Titta

UR Samtiden - Nobels fredspris 2018

UR Samtiden - Nobels fredspris 2018Dela
  1. En kvinna som går till polisen
    efter en våldtäkt får inget stöd-

  2. -utan får höra:
    "Hur då? Var var ni? Hur gick det till?"

  3. Man tvingar alltid offret
    att rättfärdiga sig.

  4. Ärade fredspristagare-

  5. -ministrar, ledamöter,
    excellenser, mina damer och herrar.

  6. Det är en stor ära att få välkomna
    en av årets fredspristagare-

  7. -doktor Denis Mukwege,
    till Sveriges riksdag.

  8. Enligt Alfred Nobels vilja
    delas Nobelpriset ut-

  9. -till dem som gjort mänskligheten
    den största nyttan.

  10. När det gäller Nobels fredspris 2018
    kunde det inte vara mer sant.

  11. Vinnarna av Nobels fredspris 2018 är
    dr Denis Mukwege och Nadia Murad.

  12. Två personer som enligt norska Nobel-
    kommittén "riskerat sin egen säkerhet"-

  13. -"för att med mod bekämpa krigsbrott
    och kämpa för offrens rättvisa."

  14. Det är en ära för mig och riksdagen
    att hålla ett så viktigt seminarium-

  15. -om ett ämne med starkt stöd hos
    svenska beslutsfattare och NGO:er-

  16. -som strävar efter
    att bekämpa sexuellt våld i konflikt.

  17. Pristagarna är
    från olika delar av världen-

  18. -och har tacklat frågan på olika sätt,
    men har båda starkt bidragit till-

  19. -att få världen att erkänna dessa brott
    samt offrens rättigheter och värdighet.

  20. Nadia Murad kunde tyvärr inte
    komma till Stockholm-

  21. -men i kväll hedrar och hyllar vi
    även hennes viktiga arbete.

  22. Hon har modigt stöttat kvinnor
    och flickor-

  23. -och ställt förövare till svars
    för deras handlingar.

  24. Dr Mukwege, ert engagemang, ert mod
    och er empati är inte bara enastående-

  25. -utan inspirerande och beundransvärt.

  26. Över 50 000 kvinnor och barn
    som överlevt sexuellt våld-

  27. -har fått hjälp, vård och behandling
    vid Panzisjukhuset.

  28. Ni har även höjt er röst mot sexuellt
    våld i krig och väpnad konflikt-

  29. -och stöttat de överlevande. Som Nadia
    Murad och dr Mukwege har visat-

  30. -är dessa handlingar avskyvärda brott
    och krigstaktik-

  31. -som används
    mot individer, familjer och samhällen.

  32. Konsekvenserna och lidandet
    är bortom vår fattningsförmåga.

  33. Världssamfundet har vidtagit viktiga
    åtgärder, men mycket återstår att göra-

  34. -för att kunna garantera
    kvinnors och barns rättigheter-

  35. -förhindra våldtäkter, sexslaveri, över-
    grepp och liknande samt straffrihet.

  36. Förövarna måste åtalas-

  37. -för att man ska kunna skydda
    individers liv och hälsa-

  38. -skapa varaktig fred, för att kvinnor
    aktivt ska kunna delta i samhället-

  39. -och för att man ska kunna
    ersätta terrorvälde med en rättsstat.

  40. Dr Mukwege
    är seminariets huvudtalare-

  41. -men jag vill också välkomna vår panel:
    Utrikesministern-

  42. -och FN:s f.d. representant mot sexu-
    ellt våld i konflikt: Margot Wallström.

  43. Från utrikesutskottet: Olle Thorell,
    (S), och Margareta Cederfelt, (M).

  44. Och från Uppsala universitet:
    Angela Muvumba Sellström.

  45. Panelen och seminariet ska diskutera-

  46. -hur sexuellt våld i krig och väpnad
    konflikt strategiskt kan förhindras.

  47. Man ska även utforska hur överlevande
    av sexuellt våld kan hitta en plattform-

  48. -där de kan göra sina röster hörda
    och få upprättelse och gottgörelse.

  49. Innan jag lämnar över ordet till
    vår moderator, ambassadör Ben David-

  50. -vill jag hälsa vår fredspristagare
    välkommen på Molières språk:

  51. Ärade doktor,
    det är en oerhörd ära att ha er här.

  52. Vi är alla djupt berörda
    av er exceptionella historia.

  53. Jag vill än en gång
    hälsa er välkommen hit.

  54. Här kommer lite på engelska också:

  55. Med dessa ord
    lämnar jag över till vår moderator:

  56. Ambassadör Annika Ben David. Tack.

  57. Herr talman,
    medlemmar i utrikesutskottet-

  58. -riksdagsledamöter, utrikesministern-

  59. -dr Denis Mukwege, medpristagare
    av Nobels fredspris 2018-

  60. -ers excellenser, kära gäster,
    mina damer och herrar...

  61. Jag heter Annika Ben David
    och har i två år varit ambassadör-

  62. -för mänskliga rättigheter, demokrati
    och rättsstaten vid UD här i Stockholm.

  63. Dessförinnan arbetade jag i sex år
    i Demokratiska republiken Kongo-

  64. -varav tre år som Sveriges ambassadör
    i Kinshasa.

  65. Det var då jag hade privilegiet
    att träffa "mannen som lagar kvinnor"-

  66. -i Bukavu, där han föddes 1955:

  67. Vinnaren av Nobels fredspris 2018:
    dr Denis Mukwege.

  68. Dr Mukwege, gynekolog
    och människorättsaktivist-

  69. -har tilldelats en rad internationella
    utmärkelser för sitt engagemang-

  70. -mot sexuellt våld
    och stympning av kvinnor och barn-

  71. -i Demokratiska republiken Kongo:

  72. Bland annat Olof Palmepriset,
    FN:s pris för mänskliga rättigheter-

  73. -Europaparlamentets Sacharovpris-

  74. -Right Livelihood-priset 2014-

  75. -och i år den kanske viktigaste
    internationella utmärkelsen:

  76. Nobels fredspris,
    tillsammans med Nadia Murad.

  77. För oss alla här i kväll
    är det oerhört uppmuntrande-

  78. -att norska Nobelkommittén erkänner
    det avskyvärda, groteska problemet-

  79. -med sexuellt våld och det viktiga
    arbete som görs för att bekämpa det.

  80. Dr Mukwege, det är en stor ära att få ta
    emot er här i kväll i Sveriges riksdag.

  81. Jag har personligen haft tillfälle-

  82. -att besöka referenssjukhuset Panzi
    i Bukavu flera gånger-

  83. -men även sjukhuset i Lemera, i de
    vackra bergen i Södra Kivu-provinsen-

  84. -där det har funnits
    en svensk missionärsstation-

  85. -sedan 1920-talet.
    Det var också där ni inledde er karriär.

  86. Vi ska strax prata mer
    om er karriär och vädjan-

  87. -tillsammans med två ledamöter
    som arbetar mycket aktivt-

  88. -för att skydda och främja
    mänskliga rättigheter: Olle Thorell-

  89. -och Margareta Cederfelt
    från utrikesutskottet.

  90. Jag kommer också att bjuda in
    utrikesminister Margot Wallström:

  91. FN:s f.d. representant
    mot sexuellt våld i konflikt-

  92. -och er vän sedan långt tillbaka,
    till samtalet-

  93. -samt doktorn i freds- och konflikt-
    forskning vid Uppsala universitet:

  94. Angela Muvumba Sellström, som har
    doktorerat i orsakerna till straffrihet-

  95. -för väpnade grupper vid sexuellt våld.

  96. Men jag ska först ge
    en kort historisk bakgrund-

  97. -till doktor Mukweges engagemang.

  98. På 1990-talet tog man upp fenomenet
    med sexuellt våld vid väpnad konflikt-

  99. -inom världssamfundet.

  100. En rad internationella fördrag antogs
    och ICC slog fast-

  101. -att sexuellt våld i konflikt
    utgör ett krigsbrott.

  102. 1998 dömdes en rwandisk politiker
    till livstids fängelse-

  103. -för att ha uppmuntrat
    och bidragit till sexuellt våld-

  104. -mot tutsiekvinnor
    under folkmordet i Rwanda.

  105. Krigsförbrytartribunalen
    för det forna Jugoslaven fastställde-

  106. -att sexuellt våld är lika med tortyr
    och utgör ett brott mot mänskligheten.

  107. FN:s resolution 1325
    om kvinnor, fred och säkerhet-

  108. -utgjorde ett viktigt etappmål i kampen
    mot sexuellt våld i väpnad konflikt.

  109. Denna resolution följdes
    av ytterligare sju-

  110. -varav fyra av dem behandlar
    sexuellt våld i väpnad konflikt.

  111. En av dem, resolution 1820,
    som antogs 2008 - alltså för tio år sen-

  112. -är kanske den viktigaste-

  113. -när det gäller betraktandet av sexuellt
    våld som ett internationellt krigsbrott.

  114. Den fördömer våldtäkt och annat
    sexuellt våld i konfliktsituationer-

  115. -och fastställer att det kan likställas
    med brott mot mänskligheten-

  116. -och folkmord.

  117. Väpnade konflikter i Demokratiska
    republiken Kongo utgör ett exempel på-

  118. -hur sexuellt våld kan tjäna som
    krigsvapen och ett politiskt verktyg-

  119. -för att skapa kaos-

  120. -och förhindra vissa etniska
    eller andra gruppers överlevnad.

  121. Herr talman, ers excellenser,
    mina damer och herrar...

  122. När man ger sig på flickor och kvinnor-

  123. -bryter man ner och till och med
    krossar samhällets generella struktur...

  124. ...vilket tjänar olika
    politiska och militära gruppers syften.

  125. Det bryter förstås också ner
    överlevarnas kropp och själ.

  126. Dr Mukwege har arbetat
    mitt bland detta våld i två decennier.

  127. Tillsammans med sitt team har han
    behandlat över 50 000 patienter.

  128. Han har bevittnat
    hur sexuellt våld kan tjäna-

  129. -ett politiskt och militärt
    strategiskt syfte.

  130. Det har sagts att det är farligare
    att vara kvinna i Kongo-

  131. -är att vara en soldat i krig.

  132. Det är med stor ära
    jag välkomnar dr Denis Mukwege-

  133. -medpristagare
    till Nobels fredspris 2018!

  134. Välkommen upp på podiet!

  135. Gratulerar! Välkommen!

  136. Tack.

  137. Varsågod.

  138. Först av allt vill jag gratulera doktorn
    till denna viktiga belöning-

  139. -för era insatser och er kamp.

  140. När ni startade referenssjukhuset
    Panzi 1998...förlåt 1999-

  141. -var ert mål, om jag har förstått rätt,
    att erbjuda mödravård-

  142. -till befolkningen
    i Södra Kivu och Bukavu.

  143. Men under de här senaste tjugo åren-

  144. -har det sexuella våldet exploderat-

  145. -parallellt med de väpnade konflikterna
    i östra Kongo.

  146. Ni har framför allt varit tvungen
    att utföra kirurgiska ingrepp-

  147. -på kvinnor, flickor och barn
    och till och med på spädbarn-

  148. -som har utsatts
    för otänkbart sexuellt våld.

  149. Hur skulle ni vilja beskriva
    den här delen av er bana?

  150. Ärade talman.

  151. Ärade riksdagsledamöter.

  152. Ärade medlemmar i utrikesutskottet.

  153. Ers excellenser, utrikesministern.

  154. Fru ambassadör.

  155. Det är för oss en stor ära-

  156. -att bli mottagna här i denna riksdag.

  157. Vi är väldigt rörda
    över det mottagande vi har fått-

  158. -och vi tackar er uppriktigt.

  159. Hela den historia som vi kan berätta-

  160. -som svar på er fråga-

  161. -är en historia
    som har skrivits tillsammans med er...

  162. ...och ofta av er.

  163. Tillåt mig därför att få uttrycka
    min fulla tacksamhet...

  164. ...till det svenska folket,
    för allt som det har bidragit med-

  165. -till mitt land och mig själv...

  166. ...under de senaste hundra åren.

  167. Ni vill alltså veta-

  168. -hur det gick till-

  169. -när vi startade referenssjukhuset
    Panzi, om jag har förstått rätt?

  170. Ja, er bana under de här tjugo åren.

  171. Jag arbetade som läkare
    vid sjukhuset i Lemera-

  172. -som skapades
    tack vare ett samarbete-

  173. -mellan Pingstkyrkan i Sverige-

  174. -och Pingstkyrkan i Kongo.

  175. Det var där jag inledde min karriär.
    Jag ville bli barnläkare.

  176. Min far var nämligen präst.

  177. När jag var åtta år konstaterade jag
    en chockerande social orättvisa:

  178. Att min far inte kunde hjälpa andra
    sjuka barn så som han hjälpte mig.

  179. Den dagen bestämde jag mig för-

  180. -att göra det
    som min far inte kunde göra: bli läkare.

  181. Så jag bestämde mig för
    att bli det i hans ställe.

  182. Det är en lång historia, men jag blev
    barnläkare och doktorerade i pediatrik.

  183. Men när jag började arbeta insåg jag-

  184. -att kvinnor som föder barn
    ofta dör under förlossningen.

  185. Till sjukhuset kom det regelbundet
    kvinnor som höll på att förblöda-

  186. -när de försökte föda.
    Då bytte jag karriär.

  187. Tack vare stöd
    från svenska Pingstkyrkan-

  188. -kunde jag studera i Frankrike i fem år,
    med ett svenskt stipendium-

  189. -och blev förlossningsläkare.

  190. Jag återvände sen för att arbeta på
    sjukhuset, som ligger väldigt isolerat.

  191. Under sju år bekämpade jag
    mödradödligheten på sjukhuset-

  192. -med stor framgång,
    tills kriget bröt ut.

  193. Allt förstördes tyvärr under kriget.

  194. Patienterna och personalen
    på sjukhuset dödades.

  195. Det blev en hemsk chock för mig.

  196. Det tog två år
    innan jag kunde operera igen.

  197. Jag ansvarade för patienterna,
    som dödades i sina sängar-

  198. -och sen frågade familjerna:

  199. "Vi anförtrodde er en patient!
    Var är hon?!"

  200. Det var väldigt svårt för mig,
    så jag begav mig till Bukavu-

  201. -där kvinnornas situation var lika
    komplicerad som bykvinnornas.

  202. 1999... Kriget bröt ut 1996.

  203. 1999 tog jag upp det här problemet-

  204. -med vår samarbetspartner PMU-

  205. -för att försöka rädda kvinnorna
    i Bukavu.

  206. Det här var under kriget,
    så det var helt enastående!

  207. Därför är jag väldigt tacksam gentemot
    er regering, er riksdag och vår partner.

  208. Vi var mitt uppe i ett krig,
    men ert land accepterade-

  209. -att hjälpa Kongos kvinnor under kriget.

  210. Vi började bygga sjukhuset 1999-

  211. -samtidigt som sju stater krigade
    i Demokratiska republiken Kongo.

  212. Jag är oändligt tacksam.

  213. Att jag nu har tilldelats Nobelpriset
    är tack vare er alla.

  214. Ni trodde på Kongos folk
    och gav det ni hade till Kongos folk.

  215. Nu kunde jag utföra kejsarsnitt
    och förlossningar-

  216. -och förhindra att födande kvinnor dog.

  217. Att kvinnor som ger liv mister livet.

  218. Som om det inte räckte med mödra-
    dödlighet drabbades vi tyvärr också-

  219. -av krigets fasor, som Human Rights
    Watch i en rapport 2000 kallade:

  220. "Ett krig i kriget,
    ett krig mot kvinnors kroppar."

  221. Jag upptäckte att de hemskheter
    som begicks mot kvinnornas kroppar-

  222. -för att bryta ner dem
    och hela samhället-

  223. -var värre än klassisk krigföring.

  224. Det fick katastrofala följder som
    var värre än vid klassisk krigföring.

  225. Att tvingas vårda både en mor, dotter
    och dotterdotter blev en total chock.

  226. Det var det som fick mig-

  227. -att vädja om hjälp
    att fördöma den här ondskan.

  228. -Så ser historien ut.
    -Tack, doktorn.

  229. När det gäller er vädjan-

  230. -som sker i samarbete med och
    finansieras av Göteborgs universitet-

  231. -föreslår ni, utifrån era unika
    erfarenheter, två initiativ:

  232. För det första en ny holistisk modell-

  233. -för vård
    av överlevande av sexuellt våld.

  234. Ni föreslår också ett initiativ
    för gottgörelse av offren.

  235. Skulle ni kunna beskriva dem lite kort?

  236. När vi började behandla offren
    för sexuellt våld-

  237. -med obeskrivliga skador...

  238. ...gjorde vi det vi kunde göra.

  239. Det vill säga:
    vi använde oss av vanlig kirurgi.

  240. Men det rörde sig om krigskirurgi
    på kvinnors söndertrasade underliv.

  241. Jag diskuterade just i dag
    med andra akademiledamöter-

  242. -att vi måste skriva om det.

  243. Vi fick klara oss med de kunskaper vi
    hade för att laga det som gick att laga.

  244. Det gick skapligt.

  245. Vi lyckades kanske åtgärda
    95 % av fallen.

  246. Men de resterande 5 % fick problem
    med urin- eller avföringsinkontinens-

  247. -som inte gick att operera bättre
    tekniskt sett.

  248. Men det vi märkte - även i de fall
    vi lyckades med operationen - var-

  249. -att kvinnorna inte återvände hem,
    utan kom tillbaka med andra problem.

  250. Det tog aldrig slut. Med tiden insåg vi-

  251. -att kvinnorna led
    av stora psykiska problem-

  252. -men vi var inte utbildade för det.

  253. Vi opererade
    och skickade sen hem patienten.

  254. Den psykologiska biten
    ingick inte i vår utbildning-

  255. -eller i vårt behandlingssystem.

  256. En dag insåg vi att vi fyllde sjukhuset-

  257. -men även efter behandling
    fanns en somatisering.

  258. Patienterna förvandlade sitt fysiska
    lidande till ett psykologiskt lidande-

  259. -som i sin tur medförde konsekvenser
    på det fysiska planet.

  260. Vi lät dem då så sakteliga
    få träffa en psykolog. Vi såg då-

  261. -att de hämtade sig mycket snabbare
    psykiskt efter sin fysiska behandling.

  262. Men kunde man skicka tillbaka dem
    så länge det pågick oroligheter?

  263. Ofta vägrade de återvända. Familjen
    och samhället hade vänt dem ryggen.

  264. Tredje etappen eller pelaren blev
    därför att stötta dem socioekonomiskt-

  265. -för en återanpassning i samhället.

  266. När kvinnan mådde bra
    både fysiskt och psykiskt-

  267. -och hade råd
    att skaffa sig tak över huvudet-

  268. -äta sig mätt
    och skicka barnen till skolan...

  269. Barnens skolgång är nämligen
    kvinnornas största prioritet.

  270. Det som då ofta hände
    var att kvinnan ville ha rättvisa.

  271. Men vad kunde vi på sjukhuset
    ge dem för rättvisa?

  272. De här kvinnorna litade nämligen
    i så hög grad på oss-

  273. -att de hellre förklarade sina problem
    för mig än för polisen.

  274. Vi skapade därför en fjärde pelare,
    en juridisk pelare-

  275. -som består av två advokater,
    jurister, som stöttar kvinnorna-

  276. -sammanställer alla deras handlingar
    och följer med dem till domstolen-

  277. -när de behöver infinna sig i rätten.

  278. De här fyra pelarna införde vi stegvis,
    för vi insåg-

  279. -att kvinnan först var tvungen att
    dra sin historia för en allmänläkare-

  280. -som sa: "Det kan jag inte göra.
    Prata med min kirurgkollega."

  281. Han sa i sin tur:

  282. "Nej, det är nog bäst att min vän
    som är mag-tarmläkare tittar på er."

  283. "Berätta er historia för honom."
    Kvinnorna blev till slut helt utmattade.

  284. De berättade samma sak tio gånger
    och utsattes för upprepat lidande.

  285. Tack vare vår erfarenhet insåg vi att vi
    kunde erbjuda helhetsvård på ett ställe-

  286. -där kvinnan bara behöver
    berätta om sina problem en gång.

  287. Sen förklarar vi
    vad vi kan hjälpa till med-

  288. -ger henne medicinsk behandling
    och samlar in all annan information-

  289. -så att hon sen kan välja
    vart hon vill vända sig-

  290. -utan att behöva berätta
    sin historia igen.

  291. Kvinnan tilldelas en maman-chérie-

  292. -som fungerar som en socialassistent-

  293. -och som följer med kvinnan
    och delar hennes lidande.

  294. Hon stöttar kvinnan och ser till att
    hon får tillgång till olika tjänster.

  295. Den här modellen, som gör att kvinnor
    slipper återuppleva sina trauman-

  296. -och erbjuds integrerad vård
    på ett ställe-

  297. -har gjort att kvinnorna lättare
    orkar ta emot besked-

  298. -om att de till exempel
    har hiv eller aids.

  299. Det gick lättare
    när de slapp träffa en ny person.

  300. Om de måste gå till polisen
    representeras de av en advokat.

  301. Det här återgav kvinnorna modet.
    När vi presenterade modellen-

  302. -vid en konferens i Arusha,
    antog ordföranden för ICGLR-

  303. -d.v.s. konferensen om området
    kring de stora sjöarna, vår modell-

  304. -som i dag tillämpas
    i flera länder runt de stora sjöarna.

  305. Den används flitigt och framgångsrikt-

  306. -så den här modellen för offer
    för sexuellt våld är värd att stötta.

  307. Tack så mycket, doktorn.
    Ni har vigt ert liv åt den här kampen.

  308. Ni har inte bara vårdat
    kvinnor och barn som har överlevt-

  309. -utan är också "livets försvarare"-

  310. -vilket också är titeln
    på er självbiografi från 2016.

  311. Ni kämpar för att de här
    avskyvärda brotten ska upphöra.

  312. Ni har tilldelats
    flera internationella priser.

  313. Och ni har talat inför FN:s general-
    församling. Trots det fortsätter våldet.

  314. Er regering förnekar problemet-

  315. -även om vissa åtgärder
    nyligen har vidtagits-

  316. -som har minskat antalet brott
    som begås av statliga aktörer.

  317. Men vad tror ni krävs
    för att situationen ska förändras?

  318. Tack. Det vi har sett
    när det gäller deras åtagande...

  319. Ni nämnde förnekelsen.

  320. När regimen förnekar problemet
    blir det ju svårt för den att agera-

  321. -om den officiellt förnekar
    att det finns ett problem...

  322. Och den förnekar
    att det förekommer sexuellt våld.

  323. Det är tyvärr också ett globalt problem.
    I flera länder - även europeiska-

  324. -har kvinnor sagt
    att det är svårt att gå till polisen.

  325. En kvinna som går till polisen
    efter en våldtäkt får inget stöd-

  326. -utan får höra:
    "Hur då? Var var ni? Hur gick det till?"

  327. Man tvingar alltid offret
    att rättfärdiga sig.

  328. Min regerings beteende
    går tyvärr ut på-

  329. -att göra offentliga uttalanden-

  330. -för att visa
    att det är ett icke-problem-

  331. -eller att det redan är löst till 90 %.

  332. Men det vi pratar om
    är inte spekulationer.

  333. Vi pratar inte om åsikter.

  334. Det vi pratar om är baserat på fakta
    som kan granskas.

  335. Och när det rör sig om barnvåldtäkter
    är det ännu värre.

  336. Skadorna som har uppstått
    är ju inget barnet har bett om.

  337. Om ett spädbarn på tolv månader
    har en helt sprucken mellangård-

  338. -är det ett socialt ansvar.

  339. Det är vårt samhällsansvar
    att skydda de här barnen.

  340. Den som befinner sig i förnekelse
    vägrar också hitta lösningar.

  341. Men vi menar att utan rättvisa-

  342. -kan man inte lösa
    den här våldsfrågan.

  343. Om man accepterar straffrihet-

  344. -accepterar man
    att våldet i samhället får fortsätta.

  345. Det finns i dag
    flera olika åtgärder man kan vidta.

  346. Det har nu gått sjutton, arton år-

  347. -sedan FN antog sin resolution-

  348. -men våldet fortsätter.
    Man fortsätter att halshugga folk.

  349. Det har skett massvåldtäkter
    under de senaste fyra månaderna.

  350. Fyra gånger har man ringt oss
    när en by våldtagits, så det fortsätter.

  351. Man kan dölja sanningen, men den
    finns där. Problemet måste lösas.

  352. I dag vet vi att det är en fråga
    om rättvisa och straffrihet.

  353. Så vi vill att offren som har utsatts
    för sexuellt våld inte bara erkänns-

  354. -och att man erkänner deras lidande-

  355. -utan att man också gottgör dem-

  356. -vilket innebär
    att man kompenserar dem-

  357. -och dessutom ser till
    att de blir nöjda.

  358. Först när offret är nöjt
    kan det återanpassa sig till samhället.

  359. De här problemen
    med att yrka på juridisk gottgörelse-

  360. -förekommer tyvärr i flera länder-

  361. -där makthavarna inte har modet
    att ta upp frågan om gottgörelse.

  362. Hur kan man bygga ett samhälle
    med såna här sår hos kvinnorna-

  363. -som är mänsklighetens mödrar?
    Det är svårt.

  364. Vi män måste ha modet
    att höja våra röster-

  365. -när kvinnorna inte har skyddats
    vid konflikter-

  366. -och staten inte kan gottgöra dem.

  367. Det finns stater som inte kan, men
    det finns också stater som inte vill.

  368. Vi föreslår därför att det ska finnas
    en global mekanism för gottgörelse.

  369. Och den här globala mekanismen
    för gottgörelse bör omfatta alla stater.

  370. Jag bjuder in Sveriges regering, som är
    mästare på att bekämpa sexuellt våld-

  371. -att vara med och skapa-

  372. -det här initiativet
    med en global fond för gottgörelse-

  373. -så att samma humanitet gäller
    människor emellan-

  374. -när nåt sånt här händer, och länderna
    inte vill eller kan göra nåt åt det-

  375. -så att världen kan säga: "Vi erkänner
    ert lidande och ska gottgöra det."

  376. När man talar om gottgörelse tror folk
    att det rör sig om stora summor, osv.

  377. Nej, ibland handlar det bara om
    att framföra en ursäkt.

  378. Många kvinnor har sagt
    att gottgörelse för dem innebär-

  379. -att man bygger skolor,
    så att alla barn får lära sig-

  380. -att man aldrig ska begå sexuellt våld
    mot en kvinna.

  381. Det tyckte jag var fantastiskt. Om jag
    kunde, skulle jag göra det direkt.

  382. Kvinnor som utsatts för sexuellt våld
    har idéer som vi måste lyssna på.

  383. Om vi lyssnar på dem kommer vi att
    inse att vi kan göra mer än vi gör nu.

  384. Så vad som verkligen krävs
    är att man utkräver rättvisa-

  385. -och återupprättar rättvisan,
    så att personen kan säga:

  386. "Äntligen! Jag har utsatts för våld,
    men världen har erkänt mitt lidande"-

  387. -"och gett mig mina rättigheter
    tillbaka, så nu är jag nöjd."

  388. Det krävs också såna här starka
    och fantastiska röster som er.

  389. Lite kort: det är nu två veckor kvar
    till valet i Kongo-

  390. -som har skjutits upp i två år. Vad är
    er analys och prognos inför valet?

  391. Kommer det att förändra nåt
    när det gäller er kamp?

  392. Jag kan inte läsa i stjärnorna.
    Det är väldigt svårt.

  393. Men det jag kan säga är-

  394. -att om man inte byter ut de aktörer
    vars metoder vi redan känner till-

  395. -kommer tyvärr samma aktörer att
    upprepa samma mönster som tidigare.

  396. Och om de upprepar samma mönster
    kommer inget att förändras.

  397. Vi måste i dag göra mycket mer-

  398. -för att kunna använda
    de juridiska instrument som finns.

  399. Både på nationell
    och internationell nivå.

  400. Det smärtar mig verkligen-

  401. -att se att nån som är ansvarig för
    flera personers död i Kasai-regionen-

  402. -kan ställa upp som kandidat,
    och att omvärlden tiger-

  403. -och hoppas på ett fritt,
    transparent och lugnt val.

  404. Där är vi inte konsekventa.

  405. Om han blir president vet vi vilket
    mönster han kommer att upprepa:

  406. Han kommer att använda sig av våld.
    Och jag tror tyvärr inte-

  407. -att det har skett nån förändring.
    I så fall måste man bevisa det.

  408. Vi hör vad ni säger, doktorn. Tack.

  409. Jag bjuder nu in medlemmarna
    från riksdagens utrikesutskott:

  410. Olle Thorell från Socialdemokraterna-

  411. -och Margareta Cederfelt
    från Moderaterna-

  412. -som också är medlem
    i utrikesutskottet-

  413. -samt utrikesminister
    Margot Wallström-

  414. -och doktor
    Angela Muvumba Sellström.

  415. Välkomna upp på podiet!

  416. Varsågoda.

  417. Olle Thorell,
    du har varit medlem i utrikesutskottet-

  418. -i över tio år.

  419. Ditt intresse och fokus är skydd och
    främjande av mänskliga rättigheter-

  420. -när det gäller
    ditt parlamentariska arbete.

  421. Vad skulle du säga är Sveriges
    riksdags och din kommittés roll?

  422. Vad kan en kommitté som din
    åstadkomma? Varsågod.

  423. Tack, fru ambassadör. - Ärade
    excellenser, utrikesministern, kolleger-

  424. -och framför allt dr Mukwege. Jag vill
    börja med att uttrycka - inte bara min-

  425. -utan allas - djupa tacksamhet,
    både här och utanför denna sal-

  426. -för er enastående livsgärning och det
    fantastiska mod ni visat i ert arbete.

  427. Ni är en inspiration för oss alla,
    och jag försäkrar er-

  428. -att vår riksdag står solidariskt vid
    er sida i er kamp för fred och rättvisa-

  429. -i Demokratiska republiken Kongo.

  430. När det gäller den svenska riksdagens
    och utrikesutskottets roll-

  431. -som lagstiftande församling i Sverige-

  432. -måste Sveriges riksdag vara
    en förebild-

  433. -och bryta ner patriarkaliska strukturer
    på alla samhällsnivåer.

  434. Som riksdagsledamot, demokrat,
    humanist och socialdemokrat-

  435. -är det mitt ständiga mål. Allmänheten
    behöver få se en jämställd riksdag-

  436. -där både män och kvinnor har samma
    möjligheter att göra sin röst hörd-

  437. -och där alla, både kvinnor och män,
    behandlas lika.

  438. Riksdagen spelar en viktig roll
    när det gäller att förändra normer-

  439. -och motverka
    könsbaserade ojämlikheter.

  440. I vårt arbete inom utrikesutskottet
    ser vi till exempel till-

  441. -att FN:s resolution 1325 tillämpas-

  442. -och alltid ingår
    i de rapporter vi skriver.

  443. Ett färskt exempel är rapporterna
    om Sveriges militära bidrag-

  444. -till insatser i Mali,
    Irak och Afghanistan.

  445. Sveriges riksdag är också stolt över
    att ha uppnått enprocentsmålet-

  446. -av vår bruttonationalprodukt
    i utvecklingsbistånd.

  447. Och i utrikesutskottet råder det
    stor enighet över partigränserna-

  448. -när det gäller vikten av jämställdhet,
    framför allt inom utvecklingsbistånd.

  449. Regeringens feministiska utrikespolitik,
    som Wallström lär prata mer om-

  450. -har stärkt fokus på jämställdhet
    i allmänhet-

  451. -men även på problemet
    med sexuellt våld i konfliktområden.

  452. Jag vill avsluta med att säga nåt
    om ansvaret vi alla har-

  453. -oavsett ställning, när det gäller att
    bekämpa uppkomsten av sexuellt våld.

  454. Framför allt vi män har ett ansvar-

  455. -att resa oss och säga ifrån när
    det gäller sexuellt våld mot kvinnor-

  456. -men också när det gäller
    att agera mot ojämlikheter i allmänhet-

  457. -och förnedrande och kränkande ord
    och beteenden här och överallt.

  458. Det är en fråga om anständighet-

  459. -och var och ens moraliska plikt. Tack.

  460. Tack ska du ha. - Margareta Cederfelt,
    du är en erfaren riksdagsledamot-

  461. -medlem i utrikesutskottet-

  462. -och vice ordförande för
    den parlamentariska församlingen-

  463. -i organisationen för säkerhet
    och samarbete i Europa, OSSE.

  464. Hur kan
    interparlamentära samarbeten-

  465. -främja arbetet mot sexuellt våld?

  466. Tack så mycket, fru ambassadör,
    doktor Mukwege-

  467. -ers excellenser, ledamöter,
    mina damer och herrar.

  468. Först vill jag tacka dr Mukwege
    för hans viktiga insatser-

  469. -för att få ett slut på grymheter,
    våld och straffrihet-

  470. -mot kvinnor och barn
    i Demokratiska republiken Kongo.

  471. Dr Mukweges arbete för alla
    tusentals kvinnor som har våldtagits-

  472. -under den tjugo år långa konflikten-

  473. -förtjänar att belönas
    med Nobels fredspris.

  474. Jag vill också först säga
    att vi parlamentariker väljs av folket-

  475. -för att tjäna vårt land
    och vårt lands medborgare.

  476. Vår uppgift är förstås
    att vara lagstiftare-

  477. -men också att granska regeringen
    och det arbete regeringen utför.

  478. I Sverige och andra länder ansvarar
    regeringen för utrikespolitiken-

  479. -och representerar landet
    i internationella samfund.

  480. Det här arbetet måste också granskas.

  481. Men jag vill också starkt understryka-

  482. -att vi som parlamentariker
    har en stor möjlighet, chans och plikt-

  483. -att agera internationellt,
    via olika organisationer-

  484. -som OSSE:s och Europarådets
    parlamentariska församling.

  485. Vi kan ha relationer med Afrikanska
    unionen och vara aktiva i IPU-

  486. -och andra liknande organisationer.

  487. Det finns flera värdebaserade NGO:er
    som är öppna för parlamentariker.

  488. Bland annat
    Parliamentarians for Global Action-

  489. -en organisation
    som jag själv är ordförande för.

  490. Parlamentariker har en viktig ställning:
    De kan stifta lagar och fatta beslut-

  491. -om resurstilldelning,
    genomförande och redovisning-

  492. -av en rad förebyggande insatser
    och sanktionssystem.

  493. Nationellt egenansvar
    är en nyckelfaktor för förändringar.

  494. Men när det saknas nationellt ansvar-

  495. -behövs det internationella lagar
    och samarbete över gränserna-

  496. -inte bara för regeringar,
    utan i synnerhet för parlamentariker.

  497. FN:s säkerhetsråds resolution 1325
    om kvinnor, fred och säkerhet-

  498. -slår fast kvinnors nyckelroll
    för fred och säkerhet.

  499. Främjandet av jämställdhet
    är en fråga om kvinnors rättigheter-

  500. -och en fråga om att garantera fred
    och säkerhet för alla.

  501. Att kvinnors och barns rättigheter
    respekteras i konfliktområden-

  502. -sker inte av sig själv.

  503. Det är till stor del ett resultat
    av politisk vilja och politiska beslut-

  504. -och stort engagemang
    från ett starkt civilsamhälle.

  505. Vi måste tackla orsakerna till sexuellt
    våld, dess symtom och yttringar.

  506. Sexuellt våld i konflikt är
    en krigstaktik och ett hot mot säkerhet-

  507. -och varaktig fred som kräver operativa
    insatser för säkerhet och rättvisa.

  508. När regeringen inte tar sitt ansvar-

  509. -behövs
    en aktiv parlamentarisk aktivitet-

  510. -både nationellt och internationellt.

  511. Första steget är att förbättra
    det parlamentariska arbetet-

  512. -för att förhindra brott mot mänskliga
    rättigheter och humanitär rätt.

  513. Det här borde inkludera brott
    av alla parter i en konflikt-

  514. -inklusive statliga
    och icke-statliga väpnade grupper.

  515. Jag vill understryka att parlamentariker
    har en viktig ställning:

  516. Vi kan stifta lagar-

  517. -och fatta beslut om resurstilldelning,
    genomförande och redovisning-

  518. -av en rad förebyggande insatser
    och sanktionssystem.

  519. Jag tror väldigt starkt på att vi som
    parlamentariker kan göra mycket mer-

  520. -inom det här området än vi gör
    i våra nationella riksdagar.

  521. Jag ska ge ett exempel
    på parlamentariskt arbete i en NGO-

  522. -nämligen
    Parliamentarians for Global Action:

  523. En parlamentarikerkollega
    från Demokratiska republiken Kongo-

  524. -rapporterade om djupt oroväckande
    rådande straffrihet-

  525. -för sexuella och könsbaserade brott
    i östra delarna av sitt land.

  526. Hon sa att kvinnor och barn,
    befolkningens mest sårbara grupper-

  527. -var offer för
    den fortsatta osäkerheten i regionen.

  528. Många väpnade grupper begick brott,
    inklusive sexuellt och könsbaserat våld.

  529. Parlamentarikern underströk att en
    förbättring av den aktuella situationen-

  530. -bara kunde uppnås
    med hjälp av en tvådelad strategi:

  531. Lokalt, genom egenmakt till kvinnorna
    och folket via program och insatser-

  532. -och internationellt, genom att ge FN:s
    fredsbevarande styrka i DRK i uppdrag-

  533. -att skydda civilbefolkningen
    och ge dem rätt till gripanden-

  534. -så att de som begår brott
    mot mänskligheten och krigsbrott-

  535. -omgående ställs inför rätta. För att
    lyckas med det bad parlamentarikern-

  536. -Parliamentarians for Global Actions
    nationella grupp få till en lagändring.

  537. Man såg till att ICC:s Romstadga
    infördes i rättsordningen-

  538. -av lagutskottet i deputeradekammaren
    i Demokratiska republiken Kongo-

  539. -som la fram det
    som ett omfattande lagförslag.

  540. Ett exempel på parlamentariskt arbete
    för fred och mänskliga rättigheter.

  541. Det är viktigt för parlamentariker
    att ha internationella nätverk-

  542. -för att få kunskaper,
    inspireras och få kraft att agera.

  543. Vi parlamentariker
    måste aktivt verka för-

  544. -att konventionen mot
    kvinnodiskriminering tillämpas-

  545. -för handlingsplaner-

  546. -liksom för reformer av diskriminerande
    lagar och praxis runt om i världen.

  547. Kapaciteten hos nationella institutioner
    måste stärkas-

  548. -för att garantera ansvarsskyldighet
    före, under och efter konflikt.

  549. Pålitliga, effektiva inhemska strukturer
    som kan utreda incidenter-

  550. -kan förhindra sexuellt och könsbaserat
    våld och ha en avskräckande effekt.

  551. Arbetet måste baseras på lagstyre,
    mänskliga rättigheter och inkludering-

  552. -för att man ska kunna
    erbjuda offren ansvar och rättvisa.

  553. Genom att ge kvinnorna en roll
    och erbjuda dem utbildning-

  554. -skapar man en bas
    för fred och säkerhet-

  555. -och ser till att kvinnornas röster,
    erfarenheter och lösningar beaktas.

  556. Jämställdhet
    handlar om mänskliga rättigheter-

  557. -och folks vilja att säga sin mening
    och agera.

  558. Tack, fru ambassadör.

  559. Tack, Margareta Cederfelt och
    Olle Thorell, för att ni har pratat om-

  560. -hur parlamentariker kan agera
    och arbeta, och använda sina nätverk-

  561. -för att bidra till att förhindra
    och bekämpa sexuellt våld.

  562. Jag vänder mig nu
    till utrikesminister Margot Wallström-

  563. -som länge har kämpat-

  564. -för kvinnors och flickors rätt
    till mänskliga rättigheter-

  565. -och mot sexuellt våld som krigsvapen.

  566. Hur vill utrikesministern beskriva
    svenska regeringens arbete-

  567. -för att väcka medvetenhet
    och bekämpa det här fenomenet-

  568. -efter närmare två år-

  569. -som icke-permanent medlem
    i säkerhetsrådet?

  570. Tack. Nu får jag träna på min franska:

  571. Jag vill börja med att gratulera er,
    käre doktor Mukwege-

  572. -till Nobels fredspris.

  573. Det är verkligen av betydelse
    för oss alla.

  574. Och tack för allt arbete ni har utfört
    varje dag.

  575. Och välkommen till Stockholm!

  576. Tack för frågan.

  577. Jag vill börja med att säga
    att det inte kommer att bli nån fred-

  578. -så länge kvinnor och flickor
    utsätts för våld.

  579. Det kommer inte att bli nån fred
    så länge flickors och kvinnors kroppar-

  580. -används som slagfält-

  581. -för att krossa både individer,
    familjer och samhällen.

  582. Det blir ingen fred-

  583. -så länge det förekommer straffrihet
    för sexuellt och könsbaserat våld-

  584. -och kvinnor och samhällen
    inte får rättvisa och gottgörelse.

  585. Rättvisa är inte en fråga om straff-

  586. -utan om gottgörelse
    och kompensation-

  587. -och att hitta tillbaka till livet
    efter att ha utsatts för hemskheter.

  588. Jag vill nämna tre saker
    som vi gör som land och regering:

  589. Vi arbetar genom vår utrikespolitik
    med brett internationellt engagemang-

  590. -och genom utvecklingssamarbete
    när det gäller de här frågorna.

  591. Först några ord
    om vårt arbete i säkerhetsrådet-

  592. -och vad som kan göras
    när det gäller de här frågorna.

  593. Som jag sa tidigare är sexuellt våld
    i konflikt en freds- och säkerhetsfråga.

  594. Inte en kvinnofråga,
    utan en freds- och säkerhetsfråga.

  595. Vi gick med i säkerhetsrådet
    med ambitionen-

  596. -att främja agendan
    för kvinnor, fred och säkerhet-

  597. -genom alla de här resolutionerna
    som vår ambassadör nämnde.

  598. Vi har omsorgsfullt och noggrant
    verkat för bättre konfliktanalyser-

  599. -mer sex- och könsuppdelade data-

  600. -och fler rapporter från fältet
    om de här problemen.

  601. Vi har bidragit till bättre diskussioner
    och analyser-

  602. -genom att bjuda in fler civila talare
    och kvinnor att berätta sina historier.

  603. För första gången rådde jämställdhet
    mellan dem som briefade rådet-

  604. -under Sveriges ordförandeskap
    i juli i år.

  605. Vi ser framsteg. Frågan om kvinnor,
    fred och säkerhet kommer nu att ingå-

  606. -i alla förhandlingsmandat för
    politiska och fredsbevarande uppdrag.

  607. Rådet inkluderar nu också referenser
    till sexuellt och könsbaserat våld-

  608. -och kvinnor omnämns i ordförande-
    uttalanden om krissituationer.

  609. Säkerhetsrådet gör även besök.

  610. De besöker ofta olika länder för att se
    hur situationen ser ut på plats.

  611. Nu ingår möten med kvinnliga
    representanter. Det var inte självklart.

  612. Det här ser vi också som ett framsteg.

  613. Kvinnor, fred och säkerhet
    är inte längre en valfri tilläggsfråga-

  614. -utan är central
    för säkerhetsrådet arbete.

  615. Och vi har bidragit med kriterier
    för upptagande-

  616. -av sexuellt och könsbaserat våld
    i sanktionssystem.

  617. Om parter i krig begår den här typen av
    brott kan de bli föremål för sanktioner-

  618. -som Centralafrikanska republiken,
    Sydsudan, Mali och Libyen-

  619. -för att bara nämna några exempel.

  620. Vi har också varit
    den största bidragsgivaren-

  621. -sen FN inledde sina insatser
    mot sexuellt våld i konflikt 2007.

  622. Även till FN:s expertteam
    för sexuellt våld i konflikt.

  623. Och vi bidrar som ni vet generöst
    till FN:s system-

  624. -där det här behandlas dagligen.

  625. Vi är också den största bidragsgivaren
    till ICC:s fond för offer för brott.

  626. Vi tillämpar nu handlingsplan nr 3
    för kvinnor, fred och säkerhet.

  627. Det här är bara några exempel.

  628. När du var ambassadör i Kinshasa
    bjöd du säkert in kvinnoorganisationer-

  629. -inom ramen för ambassadens arbete.

  630. Vår feministiska utrikespolitik
    går ut på att nyttja våra ambassader-

  631. -och se till att frågan regelbundet
    ingår i ambassadernas arbete.

  632. Vi ber kvinnoorganisationer
    berätta om problemet-

  633. -och använder pengarna till projekt
    som tar itu med de här problemen.

  634. Jag säger inte att vi inte kan göra mer.
    Vi måste göra mer, allihop-

  635. -i säkerhetsrådet, via internationella
    relationer och utvecklingssamarbete-

  636. -och genom att ta upp
    dr Mukweges idéer-

  637. -om att se till att göra mer för att
    till exempel skapa en global fond-

  638. -för gottgörelse av kvinnor.

  639. Vi har sett några exempel
    på vad som kan göras i DRK.

  640. Ibland vill de köpa en båt.
    De vill inte alltid ha kontanter.

  641. De ser inte det som det viktigaste.
    Eller så vill de ge barnen utbildning.

  642. Eller så vill de ha medicin,
    nåt till byn-

  643. -eller nåt som kan hjälpa dem
    att skapa en liten verksamhet.

  644. Sånt skulle fonden kunna bidra med
    som gottgörelse och kompensation.

  645. Jag vill avsluta med att säga
    att min erfarenhet så här långt-

  646. -i egenskap av tidigare
    FN-representant-

  647. -i just den här frågan, är att det finns
    tre myter eller missuppfattningar-

  648. -om sexuellt våld i konflikt:
    För det första att det är oundvikligt-

  649. -för att det har förekommit i alla krig
    och konflikter sen tidernas begynnelse.

  650. Att det till och med omnämns i Bibeln-

  651. -hur oskulder sparades till dem
    som var framgångsrika i strid, osv.

  652. Det är det inte. För det andra
    att det inte går att tala om-

  653. -för att det har med sexualitet
    att göra, vilket alltid är skamligt.

  654. Det är ofta offren som bär bördan
    eller skammen, och inte förövarna.

  655. Nej, det går att prata om det.
    Det måste vi göra.

  656. Tredje missuppfattningen är
    att det är ett ringa brott.

  657. "Folk blir dödade, så varför klaga över
    att du har blivit våldtagen?"

  658. Det här är också en attityd som tyvärr
    gör att det ses som ett ringa brott.

  659. Det här borde fördömas i de flesta fall,
    även vid fredsavtal.

  660. Missuppfattningarna om sexuellt våld
    i krig och konflikt måste motarbetas.

  661. Vår käre doktor vet säkert mycket väl
    hur detta påverkar inte bara individer-

  662. -utan även familjer, byar
    och i slutändan hela landet-

  663. -och möjligheten att skapa fred
    och varaktig fred i världen.

  664. Tack, utrikesministern. Ämnet är
    väldigt komplext och omfattande-

  665. -men vi har så här långt
    kunnat konstatera-

  666. -att sexuellt våld
    är en fråga om fred och säkerhet.

  667. När det saknas lokalt egenansvar
    behöver världssamfundet ingripa-

  668. -för att främja och skydda rättigheter
    och bekämpa straffrihet.

  669. Och parlamentariker
    har stora möjligheter och en plikt-

  670. -att vara aktiva inom sina
    respektive nätverk och samarbeta.

  671. Och den politiska viljan är avgörande-

  672. -både geografiskt, på plats,
    och på internationell nivå.

  673. Har doktorn några kommentarer-

  674. -till det som har sagts?

  675. Jag delar fullt och fast
    det som har sagts.

  676. Jag vill bara insistera på en sak
    när det gäller det här med ansvaret.

  677. Det är nåt det pratas mindre om.

  678. När en stat inte kan
    eller vill ta ansvar-

  679. -har vi alla ett gemensamt ansvar-

  680. -att kunna skydda kvinnor och barn-

  681. -som är de främsta offren
    vid konflikter.

  682. Ibland skyller staterna på
    sin suveränitet.

  683. Men makt ska utövas
    med respekt för värdighet.

  684. När man berövar en kvinna värdigheten
    kan man inte göra det i maktens namn.

  685. När man tillåter det är man likgiltig.

  686. Och likgiltighet får alltid
    dramatiska konsekvenser.

  687. Först tänker man: "Det angår inte mig."

  688. Men likgiltighet leder som vi vet
    till katastrofala konsekvenser.

  689. Så rätten till skydd är väldigt viktig-

  690. -när det gäller sexuellt våld
    mot kvinnor och barn.

  691. Då kan man inte vara likgiltig.
    Då har man ett ansvar.

  692. Tack så mycket, doktorn.

  693. Jag vänder mig nu
    till dr Angela Muvumba Sellström.

  694. Du är forskare vid Uppsala universitet-

  695. -vid institutionen
    för freds- och konfliktforskning-

  696. -är expert
    på länderna Burundi och Sydafrika-

  697. -och har i femton år forskat kring
    freds- och säkerhetsfrågor i Afrika.

  698. I din doktorsavhandling undersökte du-

  699. -orsakerna till väpnade gruppers
    straffrihet vid sexuellt våld.

  700. Hur förklarar du
    ur ett forskarperspektiv sexuellt våld-

  701. -och straffrihet vid sexuellt våld?
    Och för det andra:

  702. Vad rekommenderar du
    ur forskarperspektiv-

  703. -att man ska göra för att förhindra
    sexuellt våld i konflikt-

  704. -och garantera att offren får rättvisa
    och att förövarna ställs till svars?

  705. Och hur ser du på frågan
    som doktor Mukwege insisterade på:

  706. Gottgörelse?

  707. Ärade fredspristagare,
    dr Denis Mukwege, riksdagens talman-

  708. -utrikesministern,
    medlemmar i utrikesutskottet-

  709. -ers excellenser, gäster,
    mina damer och herrar...

  710. Det är en stor ynnest och ära
    att få delta i det här seminariet.

  711. Vi är många som glädjer oss över att
    dr Mukwege nu tilldelats Nobelpriset.

  712. Jag har lärt mig mycket av dr Mukwege
    och även av utrikesministern.

  713. Det tror jag att vi alla har.

  714. Vi har lärt oss mycket av dem
    om att vägra normalisera våld-

  715. -och om hur man vänder sig mot folk
    som lider, i stället för bort från dem-

  716. -och om obekväma sanningar
    om oss själva-

  717. -och framför allt om
    hur man ska vara pragmatisk-

  718. -modig och skicklig-

  719. -för att kunna lindra lidandet vi ser.

  720. Ambassadör Ben David, tack för
    era utmärkta - men svåra - frågor.

  721. Jag vill fokusera på förebyggande-

  722. -för som alla läkare vet, är det ju
    bättre att förebygga än att bota.

  723. Det är det som driver min forskning,
    men den bygger också på-

  724. -att våra förväntningar
    beträffande straffrihet, gottgörelse-

  725. -ingripande och avskräckande-

  726. -överträffar
    de systematiska bevis vi har.

  727. Vi har alltför länge förlitat oss på
    bevis från förövare av sexuellt våld.

  728. Vi vet mycket om sexuellt våld
    i Bosnien, Rwanda, Sierra Leone-

  729. -Liberia, Myanmar och DRK-

  730. -och av grupper som Herrens
    motståndsarmé i Uganda och IS i Irak-

  731. -men de är exempel på sexuella
    våldsbrott och inte på förebyggande.

  732. Det gör att det är väldigt svårt
    att förstå, utforska-

  733. -och bedöma förebyggande ingrepp.

  734. Samtidigt är, som utrikesministern sa-

  735. -allt sexuellt våld inte oundvikligt-

  736. -och alla väpnade grupper
    begår inte sexuellt våld.

  737. I en undersökning som jag har gjort
    om sexuellt våld i subsahariska Afrika-

  738. -kom jag fram till att 21 % av aktörerna
    i mitt lilla exempel-

  739. -begick 68 % av allt våld.

  740. Så vilka väpnade grupper
    begår inte sexuellt våld?

  741. Ett exempel,
    och det är bara ett exempel-

  742. -är väpnade
    nationella befrielserörelser.

  743. De har inte varit så många
    efter kalla krigets slut-

  744. -men förekom i subsahariska Afrika,
    Latinamerika och Sydostasien.

  745. Och de utgör en början.

  746. De här väpnade grupperna har en rad
    gemensamma utmärkande drag-

  747. -som också förekommer
    i andra delar av samhällslivet-

  748. -i organisationer och grupper-

  749. -i vårt samhälle, i östra Demokratiska
    republiken Kongo, i kyrkor och familjer.

  750. För det första är de här
    väpnade grupperna beroende av civila.

  751. De är altruistiska väpnade aktörer.

  752. De är altruistiska för att de inte kan
    få tag i vapen, information eller mat-

  753. -utan stöd från civilbefolkningen.
    Många grupper får pengar utifrån-

  754. -men är ändå beroende av folket.

  755. Så ledarna utvecklar nåt som kallas
    för "prosocialt beteende".

  756. Empati för civilbefolkningen. De bryr
    sig om hur civilbefolkningen mår.

  757. Den andra konstellationen
    av egenskaper-

  758. -är att de lägger vikt vid normer
    och preferenser.

  759. Sexuella normer, könsnormer
    och soldatrelaterade normer-

  760. -som verkligen stigmatiserar sexuellt
    våld, så att våldtäkt blir nåt omanligt.

  761. Det betraktas som ett förräderi
    mot saken när nån begår övergrepp-

  762. -och individer förväntas avstå från
    saker som alkohol, droger och friheter-

  763. -för gruppens
    och civilbefolkningens skull.

  764. Normerna integreras också
    i institutionell praxis.

  765. Den väpnade aktören ägnar mycket tid
    åt indoktrinering, repetitiv träning-

  766. -och socialisering. Man har
    en tydlig, sträng uppförandekod.

  767. De här tre sakerna förekommer
    vid andra former av förebyggande.

  768. De behöver inte bara vara förankrade i
    en väpnad aktör, men det är intressant-

  769. -för de här altruistiska väpnade
    aktörerna saknas helt i östra DRK.

  770. Jag är stolt över det arbete
    som har gjorts vid Uppsala universitet.

  771. I Uppsala konfliktdatabas har mina
    kolleger utvecklat en social term:

  772. Ensidigt våld.

  773. Det här begreppet omfattar
    direkt dödande av civila-

  774. -som är avsiktligt.

  775. I ca 2/3 av dödsfallen i konflikt i DRK
    har det rört sig om ensidigt våld.

  776. Merparten av dödsvåldet i det här kriget
    är ensidigt och riktat mot civila.

  777. Närmare 10 % av allt ensidigt våld
    sen 1989 har ägt rum i DRK-

  778. -och har utförts av upp till 53 aktörer.

  779. Det rör sig om rebellgrupper
    och regeringar.

  780. Inte bara DRK:s regering har varit
    inblandad i det här våldet mot civila.

  781. Så jag tror inte att det finns några
    altruistiska väpnade aktörer i DRK.

  782. Men det finns andra altruistiska aktörer
    i DRK:

  783. Panzistiftelsens och dr Mukweges
    arbete är utmärkande för sån altruism.

  784. Förebyggande handlar bara om
    att vara pragmatisk-

  785. -och försöka stoppa nåt
    innan det händer, så för överlevande-

  786. -är nog bara löftet om
    att våldet inte ska upprepas helande.

  787. Världssamfundet
    har en viktig roll att spela-

  788. -för att stärka
    alla altruistiska aktörer-

  789. -i kyrkor, på sjukhus, i föreningar-

  790. -i fackföreningar, mödrar, lärare...

  791. Om det uppstår ett vakuum när
    det gäller stödet till de här civila-

  792. -och i skyddet av de här civila,
    hamnar vi i en situation-

  793. -där krigets ondska får fäste
    och blir ett svårbehandlat problem.

  794. Jag vill till sist bara säga att jag vet
    att det här priset är viktigt.

  795. Det erkänner att sexuellt våld är ett
    krigsvapen. Det är en viktig milstolpe.

  796. Men jag vet
    att ni inte nöjer er med det.

  797. Offrens kropp och själ behöver läka,
    liksom de konfliktdrabbade samhällena.

  798. Jag hoppas vi i framtiden tillsammans
    kan skapa rättvisa, helande och fred-

  799. -på ett mer varaktigt sätt än någonsin
    tidigare i Kongos historia. Tack.

  800. Tack så hemskt mycket.

  801. Tack så mycket, doktor Muvumba.

  802. Dr Mukwege-

  803. -vad säger ni om Muvumba Sellströms
    forskningsresultat-

  804. -sett ur ett lokalt perspektiv?

  805. När det gäller analyserna
    av det som händer i konflikter-

  806. -skulle jag vilja höra mer om
    doktor Muvumbas åsikt.

  807. Man får en känsla av att
    det vi upplever i de här konflikterna-

  808. -tyvärr bottnar i orättvisor-

  809. -som redan existerar
    i det normala samhället.

  810. Det förekommer redan orättvisor.

  811. I ett normalt samhälle-

  812. -betraktas kvinnan som privat
    egendom. Kvinnans kropp betraktas-

  813. -som makens
    eller familjens privata egendom.

  814. Det sätt man behandlar kvinnor på
    i ett normalt samhälle-

  815. -är redan förminskande
    och avhumaniserande.

  816. Så fort det förekommer
    en väpnad konflikt-

  817. -gäller inga lagar och ingen tro längre.

  818. Vissa väpnade grupper
    har också blivit hjärntvättade.

  819. Man har fått dem att tro-

  820. -att de kan göra vad de vill
    med de här kvinnorna och flickorna.

  821. Det är därför man använder barn
    i väpnade grupper.

  822. De ifrågasätter inte det de vuxna säger-

  823. -när de tränar dem att göra skada.

  824. De agerar i förhållande till
    en latent tro-

  825. -som har bromsats av sociala regler:

  826. Tro, religion eller kultur.

  827. Jag undrar därför om ett verkligt
    förebyggande inte borde bygga på-

  828. -att man inte bara försöker ändra
    på de sociala normer som gör-

  829. -att relationen mellan män och kvinnor
    inte är jämställd-

  830. -utan att man också förändrar
    mansbilden-

  831. -kanske som här i Sverige och Norge.

  832. Premiärministern är kvinna,
    HD:s ordförande är kvinna.

  833. Stortingspresidenten är kvinna,
    utrikesministern är kvinna...

  834. Jag har frågat männen hur det funkar,
    och de säger att det funkar jättebra.

  835. Så fort man förändrar
    de här tankegångarna-

  836. -kan man uppnå respekt-

  837. -så att man, även vid en konflikt,
    ser den andre som jämställd-

  838. -och att det finns gränser
    man inte får överskrida.

  839. När man betingas att tro att kvinnan är
    annorlunda, underlägsen, ett föremål-

  840. -leder det till sånt som inte ens djur
    skulle göra mot varandra.

  841. Så jag tror att förebyggandet
    borde börja med normförändringar-

  842. -och en förändring av manligheten,
    som är dominant och giftig-

  843. -till en manlighet som är mer positiv.

  844. Det måste göras tidigt i livet,
    men även senare, i vuxen ålder.

  845. Tyvärr är bilden ibland väldigt skev.
    Men man måste göra en ansträngning-

  846. -för sexuellt våld
    är inget gammalt fenomen.

  847. Man kan tro att det förekommer
    bland vildar i Afrika eller Asien-

  848. -men det förekommer
    både i Europa, Amerika och Asien-

  849. -så det är ett globalt problem.

  850. Tack, doktorn. Jag tror att ert budskap
    i hög utsträckning rimmar med-

  851. -utrikesministerns budskap
    och tolkning-

  852. -som hela den svenska diplomatin
    bygger på:

  853. Att sexuellt våld
    ofta är ett krigsvapen-

  854. -men också nåt som har generaliserats
    i samhället-

  855. -och som bygger på att flickor och
    kvinnor är underordnade. - Inte sant?

  856. Alltså en brist på mänskliga rättigheter
    och rättigheter för flickor och kvinnor.

  857. Det här omfattar också-

  858. -de svenska ambassadernas uppdrag.

  859. De förespråkar förebyggande
    och bekämpning av sexuellt våld.

  860. I Demokratiska republiken Kongo
    arbetar vi aktivt via politisk dialog-

  861. -och utvecklingssamarbete, för att få
    män och pojkar att bidra till kampen-

  862. -mot det ni sa, doktorn:
    en giftig manlighet-

  863. -och diskutera vad det innebär
    att vara man, manlig identitet.

  864. Tiden går fort.
    Vi hinner med två frågor från publiken.

  865. Jag vill först fråga om nån i panelen
    avslutningsvis vill tillägga nåt?

  866. Utrikesministern?

  867. När jag jobbade med de här frågorna
    i FN blev jag väldigt militant.

  868. Till slut tänkte jag ibland:

  869. "Varför inte beväpna kvinnorna
    så att de kan försvara sig?"

  870. Det är förstås helt fel lösning,
    men till slut blev jag desperat-

  871. -när det här händer i varje situation,
    och det bara fortsätter.

  872. Jag vill bara understryka det här, att
    tjugo år efter det som hände i Balkan-

  873. -darrade kvinnor än när de berättade.
    De känner inte att rättvisa har skipats.

  874. De är inte krigsveteraner som får betalt
    för att de har förlorat en lem.

  875. De möter förövarna i kvartersbutiken
    eller på gatan där de bor.

  876. De killarna har det gott ställt nu
    och ler åt dem.

  877. De återupplever traumat om och om
    igen. Det här gäller även militären.

  878. Vi måste utbilda våra nationella
    säkerhetsstyrkor också, som överallt.

  879. Brott som sexuellt våld
    kan beordras, tolereras eller fördömas.

  880. Vi måste också lära våra befälhavare-

  881. -och militärledare att se till-

  882. -att tala om för sina trupper att det
    här aldrig får ske under deras ledning.

  883. Det måste börja med disciplin nånstans
    i systemet, men ni får oss att förstå-

  884. -hur man kan se till att det här
    inte händer i vissa situationer-

  885. -och förstå hur det hänger ihop
    med allt som händer i ett samhälle-

  886. -och med jämställdhet.

  887. Tack, utrikesministern.
    - Margareta Cederfelt.

  888. Tack, fru ambassadör.

  889. Jag har verkligen uppskattat
    att få lyssna till alla tal här.

  890. Sammanfattningsvis
    måste jag som moderat säga-

  891. -att jag anser att det är mycket viktigt
    att det finns en regelbaserad ordning.

  892. Att det finns demokrati,
    ett transparent system-

  893. -och att det förstås finns ett ansvar.

  894. Jag vill också understryka vikten av
    inkluderande och utbildning.

  895. Utbildning av flickor, pojkar,
    kvinnor och män.

  896. Målet måste vara att skapa
    varaktig fred som bygger på respekt.

  897. -Tack så mycket.
    -Tack.

  898. Då så...

  899. Den första frågan går till
    riksdagsledamot Tuve Skånberg-

  900. -från Kristdemokraterna-

  901. -som också är ordförande
    i riksdagens kristna grupp. - Varsågod.

  902. Tack så mycket. - Dr Mukwege...

  903. Hur ser ni på Kongos kyrkas roll
    och plikt-

  904. -och den kristna trons?

  905. Dr Mukwege,
    skulle ni kunna utveckla er åsikt-

  906. -om Kongos kyrkas
    och den kristna trons roll och plikt-

  907. -när det gäller
    att bekämpa sexuellt våld?

  908. Jag ställer frågan som präst
    och parlamentariker-

  909. -eftersom jag vet att ni är präst
    i er kyrka, precis som er far var. Tack.

  910. Tack.

  911. Kyrkans roll är oerhört viktig.

  912. Kyrkan borde inte avvika från sin roll.

  913. Och den kongolesiska kyrkan
    har gjort stora framsteg.

  914. För tjugo år sen var det väldigt svårt
    att diskutera den här frågan.

  915. Ibland kändes det som
    att det inte angick oss.

  916. Men ni är ju präst, och jag sa:

  917. "Vårt ljus får inte stanna inom oss."

  918. "Vårt ljus måste lysa utanför oss."

  919. I dag ser jag ett engagemang
    som är väldigt positivt.

  920. I stället för att stigmatisera
    och exkludera-

  921. -ser vi allt fler kyrkor engagera sig
    i det här arbetet, vilket är positivt.

  922. Vi behandlar i dag,
    nu när antalet offer har minskat-

  923. -cirka 1 800-2 000 offer.

  924. Men när det gäller
    socioekonomisk återanpassning-

  925. -gör kyrkorna ett fantastiskt arbete.

  926. I stället för att bestraffa folk hjälper
    kyrkorna oss med familjemedling.

  927. De hjälper till med återanpassningen.

  928. Det har verkligen underlättat
    vårt arbete. Men för tjugo år sen-

  929. -förekom det ett mycket större
    exkluderande i samhället.

  930. Kyrkorna ansåg
    att problemet inte angick dem.

  931. Nu går det att prata om det.

  932. Och kyrkorna är en del av
    de fyra pelarna vid återanpassningen.

  933. Kyrkan hjälper oss mycket
    med familjemedling:

  934. "Förskjut inte er fru
    för att hon har blivit våldtagen."

  935. "En våldtäkt är inte en sexuell
    handling, utan ett övergrepp."

  936. "Det är en avhumanisering."
    Det här börjar gå in nu och ge resultat.

  937. Tack, doktorn.

  938. Den andra frågan går till Maria Bard-

  939. -från Pingstkyrkans
    utvecklingsprogram-

  940. -och Pingstmissionen:

  941. Tack för att jag som civilperson får
    ställa en fråga till er eminenta panel.

  942. Dr Denis Mukwege,
    i ert tal i Oslo den 10 december-

  943. -nämnde ni och insisterade på vikten
    av gottgörelse, som diskuterats här.

  944. Att det ger offren kompensation,
    gör dem nöjda och ger dem ett nytt liv.

  945. Att det är en fråga om
    mänskliga rättigheter.

  946. Ni uppmanade alla stater att stötta
    initiativet att skapa en global fond-

  947. -för gottgörelse
    av offer för sexuellt våld.

  948. Dr Denis Mukwege, hur kan det här
    initiativet förändra kvinnors liv-

  949. -och underlätta
    för en mentalitetsförändring-

  950. -så att man i stället
    skuldbelägger förövarna?

  951. Och utrikesminister Margot Wallström:

  952. Sverige har länge legat i täten när det
    gäller att bekämpa global ojämställdhet.

  953. Vad blir Sveriges nästa steg-

  954. -för att stötta detta innovativa
    initiativ för gottgörelse?

  955. Tack.

  956. Jag har rest runt i Kongo-

  957. -för att träffa kvinnor
    och lyssna på dem-

  958. -för att förstå deras lidande-

  959. -och hur de tror
    att man kan lösa deras problem.

  960. Det är viktigt att inse-

  961. -att en våldtäkt är lika med
    att avhumanisera nån.

  962. Patienterna jag träffar
    lider av dissociation.

  963. De säger ofta: "Sen jag utsattes
    för den här handlingen"-

  964. -"är jag inte längre en människa
    eller en kvinna."

  965. Att säga "jag är inte längre
    en människa" är allvarligt.

  966. Det medför konsekvenser
    på alla områden.

  967. Det ser jag på sjukhuset.
    När en kvinna har avhumaniserats-

  968. -och har behandlats som ett föremål
    tror hon till slut på det.

  969. De blir helt likgiltiga när det gäller
    att ta hand om sig själva-

  970. -sina barn, sitt liv och sin hälsa.

  971. Det är väldigt viktigt att förstå
    att psykologisk behandling-

  972. -kan hjälpa dem
    att hantera den här dissociationen.

  973. Men det vi har märkt är-

  974. -att när våldtäktsmannen
    till exempel ber om ursäkt...

  975. Vi såg det i domstolen i Kavumu.
    Kvinnorna började dansa.

  976. Vi dömde den som hade våldtagit
    deras barn, men vi gav dem inget.

  977. Men bara att säga:
    "det var inte ert fel" och be om ursäkt-

  978. -hjälpte personen att bli hel igen.

  979. Mentalt och fysiskt sett
    återfår hon sitt människovärde.

  980. Det är kanske inte mycket-

  981. -men det är en början till
    att bli normal igen.

  982. Så genom att ta itu med frågan
    om gottgörelse-

  983. -kan man verkligen göra folk nöjda.
    Personen känner då:

  984. "Nu har jag fått upprättelse
    och kan börja om mitt liv."

  985. Det här måste göras, men det går inte
    utan ett fungerande system.

  986. Av alla länder vi har besökt
    var det bara i Kosovo-

  987. -som kvinnorna var nöjda
    med sin gottgörelse.

  988. I Sydkorea erbjöds kvinnorna mycket
    pengar av den japanska regeringen.

  989. De vägrade ta emot dem. Varje onsdag
    demonstrerar över 90-åriga kvinnor-

  990. -för att få gottgörelse.

  991. Så det är viktigt att lyssna på offren-

  992. -för att hjälpa dem
    att bli sig själva igen.

  993. Det var väl svaret på frågan, eller...?

  994. Vill utrikesministern tillägga nåt om
    gottgörelse? Internationella program?

  995. Tack, det är en väldigt bra fråga.

  996. Det finns två konsekvenser
    av sexuellt våld i krig och konflikt-

  997. -som i hög grad har försummats-

  998. -och som är de mest försummade
    aspekterna i den här ansvarskedjan:

  999. Dels barn som föds efter våldtäkt.

  1000. Det har nu erkänts som ett ämne
    som vi verkligen måste jobba mer med.

  1001. Dels mekanismer
    för gottgörelse och kompensation.

  1002. Jag välkomnar alla nya idéer.
    Vi har nu en övergångsregering-

  1003. -och måste vara försiktiga
    med att ta ställning i vissa frågor-

  1004. -men att utveckla en global fond
    för kompensation och gottgörelse-

  1005. -är en utmärkt idé. Vi bör tillsammans
    utarbeta hur den ska se ut-

  1006. -för vi måste stötta
    en holistisk approach till gottgörelse.

  1007. Den måste vara tillgänglig
    för alla överlevande av sexuellt våld-

  1008. -och utarbetas
    i samarbete med överlevande kvinnor.

  1009. Som dr Mukwege alltid har sagt:

  1010. "Det måste börja och sluta
    med de överlevande."

  1011. Vi måste lyssna på dem
    och engagera dem i processen.

  1012. Vi bör välkomna varje ny idé
    om hur det här kan göras bättre-

  1013. -för det har varit
    en försummad aspekt och konsekvens-

  1014. -av sexuellt våld i krig och konflikt.

  1015. Tack. Det är nu dags att avsluta
    det här seminariet-

  1016. -om strategiska svar
    på sexuellt våld i konflikt.

  1017. Jag vill tacka medpristagaren
    till Nobels fredspris 2018:

  1018. Dr Denis Mukwege,
    riksdagsledamöterna, utrikesministern-

  1019. -och doktor Angela Muvumba Sellström
    för ert deltagande.

  1020. Av vårt samtal har framgått att vi
    behöver belysa och förstärka stödet-

  1021. -till överlevande flickor och kvinnor-

  1022. -att sexuellt våld
    är en fråga om fred och säkerhet-

  1023. -att sexuellt våld och liknande
    inte är en krigsolycka-

  1024. -utan att sexuellt våld kan förhindras-

  1025. -och att det är världssamfundets
    ansvar att göra det.

  1026. Innan vi slutar vill jag ställa en sista
    fråga, om det går bra, dr Mukwege?

  1027. Ni har arbetat dygnet runt
    i över tjugo år-

  1028. -och gör upp till tjugo operationer
    om dagen.

  1029. Ni och ert team har behandlat
    över 50 000 patienter-

  1030. -och ni lever också i ständig osäkerhet.

  1031. Ni har överlevt ett mordförsök
    på er och er familj.

  1032. Varifrån hämtar ni er kraft?

  1033. Tack. Jag måste först erkänna-

  1034. -att det är väldigt svårt
    att arbeta under såna här förhållanden:

  1035. Att inte kunna gå ut.

  1036. Jag kan inte längre utöva
    mina sociala och andliga aktiviteter.

  1037. Det går inte längre. Det kom till och
    med beväpnade personer till kyrkan-

  1038. -för att hindra mig från att gå in,
    men en sak kan jag säga:

  1039. När man är omgiven av kvinnor
    som kan fatta beslut...

  1040. Jag flydde och tänkte: "Det går inte,
    jag kan inte göra fler intervjuer."

  1041. Jag åkte till Belgien och Boston.

  1042. Men kvinnorna jag har behandlat hade
    bestämt att jag måste komma tillbaka.

  1043. De tog till alla möjliga medel
    för att få mig att komma tillbaka.

  1044. Under tre månader tänkte jag:
    "De där kvinnorna förstår ingenting."

  1045. Men den dag de här kvinnorna-

  1046. -började sälja frukt och grönt
    och gav pengarna till sjukhuset...

  1047. De ringde och sa: "Kvinnor från Idjwi
    var här och lämnade 50 dollar."

  1048. De här kvinnorna
    har inte en dollar att leva på.

  1049. De gör en uppoffring som är så stor-

  1050. -att jag saknar ord...

  1051. Jag blev helt överväldigad
    av att nån som inte har nåt-

  1052. -ändå kan offra sig för min skull.

  1053. Intelligentian sa inget,
    mina elever sa inget.

  1054. De kristna i min kyrka sa inget heller.

  1055. Men kvinnorna som jag behandlar
    har skakat om hela världen.

  1056. Sånt skapar relationer
    som övergår allt mänskligt förstånd.

  1057. Så kraften kommer
    från de här kvinnorna.

  1058. Det är verkligen en välsignelse
    att få ha dem runt mig. Tack.

  1059. Tack. Vilka vackra avslutningsord!

  1060. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Nobels fredspris 2018

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Denis Mukwege, kongolesisk chefskirurg och mottagare av Nobels fredspris 2018, berättar om arbetet med att hjälpa utsatta kvinnor och barn vid Panzisjukhuset i Demokratiska republiken Kongo. Medverkar gör också Margot Wallström, utrikesminister, Angela Muvumba Sellström, forskare inom freds- och konfliktforskning, Margareta Cederfelt (M), utrikesutskottet, Olle Thorell (S), utrikesutskottet samt riksdagens talman Andreas Norlén. Moderator: Annika Ben David. Inspelat den 12 december 2018 i Sveriges Riksdag. Arrangör: Sveriges Riksdag.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund
Ämnesord:
Anestesi, Genusfrågor, Kirurgi, Kongo (Kinshasa), Kvinnofrågor, Medicin, Mukwege, Denis, 1955-, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Våld mot kvinnor, Våldtäktsoffer
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.

Fråga oss