Titta

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Föreläsningar om det sociala arbetets möjligheter och villkor i Göteborg. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden : Förorten och det sociala arbetet som försvannDela
  1. "Orten" är en symbolisk konstruktion-

  2. -som fångar in
    en gemensam erfarenhetshorisont.

  3. Det är jättekul
    att vara här i Hammarkullen.

  4. Och jag är ju...

  5. ...numera faktiskt pensionerad
    från min tjänst på universitetet-

  6. -men startade min bana
    en gång i tiden på 70-talet-

  7. -som just fältassistent
    i Hammarkullen.

  8. Var med ännu tidigare, tidigt 70-tal,
    och startade fritidsgården Mixgården.

  9. Det var Hammarkullens fritidsgård då.

  10. Det jag kommer att prata om
    handlar om de erfarenheter jag har-

  11. -av att verka
    som socialarbetare och forskare-

  12. -i de här miljöerna som vi i dag
    betraktar som utsatta stadsdelar.

  13. Men det här med förortens unga... De
    har varit en källa till indignation-

  14. -ända sen de första miljonprograms-
    områdena växte fram på 1970-talet.

  15. Initialt handlade det
    om sniffning, mopedgäng-

  16. -och olika uppkäftiga attityder.

  17. Det svenska samhället
    befann sig i omvandling-

  18. -med urbanisering och stark tillväxt
    i de tre storstadsregionerna.

  19. Men...den tidens sociala problem-

  20. -sågs som relaterade
    till den samhällsomvandlingen.

  21. För att möta och hantera
    de här problemen som uppstod-

  22. -så skapade samhället, och
    den tidens socialtjänst i huvudsak-

  23. -insatser i form av
    fritidsgårdar, fältassistenter-

  24. -grannskapsarbete, som ju inte
    förekommer nu, det var en metod då.

  25. Och man förstärkte skolan.
    Verksamheterna...

  26. Det man fick tilldelat sig,
    för verksamheterna-

  27. -handlade väldigt mycket om att man
    mötte de faktiska behov som finns.

  28. Det vet vi ju att den situationen
    ser väldigt annorlunda ut i dag.

  29. I dag är det ju verksamheten som får
    inordna sig i den budget som man har.

  30. Och sen under 1990- och 00-talen
    kom de sociala nedskärningarna-

  31. -massarbetslösheten
    och "svensk-glesheten"-

  32. -att definiera
    situationen i förorten.

  33. Samtidigt blev de sociala problemen
    omdefinierade till polisiära problem.

  34. Nya former av ungdomsgäng och system-
    kritiska subkulturer växte fram.

  35. I takt med
    att sociala oroligheter eskalerade-

  36. -blev polisens strategier också
    allt mer repressiva.

  37. Konfrontationer
    mellan ungdomar och ordningsmakten-

  38. -trädde fram som en del av vardagen
    i många förorter.

  39. Och det... Jag gjorde ju fältarbete
    här i Hammarkullen på 90-talet-

  40. -följde hiphopkulturen här.

  41. Och...blev då också
    kontaktad utav SÄPO-

  42. -för att bli informatör, vilket...

  43. ...vilket naturligtvis
    jag inte gjorde. Men...

  44. Det är ett uttryck för den synen
    som utvecklades under den här tiden.

  45. I takt med att vi är på väg mot 2020-

  46. -växer kraven på
    än mer kraftfulla åtgärder.

  47. Egentligen utan förståelse för
    vad som är orsakerna-

  48. -bakom kriminella gäng,
    islamister och stenkastare-

  49. -så har förorten allt oftare
    kommit att betraktas som en krigszon.

  50. I dag står vi inför
    en slags tredje utvecklingsfas.

  51. Inte sociala problem, inte polisiära-

  52. -utan vi står inför en fas som inne-
    bär en militarisering av förorten.

  53. Jag uppmanar alla, socialarbetare
    eller vem man nu är-

  54. -att läsa moderaternas riksdagsmotion
    2556 2018-

  55. -som handlar om hur militär
    skall användas i förorten.

  56. När bostadsområden på det här sättet
    görs till fientligt territorium-

  57. -behövs det inte
    speciellt mycket fantasi-

  58. -för att se hur patruller placeras ut
    på strategiska knytpunkter-

  59. -för att kontrollera
    och hålla människor på plats.

  60. I dag... Nu är det 25 år sedan
    som de första signalerna kom-

  61. -som varnade för att den segregation
    och de nya fattigdomsmönster-

  62. -som då blev allt mer framträdande
    i de stora städernas förorter-

  63. -var på väg att omvandla
    de här förorterna till krutdurkar.

  64. Forskarna varnade för att om det
    fortsatte på den inslagna vägen-

  65. -förelåg risker att svenska förorter
    skulle utvecklas på ett sätt-

  66. -som är kännetecknande för franska
    banlieues och nordamerikanska getton.

  67. I dag är vi där.
    Krutdurken har exploderat.

  68. Sen 2009 har också
    svenska miljonprogramsområden-

  69. -varit hemsökta av det den franske
    urbansforskaren Mustafa Dikeç-

  70. -betecknar som en "urban vrede".

  71. Denna vrede har sitt ursprung
    i skenande socioekonomiska klyftor.

  72. I fattigdom, i rasism och i brist på
    framtidstro för ungdomar som bor här.

  73. Denna urbana vrede är global
    och följer vissa mönster.

  74. Det handlar ofta om en spänningsfylld
    relation mellan polis och ungdomar.

  75. Den är central i förståelsen
    av den här dynamiken.

  76. Tittade ni på TV4 i går,
    "Kalla Fakta", om rasprofilering-

  77. -så säger det en del
    om den verkligheten-

  78. -som väldigt många unga människor
    tvingas leva med i de här områdena.

  79. Bilder på polis och brinnande bilar
    från Husby, Bergsjön, Rosengård-

  80. -går inte att skilja från hur det ser
    ut när media rapporterar från Paris.

  81. Här finns nån form av dynamik-

  82. -som har att göra med
    en ny typ av maktförhållande-

  83. -som utspelar sig i våra
    postindustriella samhällen.

  84. Även om den sociala oron alltjämt
    är framträdande i medierna-

  85. -så har ändå fokus under senare tid
    flyttat till det dödliga våldet.

  86. Situationen är nu så allvarlig att
    Sverige står inför en nationell kris.

  87. Det är också vad organisationen
    Förorten mot Våld hävdar.

  88. Det dödliga våldet handlar i princip-

  89. -om att unga ickevita män
    skjuter andra unga ickevita män-

  90. -i olika former av uppgörelser,
    ofta på offentliga platser.

  91. Gemensamt för offer och förövare
    är att de har växt upp i och bor i-

  92. -fattiga och
    stigmatiserade stadsdelar.

  93. Samhällets sätt
    att möta de här problemen-

  94. -utan att utgå från nån form
    av analys av våldets orsaker-

  95. -har lett till
    en kriminalisering av fattigdomen-

  96. -som drabbar hela förorten.

  97. Förortsproblem är inte förortens
    problem utan samhällsproblem.

  98. Och förortsproblemen är
    ett resultat av klassklyftor, rasism-

  99. -och frånvaron av
    en fördelningspolitik.

  100. Sverige har fördubblat
    den relativa fattigdomen sedan 1990-

  101. -men är det mest dollarmiljardär-täta
    landet i världen efter Schweiz.

  102. De här klyftorna
    vi har i vårt samhälle-

  103. -kan inte lösas med mindre än
    genom en omläggning av den politik-

  104. -som dominerat samhällsutvecklingen
    de tre senaste decennierna.

  105. Det sociala arbetet måste utifrån
    sina kunskaper och erfarenheter-

  106. -delta i arbetet med att skapa en mer
    jämlik och human samhällsutveckling.

  107. Inte minst genom att bidra till
    att utveckla en socialpolitik-

  108. -som innebär en mobilisering
    mot de sociala orättvisor-

  109. -som skapar sociala problem.

  110. Den utstötning ur samhällskroppen som
    förorten sedan decennier genomgår-

  111. -är också bakgrunden till att de unga
    från miljonprogrammens förorter-

  112. -skapat "Orten"
    som sin egen benämning på-

  113. -varifrån de kommer
    och var de hör hemma.

  114. "Orten" ger uttryck åt
    en föreställd gemenskap-

  115. -som inte refererar
    till nån specifik plats.

  116. "Orten" är en symbolisk konstruktion-

  117. -som fångar in
    en gemensam erfarenhetshorisont.

  118. Oavsett Rinkeby, Hammarkullen eller
    Rosengård - man är från "Orten".

  119. Så blir Orten en beteckning som för
    samman lokala grannskapsgemenskaper-

  120. -i en form av
    paranationell tillhörighet-

  121. -som ger ett informellt medborgarskap
    i den "nation"-

  122. -som utgörs av Sveriges icke-vita
    stigmatiserade fattiga förorter.

  123. Förorten har i debatten
    blivit nationens inre fiende.

  124. Ett främmande territorium som det
    övriga samhället måste skyddas ifrån.

  125. Rapporteringen om förorten har
    trängt in i gemene man på ett sätt-

  126. -som i förlängningen ger legitimitet
    åt kraven på hårdare tag-

  127. -men som gör det svårt att se
    grundläggande strukturella orsaker-

  128. -bakom de här problemen.

  129. Förorten är inte segregerad.
    Göteborg är en segregerande stad!

  130. Med denna blockering blir det också
    svårt att uppmärksamma och förstå-

  131. -den underifrån kommande organisering
    som i dag växer fram i förorten.

  132. Vid sidan om skjutningar och social
    oro finns föreningar och nätverk-

  133. -som visar att förorten inte är ett
    hot, utan ett löfte för framtiden.

  134. Paradoxen består i att förortens unga
    i den politiska debatten-

  135. -ses som kriminella och farliga-

  136. -samtidigt som kulturdebatten
    slår fast att-

  137. -den mest spännande och kreativa
    kultur som skapas är från förorten.

  138. De konstnärliga högskolorna
    har under senare år-

  139. -fångat upp den nyskapande
    estetiska energi som frodas här.

  140. Det gäller inte bara
    musik och bildkonst.

  141. Nu börjar de konstnärliga
    institutionerna också uppmärksamma-

  142. -den litteratur, poesi och film
    som skapas i Orten-

  143. -och att den kan tillföra den högre
    utbildningen välbehövligt nytt blod.

  144. En av de mer uppmärksammade eventen
    som trätt fram är Ortens bästa poet-

  145. -som arrangeras av Förenade Förorter.

  146. Denna organisation har under fyra år
    lett denna nationella poesitävling-

  147. -som drar till sig tusentals
    intresserade ungdomar-

  148. -från många förorter
    runt om i Sverige.

  149. Förenade Förorter upplever sig nu,
    i den senaste tävlingen, innan jul-

  150. -så motarbetade av polis, tjänstemän
    och politiker att man lägger ner.

  151. En annan organisation som låtit tala
    om sig för mobilisering mot våld-

  152. -är den som jag nämnde,
    Förorten mot Våld.

  153. Det finns också kvinnoorganisering.
    StreetGäris i Stockholm.

  154. I Göteborg har vi Staden är Din-

  155. -som mobiliserar runt street dance
    för att ta stadsrummet i besittning.

  156. Andra organisationer är Megafonen,
    Rörelsen Gatans Röst och Ansikte-

  157. -Rådet av Enade Kreoler, Akademin för
    dekolonial konst och folkbildning-

  158. -Polisbrutalitet i Förorten
    och flera andra.

  159. Många är avknoppningar från Pantrarna
    för Upprustning av Förorten.

  160. Förhoppningsvis menar jag att ett
    sånt här initiativ som Manifestboken-

  161. -och den här konferensen
    visar på nödvändigheten-

  162. -att det sociala arbete lyssnar till
    och lierar sig med de här krafterna.

  163. Förortens problem kan inte lösas
    bakom ryggen på dem som bor här.

  164. Det sociala arbetet måste
    återvända till och utveckla-

  165. -såväl perspektiv som metoder
    från den tid-

  166. -då välfärdsstaten såg sociala
    problem som strukturella problem.

  167. Okej, tack.

  168. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förorten och det sociala arbetet som försvann

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ove Sernhede är tidigare professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här talar han utifrån de erfarenheter han har som socialarbetare och forskare inom det som idag betraktas som utsatta stadsdelar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förorter, Samhällsvetenskap, Segregation, Social omsorg, Sociala frågor, Socialt arbete
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tiden

Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, berättar om arbetsprocessen med boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden" och vad man ville med boken. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Det räcker inte med metod

Peter Dellgran är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om statlig kunskapsstyrning, det sociala arbetet och den kommunala socialtjänsten. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvård

Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot barn och familj, med ett särskilt fokus på den sociala barnavården. Här berättar hon om sin forskning som även är en del av boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden". Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungas delaktighet i europeiska städer

Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning där han arbetat med delaktighetens villkor för unga människor ur ett europeiskt perspektiv. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Förorten och det sociala arbetet som försvann

Ove Sernhede är tidigare professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här talar han utifrån de erfarenheter han har som socialarbetare och forskare inom det som idag betraktas som utsatta stadsdelar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Göteborgs stads arbete mot radikalisering

Zan Jankovski är samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Här talar han om Göteborgs stads arbete inom detta område med statistik på våldsbejakande extremism och om radikaliserande miljöer. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Socialt arbete i en idéburen organisation

Lennart Forsberg är socialchef vid Göteborgs stadsmission. Här talar han om utmaningar och samhällstrender som han ser genom sitt arbete, där mer än hälften av de barnfamiljer som söker hjälp hos Stadsmissionen efterfrågar mat och en fjärdedel av insatserna går till individer som egentligen är berättigade till bistånd. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Kreol, fötter och inte rötter

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Områdesarbete och social mobilisering

Anna Bryntse, studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan i Angered, och Lina Renholm Nyby från Hammarkullens fritidsgård Mixgården berättar om att ta ställning i det sociala arbetet, fritidsgården som en plats för samhällsbyggande och vikten av tillitsfulla relationer mellan socialarbetare och ungdomar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Agera på vår tids samhällsutmaningar

Erika Engberg är socionomstudent vid Göteborgs universitet och talar här om sin erfarenhet från socionomprogrammet. Katarina Hollertz är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om utbildningens roll. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss