Titta

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Om UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Föreläsningar och samtal från "Att bygga stad för ungas aktiviteter" - ett nationellt stadsbyggnadsseminarium med tema unga i staden. Här presenteras och diskuteras framgångsrika metoder för att etablera kultur och idrott i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga stad för unga : Inkluderande aktivitetsplatserDela
  1. "Störning" innebär att tjejer-

  2. -går till aktivitetsytorna-

  3. -vid tidpunkter då killarna
    brukar dominera platsen.

  4. Tack. Trevligt att vara här.

  5. Jag kommer från Malmö universitet.
    Jag är kulturgeograf-

  6. -och är intresserad av rumsliga
    frågor, som stadsutvecklingsfrågor.

  7. Men jag jobbar sen 14 år tillbaka
    som lektor i idrottsvetenskap.

  8. Jag är intresserad av vad som händer-

  9. -där rumsliga frågor
    och idrottsfrågor möts.

  10. Jag ska prata
    om inkluderande aktivitetsplatser.

  11. Jag utgår från ett projekt vi har
    arbetat med i Malmö under några år.

  12. Projektet innehåller-

  13. -tre olika beståndsdelar,
    eller perspektiv.

  14. Det första är fysisk aktivitet.

  15. Det andra är platsen med fokus
    på offentliga aktivitetsytor.

  16. Det tredje är genusperspektivet.

  17. Jag kommer inte att prata om-

  18. -vad man menar med kön eller genus
    här i dag.

  19. De flesta vet väl
    att genus är det sociala könet.

  20. Vi börjar med några utgångspunkter
    för projektet.

  21. Som ni alla vet
    rör vi på oss för lite.

  22. I synnerhet ungdomar rör sig för
    lite. Det har nämnts tidigare i dag.

  23. Ser vi på befolkningen i stort slår
    svenskarna gärna sig för bröstet.

  24. I internationella undersökningar
    kommer vi väl ut.

  25. Vi verkar ha en befolkning som både
    idrottar och är fysiskt aktiv.

  26. Men det har skett ett trendbrott.

  27. Ungdomar i dag rör sig mindre
    än vad man gjorde tidigare.

  28. Flera undersökningar har visat det.
    Jag ska göra två nedslag.

  29. I fjol presenterades en undersökning-

  30. -som publicerades i en bok
    som Norberg är redaktör för.

  31. 1 700 elever i åk 5 och 8
    och i gymnasiets åk 2-

  32. -utrustades med accelerometer,
    alltså rörelsemätare.

  33. Endast 44 % av pojkarna
    och 22 % av flickorna-

  34. -når den rekommenderade mängden
    fysisk aktivitet-

  35. -med 60 min per dag.
    Det är låga siffror.

  36. Allra mest rör sig pojkar i åk 5 och
    minst rör sig flickor på gymnasiet.

  37. Ju äldre de blir
    desto mindre rör de sig.

  38. Pojkar rör sig mer än flickor.

  39. Det är inga vackra siffror
    och det blev inte bättre-

  40. -när Folkhälsomyndigheten
    publicerade de här siffrorna.

  41. De har låtit 11-, 13-, och 15-åringar
    svara på en enkät.

  42. De som inte rör sig i tillräcklig
    grad, alltså 60 minuter per dag-

  43. -är 86 %.

  44. Vi kan då räkna ut-

  45. -att endast 14 %
    rör sig minst en timme per dag.

  46. Pojkarna är mer aktiva än flickorna
    och de yngre mer aktiva än de äldre.

  47. Bland 15-åriga tjejer
    var siffran 9 %.

  48. 9 % rör sig tillräckligt.
    Det är en väldigt låg siffra.

  49. Det är snarlika siffror, jämfört
    med den tidigare undersökningen.

  50. Det är svårt
    att mäta fysisk aktivitet.

  51. Men ungdomar rör sig för lite,
    och i synnerhet flickor.

  52. Vi kan förklara det
    på flera olika sätt.

  53. Vi kan till det koppla
    att vi, det gångna decenniet-

  54. -har skett en nergång i aktiviteten
    i idrottsföreningar.

  55. Återigen är det särskilt tydligt
    bland flickor.

  56. Det har bl.a. den nationella
    undersökningen Ung livsstil visat.

  57. Folk rör sig för lite och inte är
    föreningsaktiva. Vad gör vi åt det?

  58. Kommuner runtom i Sverige
    har frågat sig-

  59. -hur de ska få befolkningen aktiv.

  60. Ett sätt har varit
    att bygga spontanidrottsplatser.

  61. Folk är inte lika intresserade av
    att vara aktiva i idrottsföreningar.

  62. Då får vi bygga ytor
    som lockar till aktivitet.

  63. Ytor för aktivitet är inget nytt-

  64. -men den här explosionen av
    aktivitetsytor började för 15 år sen.

  65. Det första man byggde
    var så kallade multisportplaner-

  66. -eller "kulan-anläggningar".

  67. Det är anläggningen
    uppe till vänster.

  68. Det är små bollplaner
    framför allt för fotboll-

  69. -men även med mål
    för andra aktiviteter.

  70. Dessa har sen följts
    av fullskaliga konstgräsplaner.

  71. Fotboll har ofta varit lösningen
    på alla problem.

  72. Alla vill spela fotboll.
    Det är så man får folk i aktivitet.

  73. De här ytorna är
    efterfrågade och använda-

  74. -men det är en ganska liten andel
    av ungdomarna som använder ytorna.

  75. Ofta är det pojkar i en viss ålder
    som redan är intresserade av fotboll.

  76. Det var ingen dålig satsning men man
    fick kanske inte med så många.

  77. Då funderade man ett varv och kom på
    att skateboard är populärt.

  78. Så då har det byggts skejtparker
    i var och varannan kommun.

  79. Där ser vi samma mönster. Det är
    populärt och de är efterfrågade...

  80. ...men når en ganska liten grupp
    av befolkningen - återigen pojkarna.

  81. När det blev populärt med kickbike
    fick vi med lite fler-

  82. -men då fick vi å andra sidan
    konflikter i skejtparkerna.

  83. Nästa trend är nog utegymmen.

  84. Utegymmen länkar till flera
    aktivitetstrender vi har sett.

  85. Intresset för att styrketräna,
    springa, power walka och cykla.

  86. Det kan kombineras med utegymmen.
    Där kan man stanna och styrketräna.

  87. Tittar vi på användarna av utegymmen
    så når man ut till fler.

  88. Åldersmässigt är det större spridning
    och könsbalansen är inte lika ojämn-

  89. -även om det varierar, beroende
    på var gymmen är lokaliserade-

  90. -och hur de är utrustade.

  91. Men totalt sett kan vi slå fast-

  92. -att de fysiska aktivitetsytorna
    domineras av killar.

  93. Fördelningen är 80/20 men det
    varierar beroende på anläggning.

  94. Det är mer än 80 % killar
    på bollytorna-

  95. -och de flesta skejtytor-

  96. -medan utegymmen är något jämnare.
    Men killarna dominerar.

  97. Det har uppmärksammats
    i kommunerna, bl.a. i Malmö.

  98. Där har man försökt bygga
    aktivitetsytor-

  99. -som vänder sig till tjejer i högre
    utsträckning, för att jämna ut.

  100. Rosens röda matta har redan nämnts.

  101. Där utvecklade man en aktivitetsyta
    och satte tjejerna i förarsätet.

  102. Även invigningen höll tjejerna i.
    En bra satsning...

  103. Det blev ingen traditionell
    idrottsyta, utan en mer blandad yta.

  104. Det finns möjlighet till bollspel,
    klättring samt parkour, och en scen-

  105. -men också sittytor
    där man kan socialisera.

  106. Så det är inte bara
    en fysisk aktivitetsyta.

  107. Det har följts av fler projekt,
    bl.a. Jämställda platser.

  108. Där har både tjejer och killar
    utvecklat lekfulla aktivitetsytor.

  109. Det genomgående är att det
    både finns sociala uppehållsytor-

  110. -och fysiska aktivitetsytor
    integrerade.

  111. Sen har man undersökt
    vem som använder ytorna-

  112. -och sett
    att killarna fortfarande dominerar-

  113. -även ytorna där tjejerna
    har suttit i förarsätet.

  114. Det är här projektet Equalizer
    tar sin utgångspunkt.

  115. Det är svårt att få till
    jämställda aktivitetsytor.

  116. Projektet Equalizer är finansierat
    av Vinnovas utlysning-

  117. -Normkritisk innovation.

  118. Utgångspunkterna är att killarna
    dominerar aktivitetsytorna.

  119. Det finns en demokratisk aspekt här.

  120. Offentliga ytor ska vara till för
    alla men lockar bara en liten andel.

  121. Det är inte alla killar,
    utan ett segment av dem.

  122. Det är en ekonomisk fråga.

  123. Det har investerats enorma summor
    i aktivitetsytor i våra kommuner.

  124. Når de inte ut
    till stora delar av befolkningen-

  125. -kan man diskutera investeringarna.

  126. Sen har vi folkhälsoaspekten.
    Vi rör oss för lite.

  127. Det finns flera argument för
    att nysta vidare i aktivitetsytorna.

  128. Syftet med Equalizer har varit-

  129. -att genom analys, dialog
    och genomförande av åtgärder-

  130. -utveckla existerande
    aktivitetsplatser till-

  131. -att bli mer jämställda
    och inkluderande.

  132. Det handlar inte om
    att bygga några nya platser-

  133. -utan om att utgå från
    alla investeringar som har gjorts.

  134. Det har byggts många aktivitetsytor.
    Hur kan vi skruva till dem?

  135. Kan vi göra nåt för att få dem
    mer inkluderande och jämställda?

  136. Att programmera om
    befintliga platser...

  137. Syftet har också varit att skapa
    grunden till en verktygslåda-

  138. -för inkluderande aktivitetsplatser.

  139. Vi vill identifiera hinder och
    åtgärder och samla i en verktygslåda.

  140. Man får ta lärdom av andra projekt
    och vårt eget.

  141. Verktygslådan är inte färdig. Vi
    lägger ner ett antal verktyg i den-

  142. -och sen får den fortsätta
    att fyllas på.

  143. Varför är projektet intressant
    och unikt?

  144. Dels handlar det om en samverkan.
    Det pratar man mycket om i dag.

  145. Det är viktigt.

  146. Det har varit samverkan
    genom hela projektet-

  147. -mellan forskare-

  148. -arkitekter i ett privat företag-

  149. -kommunala tjänstemän
    på Fritidsförvaltningen-

  150. -och inte minst brukarna.
    Det är ett samproduktionsprojekt.

  151. Här ser ni de som har medverkat,
    dock inte brukarna.

  152. Vi är två forskare
    - jag och Elisabeth Högdahl...

  153. ...som är doktor i etnologi
    och genusforskare i Lund.

  154. Emma Pihl och Åsa Samuelsson
    på Nygéns byter snart till Fojab-

  155. -men fortsätter i projektet.

  156. Malin Eggertz Forsmark på
    Fritidsförvaltningen i Malmö.

  157. Och brukarna...

  158. Vi jobbar med befintliga platser.
    Det gör projektet unikt.

  159. Små enkla och billiga insatser
    strävar vi efter-

  160. -inte stora mångmiljoninvesteringar.

  161. Tanken är att de ska vara lätta
    att underhålla och sprida.

  162. Det första steget var att mobilisera
    brukare, tjejer i det här fallet.

  163. Vi valde att jobba med tjejerna.

  164. Det är inte så lätt.
    Vi pratar om samverkan och dialog-

  165. -men var hittar man människor
    som vill medverka i projekt?

  166. Vi vände oss till existerande
    sammanslutningar för att nå ut.

  167. Det här är ett urval.
    Vi har inte nått ut till alla.

  168. Det hade varit drömmen att ha
    ett genomsnitt av alla Malmöbor-

  169. -men det har vi inte, utan vi
    använder oss av Tjejer i förening.

  170. De utvecklade Rosens röda matta och
    arbetar nu på Malmös stadsbibliotek.

  171. De är intresserade
    av den här sortens frågor.

  172. Det är framför allt tjejer
    med utländsk bakgrund.

  173. Samma gäller Möllans basement
    som är en annan organisation.

  174. Vi har vänt oss till ett
    allaktivitetshus på Lindängen-

  175. -där vi nådde något yngre tjejer.

  176. Sen har vi som arbetar i projektet
    använd oss själva som testpersoner-

  177. -så att vi har fått med
    vuxna kvinnor.

  178. På det sättet har vi fått
    en spridning på 11-52 år.

  179. Vi behövde ett antal platser för att
    samla in information och utvärdera-

  180. -och sen jobba med
    att hitta åtgärder.

  181. Tjejerna hjälpte oss hitta platser-

  182. -som de tyckte
    var intressanta för projektet.

  183. Det blev två utegym i Pildammsparken-

  184. -en multisportplan vid Möllevången-

  185. -och en multisportplan
    ute på Lindängen.

  186. Dessutom använde vi oss av
    sommarlovsaktiviteter på Ribersborg-

  187. -för att få lite erfarenhet
    och samla in material.

  188. När vi har testat åtgärderna har vi
    gjort det på multisportplanerna.

  189. Nästa steg är att hitta metoder för
    att få kunskap om var skon klämmer-

  190. -för att uttrycka det vetenskapligt.

  191. Vilka hinder finns
    för att använda platserna?

  192. Det handlar om alla dem
    som inte använder platserna.

  193. Varför använder de inte platserna?

  194. Hur kan vi överbrygga de hinder
    som uppenbarligen finns?

  195. Det vanliga är att ordna
    fokusgrupper, göra intervjuer-

  196. -enkäter och ha designdialoger.

  197. Vi har även fått in innovativa
    metoder med VR-glasögon.

  198. Vi inspirerades av det man ibland
    benämner "kafé-revolutionen".

  199. Den går ut på...

  200. Många av tjejerna i projektet
    har vuxit upp i förorten-

  201. -där det inte är accepterat
    att tjejer går på kafé.

  202. Tjejer i förening har jobbat med vad
    de kallar kafé-revolution.

  203. De går på kaféer för att se vad som
    händer och skaka om normerna.

  204. De går på kaféer i par eller i grupp.

  205. Det är en intressant metod.
    Man går ut och "stör".

  206. Vi har utvecklat en metod
    vi kallar "störningar".

  207. I stället för att fråga tjejerna
    vilka hindren är-

  208. -så tror vi att det är viktigt
    att få konkreta erfarenheter.

  209. Det är nåt kroppsligt.
    Att röra sig fysiskt i rummet-

  210. -involverar kroppen också.
    Man ska inte bara föreställa sig.

  211. Vi ville att tjejerna skulle ha
    kroppsliga erfarenheter av-

  212. -av att inta platser
    och utvecklade störningsmetoden.

  213. "Störning" innebär att tjejer-

  214. -går till aktivitetsytorna
    och aktiverar sig-

  215. -vid tidpunkter då killarna
    brukar dominera platsen.

  216. Sen utvärderas det
    utifrån olika parametrar.

  217. De får dokumentera
    sina erfarenheter.

  218. Störning är inte att uppföra sig
    störande, utan att störa en norm.

  219. Det ligger till grund
    för Equalizermodellen.

  220. Materialinsamlingen är
    vår störningsmetod.

  221. Det har blivit hela grejen
    med Equalizer-projektet.

  222. I nästa fas vill vi hitta åtgärder-

  223. -och förslag på
    hur man kan stödja en förändring-

  224. -och få fler brukare
    att använda platserna.

  225. Vi vill sprida våra tankar och idéer-

  226. -så att det inte är isolerat
    till Malmö.

  227. Förhoppningen är att det ska leva
    kvar och vara självgenererande.

  228. Vi går tillbaka
    till störningsmetoden.

  229. Tjejerna har varit ute och stört-

  230. -för att störa existerande mönster-

  231. -och därigenom upptäcka
    rådande normer på platsen.

  232. Det ska också ge erfarenheter av
    situationen, aktiviteten och platsen.

  233. Vi har försökt identifiera hinder
    och möjligheter att använda platsen.

  234. De har fått reflektera kring platsens
    utformning-

  235. -vem som var där
    och hur de reagerade.

  236. Många saker har vi efteråt skriftligt
    och muntligt fått dokumentera.

  237. Här är några bilder
    från störningarna.

  238. Tre är från utegymsstörningar
    som genomfördes i par eller i grupp.

  239. En av bilderna är från gräsmattan
    utanför multisportplanen-

  240. -på Södervärn i Malmö.

  241. Hur gick det med störningarna?
    Hur blev reaktionerna?

  242. Utegymsstörningarna var behagligare.
    Det var lättare att kliva in där.

  243. Ibland väckte det irritation
    att det kom mycket människor.

  244. Om det var för att de var tjejer
    eller är svårt att säga.

  245. De kände sig lite uttittade
    men det var inte så dramatiskt.

  246. Det var mycket svårare att genomföra
    störningar på multisportplaner-

  247. -i synnerhet om det pågår en match,
    och det gör det ofta där.

  248. Kliver man rakt in i en match
    blir det en negativ störning.

  249. Då avvaktade de ofta.

  250. Ibland var det mer lek och även då
    var det svårt att kliva in på planen.

  251. Men vi var där för att störa
    och reaktionerna var blandade.

  252. Ibland blev det irritation
    men för det mesta bara nyfikenhet.

  253. De som var där redan blev ibland lite
    generade över att det kom tjejer.

  254. Ibland blev det gemensamt spel,
    i synnerhet om det var yngre killar.

  255. De hade större benägenhet
    att spela med tjejerna.

  256. Ibland delade man upp planen
    så att tjejerna var på ena sidan-

  257. -och på andra sidan
    var de som var där från början.

  258. Ibland var det fotboll
    och ibland var det basket.

  259. Ibland fick de aktivera sig utanför.

  260. På bilden ser vi ett danspass-

  261. -som tjejerna satte igång
    vid sidan av planen för att visa-

  262. -att platsen inte bara handlade
    om fotbollsspel.

  263. De spelade kubb vid nåt tillfälle.
    Det var lite olika aktiviteter.

  264. Generellt upplevde de det svårare
    att ta bollplanen i besittning.

  265. Jag återkommer till störningarna
    om en stund.

  266. Efter att störningarna
    hade dokumenterats-

  267. -satte Nyréns ihop-

  268. -en fysisk verktygslåda-

  269. -där man samlade erfarenheter och
    identifierade hinder och möjligheter.

  270. Sen fick tjejerna workshopa
    och fylla på verktygslådan-

  271. -för att träffas senare
    och diskutera åtgärder.

  272. De hinder som identifierades-

  273. -representerar tre olika kluster.

  274. Det första
    handlar om bl.a. rumsliga hinder.

  275. Det handlar om var planen
    eller gymmet är lokaliserade-

  276. -och hur de är utformade.

  277. Det handlar också om mentala
    barriärer kopplade till det rumsliga.

  278. Hur hittar jag till platsen?

  279. Jag vet att den finns, men hur hittar
    jag till platsen i mitt vardagsliv?

  280. Hur integrerar jag platsen naturligt
    i mitt vardagsliv-

  281. -så att jag passerar
    på ett naturligt sätt?

  282. Det kan vara ett steg
    att bara råka passera platsen.

  283. Hur tar jag mig dit
    så att det känns naturligt?

  284. Vad väljer jag för gator så att jag
    anländer på ett naturligt sätt?

  285. Hur närmar jag mig platsen,
    när jag väl är där-

  286. -på ett naturligt sätt?

  287. Hur kliver jag in?
    Hur tar jag steget in på platsen?

  288. Gärna på ett naturligt sätt...

  289. Det sista är väldigt svårt.

  290. Där nere till vänster
    ser vi en konstgräsplan.

  291. Det finns inga fysiska barriärer
    men man kliver ändå inte bara in.

  292. Ingen skylt förbjuder flickor-

  293. -men jag har aldrig sett den användas
    av tjejer.

  294. Sen har vi Muscle Beach
    i Los Angeles.

  295. Bara att ta sig genom staketet
    och gå in...

  296. ...där folk är för
    att exponera sina muskler...

  297. Här har det behövts en stegvis ingång
    för att man ska våga kliva in.

  298. Det handlar om att skapa stödjande
    miljöer. De kan vara fysiska.

  299. Gränszonerna runt aktivitetsytan
    är otroligt viktiga-

  300. -för att man på ett naturligt sätt
    ska kunna glida in i en aktivitet.

  301. Det ska inte vara
    så tydliga barriärer.

  302. Nästa kluster är organisatoriska
    och sociala hinder.

  303. Hur får jag stöd
    att ta mig till platsen?

  304. Hur kan jag känna mig delaktig?

  305. Det här med att integrera det
    i sitt aktivitetsrum-

  306. -kan man behöva stöd för.

  307. Det kan vara idrottsläraren-

  308. -som tar med eleverna
    på idrottslektionerna-

  309. -och lär dem använda olika
    aktivitetsytor utanför idrottshallen.

  310. Det kan vara fritidsledare-

  311. -som hjälper ungdomarna på traven.
    Det kan vara andra sammanslutningar.

  312. Ibland behöver man nån som visar en
    att man kan använda platsen.

  313. Hur kan jag känna mig delaktig?
    Andra har tagit platsen i besittning.

  314. Hur kan jag känna mig delaktig?
    Hur får jag stöd att våga ta plats?

  315. Hur ska jag veta hur platsen kan
    användas, om det bara spelas fotboll?

  316. Ibland behövs det lite vägledning.

  317. Det handlade om organisatoriska
    åtgärder.

  318. Det handlade om evenemang.
    Det dyker upp små evenemang-

  319. -som gör att fler människor på ett
    naturligt sätt känner sig delaktiga-

  320. -och lär sig använda en plats,
    och känner sig trygga med det.

  321. Det behövs ibland stöd från vuxna.

  322. Spontanidrottsytor i all ära...

  323. Det heter att ungdomar
    behöver sin skyddade zon.

  324. Ibland behöver vuxna
    lägga sig i lite.

  325. Sen handlar det om samverkan
    över de organisatoriska gränserna.

  326. I dag nämndes vikten av att samverka
    över förvaltningsgränserna.

  327. Här finns det mycket
    att göra tillsammans.

  328. Det handlar också
    om hur privata organisationer-

  329. -idrottsföreningar och kommun
    ska samverka-

  330. -och fundera
    på hur man ska jobba tillsammans.

  331. I Sverige har vi en tendens
    att polarisera idrotten i två delar.

  332. Det ena är den organiserade idrotten
    med föreningsidrotten.

  333. Idrottsrörelsen...

  334. Det andra är spontanidrott.

  335. Men många aktiviteter i dag
    hamnar nånstans mittemellan.

  336. Det finns en efterfrågan
    på sånt som inte är jätteorganiserat-

  337. -men som ändå ger lite stöttning
    i aktiviteten.

  338. Jag vill inte vara med
    i en idrottsförening-

  339. -men jag behöver lite hjälp
    med hur jag ska använda gymmet.

  340. Jag behöver finnas i ett socialt
    sammanhang för att känna mig trygg-

  341. -men jag vill kanske inte vara medlem
    i en idrottsförening.

  342. Vi organiserar löpgrupper på Facebook
    för att bli lite pushade.

  343. Ett exempel är Träna i parken
    i Malmö.

  344. Grundaren Harald Stjerna har noterat-

  345. -att det har byggts aktivitetsytor i
    Malmö men Malmöborna hittar inte dit.

  346. Hur får man dem att hitta dit?
    De behöver stöttning.

  347. Han började ringa runt
    till gym, fitnesskedjor-

  348. -personliga tränare
    och idrottsföreningar och fråga-

  349. -om de kunde hålla ett gratis pass
    i en park-

  350. -under sommaren, dit folk får komma.

  351. De hjälper Malmöborna-

  352. -och kanske får nya medlemmar
    eller kunder.

  353. Han har fått ruljangs i verksamheten.

  354. Man informerar via sociala medier.

  355. Det är gratis aktiviteter
    utan medlemskrav.

  356. Genom att hålla pass med 70 % kvinnor
    förändrar de stadsbilden.

  357. Nån hjälper en ut. Man ser
    att andra är ute och rör på sig.

  358. Det är många kvinnor på passen. Det
    blir en representation i stadsrummet-

  359. -som kan förändra mönstren
    och det är viktigt.

  360. Det sista klustret
    handlar om aktiviteter.

  361. Egentligen handlar det nog
    om förväntningar-

  362. -och vad man tror förväntas av en
    när man aktiverar sig.

  363. Vad kan jag använda platsen till?
    De spelar ju bara fotboll här.

  364. Måste jag spela fotbollsmatch eller
    får jag bryta in på en offentlig yta?

  365. Vad får jag göra? Måste jag prestera
    eller får det vara mer lekfullt?

  366. Måste jag vara jätteaktiv?
    Det var frågor tjejerna lyfte.

  367. Vad förväntas jag göra
    när jag kommer dit?

  368. Där fanns det mycket osäkerhet-

  369. -som var delvis kopplad
    till aktivitetsfrågan.

  370. Det fanns rumsliga,
    organisatoriska och sociala hinder-

  371. -och aktivitetsrelaterade hinder som
    hade med förväntningar att göra.

  372. Man kom tillbaka till det här
    hela tiden.

  373. Vem dominerar platsen?
    Vem har tolkningsföreträde?

  374. Vilka normer råder på platsen?
    Det var tydliga normer.

  375. Fotboll och styrka...
    Väldigt manliga normer...

  376. I nästa led fick tjejerna workshopa-

  377. -i verktygslådan
    för att ta fram förslag på åtgärder.

  378. Vi har sett bilder på olika grupper
    som workshopar-

  379. -och kommer med förslag.

  380. Tjejerna var väldigt kreativa.

  381. Vi försökte se mönster.

  382. Här klev forskarna tillbaka lite.

  383. Jag och Elisabeth var drivande
    i störningsprocessen-

  384. -medan arkitektkontoret
    och Fritidsförvaltningen klev in-

  385. -när det började närma sig att testa
    åtgärder på platserna.

  386. Jag ska visa några saker
    vi har iscensatt på platserna.

  387. Vi tog fasta på stöttning
    och att skapa evenemang-

  388. -för att få folk att använda platsen.

  389. Ute på Lindängen ordnades en workshop
    - Grönt ljus.

  390. Det har blivit vårt slagord
    - att ge alla grönt ljus.

  391. "Kom och spela fotboll-ish."

  392. Det kan man göra med en förening-

  393. -men det är inte en fotbollsmatch
    utan en fotbolls-workshop.

  394. På Södervärn,
    den andra multisportplanen-

  395. -kom ett gäng baskettjejer dit-

  396. -och spontant arrangerade en workshop
    och fick med tjejerna.

  397. I stället för en fotbollsmatch
    blev det basket med tjejerna.

  398. Det där med att hitta till planen
    tog vi fasta på.

  399. Ute på Lindängen jobbade vi med att
    skapa naturliga och lekfulla stråk-

  400. -som passerade fotbollsplanen.

  401. På Lindängen ligger planen
    ute på ett idrottsområde-

  402. -med andra stora fotbollsytor.

  403. Det ligger lite avsides några
    hundra meter från bebyggelsen.

  404. Det uppfattas lite som otryggt.

  405. Det känns inte helt naturligt
    att råka ha vägarna förbi-

  406. -om man inte har ett ärende
    på multisportplanen.

  407. Skolan ligger några hundra meter
    bort, isolerad från det här.

  408. För att få folk att röra sig
    förbi multisportplanen-

  409. -målade kommunen de här linjerna-

  410. -med lite lekytor på vägen.

  411. Tanken är att det ska fyllas på-

  412. -med olika permanenta
    och icke-permanenta aktiviteter.

  413. Det kan vara en tipspromenad
    eller gymredskap.

  414. Det ska hända grejer så att det finns
    anledning att följa slingan-

  415. -och se om nåt nytt har dykt upp.

  416. Redan när kommunen målade det här
    blev ungdomarna nyfikna-

  417. -och började sparkcykla
    längs linjerna.

  418. Fler kom ut och hade en anledning
    att röra sig mot multisportplanen.

  419. Här har vi ett annat grepp.

  420. Problemet med ytorna är
    att tjejerna inte är representerade.

  421. För att tjejer
    ska vara representerade-

  422. -även när de inte är fysiskt
    på plats-

  423. -tog vi under våra störningar
    och workshops bilder-

  424. -som sen omvandlades till de här.

  425. Nu säger jag "banderoller"
    men arkitekterna säger "vepa".

  426. De sattes upp för att det skulle
    finnas kvinnlig representation.

  427. Spelar det nån roll?

  428. Jo, kanske. Om det inte bara är
    killar som syns på idrottsbilderna...

  429. Det sa även Harald Stjerna
    i Träna i parken.

  430. De var noga med vilka bilder
    de lade ut på sociala medier.

  431. Minst hälften av dem på bilderna
    skulle vara kvinnor-

  432. -för att kvinnor
    skulle känna igen sig.

  433. Så kanske... Även om killarna spelar
    så finns tjejerna där.

  434. Basketkorgen till vänster
    satt där tidigare

  435. På dem är det tuffa killar
    som spelar basket.

  436. Här har ni en annan åtgärd.

  437. Fritidsförvaltningen
    satte upp nya basketkorgar.

  438. På bilden ser ni
    den gamla basketkorgen.

  439. Vi satte upp basketkorgar
    i olika färger och på olika höjder-

  440. -som inte inbjöd
    till regelrätt basketmatch.

  441. När jag pratar
    om match och icke-match...

  442. ...så säger jag inte att tjejer
    inte vill spela matcher.

  443. Men det finns många
    som inte alltid vill spela match.

  444. På det här sättet
    kan man på ett mer lekfullt sätt-

  445. -kasta lite boll.

  446. Några av korgarna vänder sig utåt.

  447. Även om man inte är inkluderad
    i matchen, så kan man aktivera sig.

  448. Rätt var det är, har bollen åkt in
    på planen och man kliver på.

  449. På det sättet
    vill vi luckra upp gränserna.

  450. Här ser ni motsvarande basketkorgar
    ute vid Lindängens multisportplan.

  451. Här pågår fotbollish-workshopen.

  452. Ni ser basketkorgarna.
    Vi riktade dem utåt.

  453. Ovanför målet
    har det satts upp gröna ringar.

  454. Det är dels estetiskt men också
    för att mjuka upp idrottsytan-

  455. -och visa att man inte måste spela
    fotboll på vanligt sätt-

  456. -utan att man kan skjuta
    mot ringarna.

  457. Att bryta ner det traditionella
    synsättet på vad man gör där...

  458. Man kan också klättra på dem.

  459. Workshopen var intressant.
    Tjejerna var på planen.

  460. Killarna dök upp med bollen
    för att spela-

  461. -men då var planen upptagen
    av tjejerna.

  462. De blev förvirrade och tog sin boll
    och började kasta mot basketkorgen.

  463. Till slut tog de mod till sig
    och frågade om de fick vara med.

  464. Det var ombytta roller.
    Det blev en härlig kväll.

  465. Jag vet inte
    om det har fortsatt efteråt.

  466. Men på nåt vis hoppas vi-

  467. -att om det händer såna saker då
    och då kanske man skakar om lite-

  468. -när det gäller vem som har
    tolkningsföreträde på platsen.

  469. Vi vill ge grönt ljus till dem som
    i nuläget inte använder platsen-

  470. -och få dem som dominerar ytan
    att stanna upp och reflektera.

  471. Det är det det har handlat om,
    har det visat sig.

  472. Har vi då använt rätt metod
    för att nysta i frågorna?

  473. Ni har fått lite smakprov
    på vad vi har kommit fram till.

  474. Varför ska tjejerna utsätta sig
    för störningarna och ta för sig-

  475. -om det är killarna som dominerar?

  476. Varför handlar det inte om att få
    killarna att självmant flytta på sig?

  477. För det första är det sällsynt
    att folk flyttar på sig självmant.

  478. I den akademiska världen flyttar inte
    manliga professorer på sig-

  479. -även om alla är överens om att vi
    behöver fler kvinnliga professorer.

  480. Man får jobba på annat sätt.

  481. Målsättningen har inte varit att
    tjejerna ska utsätta sig för saker-

  482. -utan att man ska få brukarna
    att stanna upp och reflektera.

  483. Nånting ska hända.
    Man ska störa ett mönster.

  484. Är killar och tjejer en homogen
    grupp? Absolut inte.

  485. Det handlar om dem som tar över
    platsen och dem som inte är med.

  486. Det finns olika intressen-

  487. -och olika anledningar till
    att man gör det eller inte gör det.

  488. Jag har visat bilder
    på en färgglad basketkorg.

  489. Kan små fysiska, sociala eller
    organisatoriska åtgärder göra nytta?

  490. Nej, jag tror inte
    att en gul basketkorg gör nån nytta.

  491. Men om det dyker upp lite överallt
    och kombineras med andra åtgärder-

  492. -och regelbundna störningar-

  493. -kanske man, genom att sätta in
    små återkommande åtgärder-

  494. -kan börja rucka lite på normerna-

  495. -och så småningom börja se
    lite förändrade mönster.

  496. Det här var Equalizer-modellen.

  497. Vi jobbar fortfarande med
    att sammanställa verktygslådan.

  498. Vi ska jobba vidare i Lund
    och testa några åtgärder.

  499. Sen hoppas vi att vår verktygslåda
    och våra tankar får spridning.

  500. Det är tydligt att vi hela tiden
    kommer tillbaka till störningarna.

  501. Störningarna var en metod för att
    samla in material och information.

  502. Det har också visat sig-

  503. -att störningarna är
    den viktigaste åtgärden.

  504. Det är nog så man måste jobba
    - att våga störa.

  505. Ut och rucka på strukturerna
    för att skapa förändring...

  506. Vi har publicerat
    delar av våra resultat-

  507. -i tidskriften Plan.

  508. Tycker ni att metoden
    kring störningar låter intressant-

  509. -så rekommenderar jag
    att ni läser artikeln.

  510. Den fokuserar på störningsmetoden.

  511. Jag ska inte släppa er riktigt än.

  512. Här avslutar jag-

  513. -med orden "ut och stör".

  514. Jag hoppas
    att ni inspireras av det här.

  515. Hur kan ni gå ut och störa
    i era verksamheter?

  516. Tack så långt.

  517. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkluderande aktivitetsplatser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det har byggts många offentliga aktivitetsytor i svenska städer det senaste decenniet. Många av dessa domineras dock av en brukargrupp, främst killar. Karin Book, doktor i kulturgeografi och lektor i idrottsvetenskap, berättar om projektet Equalizer och diskuterar hinder och möjligheter för aktivitet i det offentliga rummet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Bebyggelsesociologi, Offentliga platser, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadsplanekonst, Stadssociologi, Urban politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Panelsamtal - att bygga stad för ungas aktiviteter

Ett panelsamtal med olika perspektiv på stadsbyggnad. Medverkande: Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket, Marina Högland, idrottsdirektör i Stockholm, Robert Olsson, kulturdirektör i Stockholm, och Eva Bergquist, chef för kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting. Moderator: Carlos Rojas. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Introduktion av riksarkitekten

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Barnens röst i stadens rum

Lars Jonsson och Barbara Ekström från Göteborgs stad berättar om Stadens rum, ett forum som har utgjort ett kreativt växthus för att undersöka olika konstuttryck och kulturyttringar i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Fokus Skärholmen

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Inkluderande aktivitetsplatser

Det har byggts många offentliga aktivitetsytor i svenska städer det senaste decenniet. Många av dessa domineras dock av en brukargrupp, främst killar. Karin Book, doktor i kulturgeografi och lektor i idrottsvetenskap, berättar om projektet Equalizer och diskuterar hinder och möjligheter för aktivitet i det offentliga rummet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Rotterdam bygger för framtiden

För några år sedan var hamnstaden Rotterdam riktigt illa ute. Drogmissbruk och kriminalitet, hög arbetslöshet och ett rykte om sig attraherade fler med missbruksproblematik. Denis Wiering, programchef för ungdomsstrategi i Rotterdam, berättar om hur man förändrade situationen och genom sociala satsningar och innovativ arkitektur skapades en stad med fokus på talangutveckling, hälsa och säkerhet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ekonomi och sparande 2010

Aktiestinsen

1946 stoppade järnvägstjänstemannen Lennart Israelsson in 600 kronor på börsen. I dag är han god för ungefär 100 miljoner kronor. Den så kallade "Aktiestinsen" berättar om några av sina knep för hur man kan lyckas bra på börsen. Ett av dem är långsiktighet. Hög vinst, men låg utdelning till aktieägarna är ett annat för då behåller företaget pengar som det kan växa med, säger han. Arrangör: Avanza Bank.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Att tänja på sina gränser

Emil fick sin första allergiska reaktion när han var knappt ett år gammal. Sedan dess har många saker lagts till listan på allergier. Nu ska Emil fylla fjorton år och måste börja ta eget ansvar för vad han gör och äter. Det finns en hel del att oroa sig för, men också en värld full av möjligheter.

Fråga oss