Titta

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Om UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Föreläsningar och samtal från "Att bygga stad för ungas aktiviteter" - ett nationellt stadsbyggnadsseminarium med tema unga i staden. Här presenteras och diskuteras framgångsrika metoder för att etablera kultur och idrott i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga stad för unga : Rotterdam bygger för framtidenDela
  1. Vad behöver barn för att växa upp?

  2. De måste vara trygga och friska
    och få chanser att leva välmående liv.

  3. Tack för att jag får vara här. Tack.

  4. Jag heter Denis Wiering.
    Jag jobbar åt staden Rotterdam-

  5. -och jag ska prata om
    hur vi bygger för framtiden-

  6. -och hur vi siktar på samhällspåverkan.
    Det är väldigt viktigt för oss.

  7. Det är det som jag ska berätta om.
    Rotterdam före och efter.

  8. Jag ska visa några stora förändringar
    som vi har gjort sen 80- och 90-talet-

  9. -och utmaningarna
    som fortfarande väntar oss.

  10. Jag ska titta på mål och faktorer.

  11. Ni undrar nog vad det betyder-

  12. -men jag ska förklara senare.
    Det är väldigt logiskt.

  13. Interaktioner och belägg är viktigt.

  14. Det utgör grunden för vad vi har byggt.

  15. Jag ska prata om
    hur vi rangordnar faktorerna.

  16. Jag ska visa
    möjligheterna med data science.

  17. Jag ska visa några fall, och resultaten,
    och sakerna som väntar oss.

  18. Då så. Jag börjar med det förflutna.

  19. Ser ni de här bilderna? Det är
    Rotterdam på 80-talet och 90-talet.

  20. På den här tiden låg vi högst upp
    på alla så kallade "dåliga listor".

  21. Rotterdam var etta inom arbetslöshet,
    brott - särskilt drogrelaterade brott-

  22. -bråk, stölder, fickstölder
    och allt möjligt.

  23. Vi var Nederländernas mordhuvudstad.

  24. Det här är inget att vara stolt över-

  25. -men det var det här som hände
    på den tiden i staden.

  26. Jag är född i Rotterdam.

  27. När jag var tre år flyttade vi till en
    förort som nåddes med tunnelbanan-

  28. -men när jag minns den tiden-

  29. -så minns jag mörka bilder
    av en stad som var rå-

  30. -trasig, smutsig och även ogästvänlig.

  31. Bilderna som ni ser här...

  32. De här bilderna symboliserar faktiskt-

  33. -problemen som vi hade just då,
    särskilt droger och brott.

  34. Staketen som ni ser där...

  35. Det var "Perrong noll".

  36. Det var vid Rotterdams centralstation.

  37. Man kunde använda droger där.
    Många missbrukare höll till där.

  38. Rotterdam var förstås en stad-

  39. -som fick problem med brott
    och drogbrott av flera orsaker.

  40. Den första är en väldigt stor hamn.

  41. På 80- och 90-talet var det världens
    största hamn, men inte nu längre.

  42. Några asiatiska städer
    har gått förbi oss.

  43. Men det är en stor hamn
    där det är lätt att föra in droger.

  44. När det kommer
    flera miljarder containrar till hamnen-

  45. -så är det förstås lätt att smuggla in
    dåliga saker.

  46. Och på den tiden
    sågs Nederländerna förstås också-

  47. -som ett tolerant och liberalt land.

  48. Saker var möjliga i staden,
    till och med drogbruk.

  49. Toleransen och liberalismen-

  50. -var i efterhand kanske likgiltighet-

  51. -snarare än tolerans.

  52. Vi hade, precis som i Sverige,
    en bra socialtjänst-

  53. -så när det uppstod problem
    hjälpte socialtjänsten folk.

  54. Ibland till och med lite för bra.

  55. Ta till exempel den här platsen.

  56. Den grundades av en nederländsk
    kyrkoherde från Pauluskyrkan.

  57. I kyrkan fanns det även heroin.

  58. Drogen heroin var tillgänglig för folk.
    Den såldes där.

  59. Det ger en bild av den tiden.

  60. På 80-talet och 90-talet
    var det ett väldigt liberalt land-

  61. -till och med när det gällde
    sånt som brott och andra problem där.

  62. Men staden var full av bråk och brott-

  63. -vilket förstås inte var bra för staden.

  64. Kyrkoherden och andra i staden-

  65. -försökte samla alla drogmissbrukare.

  66. De försökte samla dem
    på centralstationen-

  67. -och bilda Perrong noll.

  68. Som ni kan förstå hade han
    goda avsikter. Han menade väl.

  69. Men om man samlar saker på en plats,
    så fungerar den som en magnet.

  70. Folk från hela Europa kom dit
    eftersom de fick höra:

  71. "Det finns droger där. Man får använda
    droger fritt. De bryr sig inte om det."

  72. Det var väldigt problematiskt.

  73. För några år sen
    deltog jag i ett europeiskt projekt-

  74. -och en av deltagarna från Belgien sa:

  75. "Jag missbrukade droger, och jag
    bodde i Rotterdam vid Perrong noll."

  76. Han sa till mig:

  77. "Det var mitt livs mörkaste tid."

  78. "Jag gjorde allt för att få droger."

  79. "Det var en mörk tid,
    men jag var inte ensam utlänning."

  80. "Det var många där från Storbritannien,
    Frankrike, Belgien, Tyskland..."

  81. Alla samlades på den här platsen-

  82. -en sorts fristad för drogmissbrukare-

  83. -men som ni kan tänka er var det inte
    trevligt att vara på centralstationen.

  84. Man riskerade att utsättas för våld.

  85. Det förekom fickstölder,
    stölder och prostitution-

  86. -i fristaden på centralstationen.

  87. Saker var trasiga och smutsiga.
    Det var ingen trevlig plats att vara på.

  88. Och till slut...

  89. ...blev folk så less på det.
    Man började prata om det.

  90. "Vad händer i vår stad? Den är smutsig
    och farlig. Man är inte trygg längre."

  91. Det ledde till
    att den nederländska marinkåren...

  92. Marinkårens specialförband.

  93. De var inte utkommenderade, men
    folk pratade om drogmissbrukarna-

  94. -eller "pundarna", så de tänkte:

  95. "Vi åker dit,
    sparkar ut dem och ger dem stryk."

  96. Det hände faktiskt. Nederländska
    marinkårssoldater åkte dit.

  97. De sparkade ut och misshandlade
    några av drogmissbrukarna.

  98. Därför kan ni se det där flygplanet.

  99. Det står:
    "Pundare är också människor."

  100. Så såg den tidens polarisering ut
    i Nederländerna, särskilt i Rotterdam.

  101. På den sista bilden ser ni...

  102. Jag vet inte om ni känner till
    den nederländska högtiden för barn-

  103. -när vi firar Sankt Nikolaus.

  104. Det är han som den 5 december-

  105. -delar ut presenter till barn.

  106. Här är Sankt Nikolaus kyrkoherden
    som öppnade Perrong noll-

  107. -och det här var dagen då han stängde
    den med hjälp av polis och liknande.

  108. Mycket förändrades i Rotterdam då.

  109. Den här platsen stängdes,
    men folk fick även hjälp.

  110. Alla från Storbritannien och Tyskland
    fick biljetter till sina hemländer.

  111. Folk från resten av Nederländerna
    fick tågbiljetter till sina hemstäder.

  112. De lovade att hjälpa dem
    som hade knutit an till Rotterdam.

  113. Det fanns platser där de...
    Vissa var så traumatiserade-

  114. -särskilt heroinberoende prostituerade,
    att heroinavvänjning var meningslös-

  115. -för alla psykologiska trauman
    skulle komma tillbaka och förvärras.

  116. "Det är ingen fara. Vi ska se till
    att ni får husrum, mat och ett bad"-

  117. -"och vi ger er även lite droger."

  118. Man startade metadonprogram.

  119. Man kunde se att mycket pengar
    investerades i hälsovård.

  120. Hälsovårdsåtgärder. Det löste faktiskt
    en del trygghetsproblem i staden.

  121. Man satsade även pengar på trygghet-

  122. -vilket tog bort
    många av hälsoriskerna i staden.

  123. Om jag ser tillbaka
    och tänker på Rotterdam-

  124. -så ser jag den här bilden,
    men om man ser staden nu...

  125. Jag vet inte om ni har varit där-

  126. -men det här är en helt annan bild.
    Man kan förstås säga:

  127. "Javisst, men alla skinande, nya,
    arkitektoniska saker som ni har byggt"-

  128. -"och folk som roar sig är en väldigt
    enkel bild. Den är inte rättvisande."

  129. "När du visar den här, så ser man
    mörka färger, problem och en ikon."

  130. "Här ser man en livfull,
    pulserande stad med alla ljusa färger."

  131. "Det är två helt olika bilder."

  132. Jag håller med om att det är orättvist-

  133. -men det är så vi i Rotterdam
    ser tillbaka på 80- och 90-talet.

  134. Perrong noll var en ikon för den tiden-

  135. -och man kan fråga folk i Rotterdam:

  136. "Vad är en ikon för din stad?"

  137. Då blir svaret det här.
    De här är vår tids nya ikoner.

  138. Om ni skulle fråga mig:

  139. "Låg utbildnings- eller hälsovårds-
    åtgärder bakom förändringarna?"

  140. "Var det trygghetsåtgärder
    eller byggnadsåtgärder?"

  141. Som synes
    har vi ju byggt många nya saker där.

  142. De fysiska interventionerna gjorde
    också mycket och förändrade mycket.

  143. Jag skulle säga att det beror på allt,
    inte bara en sak.

  144. Det är temat för dagens konferens.
    Vi har mer att vinna på-

  145. -en integration
    av alla olika verksamhetsområden.

  146. Jag ska även försöka berätta om-

  147. -hur vi bygger för framtiden.

  148. Jag jobbar
    på Rotterdam stads ungdomsnämnd.

  149. Jag ombads ta fram ungdomsstrategin.

  150. Det ungdomspolitiska ramverket.

  151. Jag fick uppdraget 2014-

  152. -efter mitt drog- och alkoholprogram,
    som var väldigt framgångsrikt.

  153. Ni får se några resultat senare.

  154. Drog- och alkoholprogrammet
    som jag utvecklade och ledde-

  155. -handlade om två saker. Interaktion
    med alla inblandade personer.

  156. Alltså med barnen,
    lärarna, föräldrarna-

  157. -poliserna, nattklubbsägarna
    och så vidare, och så vidare.

  158. Och belägg. Vi vet så mycket.

  159. Det finns många vetenskapliga belägg-

  160. -så vi vet till största delen
    vad som fungerar-

  161. -men vi vågar inte riktigt göra det.

  162. Under drog- och alkoholprogrammet
    i Rotterdam mellan 2010 och 2015-

  163. -kunde jag göra saker annorlunda-

  164. -givetvis med stöd av borgmästaren
    och åldermannen vid den tiden-

  165. -som nu är vice premiärminister,
    så han lyckades bättre än jag-

  166. -men jag är ju här i Sverige,
    så det här är ännu bättre.

  167. Jag fick i uppdrag att skapa
    det här ungdomspolitiska ramverket-

  168. -och 2014
    återstod fortfarande utmaningar.

  169. Det skedde stora förändringar
    från 80- och 90-talet till nu-

  170. -men vi hade fortfarande
    några utmaningar.

  171. Några siffror och fakta om Rotterdam.
    Det bor över 600 000 personer där.

  172. En tredjedel av alla invånare,
    207 000 personer-

  173. -är under 27 år,
    så vi har en väldigt ung befolkning-

  174. -särskilt jämfört med
    resten av Nederländerna-

  175. -och andra städer.

  176. Många unga människor
    innebär stor potential.

  177. Det finns stor potential i staden,
    för de är morgondagens arbetskraft.

  178. Det innebär att vi 2014 hade fler
    nackdelar än resten av Nederländerna-

  179. -men vi hade även större potential-

  180. -så vårt mål var
    att förverkliga potentialen.

  181. Jag nämnde våra nackdelar.

  182. 17 % av barnen
    växte upp i en eftersatt familj.

  183. Det var fler personer
    än i Amsterdam eller Haag.

  184. En fjärdedel av invånarna,
    eller av de unga barnen, rättare sagt-

  185. -växte upp i familjer
    med stor fattigdom.

  186. Låginkomstfamiljer.

  187. 17 500.

  188. Det är antalet familjer
    som drabbades av våld i hemmet-

  189. -under 2014.

  190. Det står "3,8 % mot 2,1 %",
    vilket visar skolket från skolan.

  191. 3,8 % av eleverna var inte i skolan
    utan giltiga skäl i Rotterdam 2014.

  192. Det var 2,1 % i hela Nederländerna.

  193. 18 % mot 15 %
    står för födslar med olycklig utgång.

  194. Nederländerna klarade sig bättre
    än vi i Rotterdam.

  195. 9 % av barnen i grundskolan
    lider av psykiska problem.

  196. Och jag tror att jag...

  197. Siffran 1 350-

  198. -står för antalet ungdomar per år
    som greps för brott.

  199. Så om man granskar den tidens siffror
    låg vi fortfarande etta-

  200. -på en hel del av listorna
    i Nederländerna.

  201. Jag berättade ju om potentialen-

  202. -som vi ville utnyttja
    och göra verklighet av.

  203. Därför tänkte vi: "Vi behöver mål.
    Vad behöver barn för att växa upp?"

  204. De måste vara trygga och friska
    och få chanser att leva välmående liv.

  205. Vi kom fram till de här målen: större
    chans att utveckla sina förmågor-

  206. -större trygghet och bättre hälsa.

  207. De där tre
    förstärker och inspirerar varandra.

  208. Den som är trygg är friskare, och om
    man är friskare går det bättre i skolan-

  209. -och då är det mindre risk
    att man blir inblandad i brottslighet.

  210. Det här är ingen nedåtgående spiral-

  211. -utan det är ett sätt att uppnå...

  212. ...välstånd.

  213. En positiv kedjereaktion,
    kan man säga.

  214. De där målen - att utveckla förmågor,
    bättre hälsa och större trygghet...

  215. De är bra, men måste även kunna
    operationalisera dem.

  216. Vad menas med att utveckla förmågor?

  217. Fler ungdomar ska ta examen.
    De ska lyckas i skolan och få jobb-

  218. -men de ska även vara med och delta.
    De ska engagera sig i samhället-

  219. -ägna sig åt idrott och kultur...
    De ska vara aktiva och delaktiga.

  220. Större trygghet handlar om färre brott-

  221. -men även tryggare stadsdelar för barn
    och en trygg skolmiljö-

  222. -och att barn ska få växa upp
    i trygga hem-

  223. -vilket skulle innebära
    en minskning av våld i hemmet.

  224. Bättre hälsa innebär
    mer eller bättre allmän...

  225. ...allmänhälsa, bättre socioemotionell
    hälsa och friskare beteende-

  226. -och det innebär mindre missbruk
    av droger och alkohol, till exempel.

  227. Man kan skriva ner det här och säga:
    "Vi vill göra det här och det här."

  228. Vi skriver allt möjligt i våra planer-

  229. -och funderar på hur det ska gå till.

  230. En stor del av en policy är språket,
    så om vi lägger till några åtgärder-

  231. -så får vi en genomförbar
    och godtagbar policy-

  232. -som politikerna kan uppskatta-

  233. -men vi ville verkligen förändra staden-

  234. -så vi undrade hur vi skulle göra,
    för det är ju inte så lätt.

  235. Det handlar om
    komplexa och högt ställda mål.

  236. Vi tänkte: "Vad vet vi?"

  237. Nu kommer vi tillbaka
    till interaktionen och beläggen.

  238. Jag och mina kollegor träffade
    föräldrar och pratade med barn.

  239. Vi hade lärlabb
    med all möjlig sorts interaktion.

  240. Samtidigt läste vi böcker,
    för det finns mycket att lära sig.

  241. Det finns många vetenskapliga insikter,
    och i böckerna...

  242. Vi gjorde en omfattande granskning
    av litteraturen.

  243. Vi ville identifiera
    skyddsfaktorerna och riskfaktorerna-

  244. -som bevisligen ger de här resultaten.

  245. Om man till exempel vill
    att fler unga ska få jobb-

  246. -så söker man efter
    faktorer som bidrar till det-

  247. -och riskfaktorer för just det målet.

  248. Vi gjorde det för samtliga nio utfall.

  249. De önskade utfallen. Ambitionerna.

  250. Det gav oss det här.

  251. Vackra färger.

  252. Det som ni ser här
    är alla skydds- och riskfaktorer-

  253. -som tillsammans leder till att barn
    blir trygga, friska och mer välbärgade.

  254. Här ser man dem över tid
    från graviditet till vuxen ålder-

  255. -i olika omgivningar-

  256. -så det här är faktiskt
    ett slags "uppväxtens ekosystem"-

  257. -för alla hänger ihop.

  258. Det visar
    hur komplex unga barns uppväxt är.

  259. Här ser man omgivningarna,
    världarna där barnen bor.

  260. Familjerna, skolorna och stadsdelarna-

  261. -vilket är den pedagogiska triangeln.

  262. Givetvis även individerna
    och den digitala omgivningen - internet.

  263. Om man ser det där, så säger man:

  264. "Det är mycket att ta in.
    Vad kan vi göra med det?"

  265. Om man vill fokusera på ett av målen...

  266. Om man vill tackla våld i hemmet-

  267. -vilka är då de viktigaste faktorerna?

  268. Då ser man det här.
    De är markerade med vitt.

  269. Jag vet inte om ni kan läsa det.

  270. Om man vill göra nåt åt våld i hemmet-

  271. -så kan man göra nåt åt barn med
    ångest och föräldrarnas missbruk.

  272. Arbetslösheten bidrar också.

  273. Då blir det lite vettigare.

  274. Om man vill att barn ska prestera
    bättre i skolan eller minska avhoppen-

  275. -så ska man titta på den här bilden.

  276. Det här är intressant. Intelligensen är
    ju viktig om man ska lyckas i skolan.

  277. Hög kvalitet på lärarna
    är också väldigt bra att ha.

  278. Men om man tittar på det här...

  279. Jag tror att Nederländerna precis som
    Sverige har flera olika departement.

  280. Ett för arbete, ett för utbildning,
    ett för trygghet och så vidare.

  281. Utbildningsdepartementets fokus
    ligger på bättre resultat i skolan-

  282. -men en titt på skolmiljön visar oss-

  283. -att en skol- eller utbildningspolicy
    aldrig är tillräcklig på egen hand.

  284. Det räcker inte för att nå målet.
    Det behövs integrerade metoder-

  285. -och vi kan investera mer tidigare
    för att nå skolframgångarna-

  286. -och för att få bort avhopparna
    ur systemet-

  287. -alltså minska avhoppen från skolan.

  288. Men det här är fortfarande komplext.

  289. Det ger ändå inget tydligt svar på
    vad man måste jobba mot-

  290. -och därför ville vi även rangordna
    faktorerna.

  291. Vi ville se vad som är viktigast.

  292. Det här är vår rangordning.
    Ni har sett bilden på alla faktorer-

  293. -som bidrar till att barn blir tryggare,
    friskare och mer välbärgade.

  294. Vi ville veta vad som var viktigast,
    så vi granskade relevansen.

  295. Hur stor betydelse har en faktor
    för de nio målen?

  296. Dess inverkan.

  297. Påverkar faktorn andra faktorer och
    därmed andra faktorer i en "kedja"?

  298. Och förekomsten. Hur många har den,
    lider av den eller drar nytta av den?

  299. Nåt kan till exempel ha stor inverkan-

  300. -men om bara ett barn i staden
    har den faktorn-

  301. -så behövs inte en allmän policy
    för den enda personen.

  302. Man kan hjälpa honom eller henne
    genom att bara göra det som behövs.

  303. Det visade oss, vilket blev en stor
    chock för några av mina kollegor-

  304. -att den viktigaste faktorn är
    sociala och emotionella kompetenser.

  305. Vad är då det?

  306. Det är coping och självförmåga.

  307. Det handlar om
    hur man styr sitt eget liv.

  308. Det handlar om relationer och hur man
    samarbetar. Alla såna kompetenser.

  309. Det här är en skyddsfaktor,
    vilket också var chockerande.

  310. En riskfaktor...

  311. Psykosociala problem står där
    som femma, men den rankas trea.

  312. Det är en riskfaktor. Det positiva är
    sociala och emotionella kompetenser.

  313. Vi undrade då: "Hur mycket pengar
    satsar vi på det om det är så viktigt?"

  314. Bara 300 000 euro.
    Det blir många kronor.

  315. Gånger hundra, fick jag lära mig.

  316. Men hur mycket pengar satsar vi på
    psykosociala problem, då? Miljoner.

  317. Vi satsar tiotals miljoner euro
    på behandling och bortträngning.

  318. Där lägger vi pengarna,
    men skyddsfaktorn och preventionen...

  319. Bara 300 000 euro.

  320. Och det är ju inte konstigt.

  321. 300 000 euro till den viktigaste
    faktorn. Det är intressant.

  322. Hur mycket satsar vi på fetma? Det
    hamnar lägre, även om det är viktigt.

  323. 10 miljoner euro. Vi gör aldrig
    en integrerad granskning av utgifterna.

  324. Varför satsar vi som vi gör?
    För att vi alltid har gjort det.

  325. Departementen
    gör kanske förändringar.

  326. Man kan ändra utbildningsbudgeten-

  327. -men man ändrar inte flera budgetar
    och granskar vad som fungerar bäst-

  328. -och därför satsar vi så lite pengar
    på nåt som är väldigt viktigt.

  329. Jag granskade min ungdomsnämnd.

  330. "Vad gör vi åt föräldrapsykopatologin?"
    Det är föräldrars psykiska problem.

  331. "De är ju vuxna, så vi gör inget åt det.
    Det gäller inte ungdomar."

  332. "Vad gör vi åt dödstal och fattigdom?"

  333. "Det handlar ju om samhällsekonomi."

  334. Vi måste kanske tänka om
    när det gäller vad vi gör.

  335. Vi borde titta på inverkan,
    inte vad vi gör.

  336. Inte inputen.

  337. Det här är en analys
    som vi gjorde för 2014-2015-

  338. -där vi granskade pengarna.
    Vi gjorde den 2016. Nu är det 2019-

  339. -och våra 300 000 euro för sociala
    och emotionella kompetenser-

  340. -är nu över 2 miljoner euro.

  341. Budgeten blev sex gånger större-

  342. -för vetenskapen visade oss
    att det här är viktigt-

  343. -och en mer integrerad granskning
    visade att det här är viktigast.

  344. Jag nämnde att vi inte tittar
    särskilt mycket på inverkan.

  345. Vi skriver ner allt och säger:
    "Inverkan är viktigast. Det är målet."

  346. Vi skapar ett tjusigt språk
    som handlar om inverkan-

  347. -och vi skapar åtgärder
    som ligger i linje med det tänkesättet.

  348. Men om jag startar ett projekt, oavsett
    om det gäller Rotterdam, Amsterdam-

  349. -Malmö eller Stockholm-

  350. -så är den första frågan oftast:
    "Hur mycket pengar har vi?"

  351. "Vad är budgeten? Hur mycket tid
    har vi på oss? Hur stort är teamet?"

  352. Det kommer först. Inte vilket målet är,
    utan vilka resurser vi har.

  353. Vi granskar inputen, och sen
    kanske throughput och output-

  354. -men vi når aldrig längre än outputen,
    och det blir inga samhällsförändringar.

  355. Men om vi i stället börjar med inverkan
    och frågar oss själva vad som krävs...

  356. Här ser ni att inverkan är målen.

  357. Sen granskar man faktorerna,
    alltså utfallet.

  358. "Om det där är de relevanta faktorerna,
    vad måste vi då göra?"

  359. "Vilka åtgärder ska vi vidta?"

  360. "Hur mycket tid och pengar krävs?"

  361. "Vilken kvalitet behövs?
    Vilket stöd krävs?"

  362. Det är väldigt logiskt, men man vänder
    på allt. Man frågar inte om budgeten.

  363. "Om vi vill göra det här måste vi göra
    det där, vilket kostar si och så..."

  364. "...mycket tid, pengar och så vidare."

  365. Om man sen börjar om
    och genomför det...

  366. ...så måste man granska varje steg.

  367. Därför är kontroll och lärdom viktigt.

  368. Därför är statistiken viktig här.

  369. Själva lärdomen...

  370. Vi gjorde några experiment...

  371. ...med interventioner och aktiviteter
    där vi frågade dem som var ansvariga:

  372. "Hur lär ni er? Hur vet ni om
    en intervention i en skola blir lyckad?"

  373. Man kan ha evidens- eller teoribaserat
    material, men hur lär man sig?

  374. Sorgligt nog fick vi oftast inget svar.
    "Ja, hur lär vi oss egentligen nåt?"

  375. "Ni i kommunstyrelsen frågar oss"-

  376. -"hur lång tid det tar för oss
    och vilka interventioner vi genomför"-

  377. -"men ni frågar aldrig om utfallet, hur
    vi drog lärdom av det och blev bättre."

  378. Det är också en viktig läxa.

  379. Det här handlar om att sikta mot
    effektfullhet, inte effektivitet-

  380. -men om man siktar mot effektfullhet
    blir man även mer effektiv.

  381. Det intressanta är att modellen
    med faktorer faktiskt gör det här.

  382. Den skapar en integrerad metod.

  383. Det som ni ser här är åldern-

  384. -från minus nio månader till 99 år.

  385. Man kan bli äldre i Rotterdam.
    Livet upphör inte när man blir 99 år.

  386. Då upphör bara stödet. Nej då...

  387. Här ser ni
    "Rotterdam växer"-ramverket-

  388. -och om man fokuserar på ungdomar
    så träffar man alla andra teman.

  389. Man träffar trygghetsprogrammet,
    folkhälsotemat, det sociala stödet-

  390. -välfärden, idrotten, kulturen
    och så vidare. Utbildningen.

  391. Man träffar allt, och...

  392. Man tänker inte bara som en matris,
    utan man jobbar som en matris.

  393. När vi började, så sa folk:

  394. "Jaha ja, faktorer och vetenskap...
    Men vi har andra åsikter."

  395. "Vi tycker att det här är bättre.
    Vi tycker att det här fungerar bättre."

  396. "Enligt mig är det inte bra."

  397. Åsikter är bra, men det handlar inte om
    en själv, utan hur det gynnar barnen-

  398. -så man måste granska det,
    visa det och belägga det med insikter.

  399. Jag påstår inte att vi kan skapa
    en vetenskapsram för hela världen-

  400. -men det är löjligt
    att vi utnyttjar så lite av insikterna-

  401. -som vi har tillgång till överallt.
    Saken är den att nu...

  402. Vi startade det här
    som en ungdomsnämnd-

  403. -i samarbete med alla andra nämnder-

  404. -och nu säger våra kollegor
    på hälsovårdsnämnden:

  405. "Kan vi utvidga er modell
    så att vuxna också ingår i den?"

  406. Folket i trygghetsnämnden säger:
    "Det här är bra. Kan vi utveckla det?"

  407. Javisst, för alla faktorer ingår i den.

  408. Den innehåller trygghet, hälsa,
    sysselsättning, kroppsarbete...

  409. Allt finns i modellen,
    för alla faktorerna påverkar barn-

  410. -men vi måste granska budgeten
    och jobba mer integrerat.

  411. Det här är faktiskt nästa nivå.

  412. Att granska de olika nämnderna
    och att granska utfall är intressant-

  413. -men det finns även olika nivåer.
    Lagstiftning, stadsdelar, jobb, skolor-

  414. -och sen individer,
    så det finns olika faktorer-

  415. -som med olika innehåll och domäner,
    så man måste gruppera dem.

  416. Om man vill göra nåt åt fattigdom
    försöker man främst öka inkomsten-

  417. -vilket vi tror löser allt. Tony Blair
    försökte göra det i Storbritannien-

  418. -och allt blev bara värre.

  419. Om man vill göra nåt åt fattigdom-

  420. -måste man även granska
    föräldrars psykiska problem-

  421. -våld i hemmet, hur barn påverkas
    negativt under uppväxten...

  422. Kognitionen...

  423. Barn i fattigdom har sämre kognition
    än barn som inte växer upp i fattigdom.

  424. Man måste förbättra det, granska
    skyddsfaktorer och investera i dem.

  425. En fattigdomsmetod handlar inte om
    inkomst, utan om allt det tillsammans.

  426. I Rotterdam skapar vi nu
    en "smart cluster"-metod.

  427. Det är riktiga ekosystem
    med stora teman tillsammans.

  428. Det är bara en del, delen med böcker,
    de vetenskapliga insikterna-

  429. -nåt som vi har fått lära oss-

  430. -men alla faktorer
    som ni har sett i modellen...

  431. Vi har mätt dem. Vi har indikatorer.

  432. Vi mäter dem varje år, så varje
    sommar får kommunstyrelsen veta-

  433. -hur det går för Rotterdams barn
    sett till alla de här faktorerna.

  434. Det handlar bara om utfall.

  435. Man kan se hur samhället
    har påverkats och förändrats.

  436. Det är bra, för om man granskar datan
    så kan man...

  437. Man kan göra saker enligt litteraturen
    och se vilka faktorer som samverkar.

  438. Den här bilden innehåller tyvärr text
    på nederländska, men jag tror att...

  439. Jag har läst en del svenska i dag,
    och språken är ganska lika varandra.

  440. Det här handlar om skolk från skolan-

  441. -och vi lärde oss den här modellen
    från böckerna.

  442. Om vi granskar böckerna
    och faktorerna tillsammans...

  443. Om man granskar
    föräldrarnas utbildningsnivå-

  444. -vilken bakgrund folk har,
    deras kön, riskerna-

  445. -den psykosociala hälsan där i mitten-

  446. -och andra saker som är inblandade,
    så kan man se risken för skolk.

  447. Alltså att folk inte går i skolan
    längre. De hoppar av till slut.

  448. Den andra bilden visar vad vi har gjort-

  449. -med datan från barnen i Rotterdam-

  450. -och när vi slår ihop alla indikatorer
    ser det ut så här.

  451. Det här är verklighet,
    och det här är vetenskap.

  452. Som synes är skillnaden ganska stor.

  453. I böckerna
    kan man läsa att alkoholbruk...

  454. Det står "alcohol vaak". Alkoholbruk
    är en väldigt viktig faktor för skolk-

  455. -i böckerna, men inte i Rotterdam.

  456. Vi har en annan befolkning.
    Många har muslimsk bakgrund.

  457. Vi lyckades minska missbruket
    av droger och alkohol med 50 %.

  458. Det har inte längre lika stor betydelse
    i vår stad.

  459. Det påverkar vissa, men inte alla.

  460. Det lär oss
    att data science kan visa oss mer-

  461. -och böcker tillsammans med data
    kan lära oss nya saker-

  462. -för det kan även finnas misstag här.

  463. Vissa saker
    kan tyckas ha ett samband.

  464. Man tänker "Det här orsakar det här",
    men det behöver inte vara så.

  465. På sommaren
    har vi badkläder och äter glass-

  466. -men de har inget samband. Folk
    som har badkläder äter inte mer glass.

  467. Det råkar bara hända samtidigt.

  468. Vi bör vara kritiska
    och inte bara tänka:

  469. "Data science är nästa stora grej."

  470. Men det kan ge värdefull vägledning
    för våra policyer och strategier.

  471. Här är några exempel.

  472. Några av sakerna
    som jag vill berätta om.

  473. Vad har vi gjort
    för den socioemotionella hälsan?

  474. Från 0,3 miljoner
    till 2,2 miljoner euro.

  475. De har använts till evidens- eller
    teoribaserade interventioner-

  476. -tillsammans med
    en del experimentella interventioner.

  477. Ett exempel är "gott uppförande"-leken.

  478. Det är en enkel
    amerikansk skolintervention.

  479. Lärarna säger till barnen när de uppför
    sig väl, och om de uppför sig väl-

  480. -så ritar de smileys på svarta tavlan.

  481. Om man uppför sig väl
    står namnet intill en grön smiley-

  482. -och om man missköter sig
    får man en röd smiley.

  483. Det här kan få en att tänka "Vad ska
    det här föreställa?", men man får...

  484. Om man uppför sig väl
    får man välja en present.

  485. Inte nåt materiellt, men man får välja
    att göra nåt man gillar med gruppen.

  486. Det är verkningsfullt eftersom man är
    i en grupp, för barn rättar varandra.

  487. Det låter väldigt enkelt och normalt-

  488. -men om man granskar forskningen
    i Storbritannien, USA, Nederländerna...

  489. Var som helst. Man ser en minskning
    av aggression, depression, ångest-

  490. -och ADHD-yttringar.

  491. Allt som vi har lagt miljontals euro på-

  492. -för att behandla psykisk ohälsa.

  493. Med en enkel skolintervention
    kan man få det att försvinna.

  494. Det är bara det negativa. Det positiva
    är att barnen blir mer koncentrerade-

  495. -och de får bättre resultat.

  496. Vi vet att det fungerar.
    Det är vetenskapligt bevisat.

  497. Varför använder vi inte
    all forskning som har gjorts?

  498. Om jag säger det här till styrelsen för
    utbildningsväsendet i Nederländerna...

  499. I Nederländerna sköts inte det av
    staten, utan det är en knepig situation.

  500. De säger: "Låt oss bestämma
    vad vi gör med pengarna."

  501. De använder pengarna till sånt som är
    enkelt, men inte bra för barnen.

  502. Vi har insett det de senaste åren,
    och det är därför som vi säger:

  503. "Vi använder pengarna åt er."

  504. "Vi kommer att ge er
    de här 'presenterna'"-

  505. -"för vi vet
    att barnen drar nytta av det."

  506. Här är några fler exempel. Vi har
    kanske inte tid att gå igenom dem-

  507. -för jag vill gå vidare till en del
    statistik och resultat som vi har nått.

  508. Missbruk.
    Man chockas nog främst av åldrarna.

  509. 14-15 år. Åldersgränsen för alkohol
    är ju högre i Sverige.

  510. När jag startade mitt program 2014 var
    åldersgränsen i Nederländerna 16 år-

  511. -så därför mätte vi
    vid 14 och 15 års ålder.

  512. Jag nämnde ju
    åldermannen i Rotterdam-

  513. -som nu är
    landets vice premiärminister.

  514. Tack vare mitt samarbete med honom-

  515. -fick han sitt parti att ändra åsikt.

  516. Det skedde 2014. Nej, 2013.

  517. Hans parti, kristdemokraterna,
    bytte ståndpunkt.

  518. De förespråkade 16 års ålder som
    laglig åldersgräns i Nederländerna-

  519. -men de ändrade sig till 18 år, och
    parlamentet ändrade åldersgränsen-

  520. -så nu är åldersgränsen 18 år.

  521. Det här var nåt
    som skedde från Rotterdam-

  522. -för hans partiledare
    gjorde ett arbetsbesök i vår stad-

  523. -och då sa han: "Vi ska ändra åsikt."

  524. "Vi stödjer inte längre 16 år,
    utan 18 år"-

  525. -"för vi har sett att alkohol
    ger ungdomar hjärnskador."

  526. Statistiken visar minskningen.

  527. Det skedde en kraftig minskning
    från 2010 till 2014-

  528. -men sen ökade det lite och sjönk igen-

  529. -så det är en ganska stabil linje.

  530. Ni kan se hetsdrickandet. Det är när
    man dricker mycket vid vissa tillfällen.

  531. Mer än fyra eller fem enheter
    per tillfälle.

  532. Hela Europa har problem med det här,
    även Nederländerna-

  533. -men det sjönk
    från 18 % 2010 till 7,1 % 2017.

  534. Det är en stor förändring sett till
    alla positiva effekter för utbildning-

  535. -och barnens psykiska hälsa.
    Avhoppen från skolan minskade-

  536. -från 5,3 % till 3 % 2016 och 2017.

  537. Minskad brottslighet.

  538. Från över 9 000 ungdomsbrott per år-

  539. -till 3 500 brott 2017.

  540. Förbättrade skolprestationer.
    Vi har ett nationellt prov.

  541. Rotterdam var alltid
    staden som presterade sämst-

  542. -men nu håller vi jämna steg
    med genomsnittet i Nederländerna.

  543. Vi åstadkom en stor förändring där.

  544. Vi var sämst när det gällde födslar
    sett till statistiken för 2000-2008.

  545. Nu ser man att de låga födslotalen...

  546. ...och andra utfall för födslar, som
    antalet barn som dör under födseln...

  547. De minskar.
    Vi klarar oss mycket bättre än tidigare.

  548. Beror allt på policyn?
    Nej, troligen inte.

  549. Om vi granskar antalet brott i Europa-

  550. -så minskar de, om än inte lika mycket.

  551. Alkoholmissbruk.
    Vi ser en liten minskning-

  552. -men frågan är
    om det beror på policyn eller strategin.

  553. Statistiken visar att saker minskar.
    Saker går bra.

  554. De dåliga sakerna minskar.
    De bra sakerna ökar.

  555. Det beror på många saker,
    men vi har en vetenskaplig grund-

  556. -som visar att om vi gör så här
    så borde det bli bättre.

  557. Vi ser vissa förbättringar
    i statistiken, men det är alltid för...

  558. ...arrogant att säga:
    "Det beror på det här."

  559. Vi har många utmaningar.

  560. Jag vill avsluta med det här.
    "Smart cluster"-metoden

  561. Det här blir en utmaning framöver.

  562. Det är nåt som handlar om
    hur organisationer är uppbyggda-

  563. -för man granskar inverkan
    och samhällets och barnens behov-

  564. -och sen utför man det. Vi jobbar inte
    så. Vi jobbar med nämnder, politiker-

  565. -och ledare. Det är nåt som kräver
    en stor organisatorisk förändring.

  566. Det gäller även mentaliteten.
    Den socioemotionella hälsan...

  567. Hela Europa granskar det negativa.

  568. Vi granskar de psykiska problemen-

  569. -men inte
    socioemotionella kompetenser.

  570. Hela Europa... Jag vill byta perspektiv.

  571. Det gäller även Nederländerna.
    Om tio år vill jag att vi även mäter-

  572. -de socioemotionella kompetenserna.

  573. Nu ger vi folk med ångest behandling,
    men vi vet inget om copingförmågan.

  574. En balans mellan kompetenserna
    och de psykiska problemen...

  575. "Du kan få ångest,
    men du har bra copingförmåga."

  576. "Du behöver ingen behandling."
    Vi måste tänka om.

  577. Vi behandlar alltför många
    som inte behöver behandling-

  578. -och detsamma gäller motsatsen.

  579. Brottslighet.
    Vi måste analysera statistiken.

  580. Beror det på övergången till internet?

  581. Begår vi fler brott i sociala medier?

  582. Det kan vara så. Vi har inte verktyg
    som kan mäta det för tillfället.

  583. Det kan bero på att barnen spelar
    Playstation i stället. Vi vet inte.

  584. Vad är det som ligger bakom statistiken
    i Europa? Vi måste ta reda på det.

  585. Lika möjligheter. Det här är
    nåt som särskilt i Nederländerna...

  586. Det här kräver en omfattande reform
    av utbildningsväsendet i vårt land.

  587. Det här är en stor utmaning
    som väntar oss.

  588. Och varje dag måste fokus ligga på
    att bygga för framtiden-

  589. -så att fler får växa upp
    friska, trygga-

  590. -och med fler möjligheter i livet. Tack.

  591. Tack, Denis. Jag ska bara fråga dig...
    Några blev visst rädda.

  592. -Jag förstår det.
    -Hej då.

  593. Den avslutande diskussionen återstår-

  594. -men jag vill fråga nåt som jag tror
    att många tänkte på när du pratade.

  595. I Sverige har vi nog varit medvetna om
    behovet av tidiga åtgärder-

  596. -för att förhindra
    senare kostnader och förluster.

  597. Finansieringen har alltid varit svår.

  598. Hur kan vi motivera och vinna stöd för-

  599. -tidiga åtgärder i barns liv?

  600. Hur lyckades du vinna stöd-

  601. -för förändringen
    av investeringar i tidigare åtgärder?

  602. Vi visade vad det leder till.

  603. Det var en professor från ungdoms-
    institutet och folk med koll på pengar.

  604. Vi samarbetade
    för att skapa en modell-

  605. -som gör en kostnads-nyttoanalys
    av investeringar i prevention.

  606. Vad leder det till?
    Det finns många affärsfall som visar-

  607. -att om man investerar 1 euro
    så får man tillbaka 20, 30, 40 euro-

  608. -men vi ville inte göra antaganden.

  609. Det skulle vara en så försiktig modell
    att folk skulle säga:

  610. "Ni är kanske för försiktiga."
    Vi skapade den.

  611. Men även om man bara förlitar sig på
    vetenskap-

  612. -och utfall från studier av hög kvalitet
    så ser man...

  613. Även om man är jätteförsiktig,
    och vi var så försiktiga...

  614. Det fanns folk som skapade riktlinjer
    för just såna kostnads-nyttoanalyser-

  615. -och vi visade dem vad vi gjorde.
    Vi kom på en tillämpningseffekt.

  616. De sa: "Får vi använda det där?"

  617. Vi var försiktiga, men man ser ändå
    hur mycket man kan tjäna och spara.

  618. Jag tycker att man ska samarbeta
    med folk som förstår sig på pengar-

  619. -men även folk som förstår sig på
    vetenskap för att ta fram en policy-

  620. -och sen kan man skapa
    jättebra dynamiska modeller.

  621. -En ny applåd. - Tack, Denis.
    -Tack.

  622. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rotterdam bygger för framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För några år sedan var hamnstaden Rotterdam riktigt illa ute. Drogmissbruk och kriminalitet, hög arbetslöshet och ett rykte om sig attraherade fler med missbruksproblematik. Denis Wiering, programchef för ungdomsstrategi i Rotterdam, berättar om hur man förändrade situationen och genom sociala satsningar och innovativ arkitektur skapades en stad med fokus på talangutveckling, hälsa och säkerhet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bebyggelsesociologi, Rotterdam, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadssociologi, Urban politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Panelsamtal - att bygga stad för ungas aktiviteter

Ett panelsamtal med olika perspektiv på stadsbyggnad. Medverkande: Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket, Marina Högland, idrottsdirektör i Stockholm, Robert Olsson, kulturdirektör i Stockholm, och Eva Bergquist, chef för kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting. Moderator: Carlos Rojas. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Introduktion av riksarkitekten

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Barnens röst i stadens rum

Lars Jonsson och Barbara Ekström från Göteborgs stad berättar om Stadens rum, ett forum som har utgjort ett kreativt växthus för att undersöka olika konstuttryck och kulturyttringar i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Fokus Skärholmen

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Inkluderande aktivitetsplatser

Det har byggts många offentliga aktivitetsytor i svenska städer det senaste decenniet. Många av dessa domineras dock av en brukargrupp, främst killar. Karin Book, doktor i kulturgeografi och lektor i idrottsvetenskap, berättar om projektet Equalizer och diskuterar hinder och möjligheter för aktivitet i det offentliga rummet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Rotterdam bygger för framtiden

För några år sedan var hamnstaden Rotterdam riktigt illa ute. Drogmissbruk och kriminalitet, hög arbetslöshet och ett rykte om sig attraherade fler med missbruksproblematik. Denis Wiering, programchef för ungdomsstrategi i Rotterdam, berättar om hur man förändrade situationen och genom sociala satsningar och innovativ arkitektur skapades en stad med fokus på talangutveckling, hälsa och säkerhet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Rädslor

Berätta vad du inte vågar! Vad är det som gör att vi räds att göra eller säga saker? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.