Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimatDela
  1. Det här brödet är ett exempel
    på klimatanpassning.

  2. Det är inget vanligt bröd,
    utan bakat på kulturspannmål.

  3. Alla som sitter här eller de flesta
    som var i Norden den här sommaren-

  4. -minns nog sommaren 2018
    och kommer ihåg hur speciell den var.

  5. På SMHI säger vi
    att det var en exceptionell sommar.

  6. I stora delar av Svealand
    och Götaland-

  7. -så var det den varmaste sommaren
    som nånsin har uppmätts-

  8. -sen mätningarna började. Det kan
    ha varit den varmaste på ännu längre.

  9. Mätningarna började i Uppsala 1722.

  10. I Stockholm var det på 1750-talet,
    när Bellman var tonåring.

  11. Det är ett tag sen.

  12. Det var, utom i norra Norrland,
    en väldigt torr sommar.

  13. Blekinge och Öland fick mindre än
    hälften av den normala nederbörden.

  14. Skörden av viktiga grödor - spannmål,
    oljeväxter, ärtor och bönor-

  15. -för hela förra året totalt
    låg på 3,5 miljoner ton.

  16. Femårssnittet är ungefär 6,2 miljoner
    ton, så det är nästan en halvering-

  17. -av skörden
    på de här viktiga grödorna.

  18. Grundvattnet låg mycket under
    det normala i slutet av sommaren-

  19. -och jag såg att det är väldigt lågt
    på många ställen nu också.

  20. Det bådar inte gott för nästa sommar.

  21. Om vi tittar framåt
    på klimatförändringarna, så vet vi-

  22. -att somrar som den förra året
    kommer att bli vanligare i framtiden.

  23. Vi kan inte säga
    att en sommar är normal-

  24. -men normalsommaren kan bli
    nåt sånt här i slutet av seklet.

  25. När det kommer att hända beror på-

  26. -hur mycket
    växthusgasutsläppen ökar.

  27. Hur mycket varmare det kommer att bli
    beror på hur mycket vi släpper ut.

  28. Frågan om hur mycket vi kan anpassa
    oss är väldigt tätt kopplad till-

  29. -ett fokus på minskade utsläpp,
    alltså kraftfullt minskade utsläpp.

  30. Det behövs för att bromsa
    utvecklingen lite grann.

  31. Den här kopplingen görs i Sveriges
    nya strategi för klimatanpassning.

  32. Klimatanpassning och minskade utsläpp
    ska vara ömsesidigt stödjande.

  33. Vi måste tänka på båda samtidigt.

  34. Om vi tittar lite
    på att vi måste minska utsläppen-

  35. -så har man sagt att vi ska sträva
    mot högst 1,5 graders uppvärmning.

  36. Vi ligger redan på en grad globalt,
    vilket blir det dubbla i Norden.

  37. Vad krävs då för att nå målet?
    Det är teoretiskt möjligt-

  38. -men jag har tagit med ett citat
    från IPCC. Det de säger är i princip-

  39. -att det behövs en massiv förändring
    inom alla delar av samhället-

  40. -även jordbruket,
    och dessutom väldigt snabbt.

  41. Vi har ungefär ett årtionde på oss,
    så det är en enorm utmaning.

  42. Samtidigt måste vi anpassa oss
    till rådande klimatförändring-

  43. -som i viss mån inte går att stoppa.

  44. Jag poängterar att kurvorna pekar på
    3-4 graders uppvärmning detta sekel-

  45. -vilket kommer att bli
    mycket mer här.

  46. Kort sagt behöver vi radikalt
    minska utsläppen väldigt fort-

  47. -och samtidigt anpassa oss
    till den klimatförändring vi ser.

  48. Om vi går in på
    hur vi kan anpassa oss-

  49. -så blir det i dag
    bara några exempel bland många.

  50. Jag ska lyfta fram några lösningar.
    Jag har en länk som ni kan gå in på.

  51. På SMHI:s webbsida
    finns en exempelsamling.

  52. De visar vad man kan göra.

  53. Det gäller inte bara jordbruk,
    utan alla sektorer.

  54. Gå gärna in och titta där
    för inspiration.

  55. Nu tänkte jag ta fram det här brödet
    som jag tog med mig i dag.

  56. Så här ser det ut. Är det nån som
    kan gissa varför jag tog med det här?

  57. Det är inget vanligt bröd,
    utan det är bakat på kulturspannmål.

  58. Varför har jag tagit med det här?

  59. Det här brödet kan vara ett
    konkret exempel på klimatanpassning.

  60. Då kommer vi in på rättvisefrågorna
    som Kevin tog upp: Var köper man det?

  61. Det här kommer från en stadsdel
    i Stockholm som inte behöver nämnas.

  62. Det är svårt att få tag på, men
    det är en nisch som kanske kan växa.

  63. Klimatanpassning kan vara
    att odla äldre, robustare sorter-

  64. -som kulturspannmål, och ta tillvara
    den genetiska mångfald som finns där.

  65. Somrarna kommer att bli varmare
    och problemen med sommartorka ökar.

  66. Kulturspannmål som solhavre, spelt
    och gotlandsråg klarar torka bättre.

  67. De har varit tvungna att överleva
    såna här svåra år tidigare.

  68. De tål mer
    än många konventionella spannmål.

  69. Dessutom passar de här spannmålen
    bättre för t.ex. ekologisk odling-

  70. -så det finns flera fördelar,
    eftersom de är mer robusta.

  71. De har djupare rötter och når ner
    till den blötare marken bättre-

  72. -så trots torkan, så minskade inte
    skörden så mycket för dessa spannmål.

  73. Konventionella spannmål
    minskade med ungefär hälften-

  74. -i skördemängd, medan kulturspannmål
    minskade med 20-25 procent.

  75. De klarar helt enkelt
    såna här somrar bättre.

  76. Det behövs fler än de enstaka
    eldsjälar som odlar såna här nu.

  77. Det behövs fler odlare och bagerier
    som använder de här spannmålen.

  78. Det behövs fler som köper och fler
    som upphandlar såna här livsmedel.

  79. Ett annat exempel som jag
    tänkte ta upp är perenna spannmål.

  80. Det här heter Thinopyrum intermedium.

  81. De här perenna grödorna
    har mycket djupare rötter-

  82. -än de konventionella spannmålen
    på jämförelsebilden.

  83. De når ner längre
    och klarar torka och väta bättre-

  84. -och bidrar även till kolinlagring.

  85. Det är ett annat exempel som prövas.

  86. Vad är det då för viktiga principer
    som vi skulle kunna sträva mot?

  87. Jag nämner några: resiliens,
    riskspridning och mångfald-

  88. -är bra
    även när det gäller klimatanpassning-

  89. -men vad innebär det i praktiken?

  90. För att visa det har jag tagit några
    bilder från SMHI:s exempelsamling.

  91. De här är tagna
    av lantbrukaren Kjell Sjölin.

  92. Det är från hans gård
    Hånsta Östergärde utanför Uppsala.

  93. Där strävar man efter ökad resiliens
    genom alléodling.

  94. Man planterar fruktträd
    mellan havreåkrarna.

  95. Man har fler perenna grödor och för-
    söker öka robustheten och mångfalden.

  96. Det här är ett konkret exempel
    från en gård.

  97. Andra konkreta exempel kan vara
    att odla både nygamla kulturgrödor-

  98. -och nya grödor, som mer bönor,
    linser och quinoa som är på försök.

  99. Det finns många gamla och nya sorter
    som klarar klimatförändring bättre-

  100. -eller klarar det överhuvudtaget nu.

  101. Vi har redan berört beredskap.

  102. Vi kanske behöver lagra spannmål och
    livsmedel mer, som vi har gjort förr-

  103. -som en buffert för missväxtår.

  104. Vi börjar lagra igen och har inte det
    "just in time"-system som vi har nu.

  105. I vissa fall kan plöjningsfritt
    jordbruk vara klimatanpassning.

  106. Sen kan vi behöva
    anpassa maskinparken efter klimatet.

  107. Det blir både torrare och blötare-

  108. -så när man sår kan det vara blött.
    Då kan vi inte ha så tunga maskiner.

  109. I grönsaksodling kanske vi behöver
    använda nät och inte besprutning-

  110. -för att klara nya insektsangrepp.

  111. Det finns andra fördelar med det.

  112. Och vi bör förstås ta tillvara
    vattnet bättre i jordbruket-

  113. -och återskapa våtmarker
    och anlägga dammar.

  114. Vi kanske behöver bevattna mer.
    Det har vi inte behövt så mycket här.

  115. Våtmarker kan ju till och med
    fylla på grundvattnet i vissa fall.

  116. Såna frågor
    behöver vi arbeta mer med.

  117. Till sist vill jag gå in på frågan
    att Sverige inte är isolerat.

  118. Det är viktigt vid klimatanpassning.

  119. Ett förändrat klimat kommer att leda
    till fler störningar i omvärlden.

  120. Hälften av maten produceras i Sverige
    i dag och hälften importeras.

  121. Så var det inte förr,
    och så är det inte i Finland-

  122. -där 80 procent produceras i landet
    och 20 procent importeras.

  123. Om Finland kan,
    så kan väl Sverige också det.

  124. En mer hållbar inhemsk produktion-

  125. -av livsmedel och insatsvaror till
    jordbruket kan minska sårbarheten.

  126. Men det är inte bara
    produktion i Sverige-

  127. -utan det måste vara
    en hållbar och klimatanpassad sådan.

  128. Om man tänker på vatten-
    och livsmedelssituationen globalt-

  129. -så kan vi fundera på vilka
    störningar det här kommer att ge.

  130. Det kan även gälla säkerhetsfrågor
    eller migration.

  131. Vi kanske behöver försörja fler då.

  132. Med det vill jag avsluta: Tänk i det
    större perspektivet också. Tack.

  133. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Klimatförändringar, Livsmedel, Livsmedelsförsörjning, Livsmedelsproduktion, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss