Titta

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Om UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Föreläsningar från konferensen "Barns rätt som anhöriga". Om att skapa trygghet för barn som är anhöriga till vuxna med ohälsa. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga : Vad är ett BRA-samtal?Dela
  1. Jag tänkte: "Det blir inget samtal."

  2. Men efter en vecka ringde pappan:
    "Han vill att du kommer."

  3. Bakgrunden till att Stiftelsen
    Allmänna Barnhuset 2011 beslutade-

  4. -att starta utvecklingsarbetet BRA
    har ni egentligen hört om redan.

  5. Man hade i flera utredningar
    uppmärksammat att barn som anhöriga-

  6. -främst till en förälder
    med psykisk sjukdom och missbruk-

  7. -är en särskilt sårbar riskgrupp
    som inte uppmärksammas-

  8. -och får det stöd och de insatser
    som de kan behöva.

  9. Stiftelsen Allmänna Barnhuset
    och Socialstyrelsen hade haft-

  10. -ett projekt för barn med föräldrar
    med psykisk sjukdom.

  11. Det hade visat att personal
    i flera olika verksamheter-

  12. -inom primärvård, socialtjänst
    och hälso- och sjukvård-

  13. -är osäkra på hur de ska gå till väga
    och hur de ska prata med barn.

  14. Men så kom lagen 2010: skyldigheten
    för hälso- och sjukvårdens personal-

  15. -att uppmärksamma barns behov
    av information och stöd.

  16. Det var ju verkligen
    en väldigt bra och rolig nyhet-

  17. -att vi fick en Lex Therese-lag.
    Det var vi jätteglada för.

  18. Men fortfarande var det ju inte löst
    hur vi skulle gå till väga-

  19. -för att uppmärksamma barns behov
    av information, råd och stöd-

  20. -i praktiken. Det löste ju inte
    den här osäkerheten-

  21. -som många kände
    och fortfarande känner i dag.

  22. Så det var precis det vi bestämde
    att vi ville göra.

  23. Genom att 2011 starta
    utvecklingsarbetet BRA-

  24. -ville vi stödja personal i
    hur anhöriga barn kan uppmärksammas-

  25. -och erbjudas
    information, råd och stöd.

  26. Under åren som har gått sen dess-

  27. -är det många som har hjälpt oss
    i utvecklingsarbetet.

  28. En hel del av dem
    föreläser här i dag-

  29. -som Merike Hansson,
    Therése Jarland och Maskrosbarn.

  30. Och vi har haft stöd
    av vår forskare Maria Eriksson-

  31. -och inte minst av dem som varit med
    och testat modellen inledningsvis-

  32. -och sen utbildat i modellen.

  33. Ni kommer att få ta del av
    deras erfarenheter i eftermiddag.

  34. För den här modellen är utvecklad
    i dialog med experter, sakkunniga-

  35. -och andra som har prövat modellen.

  36. Dessutom vill jag nämna...

  37. När vi startade
    det här utvecklingsarbetet-

  38. -var Titti Schönbeck med mig
    och inledde-

  39. -när vi tog fram pilotmodellen,
    som Carina också nämnde.

  40. Då lade vi grunden
    till själva modellen.

  41. Då tänkte vi som så...

  42. Det var några saker som vi visste
    redan inledningsvis när vi började-

  43. -att de var särskilt viktiga för oss.

  44. En sån fråga var-

  45. -att vi ville skapa en modell
    för olika verksamheter.

  46. Hälso- och sjukvård, jättebra.
    Men även socialtjänst-

  47. -skola, fritidsverksamhet
    och idéburen sektor.

  48. Det kan ju inte bara vara
    hälso- och sjukvårdens uppgift.

  49. Vi ville vända oss till personal
    som jobbar i de olika verksamheterna-

  50. -både med vuxna men också med barn.

  51. Och vi ville skapa en modell
    som innefattar alla de svårigheter-

  52. -som föräldrar kan ha:

  53. En förälder som har
    missbruk eller beroende av alkohol-

  54. -annat beroendeframkallande medel
    eller spel om pengar-

  55. -psykisk sjukdom,
    psykisk funktionsnedsättning-

  56. -allvarlig fysisk sjukdom
    eller skada, eller som dör.

  57. Det här är precis de anhörigskap
    som tas upp i lagstiftningen-

  58. -men det finns ett som vi ville
    ha med som inte tas upp i lagen:

  59. En förälder med intellektuell
    funktionsnedsättning-

  60. -eller utvecklingsstörning.

  61. Ja.

  62. Sen, då?

  63. Nånting som var en given utgångspunkt
    för oss var barnkonventionen.

  64. Eftersom vi arbetar
    med utgångspunkt i den-

  65. -så ville vi ta fram en tydlig
    symbolbild för utvecklingsarbetet-

  66. -som visar att det här är nåt
    som barn och unga har rätt till.

  67. Vi ville stärka
    barn och ungas rättigheter.

  68. Jag har redan nämnt flera personer
    som har bidragit med sin sakkunskap-

  69. -men inledningsvis var
    vår referensgrupp med unga vuxna-

  70. -allra viktigast
    för vårt utvecklingsarbete.

  71. Vi hade en workshop med dem också.

  72. Vi kunde ju inte gå förbi det här
    att höra med dem som har erfarenhet-

  73. -och höra
    vad de hade velat ha för nånting.

  74. Så här sa de till oss:

  75. "Inte ömka, inte hundögon,
    ge oss inte tycka-synd-om-blicken."

  76. "Prata med - inte om."

  77. "Uppmärksamma alla barn, varje
    enskilt barn. Vi behöver olika."

  78. "Lyssna på barn!"

  79. "Skapa skyddsnät."

  80. Och sist men inte minst:

  81. "Status. 'Hypa'
    att ha varit anhörigt barn."

  82. Det var vad de sa till oss.

  83. Jag kommer att berätta om BRA-samtal
    med utgångspunkt i dessa uppmaningar-

  84. -som vi fick med oss i inledningen
    av vårt utvecklingsarbete.

  85. Men först, bara för att slå fast
    målgrupp för BRA-samtal:

  86. Barn 7-18 år var den grupp vi började
    med att utveckla modellen för.

  87. Då är det viktigt att säga
    att alla barn från 0 år-

  88. -har de här rättigheterna.

  89. Nu planerar vi också att anpassa
    modellen för barn från 4 till 6 år.

  90. Det gäller föräldrar eller annan
    person som de varaktigt bor med.

  91. Det är också viktigt
    att uppmärksamma. Det står i lagen.

  92. Och det gäller då, som vi kommer
    att prata om fortsättningsvis...

  93. Vi kommer att använda "sjukdom" som
    samlingsbegrepp för alla anhörigskap-

  94. -för det skulle ta tid
    att rabbla dem hela tiden.

  95. Så när jag säger "sjukdom" då
    innefattar jag alla anhörigskapen.

  96. Ja.

  97. "Inte ömka, inte hundögon,
    ge oss inte tycka-synd-om-blicken."

  98. Ja, vad innebär det?

  99. I BRA-samtal är en viktig utgångs-
    punkt att se barn, oavsett ålder-

  100. -som ett subjekt
    med såväl rätt som kompetens-

  101. -att komma till tals
    och bli delaktigt.

  102. Och det gör vi inte genom att lägga
    huvudet på sned och tycka synd om-

  103. -utan genom att se barn som en aktör
    som kan få ökad makt i sitt eget liv-

  104. -och bli avlastad eventuell skuld
    och ansvar för sin förälder.

  105. Barns kompetens och självbestämmande
    är nåt som vi återkommande betonar-

  106. -både under utbildningen
    och i informationsmaterial till barn.

  107. Till exempel så ser det ut så här
    i en BRA-broschyr.

  108. "BRA-samtal är samtal med nån utanför
    familjen om frågor och funderingar"-

  109. -"som du kan ha om hur du har det
    just nu eller om sjukdomen."

  110. "Obs! Det är du som bestämmer
    vad du vill prata om."

  111. Och det här är en liten utmaning
    för personal-

  112. -att släppa sin egen agenda
    när de pratar med barn.

  113. Men det är också väldigt roligt-

  114. -för vi har ingen aning om vad barn
    sitter med och vad de ska säga.

  115. Vi vill bli nyfikna på det,
    helt enkelt.

  116. "Prata med - inte om."
    Ja, vad innebär det?

  117. Det innebär
    att alla barn har rätt till-

  118. -att få ett samtal utan sin förälder.
    Att erbjudas det som en rutin.

  119. Att inte information och frågor
    om vad barn behöver-

  120. -ska filtreras genom föräldrar.

  121. Föräldrar har en massa kunskap
    om sina barn, men inte all kunskap.

  122. Vi behöver våga prata
    direkt med barn.

  123. Så här säger ett barn
    som har varit med inledningsvis-

  124. -och testat BRA-samtal:

  125. "Det är bra, för då pratar man inte
    med föräldern"-

  126. -"och då håller man inte inne
    sina ord."

  127. "Sen när man pratar självständigt
    så pratar man mer"-

  128. -"för man vet att man kan säga mer.
    Det är lättare att se."

  129. "När det är föräldern
    så är det de som pratar mest."

  130. Ja.

  131. "Uppmärksamma alla barn, varje
    enskilt barn. Vi behöver olika."

  132. När vi skulle välja form
    för vår modell-

  133. -så tänkte vi omedelbart grupp. Vi
    själva hade jobbat mycket med grupp-

  134. -och grupp var det vanligaste sättet
    att närma sig den här målgruppen.

  135. Men det blir ju inte
    ett optimalt verktyg-

  136. -för att möta varje enskilt barn.

  137. Vi har också en modell för ett läger.

  138. Det är viktigt att träffa andra-

  139. -men först så har du faktiskt rätt
    att bli bemött och få prata själv-

  140. -om din situation.

  141. Därför så ser vi...
    Nu kommer det en ganska jobbig bild.

  142. Vår modell för BRA-samtal
    ser ut så här.

  143. Sa vi inledningsvis-

  144. -att ni kan få ta del av bilder
    och presentationer sen?

  145. Vi ska kolla
    om föreläsarna vill rensa-

  146. -men sen skickar vi ut
    till alla er som är här.

  147. Först handlar det om
    att informera om det här-

  148. -och motivera föräldrar och barn
    i ett informationssamtal-

  149. -och väcka intresse kring
    att ta del av det här erbjudandet.

  150. Sen följer de två samtalsteman som
    utgör själva erbjudandet till barnet.

  151. Det ena är samtal om sjukdomen, som
    kan vara alla de här anhörigskapen.

  152. Under det samtalet är fokus
    att ta reda på-

  153. -vad barnet har för behov
    av information.

  154. Vi börjar inte omedelbart
    att informera-

  155. -utan vi kollar vad barnet sitter med
    för frågor. Vad vill barnet veta?

  156. Det andra samtalstemat
    handlar om stöd.

  157. Det handlar om
    att också där undersöka-

  158. -och med hjälp av ett samtalsverktyg
    ta reda på-

  159. -vad barnet har för behov av stöd.

  160. Då behöver vi hjälp. För det är svårt
    att sitta och prata så här bara-

  161. -utan hjälp av nåt verktyg.

  162. Man behöver titta på nåt gemensamt
    och fundera och prata.

  163. Det ska ni få reda på mer om sen.

  164. Sen är det ett uppföljningssamtal,
    där man återkopplar till förälder-

  165. -om man ser att det behövs och om
    barnet eller ungdomen vill det.

  166. Ja.

  167. "Lyssna på barn", då?

  168. Då överlämnar jag ordet till dig,
    Carina.

  169. Du ska få ge ett exempel på hur man
    kan lyssna på barn med BRA-samtal.

  170. Ja.

  171. Jag håller ju i lite BRA-samtal
    mellan varven.

  172. Jag tänker berätta om ett
    där två föräldrar var skilda.

  173. Deras grabb på 11 år bodde hos pappa
    och ville inte träffa mamma.

  174. Mamma hade ett antal diagnoser
    och svårigheter.

  175. Vi började med informationssamtalet.

  176. Då började jag med att träffa mamman.
    Det tog ungefär en och en halv timme.

  177. Sen sa hon: "Du vill ju lyssna på
    mitt barn. Ja, men det är väl klart."

  178. "Att han får veta vad mina diagnoser
    betyder är ju det jag längtar efter."

  179. Sen pratade jag med pappan.
    Han berättade att han inte ville.

  180. "Vi har varit hos en terapeut."

  181. "Han har haft 25 samtal.
    Han är färdigbehandlad."

  182. Jag sa: "Det är ingen behandling,
    utan en modell för att lyssna."

  183. "Erbjudandet är lagt.
    Ni gör vad ni vill."

  184. Jag tänkte: "Det blir inget samtal."

  185. Men efter en vecka ringde pappan:
    "Han vill att du kommer."

  186. Så jag tog hem lilla modellen,
    som ni ska ha sett, och åkte dit.

  187. Den här lille grabben stod i dörren:
    "Hej. Vi går in i mitt rum."

  188. Sen började han rita.

  189. Den här modellen har färger
    som vi pratar om, och rättigheter.

  190. Jag tar främst upp deras
    rättigheter och vad det betyder.

  191. "Vad betyder
    'information' och 'stöd' för dig?"

  192. "Vad betyder det
    att du har rätt att må bra?"

  193. "Vad betyder då att nån lyssnar
    på dig? Blir du lyssnad på?"

  194. Sen går man över på färger. Det är
    fyra som de har på själva modellen.

  195. "Om allt är bra, vad är det för färg?
    Om allt är okej, vad kan det vara?"

  196. "Och mindre okej och riktigt dåligt?"

  197. Han valde då blå som bra,
    och rött var riktigt dåligt.

  198. Sen började han.
    Och det är som tårtbitar vi ritar på.

  199. Han började med skolan och tog blått.

  200. "Allt är bra. Jag älskar skolan
    och mina lärare!"

  201. "Och vilka ämnen jag har! Och maten!
    Jag bara älskar den."

  202. Och så kom det en liten röd prick.
    Vad var det, då?

  203. "Det är när mamma vill komma
    och vara där. Det vill inte jag."

  204. Vi fortsatte med fritid och vänner.

  205. "Jag har såna kompisar! Och jag gör
    det här, och det är så roligt!"

  206. Allt var blått,
    och så var det en liten röd prick.

  207. "Det är när mamma ringer.
    Jag vill inte prata med henne."

  208. Vi fortsatte med hemmet.
    "Jag bor hos pappa."

  209. "Vi shoppar, äter och lagar mat.
    Vi gör allt. Och så kommer brorsan."

  210. Det är väl lite så jag gör.

  211. Kontentan av det hela var
    att det var mest blått.

  212. Två samtal är det ju. Jag lämnar och
    tänker: "Nu har han fått sagt sitt."

  213. Jag visar den här för pappan.
    Jag får i uppdrag att ringa mamman:

  214. "Jag är ledsen. Han vill inte
    att du kommer på hans avslutningar."

  215. "Fine", sa mamman. "Då vet jag det.
    Då väntar jag tills han vill."

  216. Efter några veckor ringde pappan:
    "Tack. Det är en skillnad här hemma."

  217. Så det är en enkel modell
    men ganska slagfärdig.

  218. Och skillnaden för den här pojken var
    att han kunde säga nej till mamman.

  219. Ja. Det kom från honom själv,
    och det var det som blev genomslaget.

  220. Det kom inte från nån annan vuxen.
    Det kom inte från pappan.

  221. -Tack.
    -Tack.

  222. Ja. Lyssna på barn, för vi vet inte
    vad barn sitter med för nåt.

  223. "Skapa skyddsnät", då?

  224. Det här är en så kallad insatstrappa-

  225. -som Maria Eriksson
    har hjälpt oss med.

  226. Där kan man se att BRA-samtal ligger
    på de två nedersta trappstegen.

  227. Det handlar om synliggörande
    och generell information-

  228. -kartläggning av situationen och
    individuellt anpassad information.

  229. Sen ska vi länka vidare
    till olika insatser.

  230. För vissa
    kan det handla om behandling.

  231. Nu blir jag superstressad,
    för jag har bara en minut kvar.

  232. Det här var ungefär vad vi hann.
    Jag vill bara säga-

  233. -att rättigheter är viktigt.
    Dem kommunicerar vi hela tiden.

  234. För rätt till information,
    råd och stöd-

  235. -rätt att må bra,
    rätt till skola, fritid och vila-

  236. -rätt att säga vad du tycker
    och att bli lyssnad på-

  237. -är också skyddsfaktorerna.

  238. Så genom att kommunicera dem
    så stärker vi skyddsfaktorerna.

  239. Nu är det slut, och då kan jag inte
    låta bli att visa den här bilden.

  240. "Status. 'Hypa' att ha varit
    anhörigt barn." Det är jätteviktigt.

  241. Det är en vaccination mot att lägga
    huvudet på sned och tycka synd om.

  242. Tack så mycket.

  243. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är ett BRA-samtal?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Barn till alkoholister, Barn till missbrukare, Barn till psykiskt sjuka, Barn- och ungdomsvård, Psykologi, Samhällsvetenskap, Samtalsmetodik, Social omsorg, Sociala frågor, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Ge barnet möjlighet att förstå sin förälder

Therése Jarland, grundare av organisationen Maskrosbarn, föreläser om risken att barn ärver sin förälders psykiska ohälsa och missbruk. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Vad är ett BRA-samtal?

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

En analys av samtalsmodellen BRA

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, har granskat samtalsmodellen BRA. En modell som fokuserar på att bjuda in barn till samtal. Men hur fungerar den i verkligheten? Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Bra att tänka på vid samtal med barn

Var vänlig och snäll och skapa bra förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. Då ökar chansen att barnet vill prata om sitt liv. Det säger Karin Fängström, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv inom beroendevården

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Anhörighelvetet

Genom Susanna Alakoskis författarskap går en tydlig röd tråd i berättelserna om anhöriga till någon som är sjuk i beroende. Här berättar hon själv varför detta perspektiv är så angeläget. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss