Titta

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Om UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Föreläsningar från konferensen "Barns rätt som anhöriga". Om att skapa trygghet för barn som är anhöriga till vuxna med ohälsa. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga : Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?Dela
  1. Visst är det bra att ha utbildning-

  2. -men den stora kompetensen
    har jag fått av barnen.

  3. Nästa talare är Carita Carlsson
    och Anna-Karin Ljungblom.

  4. Ni kommer från Psykiatrin i Halland-

  5. -och ska prata om stöd till barn när
    en förälder har en psykisk sjukdom.

  6. Det är jag som är Carita Carlsson.

  7. Jag skulle vilja säga att jag är mer
    barnombud än psykiatrisjuksköterska.

  8. Jag tycker att det är roligt
    att möta barnen till våra patienter.

  9. Jag har också varit med
    i BRA-projektet sen starten.

  10. Det har varit jätteroligt,
    en fantastisk resa.

  11. Anna-Karin Ljungblom heter jag.

  12. Jag är socionom och är kurator
    på vuxenpsykiatrin i Kungsbacka.

  13. Jag är barnombud, och precis
    som Carita utbildar jag i BRA-samtal.

  14. Ni pratade om rädslan att prata med
    barn. Jag har gjort en omvänd resa.

  15. Största delen av livet
    har jag jobbat med barn och unga-

  16. -tills jag började jobba med vuxna.

  17. Då jag kände jag mig nervös. Hur gör
    man när man ska möta vuxna personer?

  18. Det jag upptäckte var att de flesta
    vuxna patienter jag mötte-

  19. -faktiskt var anhöriga barn. De
    upplevelser de hade från sin barndom-

  20. -stämde med de barn
    jag precis hade mött i barngrupper.

  21. Vuxenpsykiatri
    är alltså specialistpsykiatri.

  22. Vi är ganska långt upp i vårdkedjan
    med våra patienter.

  23. Vi möter vuxna med ganska stort
    psykiskt lidande.

  24. Det kan handla om depression,
    ångestsjukdom, personlighetssyndrom-

  25. -eller bipolär sjukdom,
    kanske i kombination med missbruk.

  26. De flesta patienter vi träffar
    tampas också med suicidtankar.

  27. Ibland kroniska.

  28. Många har också gjort olika
    allvarliga försök att ta sitt liv.

  29. Våra mottagningar
    är ungefär lika stora.

  30. Vi har cirka 1 400 patienter
    per mottagning.

  31. Eftersom det är vuxna personer,
    är de också så klart föräldrar.

  32. Hur många är de minderåriga barnen?

  33. Det verkar vara svårt att få grepp
    om, men om man tittar på forskning-

  34. -är en rimlig siffra att en tredjedel
    av de som kommer till mottagningarna-

  35. -både inom slutenvård och öppenvård-

  36. -har minderåriga barn.

  37. Jag vill säga igen att vi
    är ganska långt upp i vårdkedjan.

  38. Innan har man kanske varit
    på vårdcentral, företagshälsovård-

  39. -eller varit patient
    på ungdomsmottagning.

  40. När vi är inom psykiatrin
    handlar det ganska mycket om det här.

  41. Känner ni igen de här figurerna?
    Jag har tagit med mina kompisar.

  42. Det här är figurer
    från filmen "Insidan ut"-

  43. -där man på ett pedagogiskt sätt
    förklarar tankar och känslor.

  44. Hur det kan färga vårt beteende
    och tvärtom?

  45. Det här är rädsla, glädje, avsky-

  46. -ilska och vemod.

  47. De här känslorna fyller en funktion.

  48. De är viktiga att ha,
    men ibland är de inte funktionella-

  49. -då kanske en av dem styr
    i hjärnkontoret-

  50. -till exempel rädsla vid ångest
    eller vemod vid depression.

  51. När man har en psykisk sjukdom-

  52. -påverkar det våra tankar,
    våra känslor och vårt beteende.

  53. Det färgar din upplevelse,
    din tankeförmåga och ditt omdöme.

  54. Det gör att de runt omkring
    också påverkas.

  55. Om man ska göra en jämförelse utan
    att göra nåt värre än nåt annat...

  56. Om man har en fysisk sjukdom
    ändras du inte i grunden-

  57. -men en psykisk sjukdom
    kan förändra en på ett intimare sätt.

  58. När det händer, att dina tankar och
    känslor påverkar dem runt omkring-

  59. -kan det också påverka barnen.

  60. Det kan i sin tur
    bli jobbigt för föräldrarna.

  61. Man märker att ens barn inte mår bra
    för att man själv inte mår bra.

  62. Så blir det en växelverkan.

  63. Att märka att ens barn inte mår bra-

  64. -kan göra så att ens egen förmåga
    till tillfrisknande kan påverkas.

  65. Det är det vi jobbar med
    i psykiatrin, vad som styr.

  66. Vi styrs så klart också av lagar.

  67. Jag ska inte gå in på dem-

  68. -men vi vet om att när en förälder
    är sjuk påverkar det hela familjen.

  69. Vi vet det, men ändå är det
    som om vi inte vet det.

  70. När man jobbar i en vuxenverksamhet,
    är mycket fokus på patienten.

  71. Då kan lagar vara till stor nytta.

  72. De kan hjälpa oss att få råg i ryggen
    och bredda vårt perspektiv.

  73. Vi har faktiskt ett ansvar.
    Det blir viktigt. Lagen säger så.

  74. Hälso- och sjukvårdslagen säger att
    vi ska ge information, råd och stöd.

  75. Kanske har er region, precis som vår,
    en sån här slogan-

  76. -en vision för
    vad man vill leva upp till.

  77. Det har Region Halland. Den lyder:
    "Region Halland - bästa livsplatsen."

  78. Vi skulle vilja göra så där.

  79. När vi får göra det,
    har vi kommit långt.

  80. Man behöver ibland det
    som kan kännas som klyschor.

  81. Det är en fin vision
    som är bra att jobba efter-

  82. -men man behöver inkludera, så att de
    utsatta grupperna också får vara med.

  83. För att kunna leva upp till detta,
    behöver vi ha ett arbetssätt.

  84. Hur ska vi göra för att det ska vara
    bästa livsplatsen-

  85. -även för anhöriga barn?

  86. Ett sätt... Vi har en rad saker.

  87. Barnombud finns inom psykiatrin
    i regionen-

  88. -och har funnits i ett tiotal år,
    så det är ganska länge.

  89. Det ska finnas
    på varje avdelning och mottagning.

  90. Vi barnombud har också nätverk-

  91. -för att tillsammans kunna utveckla
    rutiner och riktlinjer.

  92. Det känns torrt, men sånt behövs
    för att genomsyra implementeringen.

  93. Det behövs,
    men de kan inte stå i bokhyllan.

  94. De är levande saker, eller hur?

  95. Då behöver man ha utbildning
    för personal och jobba med bemötande.

  96. Hur får vi till det
    i vår organisation?

  97. Ett sätt... Det är ett exempel.

  98. När jag gick in i psykiatrin och hade
    uppdraget som barnombud, hur gör man?

  99. Det har utvecklats till att vi har
    nåt som vi kallar för "barnmånad"-

  100. -som ett sätt att jobba
    med implementering.

  101. Barnmånaden är i oktober.
    Då är det också anhörigvecka-

  102. -internationella barndagen och
    Kanelbullens dag - alla goa grejer.

  103. Då har vi extra uppmärksamhet
    på de anhöriga barnen.

  104. På arbetsplatsen kan vi barnombud
    föreläsa och uppmärksamma-

  105. -och skapa förutsättningar för våra
    kollegor som inte är lika vana-

  106. -att diskutera hur vi gör
    och hur vi ska få in det i arbetet.

  107. Det handlar om kunskapsspridning
    till chefer och kollegor-

  108. -för att hitta
    ett gemensamt förhållningssätt.

  109. Det var de här det handlade om...

  110. ...de här tankarna och känslorna
    hos både de vuxna och barnen.

  111. Jag och Carita har träffat
    ganska många vuxna och barn.

  112. Eftersom det är föräldrarna
    som vi träffar först.

  113. ...så har ju vi ett jätteviktigt
    uppdrag inom vuxenpsykiatrin.

  114. Det är vi som måste börja prata
    med föräldrarna om att vara förälder-

  115. -att se att patienter
    också är föräldrar-

  116. -precis som vi kan ställa
    ganska svåra frågor om suicidtankar.

  117. Man kan fråga om personen har vapen.
    Det finns en massa rutinfrågor.

  118. Att kunna prata om föräldraskap
    är också viktigt.

  119. De sitter ofta med tankar, och har
    inte fått prata om sitt föräldraskap.

  120. Det blir ofta en lättnad
    att börja prata om det.

  121. Barnen, då? De har ju så klart också
    tankar och funderingar.

  122. Vi har fått höra flera exempel i dag
    på vad man kan fundera på som barn.

  123. Föräldrarna sitter på tankar,
    och barnen sitter på tankar-

  124. -och har en oro för varandra.

  125. Föräldrarna är oroliga för
    hur sjukdomen påverkar barnet-

  126. -och barnen är oroliga
    för föräldrarna.

  127. "Kan jag göra nåt
    för att mamma ska må bättre?"

  128. Det är här det kommer in
    att ha ett verktyg inom vården-

  129. -att kunna uppmärksamma är ju bra.

  130. Nu ska Carita berätta
    om ett BRA-samtal.

  131. Jag ska berätta en fallbeskrivning,
    kortfattat.

  132. Det är mamma Anna, 38 år, som är
    patient på vår öppenvårdsmottagning.

  133. Hon har diagnosen bipolär sjukdom-

  134. -och träffar regelbundet
    en sjuksköterska och en läkare.

  135. Under hösten har hon blivit
    allt mer låg och deprimerad.

  136. Efter jul gör hon
    ett ganska allvarligt suicidförsök.

  137. Det är maken Magnus som hittar henne
    hemma. Barnen är inte hemma.

  138. Han får ringa ambulans,
    och Anna är några dagar på sjukhuset.

  139. Sen skrivs hon ut
    till vår öppenvårdsavdelning.

  140. Det finns två barn.
    Edvin som är född 2010-

  141. -och Linda född 2006.

  142. Mamma Anna har blivit erbjuden
    stöd för barnen tidigare.

  143. Hon tycker inte att barnen märker
    så mycket och är inte intresserad-

  144. -men nu blir det mer intressant,
    så hon ber om att få träffa mig.

  145. Jag har information för henne-

  146. -och talar om att vi erbjuder alla
    patienter med minderåriga barn stöd.

  147. Det är vår skyldighet enligt lag.

  148. Jag visar henne den här cirkeln,
    och hon ser de här rättigheterna.

  149. Hon nappar på det, tar med sig
    broschyrer, får en tid för familjen-

  150. -och de kommer på avtalad tid.

  151. Jag frågar hur man har pratat
    om Annas sjukdom hemma.

  152. Man har sagt
    att Anna är trött och ledsen-

  153. -och att hon var på sjukhus
    för att hon inte mådde så bra.

  154. Hon fick åka ambulans för att hon
    hade lite svårt att andas.

  155. Det är vad barnen vet.

  156. Detta pratar vi
    om innan barnen kommer.

  157. Jag säger att det är bra
    att vara så ärlig som möjligt.

  158. Barn snappar upp lite här och lite
    där och gör sin egen verklighet-

  159. -och ibland är den värre
    än den faktiska verkligheten.

  160. Det är viktigt att barnen får
    en känsla av sammanhang och är med-

  161. -precis som det är för vuxna.
    Det är ingen stor skillnad.

  162. När de kommer till mig,
    pappan, barnen och Anna-

  163. -frågar jag vad barnen vet
    om vart de ska.

  164. De vet att mamma går här hos nån
    doktor för att hon inte mår bra.

  165. De har också fått höra att de har
    möjlighet att prata om de behöver.

  166. Jag frågar hur de märker
    att deras mamma inte mår bra.

  167. De varvar varandra och säger att hon
    är ledsen och trött, vilar mycket-

  168. -och hon följer inte med på grejer
    som man har bestämt.

  169. De hjälps åt att formulera svaren
    och håller med varandra.

  170. Vi bestämmer att barnen
    ska komma tillbaka själva-

  171. -och ställa frågor om mammas sjukdom.

  172. De frågor som dyker upp är:
    "Kommer mamma att bli frisk?"

  173. "Kommer mamma att bli glad igen?"

  174. "Kommer vi nånsin
    att kunna åka på semester igen?"

  175. "Varför blir hon
    så arg och konstig ibland?"

  176. "Kommer mamma att dö?"

  177. Vad jag gör är att prata generellt om
    psykisk ohälsa och psykisk sjukdom-

  178. -att man är sjuk
    i tankar och känslor-

  179. -att det heter psykiska sjukdomar.

  180. Vi har olika sårbarhet,
    i vad man kan få för sjukdomar.

  181. En del får ont i hjärtat,
    en del får allergier-

  182. -och en del
    får en sjukdom i känslor och tankar.

  183. Jag frågar om vi ska bjuda in mamma-

  184. -och se om hon kan svara på frågorna,
    och det tycker de.

  185. Jag frågar
    om mamma kan få frågorna först-

  186. -så att hon kan tänka över svaren,
    och det får hon.

  187. Sen vill Linda komma själv-

  188. -för att titta på cirkeln
    om råd och stöd.

  189. Hon är hos mig på två samtal.

  190. De färger hon väljer är:
    grönt för bra, orange för okej-

  191. -svart för inte bra
    och röd för riktigt dåligt.

  192. Som ni ser är det mesta bra och okej-

  193. -men det finns några orosmoment.

  194. Det finns röda klumpar
    i tre av tårtbitarna-

  195. -och det handlar om oro för mamman.

  196. När det gäller fritid och vänner...
    Hon spelar innebandy och är i kör-

  197. -men det händer
    att hon inte vill lämna mamma ensam.

  198. När det gäller
    hennes egen hälsa och välmående-

  199. -är det också en röd klump.

  200. Det är också oro för mamma, och man
    kan inte prata med mamma om det.

  201. Det finns ingen annan, så det är
    första gången hon sätter ord på det.

  202. Hemma är det också oro för mamma.

  203. Det svarta där är noter.

  204. Mamma är alltid hemma.

  205. Man kan aldrig ta hem kompisar,
    och sätta på vrålhög musik.

  206. Det hade varit skönt
    om mamma kunde gå hemifrån nån gång.

  207. Den svarta blomman är att familjen
    inte åker på utflykter längre.

  208. Linda bestämmer att hon vill att
    mamma och pappa ska ta del av detta.

  209. Hon vill att vi presenterar cirkeln-

  210. -och hon ber att jag ska hjälpa henne
    att formulera om hon inte vågar.

  211. Det blev en ganska bra återkoppling.

  212. Föräldrarna blev förvånade
    över en del-

  213. -samtidigt säger de att det var klart
    och tydligt vad som inte var bra.

  214. Alla i familjen var positiva
    till att påbörja en förändring.

  215. Carita, du nämner de frågor
    som barnen formulerar.

  216. Den sista frågan om mamma kommer att
    dö, hur upplevde mamma Anna det?

  217. Tyckte hon att det var jobbigt?
    Hur blev det?

  218. Hon fick frågorna och ringde
    och frågade hur man kan säga.

  219. Jag hävdade att hon ska vara så ärlig
    som hon kan.

  220. Det finns en anledning
    att barnen har ställt frågan.

  221. De anar eller vet nåt.

  222. Vad hon säger till barnen är:

  223. "Det var så mörkt och tungt
    för mig just då."

  224. "Jag kanske inte ville dö"-

  225. -"men jag orkade inte leva
    så som jag har det."

  226. "Jag har pratat med min sjuksköterska
    och läkare om detta nu."

  227. "Det kan hända
    att jag får såna tankar igen"-

  228. -"men då vet jag
    att jag kan ringa och få stöd."

  229. På den vägen är det, och dörren är
    öppen för Linda att höra av sig igen-

  230. -om det skulle dyka upp nåt nytt
    hon vill prata om.

  231. -Så det svåra blev ganska hoppfullt?
    -Ja.

  232. Det är ju så med BRA, att svåra saker
    blir lättare att prata om.

  233. Det blir ett lätt sätt
    att prata om det.

  234. Eller hur? Det kan bli så här.

  235. Genom BRA-processen kan man förvandla
    tankebubblorna vi såg förut-

  236. -till pratbubblor
    där man kan berätta om detta-

  237. -både föräldrar och barn kan mötas.

  238. Man gör upptäckter. Här fanns det
    förändringar som behövde göras.

  239. Det gav en möjlighet att göra dem,
    för man har skapat kommunikation.

  240. Forskningen visar att det är bra
    för hela familjens hälsa.

  241. För oss inom psykiatrin
    handlar det om att våga.

  242. Dels att våga prata om deras barn,
    dels att våga träffa barnen.

  243. Om vi kan prata med vuxna
    om svåra saker som suicidtankar-

  244. -tror jag att vi klarar
    att prata med barnen om det.

  245. Det handlar om att lyssna. Det behövs
    organisation som ger tid att lyssna.

  246. Och att kunna ge stöd och svar.

  247. Svaren kan vara att vi inte vet, och
    att vi också tycker att det är svårt.

  248. Vi behöver inte ha ett klart svar,
    eller hur?

  249. När jag och Carita spånade om vad BRA
    är för oss, kokade vi ner det här:

  250. Tydligt. Det blir tydligt.

  251. Det svåra blir enkelt.
    Barns röster blir hörda.

  252. Tankebubblor blir pratbubblor,
    och det är roligt att prata med barn.

  253. Jag skulle säga att min kompetens har
    jag fått genom att prata med barn.

  254. Visst är det bra att ha utbildning-

  255. -men den stora kompetensen
    har jag fått av barnen.

  256. Se det som en förmån att kunna
    få byta perspektiv och möta barnen.

  257. Det kan ge en energikick i arbetet.
    Det är roligt.

  258. -Tack!
    -Tack!

  259. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn- och ungdomsvård, Föräldrar och barn, Föräldraskap, Psykiatri, Psykologi, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Utvecklingspsykologi, Vuxenpsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Ge barnet möjlighet att förstå sin förälder

Therése Jarland, grundare av organisationen Maskrosbarn, föreläser om risken att barn ärver sin förälders psykiska ohälsa och missbruk. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Vad är ett BRA-samtal?

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

En analys av samtalsmodellen BRA

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, har granskat samtalsmodellen BRA. En modell som fokuserar på att bjuda in barn till samtal. Men hur fungerar den i verkligheten? Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Bra att tänka på vid samtal med barn

Var vänlig och snäll och skapa bra förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. Då ökar chansen att barnet vill prata om sitt liv. Det säger Karin Fängström, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv inom beroendevården

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Anhörighelvetet

Genom Susanna Alakoskis författarskap går en tydlig röd tråd i berättelserna om anhöriga till någon som är sjuk i beroende. Här berättar hon själv varför detta perspektiv är så angeläget. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss