Titta

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Om UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Föreläsningar från konferensen "Barns rätt som anhöriga". Om att skapa trygghet för barn som är anhöriga till vuxna med ohälsa. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga : Stärkt stöd till barn som anhörigaDela
  1. 4-7 gånger fler
    har vårdats för eget missbruk.

  2. 2-3 gånger fler har vårdats inom
    psykiatrin jämfört med jämnåriga.

  3. 3 gånger fler
    har vårdats för självmordsförsök.

  4. Tack så mycket.

  5. Jag jobbar på Socialstyrelsen
    och är ansvarig för ett uppdrag-

  6. -som vi har haft ända sen 2011.
    Det utgår från regeringens strategi-

  7. -för alkohol-, narkotika-, dopnings-
    och tobaksfrågor.

  8. Vi har ända sen starten haft
    ett nära nationellt samarbete-

  9. -med olika myndigheter och med
    Nationellt kompetenscentrum anhöriga-

  10. -som ni strax ska få höra
    lite mer om.

  11. Våra utgångspunkter
    i vårt utvecklingsarbete-

  12. -är lagstiftningen:

  13. Både socialtjänstlagen
    och hälso- och sjukvårdslagen.

  14. I socialtjänstlagen
    är det väldigt tydligt-

  15. -olika bestämmelser om att barn ska
    ha möjlighet till en trygg uppväxt-

  16. -och att socialtjänsten också
    ska jobba förebyggande.

  17. Och det finns en särskild bestämmelse
    kring barn som anhöriga-

  18. -i hälso- och sjukvårdslagen.

  19. Vi har också haft förmånen
    inom utvecklingsarbetet-

  20. -att ta fram ny kunskap-

  21. -med kunskapsöversikter,
    kartläggningar och registerstudier.

  22. Och det här visar tydligt
    att detta är en folkhälsofråga.

  23. Utifrån den grund ni fick i filmen
    så ska jag utveckla lite grann-

  24. -varför det är viktigt
    att vi uppmärksammar de här barnen.

  25. Som det sas i filmen så går det
    att förebygga negativa konsekvenser.

  26. En av registerstudierna utgick ifrån
    fem årskullar födda på 70-talet-

  27. -som man har följt
    under hela deras uppväxt i register-

  28. -och även upp till 30-35 års ålder.

  29. Utifrån den studien
    kan man konstatera-

  30. -att 17 procent av dem som föddes
    i de här årskullarna-

  31. -hade under sin uppväxt en förälder-

  32. -som antingen fått vård för missbruk
    eller psykisk ohälsa-

  33. -eller blivit dömd
    för rattonykterhet eller droginnehav.

  34. Om man ser till de riktigt allvarliga
    fallen så var det nära 8 procent.

  35. De hade en förälder
    som sjukhusvårdats minst en vecka-

  36. -för missbruk
    eller psykiatriska diagnoser.

  37. Det är den gruppen av närmare 8
    procent som jag återkommer till sen-

  38. -när det gäller konsekvenser
    och kostnader.

  39. Utifrån en studie som regelbundet
    görs kring våld mot barn i Sverige-

  40. -så kan vi konstatera att 14 procent
    av de ungdomarna uppger-

  41. -att det finns våld i familjen.

  42. För allvarlig sjukdom
    är det ett bredare spann-

  43. -för det är svårare att konstatera
    vad som avses med allvarlig sjukdom.

  44. Däremot så vet vi att drygt 3 procent
    av de här barnen var med om-

  45. -att en förälder avled
    under deras uppväxt.

  46. Det är ungefär 3 500 barn per år
    som är med om det.

  47. Runt 600 handlar om
    ett plötsligt och oväntat dödsfall.

  48. Vi lät också kartlägga
    i vilken utsträckning-

  49. -barn och unga
    har omsorg om nån i familjen.

  50. Det talades på filmen
    om ett stort ansvar som många tar.

  51. Bland 15-åringar är det 7 procent-

  52. -som utför
    ett omfattande omsorgsarbete.

  53. 3 procent stannar hemma
    minst en gång i veckan-

  54. -för att ha omsorg om nån i familjen.

  55. Skolresultaten påverkas.
    Det såg man i registerstudien.

  56. De blå staplarna är pojkar,
    och de röda är flickor.

  57. Längst till vänster har ni staplar
    för dem som inte hade en förälder-

  58. -som sjukhusvårdades för
    de här diagnoserna under uppväxten.

  59. Då ser ni att det är en fördubbling
    av dem som går ut grundskolan-

  60. -med ofullständiga betyg
    i gruppen barn som anhöriga.

  61. När man följer de här årskullarna
    upp till 30-35 års ålder-

  62. -så är det 4-7 gånger fler
    som har vårdats för eget missbruk.

  63. Spannet beror på
    om det är pojke eller flicka-

  64. -och om mamma
    eller pappa missbrukat.

  65. 2-3 gånger fler har vårdats inom
    psykiatrin jämfört med jämnåriga.

  66. 3 gånger fler
    har vårdats för självmordsförsök.

  67. Det är 3 gånger vanligare
    med förtida död.

  68. 2-3 gånger fler har
    ekonomisk ersättning från samhället.

  69. Många fler gånger har man dömts-

  70. -för inte så lindriga brott.

  71. Och om föräldern har dött en våldsam
    död - självmord, mord, dråp, olycka-

  72. -så är det 5 gånger fler
    som har vårdats för missbruk.

  73. De unga som själva hamnar i missbruk,
    hur har de haft det under uppväxten?

  74. Det är en studie vid Maria Ungdom
    som gjordes för ungefär 10 år sen.

  75. 180 ungdomar.

  76. Vi ser att det fanns
    en otroligt hög andel-

  77. -psykiatriska diagnoser, missbruk,
    personlighetsstörning-

  78. -domar för våldsbrott
    och våld i hemmet.

  79. Och en knapp tredjedel
    av ungdomarna-

  80. -hade själva utsatts
    för fysisk misshandel i hemmet.

  81. Det som var anmärkningsvärt var att
    ingen av de här ungdomarna var kända-

  82. -inom socialtjänsten eller BUP.

  83. Föräldrarna hade i åratal kontakt
    med socialtjänst-

  84. -hälso- och sjukvård
    och kriminalvård-

  85. -men barnens behov
    hade inte uppmärksammats.

  86. Och här hamnade de då,
    vid Maria Ungdom, för eget missbruk.

  87. En annan väldigt viktig kunskap
    att ha med sig är överlappningen-

  88. -mellan de här olika svårigheterna.

  89. I den senaste undersökningen
    om våld mot barn, 2016-

  90. -så har man tittat på sambandet
    mellan missbruk i familjen-

  91. -eller psykisk ohälsa-

  92. -och olika former av våld
    som man är utsatt för i hemmet.

  93. Ni ser den högra stapeln.

  94. Den gröna färgen är de
    som inte har uppgett-

  95. -att de har missbruk hemma.

  96. 26 procent av dem säger att de
    har varit utsatta för våld i hemmet.

  97. Men det är 77 procent av dem som
    har uppgett att nån missbrukar hemma.

  98. Tendensen är precis likadan-

  99. -när det gäller nån
    som har psykisk sjukdom i hemmet.

  100. Våld, missbruk och psykisk ohälsa
    hänger ihop.

  101. Sen har vi också låtit göra
    en hälsoekonomisk studie-

  102. -som visar merkostnaden
    för den här gruppen.

  103. Vad kunde vi ha sparat om de inte
    hade mått sämre än sina jämnåriga?

  104. Det här är vad som ingår,
    och summan är 35 miljarder om året.

  105. Varför måste vi agera tidigt?

  106. Det är ju relationer och barndom
    som formar nästa generation.

  107. Vi vet att allvarliga händelser
    tidigt i livet-

  108. -ger toxisk stress
    och påverkar hjärnans utveckling.

  109. Det är vad som kallas
    Adverse Childhood Experience.

  110. Barn kan alltså inte vänta.

  111. Det finns naturligtvis
    en genetisk sårbarhet-

  112. -men det gör ju miljön extra viktig,
    så att inte sårbarheten faller ut.

  113. Ju tidigare man får stöd,
    desto lättare är det att förebygga.

  114. Det här visar en kurva-

  115. -som Nobelpristagaren i ekonomi,
    James Heckman, har gjort.

  116. Den visar
    att ju tidigare i livet man satsar-

  117. -desto mer får man igen
    för varje satsad krona.

  118. Så kom ihåg: Allvarliga problem
    förs vidare i generationer-

  119. -men det går att förebygga.

  120. Relationer och familjen
    är barnens livssammanhang.

  121. Det är där som både orsaker finns
    och insatser behövs.

  122. De som möter vuxna behöver se både
    föräldrars och barns behov av stöd.

  123. De som möter barn
    behöver uppmärksamma familjen.

  124. Stöd till barn som anhöriga
    är stöd till hela familjen.

  125. Man behöver se barnets hela vardag,
    trygghet och känsla av sammanhang.

  126. Tack för mig.
    Nu lämnar jag ordet till Ingela.

  127. Då ska vi se.

  128. Mitt namn är Ingela Furenbäck.

  129. Jag arbetar på Nka:
    Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

  130. Jag ska berätta mer om Nka,
    men jag tar vid där Merike slutade.

  131. Hon sa
    att det inte behöver bli så här.

  132. Vi kan faktiskt förebygga.

  133. Vad är det då för stöd
    som har visat sig fungera?

  134. Först och främst handlar det om
    att uppmärksamma barnen som anhöriga.

  135. Nästa steg är att ha ett samtal
    med dem. Där kommer BRA-samtalet in.

  136. Det stöd som har visat sig
    kunna fungera för många barn är ju-

  137. -att man hjälper till
    med rutiner och struktur-

  138. -så att man får en fungerande vardag.

  139. Och att man ger stöd till
    hela familjen och i föräldraskapet-

  140. -både universellt och riktat stöd.

  141. Men också att man ser över
    barnets situation.

  142. Ungdomen kanske har ett övermäktigt
    ansvar och tung arbetsbörda.

  143. Då behöver ju barnet avlastas.

  144. Forskning har visat att det finns
    riskfaktorer och skyddsfaktorer.

  145. Jag kan ju nämna...
    Nåt som är väldigt centralt-

  146. -är ju det här
    som också togs upp i filmen:

  147. Att barnet får adekvat information.
    Att inte försöka skydda barnet-

  148. -genom att inte berätta hur det är.

  149. Det är den gamla normen, tror jag.

  150. Vi vet i dag att det är viktigt-

  151. -att barnet får adekvat information
    och svar på frågor-

  152. -att man kan
    tala om problemen hemma öppet-

  153. -och att barnet kan ge uttryck
    för sin oro och upplevelse.

  154. Det är också viktigt att se till
    att barnet får kamratrelationer-

  155. -och fritidsintressen. Att man får
    tid och möjlighet till det.

  156. Och stöd i skolarbetet.
    Har man inga avgångsbetyg i nian-

  157. -så ger det konsekvenser
    längre fram i livet.

  158. Trygga relationer i familjen och
    stödjande vuxna är andra faktorer.

  159. Det gäller ju-

  160. -att alla typer av verksamheter
    som jobbar med människor-

  161. -uppmärksammar barn som är anhöriga
    och jobbar med dem.

  162. I mödra- och barnhälsovården
    gäller det att upptäcka det tidigt-

  163. -och stödja föräldrarna och barnen
    med tidiga, snabba insatser.

  164. Som Merike sa:
    "Barnen kan inte vänta."

  165. I förskola och skola
    måste man uppmärksamma barnen.

  166. Problemet kanske inte är
    inlärningssvårigheter.

  167. Det kanske är annat som gör
    att barnen inte kommer till skolan-

  168. -eller har beteendeproblem.

  169. BUP. Det ska finnas
    hög tillgänglighet och prioritet.

  170. Socialtjänsten kan utreda
    och titta på hela situationen-

  171. -och ska erbjuda stöd och insatser.

  172. Det gäller inte bara de instanser
    där barnen finns.

  173. Det gäller även verksamheter
    som jobbar med vuxna.

  174. Att hälso- och sjukvården för vuxna,
    missbruksenheter och vuxenenheter-

  175. -uppmärksammar och frågar
    om de har barn-

  176. -och i så fall ser till att barnen
    får information, råd och stöd.

  177. Och att man tillsammans samverkar
    kring barnen-

  178. -för att nå fram med det här stödet
    som fungerar.

  179. Den här bilden har jag
    och en anhörigkonsulent gjort.

  180. Den försöker illustrera hur
    man kan jobba med barn som anhöriga.

  181. Det berör alla anställda
    som jobbar med människor-

  182. -inom kommun och landsting.

  183. Att man har
    ett anhörig- och familjeperspektiv-

  184. -i alla verksamheter.

  185. Att man uppmärksammar barn.

  186. Finns det barn i familjen?
    Kan man ha ett orienterande samtal-

  187. -om situationen?

  188. Och om det finns behov av mer hjälp
    så får man slussa vidare.

  189. Då behövs samverkan och kartläggning.

  190. Vart ska jag slussa vidare?
    Vilken hjälp finns?

  191. Det krävs alltså
    en form av struktur för samverkan-

  192. -rutiner och systematik kring detta
    för att det ska fungera.

  193. Då kan man slussa vidare
    till verksamheter-

  194. -som jobbar med gruppinsatser
    eller föräldragrupper.

  195. Det finns kanske också individuella
    insatser om det skulle behövas.

  196. Och nu till Nka, där jag jobbar.

  197. Det är ett nationellt kunskapscentrum
    sen 2008.

  198. Detta regeringsuppdrag
    finansieras av Socialstyrelsen.

  199. Vi är lokaliserade
    vid Region Kalmar län.

  200. Vi har en forskningsarm
    på Linnéuniversitetet.

  201. Så vi försöker hela tiden stötta
    implementeringen-

  202. -som är forskningsbaserad.

  203. Vi ska vara ett nationellt expertstöd
    till kommuner och landsting-

  204. -när det gäller anhörigstöd.
    Och det omfattar alla anhöriga.

  205. Det spelar ingen roll vilken ålder,
    eller vilka problem den sjuke har.

  206. Det är alla anhöriga vi ska stötta.

  207. Idén är då att det ska utveckla
    evidensbaserad praktik-

  208. -och effektivt stöd till anhöriga.

  209. Stödet som utvecklas ska ske
    tillsammans med anhöriga, brukare-

  210. -personal och beslutsfattare. Det är
    inget forskarna själva hittar på.

  211. Man försöker ha den här approachen
    hela tiden.

  212. Vårt uppdrag Barn som anhöriga
    handlar om-

  213. -att särskilt bidra till
    att närståendes svårigheter-

  214. -inte inkräktar på barnets hälsa,
    utveckling och skolgång.

  215. Här är en länk till en film-

  216. -med barn
    som berättar om sin situation.

  217. Vi har då en massa resurser
    och kan hjälpa till på olika sätt.

  218. Om man går in
    på vår hemsida www.anhöriga.se-

  219. -så finns det publikationer,
    och det finns filmer.

  220. Det finns reportage och filmer
    från konferenser-

  221. -länkar, metoder och verktyg.

  222. Vi är medarrangörer och arrangerar
    själva konferenser och seminarier.

  223. Nu i höst har vi
    en som heter "Värna våra yngsta"-

  224. -tillsammans med Socialstyrelsen
    och Folkhälsomyndigheten.

  225. Och vi håller på att försöka göra
    kartläggningar kring-

  226. -vad de olika regionerna
    har för barn som anhöriga.

  227. Det finns på vår hemsida.

  228. Vi håller på med
    vad kommunerna har också.

  229. Det har vi fortfarande inte lagt ut,
    men det är på gång.

  230. Och vi kan ge stöd till systematisk
    uppföljning av insatserna-

  231. -för att se vilka resultat de har.

  232. Och vi ger stöd
    till lokalt utvecklingsarbete.

  233. Vi kan tillsammans göra nåt
    i kommunerna-

  234. -för att utveckla samverkan
    omkring barn som anhöriga.

  235. Och vi har webbinarier,
    alltså direktsända seminarier-

  236. -där man kan ställa frågor.
    Vi spelar in webbinarierna också.

  237. Vi har flera stycken,
    om späda barn och andra teman-

  238. -som trauma, missbruk, psykisk ohälsa
    och unga omsorgsgivare.

  239. Vi stöttar nätverk.

  240. Alla de som nämns här
    har fokus på barn som anhöriga.

  241. Det är då utvecklingsansvariga
    på landsting och regioner-

  242. -idéburna organisationer, forskar-
    nätverk och anhörigkonsulenter.

  243. Vi har ett stort nätverk.

  244. Här i Stockholm ska vi träffa 65
    anhörigkonsulenter från hela landet-

  245. -som ska utveckla det här med barn
    som anhöriga i sina kommuner.

  246. Vi har även internationella
    samarbeten med Eurocarers-

  247. -nätverk för unga omsorgsgivare,
    skandinaviskt nätverk-

  248. -nordiskt myndighetsnätverk
    och flera EU-projekt.

  249. Vi erbjuder utbildningar. Man kan gå
    en utbildning om barn som anhöriga.

  250. Det är 7,5 poäng på avancerad nivå
    på Linnéuniversitetet.

  251. Vi har också
    en kortare webbutbildning-

  252. -som handlar om barn som anhöriga-

  253. -och att våga ställa frågor
    kring och till barn.

  254. Det vi har på gång just nu
    är bland annat-

  255. -att kartlägga
    unga omsorgsgivares situation.

  256. Det är ett större EU-projekt om
    omfattningen av unga omsorgsgivare.

  257. Hur många är de?

  258. Vilka konsekvenser blir det för dem?

  259. Vilket stöd kan vi utveckla
    så att det blir lättare?

  260. Vi håller också på med en nationell
    strategi för anhörigstöd.

  261. Det ska bli politiskt förankrat
    och spritt.

  262. Den strategin gäller alla anhöriga-

  263. -men vi har specifika punkter
    för barn som anhöriga.

  264. Där tar vi bland annat upp
    att säkra barnrättsperspektivet-

  265. -ta fram standardiserade instrument
    för elevhälsan-

  266. -säkra e-hälsotjänsters
    och utbildningars tillgänglighet-

  267. -och andra stödtjänster. Även
    systematisk uppföljning har vi med.

  268. Det är väl ungefär det
    vi håller på med.

  269. Här är kontaktuppgifter till mig-

  270. -och till Lennart,
    som är verksamhetschef på Nka-

  271. -och Elizabeth Hanson,
    som är forskningsledare inom Nka.

  272. -Tack så mycket.
    -Tack.

  273. Tack. Nu ska vi se så att jag inte
    får Powerpointen i ansiktet.

  274. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Anhöriga, Barn till missbrukare, Barn till psykiskt sjuka, Barn- och ungdomsvård, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Ge barnet möjlighet att förstå sin förälder

Therése Jarland, grundare av organisationen Maskrosbarn, föreläser om risken att barn ärver sin förälders psykiska ohälsa och missbruk. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Vad är ett BRA-samtal?

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

En analys av samtalsmodellen BRA

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, har granskat samtalsmodellen BRA. En modell som fokuserar på att bjuda in barn till samtal. Men hur fungerar den i verkligheten? Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Bra att tänka på vid samtal med barn

Var vänlig och snäll och skapa bra förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. Då ökar chansen att barnet vill prata om sitt liv. Det säger Karin Fängström, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv inom beroendevården

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Anhörighelvetet

Genom Susanna Alakoskis författarskap går en tydlig röd tråd i berättelserna om anhöriga till någon som är sjuk i beroende. Här berättar hon själv varför detta perspektiv är så angeläget. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss