Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Var finns maten i samhällsplaneringen?Dela
  1. Utmaningen är inte bara
    att nå hållbarhet-

  2. -utan att bibehålla hållbarheten
    när olika politiska partier får makten.

  3. God morgon, allihop.
    Tack för att jag fick komma hit.

  4. Det är ett stort nöje och en stor ära
    att få vara en del av konferensen.

  5. Jag vill prata om-

  6. -varför mat plötsligt har dykt upp
    på samhällsplaneringsagendan-

  7. -och varför det dröjde så lång tid.

  8. Sen ska jag prata om vad städer
    och regioner, främst i Europa, gör-

  9. -vad gäller livsmedelsförsörjning.

  10. Sen vill jag avsluta efter 20 minuter
    med tid för diskussion-

  11. -om knepiga frågor som
    masterstudenter och politiker ställer-

  12. -om det arbete som vi gör.

  13. Är det nåt för ett fåtal eller många?
    Vad är receptet på en lyckad strategi?

  14. Och varför skiljer sig
    planering som rör mat från annan?

  15. Jag försöker dra det på 20 minuter
    för att hinna med en diskussion.

  16. Det kan tyckas märkligt att av alla
    nödvändigheter för mänskligt liv-

  17. -som vatten, syre, skydd och så vidare,
    har mat varit slående frånvarande.

  18. Ett mycket märkligt utelämnande.

  19. Amerikanska planerare har sagt-

  20. -att matsystemet var en främling
    på samhällsplaneringsområdet-

  21. -och det vill jag försöka förklara.

  22. Den här avsaknaden av mat
    gällde för Nordamerika-

  23. -Europa, Asien och Afrika.

  24. I många städer i Asien och Afrika i dag-

  25. -tvingar faktiskt stadsplanerare bort
    matförsäljare från gatorna.

  26. Så planerare är en del av problemet,
    inte av lösningen för matsäkerheten.

  27. Låt oss titta närmare på det.

  28. Så mat saknades först på agendan
    men ligger nu allra högst upp.

  29. En rad skäl gör att mat prioriteras
    högre politiskt och planeringsmässigt.

  30. Det är nu en nationell säkerhetsfråga
    efter matpriskrisen för drygt 10 år sen.

  31. Det är en säkerhetsfråga
    på grund av matkravaller-

  32. -inte bara i låginkomstländer
    utan även i medelinkomstländer.

  33. USA:s försvarsdepartement kallar mat-
    säkerhet en nationell säkerhetsfråga.

  34. Maten står för nästan
    en tredjedel av växthusgaserna.

  35. WHO kallar övervikt och undernäring
    näringsfrågans dubbla börda.

  36. Mat har för planerare blivit en prisma
    för att ta itu med en rad olika frågor.

  37. Och med ökande urbanisering blir
    matsäkerhet en stor planeringsfråga.

  38. Många av de här frågorna sätter
    matfrågan i mörk och dyster dager.

  39. Vi får aldrig glömma
    att mat också är en källa till glädje.

  40. Vi bryter bröd med familj och vänner.

  41. Så det är också en källa till glädje
    och inte bara mörkt och dystert.

  42. När det gäller livsmedelsförsörjning
    låg USA långt före Europa.

  43. Planering kring livsmedelsförsörjning
    började enligt mig i Nordamerika.

  44. Den första diskussionen om mat
    för samhällsplanerare i Nordamerika-

  45. -tog sin början 2005.

  46. De fick kämpa för att få upp det på
    agendan. Det är ett rätt ungt område.

  47. Trots det finns det i dag över 300
    food policy councils i Nordamerika.

  48. Så på delstatsnivå och stadsnivå-

  49. -samarbetar civilsamhället med de
    styrande för att omforma matsystem.

  50. Europa har mycket få liknande råd.

  51. Jag ska dra några erfarenheter
    av städer som vi har samarbetat med-

  52. -som försöker omforma
    sina lokala mat-agendor.

  53. Jag ska nämna några såna städer.

  54. Om vi tänker på New York...

  55. New York är för folkhälsan
    vad Kalifornien är för miljönormer:

  56. En trendsättare och en förebild
    för hela landet.

  57. Vad gäller folkhälsan har New York
    låtit matfrågan gå i täten-

  58. -för att främja sitt folkhälsomandat.

  59. FoodWorks var en av de första
    omfattande planeringsexperimenten.

  60. Det var inte, som så ofta,
    ett litet projekt i ett fattigt område-

  61. -utan en omfattande reformanalys
    av matsystemet-

  62. -från produktion till postkonsumtion.

  63. FoodWorks blev en förebild
    för städer världen över.

  64. Seattle använder sin matstrategi-

  65. -för att ta itu med social rättvisa-

  66. -och inte bara som brukligt är frågor
    kring miljö och utvecklingsekonomi.

  67. Det är viktigt, för många fattiga
    samhällen är matöknar i Nordamerika-

  68. -och det försöker Seattle ta itu med.

  69. Toronto i Kanada har det bästa food
    policy council som vi har arbetat med.

  70. Toronto är värt att titta på. En av
    världens städer med mest mångfald-

  71. -som integrerar invånarna
    med matens hjälp.

  72. Man tror nämligen på att mat kan föra
    samman olika grupper av människor-

  73. -för att på så sätt skapa
    gemensamma agendor.

  74. Många av Europas storstäder
    har dominerat matdebatten.

  75. De har alla gjort nåt speciellt,
    men utvecklingen har sen gått bakåt.

  76. Jag återkommer strax till Rom.

  77. När vi gjorde en granskning
    av världens skolmatssystem-

  78. -hade Rom det bästa
    skolmatssystemet i Europa.

  79. Men inte nu längre
    och jag återkommer snart till varför.

  80. Så även om stora städer går bakåt
    träder nya, mindre städer fram.

  81. De här städerna har vi arbetat med.

  82. Malmö arbetade jag med i många år,
    och man chockade mig när man sa-

  83. -att man skulle ha bara ekologisk mat
    i skolor och i förskolor år 2020-

  84. -och det på ett kostnadsneutralt sätt.
    Jag sa att det var omöjligt att göra.

  85. Jag kände inte till nån övergång till
    ekologiskt som var kostnadsneutral.

  86. De försäkrade att de var på rätt spår.
    De gör på samma sätt som ni gör här:

  87. De minskar på köttet, äter säsongsmat
    och minskar matsvinnet drastiskt.

  88. Det går med genomgripande meny-
    planering, och vi måste lära av varann.

  89. Bristol återkommer jag till,
    och även till Brighton och Hove.

  90. Malmö har som ni vet
    en av de bästa strategierna-

  91. -som jag känner till i Europa.

  92. Ni gör mycket av det som de gör.

  93. Bristol är den första gröna staden
    med Storbritanniens första FPC.

  94. Strategin är delvis inspirerad av
    det man gör i New York:

  95. Att ta itu med hela matsystemet
    och inte bara ha "ad hoc"-projekt-

  96. -i olika fattiga områden,
    utan se till hela matsystemet.

  97. Brighton hade ett ännu bättre system
    än Bristol-

  98. -för att de gjorde business av
    matstrategin, med ett socialt företag.

  99. Brighton och Hove gick till
    National Health Service och sa:

  100. "Ni driver projekt för sund mat
    i fattiga områden"-

  101. -"men ni når inte ut till folket
    i de här fattiga områdena."

  102. "Men vi finns redan i områdena
    och kan driva projekten åt er"-

  103. -"om ni ger oss det uppdraget."
    De gjorde ett socialt företag av det.

  104. De når ut till delar av staden
    som NHS på grund av bl.a. byråkrati-

  105. -inte kunde nå ut till.

  106. Så att göra det till sociala företag
    där man kan betala anständiga löner-

  107. -och inte förlita sig på volontärer.

  108. Därför anser jag att Brighton är så
    viktig för matrörelsen i Storbritannien.

  109. Rom hade det bästa skolmatssystemet
    som vi såg.

  110. Jag har lagt en bok här utanför:
    "The school food revolution".

  111. Den ger exempel på arbeten för
    rättvisare och hållbarare skolmat.

  112. Ett kapitel handlar om Roms framgång.

  113. Det här är Roms matupphandling.

  114. Ni ser hur sofistikerad den är.

  115. Det pågick till 2008,
    det var systemets höjdpunkt.

  116. Sen kom en borgmästare från högern-

  117. -som direkt avvecklade systemet
    och han började med etniska menyer.

  118. Vi talar om för våra masterstudenter
    att Rom är så lärorikt-

  119. -för att det visar att utmaningen
    inte bara är att nå en hållbarhet-

  120. -utan att bibehålla hållbarheten
    rent politiskt-

  121. -när olika politiska partier får makten.

  122. Civilsamhället måste skapa allianser-

  123. -så att vi kan upprätthålla
    de små segrarna i våra städer.

  124. Så Rom är lärorikt av många skäl.

  125. Vi har försökt skriva hela historien
    i kapitlet "Kvalitetsrevolutionen".

  126. New York är precis lika lärorikt.

  127. Där har man som sagt
    ett folkhälsomandat-

  128. -och där står maten i förgrunden.

  129. Man försöker reglera onyttig mat
    och skräpmat-

  130. -och främja skolmatsprogram,
    bondemarknads-kuponger-

  131. -och projekt för att föra in
    färsk frukt och grönsaker-

  132. -i städernas allra fattigaste områden.

  133. Det är ett mycket sofistikerat system
    som använder "den offentliga tallriken"-

  134. -för att leverera
    det största antalet skolmåltider i USA.

  135. New York är nog största upphandlaren
    av mat förutom försvarsdepartementet.

  136. Staden har därför en enorm köpkraft-

  137. -vilket gör att den kan
    omforma matsystemen.

  138. Men framgången har även skapat
    en backlash från livsmedelsindustrin.

  139. Och det finns inget tydligare tecken
    på denna backlash än det här.

  140. Det här var en helsidesannons-

  141. -i New York Times
    av livsmedelsindustrin.

  142. Man anklagade borgmästare
    Bloomberg, som knappast är radikal-

  143. -för att vara en förmyndare.

  144. Livsmedelsindustrier världen över
    använder termen "förmyndarsamhälle"-

  145. -för att kritisera alla som försöker
    reglera matsystemet.

  146. Det är en otrolig annons,
    och i det finstilta står det-

  147. -att annonsen är införd av
    organisationen Consumer Freedom-

  148. -som fem år tidigare försökte
    övertyga oss om att tobak var nyttigt!

  149. Så ni kan tänka er vilka meriter de har.

  150. I Storbritannien anser vi att
    facit för skolmatsreform-

  151. -är Soil Association som är
    ett ekologiskt certifieringsorgan.

  152. Soil Associations Food for Life-projekt-

  153. -handlar även om lokal, obehandlad
    mat som lagas från grunden-

  154. -och är ekologisk i olika hög grad-

  155. -för att nå de olika klassificeringarna
    brons, silver och guld.

  156. Det är verkligen facit för regioner.

  157. Trots det är organisationen ansatt
    på grund av åtstramningsbudgetar.

  158. Man blir i allt större utsträckning
    tvingad att outsourca skolmaten-

  159. -till den privata sektorn
    till företag som Compass och Sodexo-

  160. -multinationella företag som
    drastiskt kan minska matkostnaderna-

  161. -förstås på sedvanliga sätt.

  162. Städer försöker nu skapa nya sätt
    att reglera sina matsystem.

  163. Det här är bara några exempel.

  164. Bristol var som sagt först ut,
    men många andra städer gör det.

  165. För att övervinna det
    som vi kallar "lokaltyranni"-

  166. -för att helt förändra matsystemen-

  167. -behöver vi mer än små segrar
    på lokal nivå.

  168. Förbättringar av matsystem
    måste bli norm och inte ett undantag.

  169. En liten aktör kan fortfarande överleva
    i ett hållbart matsystem.

  170. Problemet är inte att man är liten
    utan att man är ensam.

  171. Det är problemet med lokala rörelser.

  172. Man kan vara liten men livskraftig
    om man ingår i ett större nätverk-

  173. -och drar nytta av stordriftsfördelar.

  174. Just det försöker nätverket
    Sustainable Food Cities göra.

  175. Fler än 40 städer är nu anslutna
    till nätverket Sustainable Food Cities-

  176. -för att lära av varann, för att höja
    städernas röst inom matsystemet-

  177. -och sätta mat på städers agenda-

  178. -för att få borgmästare och ledare
    att inse matens betydelse-

  179. -eftersom många av dem inte gör det.
    För många av dem är maten osynlig.

  180. Det är målet med nätverket.

  181. Vi ser här hur antalet lokala rörelser
    har ökat världen över.

  182. En snabb ökning i USA
    och långsammare i Europa.

  183. Men städers gräsrotsrörelser-

  184. -hjälps också av
    internationella påtryckningar uppifrån.

  185. Milan food policy pact
    har fler än 100 borgmästare skrivit på.

  186. Precis lika viktigt är att FAO, FN:s
    livsmedels- och jordbruksorganisation-

  187. -ska komma med
    den första matstrategin för städer.

  188. Under många år var FAO
    besatt av landsbygdsutveckling.

  189. Nu inser man att städer är en del av
    ett livsdugligt matsystems framtid-

  190. -och lanserar
    den första strategin för stadsmat-

  191. -under den kommande våren.

  192. Så det händer mycket på lokal nivå-

  193. -men försök görs att övervinna
    begränsningar på den lokala nivån-

  194. -genom att gå med i större nätverk,
    både nationella och internationella-

  195. -för vi måste samarbeta för att nå
    FN:s mål för en hållbar utveckling.

  196. Min sista bild, glädjande nog.

  197. Är mat fortfarande en främling
    på städers planeringsagenda?

  198. Nej, men det är ännu inte normen.

  199. Därför måste de erfarenheter som
    ni gör här, i Malmö och på andra håll-

  200. -användas för att visa politiker-

  201. -att matrörelsen rör sig från lokal
    till nationell och internationell skala.

  202. Är stadsmatsrörelserna
    rörelser för hållbarhet-

  203. -för folket, eller bara för medelklassen
    som har råd med de högre priserna-

  204. -på till exempel bondemarknader?

  205. Är de en förtäckt form av
    grön gentrifiering?

  206. Vad gäller matpolitik frågar folk ofta:

  207. "Vad är receptet på framgång?
    Hur kan en plats verkligen lyckas?"

  208. Då återvänder jag till Rom.
    När jag frågade skoldirektören-

  209. -varför hennes system
    var det bästa i Europa-

  210. -så nämnde hon två avgörande saker:

  211. "Min borgmästare backar upp mig."

  212. Det var under Walter Veltronis tid,
    2001-2008.

  213. Walter Veltroni var hängiven
    ett skolmatssystem inriktat på-

  214. -både människors och planetens hälsa,
    i synnerhet sociala rättvisefrågor.

  215. "Min arbetsgivare backar upp mig,
    och det stödet innebär en trygghet."

  216. "För det andra har mitt team
    de färdigheter som krävs"-

  217. -"för att förverkliga
    borgmästarens vision."

  218. Jag vet att det är ett enkelt recept,
    men politiskt är det grundläggande.

  219. Man behöver ett politiskt åtagande-

  220. -och tillgång till de yrkesmässiga,
    tekniska färdigheterna som krävs-

  221. -för att förverkliga
    den politiska visionen.

  222. Planering för livsmedelsförsörjning
    är en friare planering.

  223. Inte som planering
    av markanvändning-

  224. -som fortfarande tenderar att
    åtföljas av väldigt mycket byråkrati.

  225. Planering för livsmedelsförsörjning
    är en bredare och mer öppet-

  226. -där ansvariga
    jobbar tätt ihop med lokala företag-

  227. -och civilsamhället, för både
    medborgare och konsumenter-

  228. -måste vara involverade i
    att förändra våra matsystem.

  229. Tack så mycket.

  230. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelsförsörjning, Livsmedelsindustri, Livsmedelskonsumtion, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare i världen, några av dem är samer. Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi, förklarar vad begreppet betyder för dem. Inspelat på Västerbotten museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss