Titta

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Om UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Föreläsningar och samtal från "Att bygga stad för ungas aktiviteter" - ett nationellt stadsbyggnadsseminarium med tema unga i staden. Här presenteras och diskuteras framgångsrika metoder för att etablera kultur och idrott i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga stad för unga : Barnens röst i stadens rumDela
  1. Ett område som ser ut så här
    ska genomgå en så stor förändring-

  2. -och då gäller det att se till att
    barnen får erövra det här området.

  3. Där hörde vi en hälsning
    från Göteborgs barn.

  4. Jag är Barbara Ekström från Lundby
    stadsdelsförvaltning i Göteborg.

  5. Lars Jonsson, stadsutvecklingsenheten
    på kulturförvaltningen i Göteborg.

  6. Barnen förde mig och Lars samman
    för många år sen-

  7. -när vi på var sin förvaltning såg-

  8. -samma brist på möjligheter för barn
    att komma in i stadsplaneringen-

  9. -och forma det som vi ska skapa där.

  10. Arkitektur, form och design
    är nödvändigt för goda livsmiljöer.

  11. Winston Churchill sa: "We shape our
    buildings, thereafter they shape us."

  12. Stadsplaneringen i dag är precis så.

  13. Vi kan påverka städernas utveckling-

  14. -men vi formas starkt
    av städerna som vi bor i-

  15. -så vilka kommer till tals
    när vi pratar om stadsutveckling?

  16. Vi var glada när vi fick frågan-

  17. -att berätta om
    det som vi har gjort de senaste åren.

  18. Det kommer kanske att låta som en
    linjär process i ett tänkt uppdrag-

  19. -men vi har fått experimentera
    och söka oss fram ganska mycket-

  20. -i processen.

  21. Vi jobbar ju med kultur båda två
    på olika sätt-

  22. -och så fort det handlar om barn
    och unga får det nån sorts ton-

  23. -att det inte är lika viktigt.

  24. I år är det 2019, och kanske känner
    nån igen citatet som kommer här-

  25. -om barn och stadsutveckling:
    "Vi har alla ett barn inom oss."

  26. "Vi har alla varit unga en gång."

  27. Kom igen, när var det? På riktigt.

  28. I vilken kontext var det? Barn och
    unga är individer precis som vuxna.

  29. Det är emellanåt ganska lätt
    att glömma av tydligen.

  30. Vi har fortfarande i stadsplaneringen
    den traditionella lärandesituationen-

  31. -där de vuxna ofta berättar
    för barnen vad som ska hända-

  32. -och barnen lyssnar. Lars och jag var
    ute efter att vända på perspektivet-

  33. -så att barnen kunde berätta hur de
    såg på det som skulle kunna hända-

  34. -och hur vi skulle kunna översätta
    det in i processerna.

  35. Vi har ju policys,
    lagstiftning och överenskommelser.

  36. Vi har FN:s barnkonvention,
    Agenda 21 och den svenska läroplanen.

  37. Vi har i Göteborg Vision Älvstaden.
    Nästa år blir barnkonventionen lag.

  38. Det är ingen fråga
    om vi ska göra det här-

  39. -utan frågan är hur vi gör det på
    bästa möjliga sätt och långsiktigt.

  40. Vi har sociala konsekvensanalyser,
    kulturkonsekvensanalysen-

  41. -och barnkonsekvensanalysen där man
    kämpar med forskningsunderlag-

  42. -och andra kunskaper för att
    försöka få en påverkan i processen-

  43. -men barnens eget språk
    finns sällan representerat-

  44. -genom barnen som individer
    med deras eget skapande-

  45. -och det ville vi försöka få till.

  46. Vi har barnperspektivet, barns egna
    perspektiv och barnrättsperspektivet.

  47. För att leva upp till det som vi har
    lagstiftat eller kommit överens om-

  48. -måste vi ha en bra, långsiktig plan.

  49. Annars hamnar vi ständigt i samma
    målkonflikter om barnens ytor-

  50. -och vi ser i dag rapporter om att
    en tredjedel av barnen i skolåldern-

  51. -rör sig för lite.
    Man tar sig från hemmet till skolan-

  52. -där man sitter framför skärmen,
    tillbaka till hemmet framför skärmen.

  53. Det här är inte acceptabelt och kan
    få avgörande konsekvenser för hälsan.

  54. Vi kan tappa en hel generation
    i ohälsa. Det har vi inte råd med.

  55. Och samtidigt är Göteborg Nordens
    största stadsutvecklingsprojekt.

  56. Vi ser här centrala Älvstaden-

  57. -där vi inom de närmsta decennierna-

  58. -har 150 000 nya göteborgare som
    arbetar på 45 000 nya arbetsplatser-

  59. -och bor i 25 000 nya lägenheter
    med 0,4-0,5 barn per lägenhet.

  60. Dessa barn behöver utrymme-

  61. -och de behöver
    de oprogrammerade ytorna.

  62. Att få vara med och vara medskapande.

  63. Vi såg Hisingen i bildens övre del
    och älven som skär genom landskapet.

  64. Älven är Göteborgs största
    offentliga sammanhängande yta-

  65. -en enorm tillgång
    som bildar en stor barriär-

  66. -så hur får vi samman och bygger ihop
    staden på båda sidor av älven?

  67. Vi har en vision och strategi-

  68. -som säger att vi ska möta vattnet,
    stärka kärnan och hela staden.

  69. Att hela staden var viktigt 2012-

  70. -när vi fick ett uppdrag att
    i ett område som heter Backaplan-

  71. -börja tänka kring en ny kulturnod,
    ett kulturhus som ska byggas där.

  72. Barnen sa:
    "Vad kul med ett kulturhus."

  73. "Om 10-15 år", sa vi.
    - "Men vi vill vara med nu!"

  74. Då gick stadsdelen in i
    ett gammalt lager på 35 000 kvadrat.

  75. De säkrade av det och sa: "Här är en
    yta. Kom och hjälp oss att skapa."

  76. Aktörer från hela staden,
    kulturlivet och barn och unga-

  77. -gav oss ett växthus för kulturhuset.
    Det fanns ett intresse i stadsdelen-

  78. -att testa nya metoder
    och experimentera lite.

  79. En annan god förutsättning var
    KULF och KULIS, två nätverk.

  80. Kultur i förskola och Kultur i skola.

  81. Vi har kulturombud
    och kultursamordnare.

  82. Nätverket gav bra kontakt med skolan,
    för vi ville jobba gentemot skolan.

  83. I skola och förskola
    finns alla barn representerade.

  84. Vi kunde då arbeta med kvalitet-

  85. -men också med kvantitet, och det är
    intressant när vi undersöker nåt.

  86. De är slutna nätverk utan naturlig
    kontakt med stadsutvecklingen.

  87. Museilektioner i stadens rum
    var ett vidgat museibegrepp.

  88. Det var museilektioner
    som inte var knutna till nåt museum-

  89. -utan de var uppsökande
    eller i offentliga rum.

  90. Vi valde att rikta lektionerna så
    att vi knöt dem till riktiga projekt-

  91. -och då hade barn och unga möjlighet
    att vara aktiva i riktiga projekt.

  92. De kunde arbeta tillsammans med
    professionella utövare-

  93. -och samtidigt fick vi som stad
    viktig information under lång tid.

  94. Det var tur att Lars såg möjligheten
    med museilektioner i stadens rum-

  95. -för Backaplan som det ser ut i dag-

  96. -kanske inte är en miljö som gör en
    omedelbart fantasifull och kreativ.

  97. Kulturhusets placering
    nere i grönstråket till höger.

  98. Backaplan ser ut så här i dag. Mycket
    parkering, köpcenter från 60-talet...

  99. Ett köpcenter som ligger
    väldigt centralt i Göteborg.

  100. Så här
    kommer Backaplan att utvecklas.

  101. Man tar alltid bilderna uppifrån, och
    då är det svårt att förstå skalan-

  102. -men det är
    ett enormt stadsomvandlingsprojekt-

  103. -som tar många år. Den triangulära
    byggnaden nere till vänster-

  104. -som är lite lägre i jämförelse,
    är kulturhusets placering.

  105. Bilden skär i högerkant mot den nya
    bron och därefter centralstationen.

  106. Fyra minuter från centralstationen.

  107. Det kan vara svårt för vuxna, men
    särskilt barn, att föreställa sig-

  108. -att ett område som ser ut så här
    ska genomgå en så stor förändring-

  109. -och då gäller det
    att barnen får erövra området-

  110. -skapa sig ett eget förhållande till
    en plats och arbeta med egna redskap.

  111. Vi undersökte
    hur vi kunde få till en process-

  112. -som kunde tillgodose de här kraven.

  113. Mellan 2016 och 2018 har vi jobbat
    med fyra olika typer av lektioner.

  114. Vi har haft samma ramverk,
    samma frågeställningar-

  115. -men med olika kreativa ingångar,
    och det har vi gjort med medvetenhet-

  116. -för vi vet
    att metod ger avtryck på resultatet-

  117. -så vi har velat ha en bredd där.

  118. Vårterminen 2016 jobbade vi med
    fyra skolklasser vid tre tillfällen-

  119. -med en arkitekturpedagog
    och en konstnär-

  120. -två olika discipliner som möts.

  121. Det fanns ett politiskt beslut
    att bygga ett kulturhus-

  122. -men vi visste inte var
    mer än på den gigantiska ytan.

  123. Vi var också intresserade av att veta
    vad kultur är för barn och unga.

  124. Vad skulle ett kulturhus kunna vara?

  125. Var borde det ligga på Backaplan?

  126. Vi använde det som 2016 var
    ganska ny och spännande teknik.

  127. Den här framtidskikaren,
    en vanlig VR-kikare-

  128. -som var ett bra sätt att visa barnen
    att vi ska gestalta nåt i framtiden.

  129. Alla olika lektioner
    har alltid börjat med en inventering.

  130. Man behöver se platsen.
    Här tittade vi på rörelsemönster.

  131. Man tittade på rörelsemönster
    utifrån sig själva.

  132. "Hur använder jag platsen?
    Hur använder andra platsen?"

  133. Vi hade möjlighet att få 3D-modeller-

  134. -hur man hade planerat Backaplan,
    och det var inte helt lätt.

  135. De släppte inte helt godvilligt
    sina ofärdiga ritningar-

  136. -men de gjorde ett undantag.

  137. Vi fick teknisk hjälp av Interactive
    Institute, numera en del av RISE.

  138. Arkitekturpedagogen och konstnären
    kunde arbeta fördjupat med barnen-

  139. -så att de kunde jobba igenom
    sina tankar.

  140. Sen hade vi möjlighet
    att lägga in det i 3D-modellerna.

  141. Det är ju jätteuppfriskande att få
    nya, roliga, inspirerande idéer.

  142. Vi kunde ha traditionella
    presentationer för tjänstemän.

  143. Barnen fick presentera vad de tänkte.

  144. Men när vi kom ut på plats och såg
    det här i VR var det lite häftigt-

  145. -för en del fick det bekräftat:
    "Det blev som vi hade tänkt."

  146. Men andra tänkte:
    "Nej, det funkar inte."

  147. "Vi får nog flytta kulturhuset."

  148. Det hade inte gått runt ett bord
    vid ett tillfälle.

  149. Tio- och tolvåringar som kritiskt kan
    förhålla sig till sin idé och säga:

  150. "Nej, vi flyttar den dit."

  151. VR-kikaren är ett bra och billigt
    sätt för alla att på plats förstå-

  152. -stadsplanering, om man inte är
    så bevandrad i att läsa ritningar.

  153. Våren 2017 hade vi fått
    en tomt för kulturhuset-

  154. -och vi var jätteglada
    att kunna fortsätta processen.

  155. Vi tänkte ha samma fråga-

  156. -men arbeta med
    en konstnär och en kompositör.

  157. Vad är kultur? Vi började undersöka-

  158. -hur kulturhusets innehåll skulle
    kunna korrespondera mot det yttre.

  159. Liksom den förra lektionen inleddes
    denna med en inventering av platsen.

  160. Vid det andra tillfället träffades vi
    i lokalen som Barbara pratade om.

  161. Barnen fick arbeta
    genom att gestalta-

  162. -genom bild, genom ljud
    och genom performance.

  163. Platser man kände sig välkommen på
    eller inte-

  164. -platser som var otäcka
    eller favoritplatser-

  165. -eller bara sånt som var extremt
    viktigt för det nya kulturhuset.

  166. En favoritplats var: "Våra hem, för
    där vinns en varm och glad känsla."

  167. Mycket av svaren handlar om sociala
    frågor, inte bara de fysiska delarna-

  168. -utan också hur man blir bemött
    på ett kulturhus.

  169. Ett fängelse är absolut inget som man
    vill förknippa med kulturhuset.

  170. Många säger "skräpig plats"-

  171. -och det är inte det "Ajax-fräscha"-

  172. -utan att man känner
    att miljöerna är omhändertagna.

  173. Det finns nån form av kärlek eller
    engagemang i hur det är utformat.

  174. "Läskigt när det är mörkt i skogen."

  175. Det måste finnas rörelse på platsen
    och vara upplyst.

  176. Allt handlar om att få en djupare
    diskussion om innehållet i kulturen.

  177. Maskerna gjorde att barnen kunde byta
    identitet och prata om nåt svårt-

  178. -eller sånt man var rädd för. Vi var
    i en annan miljö än hem eller skola-

  179. -så att man kunde få
    helt nya impulser.

  180. Under våren 2018
    hade Stadsutvecklingen i Göteborg-

  181. -börjat intressera sig för oss,
    så de frågade om vi kunde göra-

  182. -en likadan lektion som den
    för barnen, fast för seniorer.

  183. Vi skulle titta på om vi kan jobba
    med generationsöverskridande möten-

  184. -och mötesplatser och på nåt sätt
    koppla forskningen till projektet.

  185. Vi gjorde samma sak med de äldre-

  186. -och det här var vi givetvis
    lite nervösa för-

  187. -men det funkade alldeles utmärkt.

  188. Här pratade man om en känsla.

  189. Man vill ha en känsla av natur, lugn,
    ro och fågelsång vid kulturhuset.

  190. Innehållet i kulturhuset är gemensamt
    med de yngre: ett brett utbud.

  191. Det måste finnas många aktiviteter
    och man ska känna sig välkommen.

  192. En plats där man kan hänga,
    eller "chilla".

  193. Grupperna kom fram till liknande
    tankar utan kontakt med varandra.

  194. Ganska mycket är gemensamt. Den här
    senioren tog sin roll på allvar.

  195. Han menar att han som hund var
    diskriminerad på kulturhuset.

  196. Vi får utveckla
    nån sorts hundmottagning.

  197. Under hösten 2018 började vi internt
    sammanställa ett verksamhetsunderlag-

  198. -för kulturhuset.
    Vi kunde fortsätta processen-

  199. -genom att seniorer
    och barn kunde arbeta tillsammans-

  200. -med frågan kring kulturbegreppet-

  201. -och vad som kan finnas
    inne i och utanför kulturhuset.

  202. Vi jobbade i dåtid, nutid och framtid
    från gamla till nya Kvillestaden-

  203. -till Backaplan
    och det nya kulturhuset.

  204. Vi tittade på platser som kändes
    välkomnande. Offentliga och privata.

  205. Man måste lägga märke till
    den här skylten.

  206. Förbudsskylten gäller antagligen
    hundar med horn. Jag vet inte.

  207. Seniorerna och barnen
    inventerade områdena-

  208. -utifrån olika frågeställningar-

  209. -och tog med sig det till en workshop
    där de arbetade tillsammans-

  210. -och diskuterade innehållet
    i kulturhuset med fokus på entréer.

  211. Det här projektet
    har alltså givit oss-

  212. -det som nu är fyra rapporter-

  213. -som kompletterar
    verksamhetsunderlaget.

  214. Det här är slutsteget när vi tar
    barnens tankar, idéer och inspel-

  215. -in i planeringsarbetet.

  216. Det här hade vi aldrig klarat-

  217. -under så kort tid
    som vi har haft på oss.

  218. Vi har i flera år pratat med barn-

  219. -om kultur, kulturhus,
    platsen för kulturhuset-

  220. -och fått ett fantastiskt komplement
    till verksamhetsunderlaget.

  221. Feedback. Det går inte att återkoppla
    nåt nu som vi har byggt då-

  222. -men det finns
    olika sätt att återkoppla.

  223. Man kan återkoppla i rapportform-

  224. -i presentationer
    eller visa var man är i processen.

  225. Det är ofta ett argument mot barn.
    Stadsutvecklingsprocesser är långa.

  226. Barnens livscykel är snabbare. Men
    om man deltar i en kreativ process-

  227. -så upplever man ju nåt under tiden.

  228. I vissa fall
    kan projekten ge en fysisk output-

  229. -nåt som vi kan diskutera vidare,
    kanske ett platsspecifikt verk.

  230. Snygg övergång.

  231. Vi råkar ha ett elskåp-

  232. -i direkt anslutning till
    där kulturhuset kommer att byggas.

  233. Här kommer en av konstnärerna att
    göra ett verk till den här byggnaden.

  234. Det blir ett plantryck som sitter
    med distanser med vissa opaka delar-

  235. -och tillhörande ljud som spelas upp.

  236. Här ser vi kortsidan, en liten skiss.

  237. De svarta delarna är
    ventilationstrummorna.

  238. Här är långsidan. Verket är 9 gånger
    2,5 meter, så det är ganska stort.

  239. Och så ljudet.

  240. Då syns det att nåt händer
    under tiden även om det tar lång tid.

  241. Så kan det gå till när en 85-årig
    kanin möter en tioårig gris.

  242. Det här projektet
    som ni hörde i början med ljuden-

  243. -kommer att resultera i ett ljud-
    konstverk i anslutning till miljön.

  244. Det finns jättemånga slutsatser
    att dra av projekten-

  245. -men om man ska koka ner det
    till nåt väldigt nedkokat-

  246. -så måste kulturella läroprocesser
    in i stadsutvecklingsprocesserna.

  247. För vad är det som vi har pratat om?

  248. Jo, vi har tagit
    befintliga strukturer och resurser-

  249. -kultur, skola,
    stadsplanering, miljöutveckling-

  250. -och så har vi kopplat ihop dem-

  251. -så att de fungerar för barnen,
    men också kan förstås i planeringen.

  252. Om vi skalar upp den modellen,
    fullt görligt-

  253. -så kan vi få en funktion-

  254. -som tar hand om alla barns röst
    i den demokratiska staden.

  255. Vi vill givetvis tacka alla barn och
    seniorer som har hållit på med oss.

  256. Och alla konstnärer, kompositörer,
    forskare och designers.

  257. Och er. Om ni vill ta kontakt med oss
    så finns kontaktuppgifterna här.

  258. -Annars får vi säga tack för oss.
    -Tack ska ni ha.

  259. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnens röst i stadens rum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Jonsson och Barbara Ekström från Göteborgs stad berättar om Stadens rum, ett forum som har utgjort ett kreativt växthus för att undersöka olika konstuttryck och kulturyttringar i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn och ungdom, Bebyggelsesociologi, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadsliv, Stadssociologi, Ungdomar i städer
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Panelsamtal - att bygga stad för ungas aktiviteter

Ett panelsamtal med olika perspektiv på stadsbyggnad. Medverkande: Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket, Marina Högland, idrottsdirektör i Stockholm, Robert Olsson, kulturdirektör i Stockholm, och Eva Bergquist, chef för kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting. Moderator: Carlos Rojas. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Introduktion av riksarkitekten

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Barnens röst i stadens rum

Lars Jonsson och Barbara Ekström från Göteborgs stad berättar om Stadens rum, ett forum som har utgjort ett kreativt växthus för att undersöka olika konstuttryck och kulturyttringar i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Fokus Skärholmen

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Inkluderande aktivitetsplatser

Det har byggts många offentliga aktivitetsytor i svenska städer det senaste decenniet. Många av dessa domineras dock av en brukargrupp, främst killar. Karin Book, doktor i kulturgeografi och lektor i idrottsvetenskap, berättar om projektet Equalizer och diskuterar hinder och möjligheter för aktivitet i det offentliga rummet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Rotterdam bygger för framtiden

För några år sedan var hamnstaden Rotterdam riktigt illa ute. Drogmissbruk och kriminalitet, hög arbetslöshet och ett rykte om sig attraherade fler med missbruksproblematik. Denis Wiering, programchef för ungdomsstrategi i Rotterdam, berättar om hur man förändrade situationen och genom sociala satsningar och innovativ arkitektur skapades en stad med fokus på talangutveckling, hälsa och säkerhet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Aktiv dödshjälp

Ska vården kunna hjälpa svårt sjuka att dö? Vad tycker du? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in.

Fråga oss