Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Krisberedskap i Stockholms länDela
  1. Stockholm är ett konsumtionslän.

  2. Ett äpple om dagen
    kräver 4 750 hektar äppelodling.

  3. I dag finns det 9 hektar
    kommersiell äppelodling.

  4. Länsstyrelsen är
    geografiskt områdesansvarig.

  5. Det är också kommunerna
    och regeringen.

  6. Man har olika nivåer
    av geografiskt områdesansvar.

  7. Länsstyrelsen är geografiskt
    områdesansvarig på regional nivå.

  8. Det geografiska områdesansvaret har
    det precis skrivits en uppsats om.

  9. Vad innebär geografiskt områdesansvar
    och hur man utövar det?

  10. Man ska samordna
    och se till att man har-

  11. -en fungerande regional
    samverkan och samordning-

  12. -och att de resurser som finns
    fördelas på bästa sätt.

  13. Vid krisberedskap-

  14. -och i de kriser som inte gäller
    under höjd beredskap-

  15. -är Länsstyrelsens mandat mjukt.

  16. Man ska hitta ansvariga parter
    inom olika områden.

  17. Kommuner, företag eller myndigheter
    ska fatta sina beslut-

  18. -med de mandat de har, t.ex. polis,
    räddningstjänst och andra.

  19. I fredstida kriser,
    som stormar och strömavbrott-

  20. -är mandatet ganska mjukt.

  21. Men när det gäller allvarligare
    kriser under höjd beredskap-

  22. -har Länsstyrelsen
    en helt annan roll-

  23. -som högsta civila
    totalförsvarsmyndighet i länet.

  24. Då kan Länsstyrelsen ta resurser i
    anspråk och säga vad andra ska göra.

  25. Man har möjlighet till ransonering
    och ianspråktagande av annat.

  26. I december 2015
    fattade regeringen ett beslut-

  27. -om att återuppta
    totalförsvarsplaneringen.

  28. Länsstyrelserna
    och andra sektorsvisa myndigheter-

  29. -har fått i uppdrag att arbeta
    med totalförsvarsplaneringen.

  30. Vi ska planera för höjd beredskap.

  31. Man ska ha en fungerande planering
    som servar hela totalförsvaret.

  32. Länsstyrelsen utformar
    den civila delen av totalförsvaret.

  33. Totalförsvaret består av det militära
    försvaret - Försvarsmakten...

  34. ...och det civila försvaret
    som alla andra i samhället utövar.

  35. Det är en stor och grannlaga uppgift
    att styra.

  36. Man har tillsatt en utredning om hur
    man ska styra det civila försvaret.

  37. Målsättningarna för det civila
    försvaret har man klart för sig.

  38. Man ska värna civilbefolkningen.

  39. Man ska säkerställa samhällsviktiga
    funktioner och stödja försvarsmakten.

  40. Tar man ett livsmedelsperspektiv
    på det här-

  41. -så kan man säga
    att alla dessa tre faktorer-

  42. -värna civilbefolkningen, säkerställa
    viktiga funktioner och försvarsstöd-

  43. -kan innehålla
    nån sorts livsmedelsförsörjning.

  44. Vi har ju tidigare konstaterat-

  45. -att livsmedelsförsörjningen
    är basen för fungerande personal-

  46. -och medborgare
    som håller sig vid liv-

  47. -och är något så när
    otörstiga och mätta.

  48. Vi på Länsstyrelsen har tagit fram-

  49. -utifrån de försvarspolitiska beslut
    som gäller till 2020-

  50. -en strategi för vad man behöver
    arbeta med inom det civila försvaret-

  51. -som bygger på den
    krisberedskapsplanering som finns.

  52. Hur kan man lyfta den för att den
    ska fungera i det civila försvaret?

  53. Den största skillnaden
    mellan fredstida kriser-

  54. -och antagonistiskt påverkade kriser,
    som leder mot höjd beredskap-

  55. -är att det finns nån som vill en ont
    på andra sidan.

  56. Nån slags fiende...

  57. Det ger ett mer systematiskt angrepp
    på olika delar av samhället.

  58. En viktig del i arbetet
    med totalförsvarsplaneringen-

  59. -är att titta på
    samhällsviktiga försörjningskedjor-

  60. -och beroenden och sårbarheter i dem.

  61. En del är-

  62. -att ta fram en livsmedelsstrategi
    för Stockholms län.

  63. Den ska Kristina berätta mer om.

  64. Strategin började vi tidigt med.

  65. Sen har vi kopplat
    på beredskapsdelarna.

  66. Vi var tidigt ute, men ville
    även belysa beredskapsfrågorna.

  67. Just i Stockholms län är
    beredskapsfrågan en viktig del-

  68. -att ha med,
    med de förutsättningar som råder här.

  69. Därför är den med.

  70. Och, som sagt,
    vi vill bidra genom den här-

  71. -för att säkerställa ökad beredskap
    för livsmedelsförsörjning i länet.

  72. Andra försörjningsstrategier
    är t.ex. försörjning av drivmedel.

  73. Hur kan man ha-

  74. -en uthållig och säker
    försörjning av drivmedel?

  75. Hur ska vi arbeta
    med Energimyndigheten, MSB-

  76. -Försvarsmakten och Trafikverket
    med ett gemensamt regeringsuppdrag-

  77. -där man tittar särskilt
    på Stockholms-regionen?

  78. Elektricitet är viktigt.

  79. Hur ser man till att ha uthållighet,
    redundans och kapacitet?

  80. Kapaciteten är även
    en försörjningsfråga i vardagsläget.

  81. Och trygg försörjning
    av dricksvatten.

  82. Jag ska prata om beroende-
    och sårbarhetsanalysen vi tar fram.

  83. Den är en del i livsmedelsstrategin
    och risk- och sårbarhetsanalyserna.

  84. De områden vi har tittat på
    i analysen-

  85. -är primärproduktion,
    förädling och grossistlager-

  86. -dagligvaruhandeln och storkök
    inom den offentliga verksamheten.

  87. För områdena har vi tittat
    på noder och flöden i länet.

  88. Vi har tittat på olika beroenden
    och sårbarheter-

  89. -och vad det i dag finns
    för beredskap-

  90. -för kriser eller störningar
    i systemet.

  91. Om man pratar om
    livsmedelsförsörjning kan man säga-

  92. -att Stockholm är ett konsumtionslän.

  93. Vi sitter på nästan en fjärdedel
    av landets befolkning-

  94. -samtidigt som vi endast
    har 3 % av jordbruksmarken i länet.

  95. Om varje invånare skulle dricka
    ett stort glas mjölk om dagen-

  96. -behöver vi 18 865 mjölkkor-

  97. -för att förse hela befolkningen.

  98. I dag har vi 2 900 mjölkkor i länet.
    Det här visar-

  99. -hur beroende vi är
    av införsel av livsmedel till länet.

  100. Ett äpple om dagen
    kräver 4 750 hektar äppelodling.

  101. I dag finns det 9 hektar
    kommersiell äppelodling i länet.

  102. Även om man tittar på den största
    produktionsgrenen, spannmålsodlingen-

  103. -så inte heller där
    täcker produktionen behovet.

  104. I länet finns det, i nästa led-

  105. -750 företag som arbetar
    med livsmedelsförädling.

  106. Det är framför allt
    inom förädling av spannmål-

  107. -till bröd, pasta och flingor.

  108. Dryckestillverkningen är
    också en stor del.

  109. Vi ser en brist i första ledet.

  110. Vi har endast
    ett fåtal mindre slakterier i länet.

  111. Vi har ett större
    mejeri och några gårdsmejerier-

  112. -och vi har
    endast en kommersiell kvarn.

  113. Det större mejeriet i länet
    tar in mjölk-

  114. -från hela Mälardalen
    och även Värmland och Dalarna.

  115. Vi är beroende av införsel
    av råvaror och livsmedel.

  116. Den här bilden
    visar flödena av livsmedel.

  117. Den visar flöden av livsmedel.

  118. Precis som Therese tidigare sa...

  119. Som det ser ut i dag
    saknas det lagerhållning-

  120. -i de olika leden i livsmedelskedjan.

  121. Vi är beroende av
    att det konstanta flödet fungerar.

  122. Om man skulle strypa
    transporten av livsmedel-

  123. -till dagligvaruhandelns lager-

  124. -finns efter 10 dagar bara 20 %
    av varorna kvar på hyllorna.

  125. Det vi har fått fram i analysen är
    att i alla delar av livsmedelskedjan-

  126. -återkommer de kritiska beroendena.

  127. Samma typ av kritiska beroenden
    återkommer inom de olika delarna.

  128. Det är elförsörjningen, drivmedel,
    fungerande IT-system...

  129. Beroendet av vatten, insatsvaror,
    transporter och råvaror...

  130. En kris kan komma i olika skepnader.

  131. Det är svårt att förbereda sig
    för alla typer av händelseförlopp.

  132. Det är viktigt att ha alternativ
    för att få en bättre uthållighet.

  133. På djurhållningssidan
    har man oftast reservkraftverk-

  134. -och viss lagerhållning. Man har
    dieseltankar för försörjningen.

  135. Men man har ingen större
    lagerhållning, för det är för dyrt.

  136. Om man tittar på förädlingssidan...

  137. De aktörer vi har pratat med säger
    att man har begränsad tillgång-

  138. -till reservkraft
    och alternativ till vatten.

  139. Man har, som jag nämnde tidigare,
    en begränsad lagerhållning.

  140. Möjligheten vid längre avbrott är
    att stänga ner verksamheten.

  141. Är man ett större företag kan man
    omlokalisera till andra anläggningar.

  142. Det är samma sak på grossist-
    och dagligvaruhandelssidan.

  143. Där har man
    till viss del reservkraft-

  144. -men inte tillräckligt
    till hela verksamheten.

  145. Man kan upprätthålla
    vissa mer utsatta delar.

  146. Man har stora men få lager
    och begränsad lagring i butik.

  147. På storköken ser det olika ut
    från kommun till kommun.

  148. Ett fåtal har avtal om extra
    beställningar av färdiga matlådor.

  149. Några har flera tillagningskök
    i kommunen-

  150. -så att man har möjlighet
    att flytta tillagningen vid behov.

  151. Samtidigt har man begränsad
    eller ingen lagerhållning alls.

  152. Målen om att ha lagad mat
    från grunden-

  153. -bidrar även till att öka beroendet
    av tillförsel av el och vatten-

  154. -och en ständig leverans av råvaror.

  155. Vi frågade hur man ser på möjligheten
    att öka beredskapen i systemet.

  156. Där lyfte man som en viktig del-

  157. -att öka beredskapstänket i vardagen.

  158. Att få in tänket
    i systemen som finns i dag.

  159. Det ska finnas
    etablerade kanaler-

  160. -för dialog och utvecklat stöd
    från myndigheterna.

  161. Det ska finnas
    en klar prioriteringsordning-

  162. -så att man snabbt kan fatta beslut
    i en krissituation.

  163. Man pratar även om vikten av avtal-

  164. -och att de även
    stödjer uthålligheten.

  165. Det ska finnas regelverk
    som även ska fungera i kris-

  166. -så att man har en handlingskraft
    när det gäller.

  167. Utbildning av konsumenter
    och personal är en viktig fråga-

  168. -speciellt i fall
    när det blir ett längre avbrott.

  169. Det man lyfter
    som en väldigt viktig fråga är-

  170. -den grundläggande beredskapen-

  171. -med en ökad nationell, regional
    och lokal produktion av livsmedel-

  172. -som kan ge ökad uthållighet
    och förmåga till självförsörjning.

  173. Tack för mig.

  174. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Krisberedskap i Stockholms län

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Katastrofberedskap, Livsmedelsförsörjning, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - The conference 2014

Fånga publiken

Scott Cohen är grundare av distributionsföretaget The Orchard. Han pratar om hur vi ser på berättelser och information idag. Det råder stor konkurrens om publikens uppmärksamhet. Hans tips: portionera ut dina tankar bit för bit och låt din publik bli beroende av dig. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss