Titta

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Om UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Föreläsningar från konferensen "Barns rätt som anhöriga". Om att skapa trygghet för barn som är anhöriga till vuxna med ohälsa. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga : När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdomDela
  1. Det är jättemånga barn som tvivlar på
    att föräldern har fått bästa hjälpen.

  2. Jag har jobbat en stor del av
    mitt yrkesliv på onkologen i Malmö.

  3. En av mina uppgifter var att träffa
    familjer där en förälder är sjuk-

  4. -och där föräldern
    tyvärr ofta avlider.

  5. Vi har valt att prata om en familj-

  6. -som består av mamma, pappa
    och två små flickor.

  7. Det är en på många sätt
    välfungerande vanlig familj.

  8. När mamma är gravid med lillasyster
    uppdagas det att hon har bröstcancer.

  9. Sjukdomen går tillbaka,
    men kommer rätt snabbt i återfall.

  10. Det innebär att Maya som är åtta år
    inte har nåt minne av en frisk mamma-

  11. -utan har alltid haft en sjuk mamma.

  12. Det yttrar sig så
    att mamma ibland mår ganska bra-

  13. -men ofta är hon väldigt trött
    och hon har inget hår.

  14. Håret kommer och går
    men oftast har hon inget hår.

  15. Och hon får cytostatika.

  16. Just vid det här tillfället
    får mamma cytostatika.

  17. De dagar som mamma ska få
    cytostatika-

  18. -kör pappa flickorna till skolan och
    förskolan. Maya går i andra klass.

  19. Sen kör han mamma till cytostatika-
    mottagningen, sen hämtar henne där-

  20. -och sen hämtar han flickorna.

  21. Den dagen och veckan efter det att
    mamma har fått cytostatika-

  22. -så måste man leka tyst.
    Det måste vara tyst och lugnt hemma.

  23. Mamma ligger i sovrummet och det ska
    vara alldeles mörkt för hon mår illa.

  24. Hon är väldigt trött
    och känslig för ljud och ljus.

  25. Maya är lite så här. Hon tycker om
    att hoppa studsmatta och hopprep.

  26. Hon är lite så här i sin kropp.

  27. Det blir jobbigt. Maya känner själv
    att det är jobbigt att hon är så här.

  28. Mamma kommer inte upp och äter.

  29. Den dagen och veckan efter
    är hon mest på sitt rum.

  30. Flickorna träffar ibland mamma
    som läser en saga eller så-

  31. -men annars är det mest pappa
    som tar hand om barnen.

  32. Det blir en stor skillnad i familjen.

  33. Maya får många tankar om hur det
    blir. Hon kan inte ta hem kompisar.

  34. Hon har fått ganska mycket konkret
    information om mammas sjukdom.

  35. Det är båda föräldrarna rätt bra på.

  36. De har berättat att mamma har haft
    en klump i bröstet.

  37. Mamma har inga bröst alls längre-

  38. -och nu finns sjukdomen på många håll
    i kroppen.

  39. Maya vet att hennes mamma
    inte kommer att bli frisk nån gång.

  40. Men hon har inte bara tankar om
    ren information-

  41. -utan hon tänker på andra sätt också.
    Hon tänker:

  42. "Mamma är så ledsen.
    Hon ligger i sängen och gråter."

  43. "De är nog inte snälla där". För det
    blir så tydligt när hon åker i väg.

  44. Veckorna efter piggnar hon till
    och kommer upp.

  45. Det är centrerat till sjukhusbesöken:

  46. När mamma kommer därifrån
    ligger hon i sängen och gråter.

  47. Det här tänker Maya jättemycket på.

  48. Och hon blir ganska ensam
    med sina tankar.

  49. Hon känner en stor ensamhet i
    att inte ha nån att dela det här med.

  50. Nu ska ni få prata med varandra lite.

  51. Nu har ni fått höra om Maya och
    hennes pappa, mamma och lillasyster.

  52. Vi tänkte att ni ska få vara
    de här personerna.

  53. Då tänkte vi att ni där,
    ni får vara Maya-

  54. -den halvan Mayas pappa,
    och den Mayas mamma.

  55. Och så tänka och reflektera utifrån
    hur det är i den här situationen.

  56. Och lite stödord:

  57. Om det finns oro, behov, känslor
    eller önskemål hos de här personerna.

  58. Försök att tänka er in i situationen:
    Hur är det att vara Maya?

  59. Hur är det att vara Maya just nu
    vid den här givna tidpunkten?

  60. Så där, då samlar vi ihop er igen.
    Varsågoda att komma tillbaka.

  61. Vi vill jättegärna höra synpunkter,
    men det är svårt p.g.a. inspelningen-

  62. -så om nån tänker nåt väldigt mycket,
    får ni gärna komma fram i pausen.

  63. Vi vill jättegärna höra era tankar-

  64. -men tyvärr kan vi inte samla ihop
    synpunkter här.

  65. Men ni är så välkomna
    att komma till Nora eller mig.

  66. Jag kan berätta hur det har blivit.

  67. Det blev så att Maya tog mod
    till sig. Verkligen mod till sig.

  68. Hon känner att pappa är jättestressad
    och har för mycket att göra.

  69. Han är forskare och håller på med
    krångliga saker, vet hon-

  70. -och mamma är dålig.

  71. Men hon tar mod till sig
    och pratar med pappa, faktiskt.

  72. Hon säger till pappa att hon tror
    att de nog inte är snälla där.

  73. Och pappa lyssnar på det.

  74. Han snappar upp det kvickt-

  75. -och ringer ganska fort till
    cytostatika-mottagningen i Malmö-

  76. -till mammas kontaktsköterska.

  77. Kontaktsköterska
    är ett fiffigt påfund.

  78. Han säger: "Nästa gång hade det varit
    jättebra om Maya kunde följa med."

  79. Det tycker syster Katrin är
    ett bra förslag.

  80. Så nästa gång mamma ska få
    cytostatika följer Maya med.

  81. Då blir hon mottagen av syster
    Katrin. Maya berättade det efteråt.

  82. Syster Katrin har långt hår, blå ögon
    och en fin fläta och är jättesöt.

  83. Syster Katrin ser helt vanlig ut
    men i Mayas ögon var hon jättesöt-

  84. -och hon ler och är så snäll.

  85. Flera har pratat om att vara snäll,
    och det är så viktigt.

  86. Maya möttes av en snäll sköterska
    som log och bjöd på saft och skorpor.

  87. Det är inte så jätte-exotiskt,
    men det funkar med saft och skorpor.

  88. Maya visste mycket om cytostatika
    och hur det rinner in i armen-

  89. -men behövde vara med om att sitta
    bredvid, fortfarande lite så här...

  90. Hon behövde vara med och höra
    sköterskorna småprata med mamma.

  91. Höra dem prata med de andra
    patienterna och känna stämningen.

  92. Det var viktigt att känna hur
    det är att vara där i korridorerna.

  93. Hon fick möjlighet att gå
    lite fram och tillbaka och så där.

  94. Hon fick också veta
    innan hon gick därifrån-

  95. -att hon är så välkommen tillbaka.

  96. Och om hon har frågor kanske hon kan
    säga dem till pappa eller mamma-

  97. -så ringer pappa och bestämmer att
    hon ska följa med.

  98. Hon kände när hon gick därifrån
    att det var okej.

  99. Det blev också så att hon var med där
    flera gånger i efterhand.

  100. Hon fick möjlighet att träffa läkare
    och få mer information. Lite senare.

  101. Det blev bra för henne, och lugnande.

  102. Vi kan bläddra tillbaka till
    den förra bilden. Där.

  103. För flera av de här frågorna
    bara försvann.

  104. De smulades sönder och bara försvann.
    De var inte längre.

  105. Så småningom, inte så värst
    långt senare, dog Mayas mamma.

  106. Och det är ju naturligtvis
    en katastrof.

  107. Varje gång en förälder går bort.

  108. Men i den här familjen
    lindrades katastrofen faktiskt lite.

  109. Ni minns filmen i morse när vi såg de
    negativa konsekvenserna i ryggsäcken.

  110. De negativa konsekvenserna
    blev faktiskt lite mindre.

  111. Maya kände en trygghet i
    att alla hade gjort vad de kunde.

  112. Hon tvivlade inte på det.
    Det här låter inte riktigt klokt-

  113. -men jättemånga barn tvivlar på att
    föräldern har fått den bästa hjälpen.

  114. Det finns forskning som stöder det,
    som Tove Bylund Grenklos forskning.

  115. Många tvivlar på att föräldern fick
    den bästa hjälpen på slutet.

  116. Det gjorde inte Maya. Hon kände
    att alla där är ju jättesnälla-

  117. -och att hon fick komma till tals
    och blev sedd.

  118. Då minskar ju ryggsäcken,
    konsekvenserna där bak minskar-

  119. -och det blir ju lättare att bära.

  120. Det blir lättare för dem som finns
    kvar att ha sitt fortsatta liv-

  121. -än om man också ska tänka på
    att vissa inte gjorde sitt bästa.

  122. Här handlade det inte så mycket om
    information.

  123. Mayas föräldrar hade informerat
    väldigt konkret och tydligt.

  124. Det handlade om bemötandet och alla
    tankar som ett litet barn kan ha.

  125. Mayas syster som är fyra år
    tänkte faktiskt precis likadant.

  126. Hon har också varit hos syster Katrin
    och fått saft och skorpor.

  127. BRA-verktyget
    hade kunnat fånga upp det.

  128. Nu fångades det ju upp, tursamt nog-

  129. -men det är ju många familjer
    som inte får det stödet.

  130. Precis, och vi kan inte tänka...
    Det har pratats mycket om...

  131. Therése, du sa så fint...
    Therése är inte kvar, kanske.

  132. Hon sa så fint om att det finns
    en förälder till-

  133. -men den kanske inte mår så bra.

  134. Begreppet "den friska föräldern"
    använder man inom somatisk vård.

  135. Den föräldern finns ofta inte!

  136. Just i den här familjen fanns den,
    men det kan vi aldrig utgå ifrån.

  137. Här fanns en förälder
    som både hade kompetens och ork-

  138. -och fantastiska sköterskor,
    som också behöver stöd i det här.

  139. Att de ska göra det. "Vi brukar göra
    så här. Det är så här vi gör här."

  140. Så det här är nånting
    att verkligen fundera på.

  141. Det handlar om bemötande-

  142. -och där har BRA också
    en jätteviktig funktion.

  143. Vi slutar där.
    Tack så mycket för att ni lyssnade.

  144. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn till psykiskt sjuka, Barn- och ungdomsvård, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Ge barnet möjlighet att förstå sin förälder

Therése Jarland, grundare av organisationen Maskrosbarn, föreläser om risken att barn ärver sin förälders psykiska ohälsa och missbruk. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Vad är ett BRA-samtal?

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

En analys av samtalsmodellen BRA

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, har granskat samtalsmodellen BRA. En modell som fokuserar på att bjuda in barn till samtal. Men hur fungerar den i verkligheten? Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Bra att tänka på vid samtal med barn

Var vänlig och snäll och skapa bra förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. Då ökar chansen att barnet vill prata om sitt liv. Det säger Karin Fängström, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv inom beroendevården

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Anhörighelvetet

Genom Susanna Alakoskis författarskap går en tydlig röd tråd i berättelserna om anhöriga till någon som är sjuk i beroende. Här berättar hon själv varför detta perspektiv är så angeläget. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss