Titta

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Om UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Föreläsningar från konferensen "Barns rätt som anhöriga". Om att skapa trygghet för barn som är anhöriga till vuxna med ohälsa. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga : Att uppmärksamma barn som anhörigaDela
  1. Läraren upptäcker ett barn-

  2. -som inte mår bra
    på grund av situationen hemma-

  3. -och går och hämtar psykologen
    som ska prata med Pelle.

  4. Inte att läraren själv
    kan ta upp det med Pelle.

  5. Det känns som om jag glider in här
    efter en härligt god räkmacka-

  6. -med allt som har sagts innan.

  7. Jag känner mig otroligt stolt
    att vara här.

  8. Jag heter Margaretha Hartzell-

  9. -och jobbar som anhörigkonsulent
    på Södermalm i Stockholms stad.

  10. Jag har varit med i projektet BRA
    ändå sen 2012-

  11. -och jobbade med barn som anhöriga
    redan 2009-

  12. -när jag jobbade i Österåkers kommun.

  13. Då var Denise från Maskrosbarn där.

  14. När jag jobbade i Botkyrka
    var Therese där.

  15. Jag kommer att komma in lite på det.

  16. Att vara BRA-ambassadör
    är väldigt speciellt.

  17. Botkyrka kom med redan 2012
    för vi var en av pilotkommunerna-

  18. -med Varberg och neurologen
    på Huddinge sjukhus.

  19. Jag har jobbat mycket med
    Carina Karlsson som var här tidigare.

  20. Jag har lärt mig oerhört mycket
    för jag är folkhälsovetare.

  21. Jag är inte socionom
    eller familjeterapeut.

  22. Jag träffar framförallt
    anhöriga som är vuxna-

  23. -alltså från 18 år och uppåt-

  24. -och har gjort det ända sen 2012
    när jag jobbade i Botkyrka.

  25. Ni vet att de anhöriga vuxna
    till dem som är sjuka-

  26. -som är föräldrar,
    som några av er andra nämnde-

  27. -de kanske inte har så stora förmågor
    som vi önskar inom Socialtjänsten.

  28. Hur kan man stötta dem-

  29. -så att barnet som är anhörig-

  30. -får den uppmärksamhet
    som det ofta inte får?

  31. Som folkhälsovetare är det så att...

  32. Är det nåt som jag har läst om
    och jobbat med-

  33. -så är det stress,
    som är min inriktning.

  34. Jag jobbade med stressforskning innan
    jag började i Österåkers kommun.

  35. De stressrelaterade symtom
    som jag ser hos anhöriga-

  36. -finns ju även hos barn. Det har vi
    hört en del om här på morgonen.

  37. Anhörigkonsulenter i Sverige-

  38. -börjar mer och mer se
    till gruppen barn som anhöriga.

  39. När jag började
    som anhörigsamordnare i Botkyrka-

  40. -var det väldigt ovanligt.

  41. Tack vare Nationellt kompetenscentrum
    anhöriga har man sen förra året-

  42. -börjat ha diskussionstillfällen
    och konferenser.

  43. Vi ska ha en nu i mars-

  44. -då vi anhörigkonsulenter kanske mer
    får det som en del i vårt uppdrag.

  45. Jaha! Det här var inte min bild.

  46. Inte den heller.

  47. Går jag åt fel håll? Jag håller den
    upp och ner. Jag är nog nervös. Men!

  48. Där!

  49. Jag började som stödgruppsledare-

  50. -för att jag utbildade mig
    på Ersta Vändpunkten.

  51. Det är där jag har min bas.

  52. Det gjorde jag 2009.
    Det är en fantastik verksamhet.

  53. Alla stödgruppsverksamheter
    kan ju bjuda på så mycket stöd-

  54. -till de barn och ungdomar
    som söker sig dit-

  55. -men det gäller ju då
    att barnen söker sig dit-

  56. -och att de i början
    känner att de vill pröva-

  57. -och att de har föräldrar
    som tillåter att de kommer så långt.

  58. I Österåkers kommun fick jag uppdrag
    att vara projektledare-

  59. -för att bygga upp stödgrupps-
    verksamheten som hade lagts i träda.

  60. Det var med externa medel
    från Folkhälsomyndigheten.

  61. Nu låter jag kanske bitter, men
    externa medel till en ny tjänst...

  62. Det finns ju en tendens
    att det inte blir implementerat.

  63. Det är för många kommuner svårt-

  64. -att bara ha en typ av verksamhet
    för att möta barn som anhöriga.

  65. Det som jag tycker blev lyckat,
    som jag rent strategiskt gjorde-

  66. -var att inte bara hålla fast
    vid stödgruppsverksamheten.

  67. Jag tog kontakt med skolan-

  68. -för jag kände ett stort behov av
    att lära mig mer om hur man tänker.

  69. Hur funderar man
    kring den här problematiken i skolan-

  70. -som uppenbart påverkade barnen
    och barnens resultat?

  71. Det var väldigt roligt, för man
    var väldigt öppen på många skolor-

  72. -att dels ordna för personalen-

  73. -olika samlingar
    för att diskutera de här frågorna.

  74. Hur gör vi så att det inte blir så
    att läraren upptäcker ett barn-

  75. -som inte mår bra
    på grund av situationen hemma-

  76. -och går och hämtar psykologen
    som ska prata med Pelle.

  77. Inte att läraren själv
    kan ta upp det med Pelle.

  78. Jag fick också vara med på föräldra-
    möten och berätta vad jag gjorde.

  79. Alla vuxna kan vara en viktig vuxen
    till nåt annat barn.

  80. Jag såg till att man kunde få
    mycket kunskapsinhämtning.

  81. Sen kom tjänsten
    i Botkyrka kommun 2012.

  82. Det som var speciellt där
    var att det var en helt ny tjänst.

  83. Det var inte bara att man ville
    sätta ljus på vuxna anhöriga-

  84. -till psykisk sjuka, missbruk,
    funktionsvariationer och så vidare.

  85. Man ville att den som fick uppdraget
    skulle jobba med barn som anhöriga.

  86. Man ville ha samma intentioner
    som hälso- och sjukvården hade-

  87. -efter lagändringen 2010,
    det vill säga Lex Therese-

  88. -och man ville följa
    barnkonventionen mer.

  89. I uppdraget var det för mig-

  90. -att både se till vad vi gör-

  91. -av 5 kapitlet,
    10 paragrafen i Socialtjänstlagen-

  92. -som styr vad Socialnämnden
    ska erbjuda alla anhöriga-

  93. -inte bara anhörigkonsulenter
    och anhörigsamordnare-

  94. -utan hela
    Socialtjänstens verksamheter.

  95. Samtidigt var det barnen,
    så det var hela familjerna.

  96. Det var mormor, morfar,
    farmor och farfar - alla!

  97. Sen var det inte sämre än
    att precis innan jag började-

  98. -hade Allmänna barnhuset
    frågat Botkyrka-

  99. -om Socialtjänsten där var
    intresserad av att ingå som pilot.

  100. Strax efter det kom Anette Ståhl
    som är här i dag-

  101. -barnsamordnare
    för Psykiatri Sydväst-

  102. -och frågade om vi ville vara med
    och jobba med Barnkraft-

  103. -alltså stödgrupper för psykisk sjuka
    föräldrar och deras barn.

  104. Sen kom KSL, numera Storstockholm-

  105. -och drog fram ett projekt där man
    ville utbilda i Föra barnen på tal-

  106. -det vill säga samtalsmetoden-

  107. -där man pratar med
    de sjuka föräldrarna om deras barn.

  108. Vi hade tre modeller
    som jag var projektledare för-

  109. -för att se till att implementera.

  110. Det var lite för mycket på en gång.

  111. Det som var viktigt här var ju-

  112. -att ledningsgruppen var med på
    att det var viktigt-

  113. -och att vi skulle köra vidare.

  114. Vi hade mycket samarbeten, kollegor
    emellan. Det var väldigt viktigt.

  115. Och jag hade kontinuerliga
    presentationer med ledningsgruppen-

  116. -och workshops med ledningsgruppen-

  117. -apropå att hela organisationen måste
    vara med på vad vi försöker göra.

  118. Vad är det vi försöker implementera?

  119. Ska det vara en kort fest bara eller
    ska vi göra en rejäl förändring?

  120. Efter 5,5 år fick jag anställning
    på Stockholms stad Södermalm.

  121. Där har jag jobbat i snart två år.

  122. Där jobbar jag mest med att möta
    vuxna anhöriga, men då möter jag...

  123. Oj! Vad kom nu?
    "Skydd mot virus och hot". Okej.

  124. Nu blev jag lite stressad.
    Hur mycket tid har jag kvar?

  125. Sju minuter.

  126. I Stockholms kommun, Södermalm...

  127. Vi har ju 14 stadsdelar
    i hela Stockholms stad.

  128. I alla stadsdelar förutom två
    har vi anhörigkonsulenter-

  129. -som också uppmärksammar
    vuxna anhöriga till målgrupperna-

  130. -anhöriga till psykisk ohälsa,
    missbruk, neuropsykiatriskt och så.

  131. Däremot är det bara på Södermalm-

  132. -där man har gett mig
    som anhörigkonsulent-

  133. -som en del i mitt uppdrag att titta
    till gruppen barn som anhöriga.

  134. Det är nog tack vare min erfarenhet
    av att ha jobbat med BRA-modellen-

  135. -och pratat med barn och samtalat
    med föräldrar om deras barn.

  136. Det är att kartlägga stöd
    till anhöriga barn.

  137. Lever vi upp till det
    i Södermalms stadsdel?

  138. Ser vi till de barnen?
    Ger vi dem uppmärksamhet?

  139. Det har jag inte gjort än,
    därför att det finns en samordnare-

  140. -som heter Ann-Sofie Johansson.

  141. Hon är metodutvecklare
    och är här i dag.

  142. Hon fick uppdraget av dåvarande
    utvecklingschefen Emma Holmgren-

  143. -som i dag är chef
    för sociala avdelningen.

  144. Hon tog initiativ till
    att titta närmare på BRA-modellen.

  145. Kunde det vara nånting som sätter
    ljuset mer på barn som anhöriga?

  146. När jag började i juni 2017-

  147. -hade Södermalms stadsdel redan
    dragit i gång det här ordentligt.

  148. Jag är med på ett hörn och utbildar
    medarbetare och chefer i modellen.

  149. Jag är med och tycker till och är med
    på handledning för medarbetare.

  150. Min vision är
    att jag genom mina år av erfarenhet-

  151. -av att både jobba med vuxna
    och med barn som anhöriga...

  152. Det är en självklarhet...
    Hur svårt kan det vara?

  153. ...att alla anhöriga barn ska
    uppmärksammas tidigare än vad de gör.

  154. Som folkhälsovetare tänker man:
    Förebygga ohälsa, främja hälsa.

  155. Innan de får symtom! Det är många här
    som har sagt precis samma sak.

  156. Alla anhöriga barn
    ska få erbjudande och information om-

  157. -att de har rätt till det,
    och de ska få det i handen.

  158. Min erfarenhet säger mig-

  159. -att det är jobbigt att gå
    hela vägen och försöka nå barnen.

  160. Föräldramakten, som Elisabeth Näsman
    pratar om, kontra barnets makt...

  161. Det håller på att närma sig
    en jämvikt tack och lov.

  162. Vad behövs för att nå det här?
    Det har också andra sagt i dag.

  163. Professionella som är bekväma med
    att prata om barnen med föräldrarna-

  164. -med funktionsvariationer-

  165. -och bekväma med
    att prata med barnen.

  166. Då tror jag, som du säger Karin,
    att det syns på vårt kroppsspråk.

  167. Då syns det i ansiktet.

  168. Stefan Einhorn är så bra på att säga
    det, det syns att vi är snälla.

  169. Konsten att vara snäll. Det syns.

  170. Det är otroligt viktigt att vi känner
    att det inte är så svårt. Vi kan öva.

  171. Vi behöver modeller och metoder
    när vi pratar om barn som anhöriga-

  172. -därför att vi ska sätta ord
    på det "opratbara".

  173. Därför tror jag att det är viktigt
    med en modell som BRA.

  174. Vi behöver mål och ett tydligt
    uppdrag från Socialtjänstens ledning.

  175. Vad är det vi ska åstadkomma?

  176. Vi behöver nån som är samordnare
    och projektledare för jobbet-

  177. -som får mandat att driva på.

  178. Alla behöver bli utbildade,
    inte bara medarbetare.

  179. Chefer måste bli utbildade-

  180. -och förstå vad det innebär
    att göra ett implementeringsarbete.

  181. Naturligtvis måste det finnas
    en plan.

  182. Det ska stå VEM som gör VAD och NÄR.

  183. Och syftet förstås.
    Och vi måste följa upp.

  184. Det här,
    vill jag säga lite skrytsamt-

  185. -är det som Ann-Sofie Johansson,
    hela Socialtjänsten-

  186. -och mina kollegor Anna Olsson
    och Anna Henley-Bäcklund...

  187. Det är precis det
    som vi gör på Södermalm.

  188. Vi försöker att göra det grundligt,
    så att det inte hamnar mellan stolar.

  189. På myndighetssidan gör man en del.

  190. Cheferna gör en annan del, och sen
    går det till utförarenheterna.

  191. Sen ska vi följa upp.

  192. Ja... Jag ska nog stanna där.

  193. Jag skulle vilja säga en sak till.

  194. Ingela från NKA...

  195. Hej! Furenbäck?
    Fick jag ditt namn rätt nu?

  196. Du sa nåt sånt här
    när du räknade upp Socialtjänsten-

  197. -att vi måste utreda.

  198. Men Socialtjänsten ska tänka
    även "råd och stöd".

  199. Allting behöver vi inte utreda.
    Det måste gå fort.

  200. Det ska bara in. Det ska var lätt.

  201. Annars tappar vi motivationen,
    från föräldrar framför allt.

  202. Man kan ha den snälla och empatiska
    inställningen till föräldrarna-

  203. -så att de kan släppa sin garde lite.

  204. -Jag avslutar där.
    -Tack, Margaretha!

  205. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Barn till missbrukare, Barn till psykiskt sjuka, Barn- och ungdomsvård, Psykologi, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Ge barnet möjlighet att förstå sin förälder

Therése Jarland, grundare av organisationen Maskrosbarn, föreläser om risken att barn ärver sin förälders psykiska ohälsa och missbruk. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Vad är ett BRA-samtal?

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

En analys av samtalsmodellen BRA

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, har granskat samtalsmodellen BRA. En modell som fokuserar på att bjuda in barn till samtal. Men hur fungerar den i verkligheten? Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Bra att tänka på vid samtal med barn

Var vänlig och snäll och skapa bra förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. Då ökar chansen att barnet vill prata om sitt liv. Det säger Karin Fängström, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv inom beroendevården

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Anhörighelvetet

Genom Susanna Alakoskis författarskap går en tydlig röd tråd i berättelserna om anhöriga till någon som är sjuk i beroende. Här berättar hon själv varför detta perspektiv är så angeläget. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss