att leda till lokal visionslöshet.

  371. Om vi inte har politiker som på
    allvar sätter sig och formulerar...

  372. Ja, till att börja med ser problemen-

  373. -och identifierar problemen,
    och sen i andra steget-

  374. -formulerar
    de strategiska lösningarna-

  375. -på de lokala problemen.

  376. Det var allt jag hade att säga.
    Tack för mig.

  377. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lokal attraktionskraft

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Idag är EU, staten, regionerna och kommunerna involverade i att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Ekonomisk tillväxt, Kommunal planering, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Statsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den politiska geografin under omförhandling

Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Bo Persson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Borde vi ha färre kommuner?

Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar utifrån aktuell forskning. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den lokala politikens digitala utmaningar

Under valrörelsen 2018 användes digitala medier på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Digitaliseringens omvandling

Mariana S Gustavsson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser om digitalisering inom offentlig sektor. Vad ser man för utmaningar och möjligheter? Och hur arbetar man för att skapa utveckling? Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Utveckling och välfärd i krympande kommuner

Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Josefina Syssner, docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet, berättar om aktuell forskning. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Lokal attraktionskraft

Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Idag är EU, staten, regionerna och kommunerna involverade i att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss