Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Krisberedskapen i vårt samhälleDela
  1. När krisen inträffar är det de kort
    man har att spela med då som man har.

  2. Man får inga nya kort under krisen.

  3. Jag tänkte inleda
    med att vända mig till Norrtälje.

  4. Anna, jag undrar...

  5. Efter den här perioden med Alfrida,
    vad är era främsta erfarenheter?

  6. Dels engagemanget och hur mycket
    invånarna vill vara med och bidra.

  7. Vi som kommun behöver inte göra allt-

  8. -utan invånarna har förstått
    att man har ett eget ansvar.

  9. Många tar nog med sig
    att vara lite mer förberedda hemma.

  10. Många tror sig vara förberedda-

  11. -tills strömmen faktiskt försvinner.
    Man hittar inte ljus eller tändare-

  12. -och man kan inte spola på toa, så
    många kommer att vara mer förberedda.

  13. Jag vänder mig till dig, Karin, som
    är lantbrukare. Hur påverkades du?

  14. Mitt mantra var "vatten till djuren".

  15. Jag var lyckligt lottad
    som bara hade strömlöst i ett dygn-

  16. -och jag fick i gång
    mitt reservelverk.

  17. Det var ju så väldigt fragmenterat
    hur det var med strömlöshet-

  18. -och hur det såg ut
    med nerfallna träd och såna saker.

  19. Några kilometer hemifrån ligger
    Billinge lantbruk, en stor gård-

  20. -som är högteknologisk och där det
    går åt mycket ström till utfodring.

  21. De har ett eget mejeri
    och robotmjölkning.

  22. Allt det här är ju beroende
    av väldigt säker ström.

  23. Det är ju lag på
    att man ska ha ett reservelverk-

  24. -vilket funkar om det är strömlöst
    i en halv dag eller nåt sånt där-

  25. -men när det blev dag på dag,
    så blev det bekymmer.

  26. Då känns det nog lite frustrerande
    för Billinge-

  27. -att det 500 meter därifrån minsann
    lyser i alla fönster, men inte där.

  28. Men jag förstår ju Vattenfall.
    Det var ju världens röra-

  29. -och de var oförberedda på det här.

  30. Men Billinge fick ju tag på ett... De
    hyrde ett elverk på eget initiativ.

  31. Men när Vattenfall väl fick tag
    på nån som kände till Norrtälje-

  32. -så var de beredda att köra ut
    ett elverk, men det var ju för lite.

  33. Hur god är beredskapen på din gård?

  34. Den är skaplig. Vi har det gamla
    elverket, och det funkar ju.

  35. Är det andra saker som du har
    fått dig en tankeställare kring?

  36. Nånting som du skulle behöva åtgärda?

  37. Ur ett annat perspektiv känner jag
    att nätbolagen faktiskt borde ha-

  38. -ett större samhällsansvar.

  39. De borde veta var de finns
    som faktiskt behöver det här.

  40. Men samtidigt måste man säga att
    många journalister försökte få tag-

  41. -på dem som skulle gnälla
    på samhället-

  42. -men de fick ju knappt tag i dem.
    Vi fixar det här.

  43. Den där lyckan jag kände
    när mitt elverk gick i gång-

  44. -är också tillfredsställande. Vi kan!

  45. Precis.

  46. Anna. Rekommendationen till invånarna
    är att de ska klara sig i sju dagar.

  47. Hur ser det ut för er måltids-
    verksamhet? Vad har ni för beredskap?

  48. Det beror på
    om ett kök nyligen har fått leverans-

  49. -eller om de bara beställer veckovis.
    Det spelar roll.

  50. Vi skulle klara ganska många dagar-

  51. -men då måste vi direkt tänka
    att det är en längre kris-

  52. -och inte bara tro
    att vi är utan livsmedel i ett dygn.

  53. Vi måste våga ställa om och laga
    annan mat än vad vi har tänkt oss.

  54. Då klarar vi oss absolut i sju dagar.

  55. Men då pratar vi om att vi ställer om
    och lagar kanske goda soppor enbart-

  56. -i stället för andra måltider.

  57. Om vi är snabba att ställa om,
    så klarar vi oss ganska länge.

  58. Fördelen med många tillagningskök är
    att vi har väldigt många bra kockar.

  59. Alla är jätteduktiga på att planera
    och använda råvaror.

  60. Om vi skulle bli ännu bättre på att
    använda svinn, som skal och liknande-

  61. -så klarar vi oss längre.

  62. Anna-Lena. Hur kan ni bidra
    från handelns perspektiv?

  63. Dels tänker jag utifrån vad Anna sa-

  64. -att de har en verksamhet
    som är spridd över området.

  65. Vi har ju små butiker på glesbygden
    och större inne i tätorterna.

  66. De kan tillhandahålla
    det som normalt finns i sortimentet.

  67. Sen kan det vara olika. Vi säljer
    inte elverk, men filtar och vatten-

  68. -men vi har inte extra beredskap
    för olika typer av kriser.

  69. Men vi bidrar med vårt sortiment-

  70. -och vi kan bidra, i dialog
    med kommun, med vad som kan behövas.

  71. Vi har lokaler, om det inte finns
    el nån annanstans, och värme o.s.v.

  72. Vi finns ju där ute överallt
    och kan bidra, tänker jag.

  73. Har ni samverkan
    med olika aktörer i samhället?

  74. Vi finns ju i lokalsamhällena, där
    ofta föreningarna är väldigt starka.

  75. Det märker vi inte i Stockholm, men
    ute i landet har vi en nära dialog-

  76. -och då har vi diskussioner om vad
    som kan inträffa och riskberedskap.

  77. Men det kan variera ganska mycket.

  78. Therese. Finns det skäl att vara
    orolig för vår livsmedelsförsörjning-

  79. -generellt
    och speciellt vid samhällsstörningar?

  80. Det är en omöjlig fråga nästan. Man
    ska inte gå omkring och vara orolig-

  81. -men man kan minska konsekvenserna
    genom att ha en egen beredskap.

  82. Det är första steget. Sen beror det
    på vilka störningar vi pratar om.

  83. Det kan vara lokala,
    där folk är helt avskurna.

  84. Att hela landet blir avskuret är inte
    lika troligt, men vi vet inte.

  85. Men drar man sitt strå till stacken,
    så har man gjort en del av läxan-

  86. -så att samhället kan lösa problemet
    på ett enklare sätt.

  87. Hur är statens ansvar för livsmedels-
    försörjning och lagerhållning?

  88. Ska det utvecklas?

  89. I dag äter vi en viss mängd livsmedel
    varav hälften kommer in över gränsen.

  90. Och vi är ju EU-medlemmar
    och har en gemensam jordbrukspolitik-

  91. -och konkurrens och så.
    Den situationen har vi i dag.

  92. Det vore skönt om nån sa: "Den här
    mängden livsmedel ska alltid finnas."

  93. Vi är inte där,
    men det kanske blir ett EU-initiativ-

  94. -där man diskuterar att national-
    stater ska kunna ha en viss säkerhet.

  95. Regeringen har ju ett ansvar för
    sina medborgare, men hur det ser ut-

  96. -behöver lösas i den här kontexten.

  97. I den eviga freden löstes allt,
    men nu har vi en annan situation.

  98. Alla behöver göra sin läxa.

  99. Länsstyrelsen, Staffan...

  100. Hur stödjer ni kommunerna
    i deras arbete med beredskap?

  101. Det finns lite olika sätt.

  102. Inom livsmedelsområdet
    har vi haft en kunskapsdag-

  103. -där vi utifrån olika perspektiv
    har diskuterat-

  104. -hur beredskapen kan stärkas.

  105. Men vi jobbar också generellt
    med krisberedskap-

  106. -med hur kommunerna
    kan stärka sina krisledningar-

  107. -och hur vi kan hjälpa varandra.
    I Samverkan Stockholmsregionen-

  108. -kan man med stöd av Länsstyrelsen
    poola resurser och få hjälp-

  109. -av grannkommuner.

  110. Jag berättade i mitt anförande om
    återuppbyggandet av civilförsvaret-

  111. -där man kan sätta fokus
    på försörjningsfrågor-

  112. -där livsmedel är en, för det handlar
    om att skapa medvetenhet kring...

  113. Står man där utan el, så har man ett
    ganska begränsat handlingsutrymme-

  114. -för vad man kan åstadkomma.

  115. Man kan arbeta med att medvetandegöra
    tjänstemän och politiker-

  116. -genom scenarion och övningar,
    där man kan visualisera.

  117. Det Norrtälje genomled
    kan man också fantisera kring.

  118. Vi ska utveckla krisberedskapen och
    ta med det som man är duktig på där-

  119. -och lyfta upp det
    inom det civila försvaret-

  120. -och hela tiden
    ha med sig försörjningsfrågor.

  121. Karin? Vilket stöd skulle du som
    lantbrukare behöva från samhället-

  122. -för att kunna öka din beredskap
    och uthållighet?

  123. Ibland kan man tänka...att det är ni
    som behöver stöd utav oss.

  124. Vi producerar det ni ska ha i magen.

  125. Är det inget du ser som ändå...
    Du nämnde Vattenfall tidigare.

  126. Finns det nånting på andra områden
    som man kan, i normaltid-

  127. -stödja lantbrukare med
    för att bygga upp en beredskap?

  128. Det är ju det här med
    att vi måste köpa svenska produkter.

  129. Det är ju vår beredskap, egentligen.

  130. Nu importerar vi typ hälften,
    i alla fall av köttet.

  131. Vi ska äta ju mindre kött, men ät
    svenskt, och vi behöver kossan-

  132. -för vårt odlingssystem.

  133. Så ni får lov att ha råd
    att köpa svenskt kött-

  134. -även i de offentliga köken.

  135. Therese, är det nåt du funderar på?

  136. Nåt budskap, nån uppmaning
    eller...nån tanke inför framtiden?

  137. Hur ser Sverige ut om tio år?
    Ordet är fritt.

  138. Det blir alltid svårare, men att vi
    alla kan dra ett strå till stacken.

  139. Det finns saker att göra, men vissa
    ansvarsfrågor kan förhindra-

  140. -eller förhala
    vissa steg i planeringen.

  141. Planeringen för civilförsvaret
    ställer frågorna på sin spets nu.

  142. Vi ser en slags motor som ser till
    att vi jobbar med försörjningsfrågor-

  143. -och att vi identifierar
    hur det ska se ut i framtiden-

  144. -med bra produktion
    och odlingsbar mark-

  145. -och att det finns kvar folk som vill
    driva gårdar. Kompetens är viktigt.

  146. Vi får alla jobba på våra arenor
    för livsmedelsfrågor.

  147. Det är ett utsvävande svar
    på en utsvävande fråga.

  148. Jobba på med det ni kan, och vi
    kan alltid välja vad vi vill äta.

  149. Det är ett sätt, och kommunen ska
    titta på det de ska försörja-

  150. -och se hur man kan jobba smart med
    beredskap, och ändå få det kreativt.

  151. Man ska gynna arbetskraft
    och sociala nätverk o.s.v.

  152. Jobba på med saker, helt enkelt.
    Gör nåt.

  153. Anna, har du nåt budskap?

  154. Jag hakar på det Karin sa om att
    köpa svenskt. Jag tror att det är...

  155. Vi ska framför allt köpa svenskt
    innan vi bara börjar köpa lokalt.

  156. Offentlig sektor har kommit långt. I
    Norrtälje köper vi bara svenskt kött.

  157. Börjar vi där,
    så blir det enklare lite längre fram.

  158. Att bara satsa lokalt är inte
    nyckeln. Vi måste börja med Sverige.

  159. Karin? Har du nåt som du vill säga-

  160. -som du tycker är viktigt i frågan
    eller om vad du tror om framtiden?

  161. Jag funderar på det här
    att man pratar mycket om-

  162. -att vi ska äta mer vegetariskt
    och odla mer, och det är okej-

  163. -men det är inte så himla enkelt
    att odla bönor.

  164. Det går rätt bra i Kalmar-trakten,
    där de har odlat bruna bönor och så.

  165. Men ärtor kan man bara odla
    vart åttonde år.

  166. Den gamla kunskapen om växtföljder
    och att behålla odlingssystemet...

  167. Allting kan vi inte odla i Sverige.

  168. Mandelmjölk, vad sjuttsingen är det?

  169. Bra poäng.

  170. Anna-Lena,
    vad har du för funderingar?

  171. Jag tänker också på hållbart sorti-
    ment och hållbar verksamhet på sikt.

  172. Det är klokt, för hållbara koncept
    i normalläge förebygger ju krisen.

  173. Det handlar om vad vi har för sorti-
    ment. Vi försöker ha mycket svenskt-

  174. -och där det inte går ska vi ändå ha
    hållbara och robusta system-

  175. -som för kaffe och annat som vi ändå
    är beroende av på olika sätt.

  176. Då handlar det om att göra kloka val-

  177. -som tar oss hela vägen både på lång
    och kort sikt om vi måste begränsa-

  178. -av olika anledningar.

  179. Där har vi ett gemensamt ansvar att
    kommunicera det till konsumenterna.

  180. Vad ska vi förvänta oss kunna köpa,
    och vad vill vi ha?

  181. Behöver vi köpa sparris från Peru
    just nu, eller ska vi strunta i det?

  182. De kloka valen måste vi kommunicera
    till konsumenter och medborgare-

  183. -och varför det är bättre att köpa
    svenskt och få med den diskussionen.

  184. Det är viktigt
    på både kort och lång sikt.

  185. Staffan? Slutord från dig?
    Känn ingen press.

  186. Ett slutord skulle kunna vara-

  187. -nånting kring att man måste fanti-
    sera om vad som skulle kunna hända.

  188. Vi kallar det
    risk- och sårbarhetsanalyser.

  189. Vad är mina svaga punkter,
    helt enkelt.

  190. Om man är ansvarig utövare
    av nånting som gäller utfodring-

  191. -eller om man leder en verksamhet
    eller ska hålla äldreboenden i drift-

  192. -så kanske man hamnar i ett
    elberoende. Då behöver man planera-

  193. -för reservkraft,
    vilket är en tråkig kostnad att ta.

  194. Vissa är skyldiga att göra det,
    men andra kanske kan göra det-

  195. -för när det behövs
    ska man vara tacksam att den finns.

  196. En kommun kan tänka strategiskt kring
    vilka man försörjer med reservkraft-

  197. -och planera hur man omfördelar till
    de platser där man har reservkraft.

  198. Det är en tråkig utgift-

  199. -och man måste lagra drivmedel, för
    man får inte påfyllning hela tiden.

  200. Man kanske måste ha en vecka
    om man har ett äldreboende.

  201. Man ska planera
    och försöka hitta sårbara punkter-

  202. -och i förhand titta på hur man
    skulle kunna försvara sig mot dessa-

  203. -och kanske beta av några av de
    värsta sårbarheterna redan innan.

  204. När krisen inträffar är det de kort
    man har att spela med då som man har.

  205. -Man får inga nya kort under krisen.
    -Bra slutord.

  206. Tusen tack för kloka ord
    och för det arbete ni gör.

  207. Och så ska vi bli duktiga på att
    samarbeta mer. Det tar vi med oss.

  208. Tack så mycket.

  209. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Krisberedskapen i vårt samhälle

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Akutvård, Hälso- och sjukvård, Katastrofberedskap, Livsmedelsförsörjning, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton

Heterogenitet i riskforskningen

Susanna Öhman, docent i sociologi, har i en studie fokuserat på heterogenitetsfaktorerna - kön, etnicitet och sexuell läggning - i förhållande till riskperception och riskbeteenden. Heterogenitetsfaktorer såsom kön, etnicitet och sexuell läggning är viktiga för att förstå människors reaktioner på risker, men underliggande faktorer som värderingar och sårbarhet behövs också för att förklara reaktionerna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss