Titta

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Om UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Föreläsningar från konferensen "Barns rätt som anhöriga". Om att skapa trygghet för barn som är anhöriga till vuxna med ohälsa. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga : Barnperspektiv inom beroendevårdenDela
  1. Många säger: "Jag hör på sättet pappa
    öppnar dörren om han har druckit."

  2. "Jag hör på mammas andning
    om pappa har druckit."

  3. Hej! Anna Henley heter jag
    och jobbar på Södermalms öppenvård.

  4. Jag heter Anna Ohlsson och jobbar
    som förebyggande socialsekreterare-

  5. -och träffar barn, ungdomar
    och familjer i råd- och stödsamtal.

  6. Jag jobbar i en behandling
    för vuxna med beroendeproblematik.

  7. Många av dem har barn.

  8. Genom alla år jag har jobbat
    har vi försökt närma oss barnen.

  9. Barnen är en stor motivatör
    till att föräldrar vill bli nyktra.

  10. Många av föräldrarna har vuxit upp
    med föräldrar som också missbrukade.

  11. Där pratade man inte om det, så de
    vet inte hur de ska prata om det.

  12. Därför startade jag och Anna
    en grupp för föräldrar-

  13. -som heter "Att prata med dina barn
    om ditt missbruk".

  14. Vi träffas tre gånger.

  15. Sista tillfället
    informerar vi om BRA.

  16. Då har de redan innan bett oss
    hjälpa dem att prata med sina barn.

  17. De vet inte riktigt hur man gör.

  18. Vi ska inleda med att prata om
    vad vi tänker är skilt från...

  19. Vad är speciellt när man pratar med
    barn vars föräldrar har ett beroende?

  20. Vad finns det för svårigheter?

  21. Till skillnad från somatiska
    sjukdomar och en del psykisk ohälsa-

  22. -finns en uppfattning att föräldern
    väljer att dricka och droga-

  23. -och också kan välja bort det.

  24. Mycket frågor från barn är:

  25. "Varför dricker mamma
    när hon vet hur ledsna vi blir?"

  26. "Varför dricker pappa fast han har
    en dålig lever och kan dö?"

  27. Föräldern väljer drogen
    framför barnen.

  28. Hos barnen finns det ofta
    en känsla av att vara bortvald.

  29. Till skillnad från många sjukdomar-

  30. -så ljuger ofta föräldern
    som har ett beroende.

  31. Barnen blir osäkra på
    hur det förhåller sig.

  32. "Pappa sa att han inte hade druckit,
    men han verkade full."

  33. "Vad ska man tro?
    Kan jag lita på min egen känsla?"

  34. Till skillnad mot annan sjukdom finns
    ofta konflikt mellan föräldrarna-

  35. -vare sig de lever ihop eller inte.

  36. Föräldrarna har motstridiga uppgifter
    om den ena förälderns beroende.

  37. "Måste man ta ställning?"

  38. "Får man älska sin missbrukande
    förälder trots den andras ilska?

  39. Det är inte ovanligt att träffa
    den missbrukande föräldern i smyg.

  40. Lögner staplas på varandra,
    och mycket blir osagt.

  41. Till skillnad från andra sjukdomar
    är skammen ofta förlamande hos alla.

  42. Den missbrukande föräldern skäms.

  43. Den andra föräldern skäms
    för att det har blivit så här-

  44. -och barnen skäms över
    att ha en missbrukande förälder.

  45. I skammens natur ligger att inte tala
    om det man skäms för. Tystnad råder.

  46. En tonåring sa till mig:
    "Det är fett stelt där hemma."

  47. Många berättar inte för sina vänner
    hur det är.

  48. Många säger: "Jag hör på sättet pappa
    öppnar dörren om han har druckit."

  49. "Jag hör på mammas andning
    om pappa har druckit."

  50. Det gäller att alltid vara på sin
    vakt, kolla tecken och ha kontroll.

  51. Hur blir det då när vi ska prata om
    nåt de kanske aldrig har pratat om?

  52. Vi behöver upprepa:

  53. "Det är inte konstigt
    att man inte pratar om det."

  54. "Så är det för de flesta, men det är
    bra om man kan lära sig att prata."

  55. "Det blir bättre om man pratar
    även om det inte alltid känns så."

  56. "Det är inte din förälders kärlek
    som saknas"-

  57. -"utan förmågan att visa den.
    Din förälder har en sjukdom."

  58. "Du är inte ensam."

  59. "Många är i samma situation, men de
    berätta inte heller det får nån."

  60. "Det är normalt
    att känna och tänka som du gör."

  61. "Du får må bra
    även om din förälder inte gör det."

  62. "Det ÄR inte ditt fel
    att det har blivit så här."

  63. "Lita på din egen känsla!"

  64. Nu tänkte vi ta ett exempel med
    en kvinna som jag hade i min grupp-

  65. -som sen väldigt motsträvigt
    kom med i vår föräldragrupp.

  66. Hon heter Maria
    och var med i vår föräldragrupp.

  67. Hon var jätteskeptisk från början-

  68. -och tyckte att det var jobbigt
    att prata om sina barn.

  69. Hennes två yngsta barn var
    omhändertagna på grund av missbruket.

  70. Jag ska träffa Anton.
    Han är ett av fyra syskon.

  71. Han har ett äldre syskon
    och två yngre systrar.

  72. När Maria började i gruppen ville hon
    inte att sonen skulle prata med oss-

  73. -men vid tredje tillfället säger hon
    att Anton skulle tycka det var bra.

  74. Anton är 17 år och är supernervös
    inför första träffen.

  75. Han har med sig flickvän och mamma
    som får vänta i väntrummet.

  76. Jag har ordnat fika
    med kakor och saft.

  77. Inte Coca-Cola
    men saft och varm choklad.

  78. Vid första tillfället gör vi cirkeln,
    och han beskriver hur han har det.

  79. Just nu är hans mamma drogfri och får
    mycket hjälp, vilket lugnar honom.

  80. Anton har en flickvän
    som är superviktig.

  81. Flickvännens familj är också viktig.
    Han är jättetrygg där.

  82. Han går på ett gymnasium där han
    trivs. Det är stressigt men okej.

  83. Hans stora oro är att hans småsyskon
    är placerade på jourhem.

  84. Han har tagit ett jättestort ansvar
    för dem när de växte upp.

  85. Han åker med mamman dit varannan helg
    för att hälsa på. Det är oron nu.

  86. Vi har tre samtal som är BRA-samtal.

  87. Det kommer fram att Anton aldrig
    har pratat med nån vuxen förut.

  88. Han har bott på skyddat boende
    på grund av våld mot mamman.

  89. Hans mamma har varit på
    behandlingshem och även hans pappa.

  90. Anton har utretts på BUP
    och diagnostiserats med ADHD-

  91. -och har på högstadiet
    gått i liten grupp.

  92. Anton har träffat ganska många vuxna
    i sitt liv-

  93. -men upplever inte att han
    har fått frågan hur han har det.

  94. Det som BRA-samtalen
    hjälpte Anton med-

  95. -var att se hur mammans missbruk
    har påverkat honom.

  96. Han får hjälp att sätta ord på hur
    han har det och hur han har haft det.

  97. BRA-samtalen handlar mycket om
    här och nu-

  98. -men man kommer ju in på hur det har
    varit, och det var mycket med Anton.

  99. Han pratade mycket om
    hur det hade varit.

  100. Det blev tydligt för honom
    att han bråkade som mest i skolan-

  101. -när mamma var på behandlingshem. Han
    fick syn på saker som hängde ihop.

  102. Anton är ett av barnen som efter
    BRA-samtalen behövde mer samtal.

  103. Vi har det så
    att jag som jobbar med råd och stöd-

  104. -kan ha kvar ungdomen
    för fortsatta samtal-

  105. -så vi träffades ett par tillfällen
    till som inte var inom BRA.

  106. Hade inte BRA funnits, hade inte
    Anton pratat om det när han var 17.

  107. Hans mamma hade inte skickat honom.

  108. Han hade säkert senare i livet
    behövt söka hjälp för de här sakerna.

  109. Jag fick höra via Anna
    som fick höra det från Antons mamma-

  110. -att han hade bett om
    att få mitt telefonnummer.

  111. Han kanske ville prata igen, och jag
    hade ju hört hur han hade det.

  112. Nu har han inte hört av sig, men han
    vet om att det finns möjlighet.

  113. -Vill du säga nånting om cirkeln?
    -Ja.

  114. I den här cirkeln är det ganska
    tydligt, som med många barn-

  115. -att det är tomt med vänner.

  116. I och med familjehemligheten
    är det svårt att ha kompisar.

  117. Det är ofta, hos ungdomar
    med föräldrar med missbruk-

  118. -tomt bland fritidsintressen.
    Man har inte haft utrymme till det.

  119. Den här familjen hade inte ekonomi.
    Man kan ha haft ansvar för syskon.

  120. Han har skrivit "mamma"
    med bästa färgen och sämsta färgen.

  121. Mamma är bäst när hon inte dricker,
    och sämst när hon missbrukar.

  122. Det är de känslorna hela tiden.
    Bra och dåligt.

  123. Då lämnar vi vidare
    till våra kollegor.

  124. Hej! Min kollega Anna-Carin
    och jag, Sölvie Eriksson-

  125. -är barnsamordnare
    inom Beroendecentrum Stockholm.

  126. Beroendecentrum hör till det
    som nu heter Region Stockholm.

  127. Vår uppgift är att utbilda
    och ge konsultation och handledning-

  128. -till barnombud som finns
    i nästan alla våra 60 enheter.

  129. Inom Beroendecentrum
    är vi ungefär 600 anställda-

  130. -som har patientnära kontakt
    med behandlande uppgifter.

  131. Som vi har pratat mycket om i dag-

  132. -har vi inom sjukvården skyldighet
    att ge information, råd och stöd-

  133. -till de barn
    vars föräldrar vi möter.

  134. Om man tittar på de parametrar som
    finns för när man har rätt till stöd-

  135. -är det många av våra patienter
    som har nästan alla de diagnoserna-

  136. -eller svårigheterna.

  137. Man har en beroendesjukdom,
    en psykisk sårbarhet-

  138. -och kan ha ett neuropsykiatriskt
    funktionshinder.

  139. Man blir ofta fysiskt sjuk
    om man har missbrukat länge-

  140. -och många patienter
    dör faktiskt också.

  141. Sen två år tillbaka
    arbetar vi med BRA-modellen.

  142. Vi utbildar våra barnombud.

  143. Dels för att uppfylla lagen
    om information, råd och stöd-

  144. -men framförallt har vi valt BRA
    för att vi tycker att den är så bra.

  145. Utbildningen i BRA-modellen har vi
    med Södermalms stadsdelsförvaltning-

  146. -tillsammans med Anna, Anna
    och Ann-Sofie.

  147. Det har varit
    ett fantastiskt samverkansprojekt-

  148. -mellan landsting och kommun.

  149. Nu kommer Anna-Carin
    att ge exempel på-

  150. -hur ett BRA-samtal
    kan se ut hos oss.

  151. Anna-Carin Hultgren heter jag
    och är också barnsamordnare.

  152. Vad konstigt det låter.

  153. Jag jobbar som familjeterapeut
    på Ewa-mottagningen-

  154. -en mottagning som är specialiserad
    på kvinnor med alkoholproblem-

  155. -med särskilt fokus
    på barn under 18 år.

  156. Nu skulle jag vilja ha en ny bild.
    Kan du?

  157. Då ska jag berätta om en patient
    som kom på remiss och heter Ewa.

  158. Det är avidentifierat förstås.

  159. Hon kom från en öppenvårdsmottagning
    där hon behandlades för depression.

  160. Man hade upptäckt att Ewa hade
    en hög alkoholkonsumtion-

  161. -vilket försvårade
    hennes behandling för depression.

  162. Hon erbjöds en remiss
    till vår mottagning.

  163. Man hade gjort en orosanmälan
    på grund av hennes alkoholproblem-

  164. -men det hade inte påbörjats
    nån utredning.

  165. Vid första besöket på mottagningen
    tog vi en anamnes-

  166. -och jag kartlade familjebild
    och berörda minderåriga barn.

  167. Det är viktigt men samtidigt
    en utmaning för oss som ansvariga-

  168. -att motivera till en förändring-

  169. -och samtidigt informera om barns
    rättigheter på ett respektfullt sätt-

  170. -utan att skapa en samarbetsallians.

  171. Ewa berättar att hon har tre barn-

  172. -tvillingarna Johan och Stina
    som är 15 år samt Ellen som är 11 år.

  173. Johan och Stina från första
    äktenskapet växelbor hos sin pappa.

  174. Ewa bor nu med Ellens pappa Adam.

  175. Adam reser mycket i sitt jobb
    och är frånvarande i långa perioder.

  176. Ewa har varit sjukskriven ett halvår
    för depression-

  177. -men har naturligtvis
    mått dåligt ganska länge.

  178. Jag informerar också om insatserna
    vi har för minderåriga barn.

  179. Nu speedar jag upp förloppet lite.

  180. Ewa har funderat på insatserna-

  181. -och när jag frågar om barnen
    när vi träffas-

  182. -säger hon att hon inte tror Ellen
    mår bra. "Hon kanske har farit illa."

  183. Jag ger information om BRA-samtal,
    och hon har pratat med Ellen hemma-

  184. -som gärna vill komma och träffa mig
    för samtal.

  185. Vi har fått samtycke från Adam
    eftersom de har gemensam vårdnad-

  186. -och vi har bokat en tid-

  187. -då Ellen kommer till mottagningen
    tillsammans med sin mamma.

  188. Vi hälsar
    och jag visar runt på mottagningen.

  189. "Det är så här det ser ut.
    Här går mamma i behandling."

  190. Jag säger att det är hennes dag.
    "Nu ska vi prata om hur du har det."

  191. Jag har förberett med material,
    cirkeln i A3-format bland annat-

  192. -och information om sjukdomen.

  193. Ellen väljer att börja med
    att göra cirkeln.

  194. Hon är lite tyst i början.

  195. Jag informerar om barns rättigheter,
    och de har pratat om det i skolan.

  196. Nu börjar vi kartlägga
    hur Ellen har det just nu.

  197. Hon har valt de färgerna ni ser.

  198. Vi fokuserar på delarna som inte
    är så bra, och jag sammanfattar lite.

  199. Hon är väldigt noggrann
    och färglägger när hon berättar-

  200. -så jag får anteckna under tiden.

  201. Ellen är orolig över hur mamma mår.

  202. "Det känns som om mamma är borta.
    Mamma orkar inte hjälpa med läxorna."

  203. Ellen är orolig när skolan slutar-

  204. -särskilt när mamma inte svarar
    i telefonen eller på SMS.

  205. Ellen berättar att det är bra
    när hela familjen är tillsammans-

  206. -för då kan hon koppla av och vara
    med sin kompis Anna efter skolan.

  207. Hon tycker att det är bra
    när hon får hjälp av sina syskon-

  208. -och då kan de också prata om
    att de är oroliga över mamma.

  209. Ellen tycker om när mamma lagar mat,
    håller ordning och finns för henne.

  210. Skolan är okej. Hon är lite rädd för
    en del äldre elever-

  211. -men Ellen tycker om sin fröken
    och skolarbetet.

  212. Hon tycker om
    att vara med bästisen Anna-

  213. -och att det är bra
    när mamma är glad. Nästa bild!

  214. Nästa tillfälle när Ellen kommer
    till mottagningen är mamma Ewa med-

  215. -och vi börjar ett samtal-

  216. -där mamma ger okej till Ellen att
    prata med mig om sina funderingar.

  217. Mamma går i väg, och jag
    visar cirkeln om barns rättigheter.

  218. Ellen är först avvaktande
    men börjar försiktigt fråga.

  219. "Varför är mamma alltid trött?"

  220. "Kommer mamma att bli frisk?
    Kommer jag att få samma sjukdom?"

  221. "Är det mitt fel att mamma är sjuk?
    Vad kan jag göra för att hjälpa?"

  222. Jag ger information om depression,
    alkoholberoende och behandling-

  223. -en ganska generell information.

  224. Jag berättar att mamma
    redan har gjort en stor förändring-

  225. -och beskriver det
    utifrån metaforen "bergsklättraren".

  226. Man tar ett steg i taget,
    och ibland måste man stanna upp.

  227. Hon frågar... När det gäller
    sjukdomens ärftlighet-

  228. -beskriver jag det
    utifrån en sårbarhet-

  229. -att Ellen kanske måste ha
    en försiktighet.

  230. Om och när hon börjar dricka alkohol-

  231. -kanske hon måste tänka på
    att det finns en sårbarhet.

  232. Det är viktigt att avlasta från
    skuld, att det inte är Ellens fel.

  233. Jag betonar
    att det är förälderns behandling-

  234. -men att det är viktigt
    att barn får information-

  235. -och att man pratar om
    hur man har det i sin familj.

  236. Vad hände sen?

  237. Vi bokade ett nytt samtal där Ellens
    mamma är med och visar Ellens cirkel.

  238. Mamman blir berörd,
    men vill göra sitt bästa.

  239. Det leder till att mamman ordnar
    ett möte med Ellens lärare-

  240. -där även skolkuratorn är med.

  241. Hon kontaktar kompisen Annas mamma
    där hon får stöd.

  242. Ellen är välkommen dit när hon vill,
    och Ewa blir också hembjuden dit.

  243. Man gör en krisplan eller en
    trygghetsplan, som Ellen kallar det.

  244. Mamma säger till syskonen att hon
    är tacksam att de hjälper till-

  245. -men att det är föräldrarna
    som har huvudansvaret för barnen.

  246. Mamma går i behandling och får stöd
    i sin tillfrisknandeprocess.

  247. Ellens pappa involveras och ger stöd.

  248. Med Ellen hjälpte BRA-modellen
    väldigt mycket-

  249. -för det var ingen som hade
    uppmärksammat Ellens problematik.

  250. Det är gynnsamt att ha
    motivationsfönstret öppet för mammor.

  251. Ewas motivationsfönster var öppet,
    och man kunde ge henne stöd.

  252. Det var väldigt bra för Ellen
    och hennes familj.

  253. Vi hade några reflektioner...

  254. Fick vi med dem?

  255. ...om varför vi tycker
    att BRA-modellen är så bra.

  256. Vi tänker att den leder till att öka
    dialogen mellan föräldrar och barn.

  257. Den aktiverar
    förälderns omsorgsförmåga-

  258. -genom att synliggöra barnens behov,
    önskningar och villkor.

  259. Den är lättillgänglig, ett lekfullt
    material och modellen fungerar.

  260. Den är barnanpassad, och har ett
    stort åldersspann från 7 till 18 år.

  261. Enkelheten i modellen gör att både
    barn och föräldrar tar den till sig.

  262. Skammen hos föräldrarna minskar
    eftersom samtalen erbjuds-

  263. -till alla patienter som också
    är föräldrar på mottagningarna.

  264. Tack för oss!

  265. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnperspektiv inom beroendevården

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn till alkoholister, Barn till missbrukare, Barn- och ungdomsvård, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Ge barnet möjlighet att förstå sin förälder

Therése Jarland, grundare av organisationen Maskrosbarn, föreläser om risken att barn ärver sin förälders psykiska ohälsa och missbruk. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Vad är ett BRA-samtal?

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

En analys av samtalsmodellen BRA

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, har granskat samtalsmodellen BRA. En modell som fokuserar på att bjuda in barn till samtal. Men hur fungerar den i verkligheten? Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Bra att tänka på vid samtal med barn

Var vänlig och snäll och skapa bra förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. Då ökar chansen att barnet vill prata om sitt liv. Det säger Karin Fängström, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv inom beroendevården

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Anhörighelvetet

Genom Susanna Alakoskis författarskap går en tydlig röd tråd i berättelserna om anhöriga till någon som är sjuk i beroende. Här berättar hon själv varför detta perspektiv är så angeläget. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss