Titta

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Föreläsningar om det sociala arbetets möjligheter och villkor i Göteborg. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden : Göteborgs stads arbete mot radikaliseringDela
  1. De vänder sig till ungdomar
    och erbjuder sociala aktiviteter.

  2. Det kan vara träning, att man är
    ute i skogen och gör olika saker.

  3. Jag jobbar på den centrala nivån.

  4. Huvuddelen av det praktiska direkta
    arbetet med individer, ungdomar-

  5. -sker ju ute i stadsdelarna-

  6. -så vi ska ha en övergripande bild
    och bistå på olika sätt.

  7. Det jag ska fokusera på
    under 15-20 minuter-

  8. -är att ge en återblick kring varför
    det tillkom ett sånt här uppdrag.

  9. Det finns olika skäl till det,
    bakåt i tiden.

  10. Och jag kommer ge er
    en kort lägesbild-

  11. -utifrån det som kommer
    till vår kännedom i vår funktion.

  12. Det finns många olika lägesbilder
    beroende på vem du frågar-

  13. -kring det här ämnet,
    om vi uttrycker oss så.

  14. Det är där jag rör mig. Först vill
    jag knyta an till tidigare talare.

  15. Det vi ser, kanske allt tydligare,
    det är ju att-

  16. -olika typer av ideologiskt inriktade
    eller andra typer av grupperingar-

  17. -attraherar allt fler unga människor.

  18. De samtal, de informationer med mera
    som kommer till vår funktion-

  19. -tenderar att handla allt mer
    om yngre personer.

  20. Då är vi alltså nere i grundskole-,
    tidig gymnasieålder.

  21. Det är intressant
    utifrån det vi har hört.

  22. Kan det finnas nåt samband? Det är
    nåt vi behöver titta närmare på.

  23. Kan det finnas nån form av
    ungdomskulturell tillhörighet-

  24. -som attraherar ungdomar även i
    de här mer våldsbejakande grupperna-

  25. -som vi pratar om? Det är en större
    fråga som jag inte hinner gå in på-

  26. -men det var en intressant reflektion
    utifrån tidigare talare.

  27. Lite kort om bakgrunden: Nånstans
    2012-2015 jobbade jag i Angered-

  28. -inom fritidsverksamheten.

  29. Då fick vi information om att
    ett ökat antal individer-

  30. -anslöt sig till olika stridande
    grupperingar i Syrien och Irak.

  31. Framför allt handlade det om
    att man åkte till...grupperingar.

  32. Våren 2014 initierade staden
    ett uppdrag för att ta reda på:

  33. Vad rör det sig om?
    Vad är det för typ av problematik-

  34. -som gör att unga människor från
    Göteborgssamhället sökte sig dit?

  35. Detta är inget nytt fenomen.

  36. På individnivå har vi sett personer
    söka sig till olika konfliktområden-

  37. -skulle jag vilja säga
    sen tidigt 90-tal.

  38. Jag började själv inom
    fältverksamheten i Angered -89-90.

  39. På individnivå har det
    absolut förekommit tidigare.

  40. Det som skiljde...denna...
    problembilden lite grann-

  41. -var ju att det handlar om flera...
    i grupper. - Försvann jag nu?

  42. Det här ledde fram till att vår
    samordningsfunktion startade 2015-

  43. -och en handlingsplan togs fram
    som antogs politiskt hösten 2016.

  44. Det som var tydligt från början-

  45. -var att vi inte skulle hitta på
    nåt nytt spår för att hantera frågan.

  46. Ganska tidigt bestämdes det-

  47. -att man skulle inkludera arbetet mot
    extremism i befintliga strukturer.

  48. Det handlade om Trygg i Göteborg,
    ett trygghetsfrämjande arbete.

  49. Det är kommunen, ..., bland annat
    polisen, men också andra aktörer.

  50. På individnivå handlar det mycket
    om ordinarie strukturer.

  51. Där har vi SIG och SSPF.
    Sig står för Social Insatsgrupp-

  52. -och SSPF är en samarbetsform mellan
    skola, socialtjänst, polis, fritid.

  53. Den förstnämnda handlar om
    något äldre individer-

  54. -medan den sistnämnda
    är fokus på de yngre.

  55. Då pratar vi nånstans
    tio till sexton, sjutton ungefär.

  56. Det finns också på central nivå
    ett myndighetsövergripande nätverk-

  57. -som samarbetar på
    en mer allmän nivå.

  58. Där pratar vi inte individer, utan
    mer tendenser, utveckling etc, etc.

  59. Sen 2017 har vi också en förstärkt
    samverkan med stadens medlingsenhet.

  60. När det kommer nån form av oro
    till oss som samordnare-

  61. -till exempel kopplat till nån
    individ, plats eller liknande-

  62. -kanaliserar vi det till
    den funktionen som tar vid.

  63. Vi har inget uppdrag att arbeta med
    individer, och ingen kunskap om det.

  64. Därför är det viktigt
    att länkas in på rätt ställe-

  65. -så att det hamnar
    i den ordinarie linjen.

  66. Lite kort om läget:
    Tittar vi nationellt-

  67. -så kommer det olika typer
    av information regelbundet.

  68. Det senaste är att SÄPO
    gick ut för ett tag sen-

  69. -och pratade om att 3 000 individer
    ungefär, i Sverige-

  70. -bedömer dem i aktiv...
    de definierade extremistmiljöerna.

  71. Och då är...

  72. Och det som då ibland betecknas
    som jihadistiskt orienterad miljö.

  73. 2 000 av dem, ungefär, är kopplade
    till den islamistiska miljön-

  74. -och resterande då, c:a 1 000...

  75. ...och två andra, där den Vit makt-
    orienterade är nånstans runt 600.

  76. Tidigare nationella samordnaren, som
    Mona Sahlin ledde, gjorde en enkät-

  77. -riktad till
    Sveriges samtliga kommuner.

  78. Då frågade man om man på kommunnivå
    möter det här problemet, fenomenet.

  79. Då uppgav 2017-

  80. -73 % av kommunerna att de har den
    här typen av grupper och individer.

  81. Ytterligare...procent uppgav att man
    hade individer som inte bodde där-

  82. -men som kom dit och utförde nån typ
    av handling, aktivitet, med mera.

  83. När man frågade om
    de stora utmaningarna-

  84. -så är det allra vanligaste
    att man möter Vit makt-grupperingar.

  85. Högerextremismen är
    det vanligaste på Sverige-nivå.

  86. Nästan 50 % av kommunerna uppgav det.

  87. Den islamistiska extremismen,
    jihadismen-

  88. -som det pratas mycket om
    och uppmärksammas i media-

  89. -var det runt 20-23 % av kommunerna
    som uppgav som den stora utmaningen.

  90. Och vänsterextremismen, runt 10.

  91. Man kan ju fundera på hur det kommer
    sig att debatten ser ut som den gör.

  92. Det skulle vi nog
    behöva lite mer tid för.

  93. Men det är en intressant reflektion
    att kommuner uppger-

  94. -att det är högerextremismen som är
    den stora utmaningen i kommunlivet.

  95. Det skiljer sig lite grann
    mellan olika städer. I Göteborg...

  96. Vi ställde liknande frågor
    till olika verksamheter i kommunen.

  97. Då kan man säga att...

  98. Den högerextrema miljön byter plats
    med den islamistiska i Göteborg.

  99. Men i Sverige totalt
    är det annorlunda.

  100. Vad vet vi då? Ungefär 300 personer
    ansluter sig till de här grupperna-

  101. -framför allt i Syrien och Irak.
    Sen finns det obekräftade uppgifter-

  102. -att andra har rest till andra
    konfliktområden. Ukraina, exempelvis.

  103. Och tittar vi på dem... Förra veckan
    fick jag en siffra kring-

  104. -att runt 30 svenskar,
    många från Västra Götaland-

  105. -befinner sig nere i Ukraina
    på olika sidor i konflikten.

  106. Huvudsakligen på den ukrainska sidan-

  107. -men också i olika paramilitära
    grupper som är ryssvänliga.

  108. Det är också en grupp
    vi pratar lite om.

  109. Det är ingen skillnad i min värld
    att vara en...fighter-

  110. -i Ukraina eller
    nere i Syrien eller Irak.

  111. Det är intressant. Sen finns det
    ett antal göteborgare och svenskar-

  112. -som har anslutit sig till olika
    grupper som inte är terrorklassade.

  113. Detta innebär ju då att de inte är
    föremål för polis och säkerhetspolis.

  114. Då är man alltså nere
    och gör nån form av annan aktivitet.

  115. Men det finns såna personer...

  116. På lokal nivå kan detta spela roll.

  117. Vi vet att det finns personer
    från en stadsdel som åker i väg-

  118. -och de kan vara i samma ålder
    och den ena hamnar på IS sida-

  119. -och den andra personen kan hamna
    i en gruppering som slåss mot IS.

  120. Kvar på hemmaplan kan finnas
    småsyskon, familj, etc.

  121. Det här kan ju då ge
    nån typ av spänning på lokal nivå-

  122. -utifrån att de här personerna
    har anslutit sig till olika sidor.

  123. Det här är ju nåt som lokalsamhället
    vet med en gång. Blixtsnabbt.

  124. Går du ner på ungdomsnivå
    vet de det ännu snabbare.

  125. Så det här är intressant
    att fundera kring.

  126. Det här med återvändare är ju nåt
    som har diskuterats oerhört mycket.

  127. I en frågeundersökning var det
    7 % av kommunerna som uppgav då...

  128. Nu har det hänt lite där. ...att
    man har återvändare i kommunen.

  129. En del av dem hade nån typ
    av strategier för att möta dem.

  130. Det här är också en oerhört het
    debatt, vad man ska göra med dem.

  131. Du har ju hela skalan från
    att man helst ska-

  132. -låta dem vara där nere
    och bli avrättade-

  133. -till att man nånstans vill vara
    mer proaktiv och se dem som...

  134. De är trots allt medborgare
    i Sverige, i Göteborg-

  135. -och vi behöver också se dem så.
    Utifrån det har de olika rättigheter.

  136. Men hela den debatten
    är ju oerhört polariserad.

  137. Det vi vet om de här 300, drygt, är
    att majoriteten kommer från fyra län-

  138. -där vårt, Västra Götaland, är ett av
    dem som har flest som har åkt i väg.

  139. 33 %, ungefär, kommer från
    Västra Götaland, i huvudsak Göteborg.

  140. Som nån nämnde... Vi kan konstatera
    att mer än 70 % av individerna-

  141. -kommer från eller bor i det
    som vi kallar utsatta områden.

  142. Det kan vara en intressant koppling
    till föregående talare kring...

  143. Hur kommer det sig? Det finns ju nåt
    där som är intressant att titta på.

  144. I debatten kan man många gånger
    prata om att man relaterar-

  145. -framför allt islamistisk extremism
    till flyktingströmmar.

  146. Det kan vi konstatera fram till nu
    att den kopplingen är oerhört svag-

  147. -för att inte säga obefintlig.

  148. Tittar vi på de här individerna,
    272 individer, som man har studerat-

  149. -så ser vi att de flesta, 75 %,
    är svenska medborgare-

  150. -och 34 % är födda i Sverige.

  151. Och på medborgarsidan har de flesta
    gått igenom vårt uppfostringssystem-

  152. -med skola, fritidsgårdar,
    föreningar, med mera.

  153. Så det är inte så
    att det kommer hit folk i går-

  154. -och blir på nåt sätt extremister
    eller åker i väg i övermorgon.

  155. Det är våra egna barn och ungdomar,
    som föregående talare pratade om-

  156. -som vi då på nåt sätt
    har att hantera.

  157. Där uppstår ju ett antal ganska
    intressanta frågor att titta på.

  158. Vad är det som gör
    att de här ungdomarna tar det steget-

  159. -och väljer att ansluta sig
    till en terrorklassad gruppering?

  160. Jag är helt övertygad om att-

  161. -en del av svaren finner vi
    i det som Zulmir och Ove sa.

  162. Det kan vara en av många reaktioner
    mot det som ni var inne på.

  163. Den samhällsutveckling vi har sett.

  164. Det finns också intressanta kollegor
    som tittar runt om i Europa-

  165. -som menar att man kan se det som
    nån slags ungdomskulturell revolt-

  166. -att ta klivet in i
    den här typen av grupper.

  167. Det är oerhört intressant
    om det skulle vara så.

  168. Ove, du får hålla dig lite till
    och jobba på, tycker jag!

  169. Inte pensionera dig än, riktigt!

  170. Kollar vi på Göteborg kort...

  171. Från 2012 får vi mer tecken på
    att individer åker i väg.

  172. Våren 2013
    kommer de första rapporterna-

  173. -om att personer har dött i strid,
    från vår stad.

  174. I detta fallet var det ifrån
    Angereds-området, i nåt fall.

  175. Märk väl:
    Vi är fortfarande i en period-

  176. -när inte IS är huvudrollsinnehavaren
    i det här dramat, så att säga.

  177. Många som åker ner i tidigt skede
    ansluter sig till andra grupperingar.

  178. Mestadels i grupper
    som slogs mot Assad-regimen.

  179. Men när IS då utropar
    det så kallade Kalifatet-

  180. -kan man se att det finns
    en viss sympati för det som sker-

  181. -från både individer och grupper.

  182. Vi ser också tydligt att antalet
    resenärer runt den tiden-

  183. -hösten -14-15-16
    ökar ganska dramatiskt.

  184. I Göteborg pratar vi nånstans
    om 110-120 personer.

  185. Då nånstans börjar också rapporterna
    om propaganda, rekrytering med mera-

  186. -komma allt flitigare
    in till polisen.

  187. Inte sällan, då, handlade det om-

  188. -att man nästintill pekade ut
    personer som var nån slags...

  189. Vad ska vi säga? "Motorer" i
    radikaliseringen och rekryteringen.

  190. Man kunde i vissa fall
    till och med peka ut vissa platser.

  191. Det kunde vara lägenheter,
    lokaliteter med mera.

  192. Det här med spänningar, konflikter
    nämnde jag. Det är mycket ungdomar.

  193. Många av de här händelserna
    beskrev också arenor där unga finns.

  194. Det kunde vara tecken från skolor,
    från runt fritidsgårdar.

  195. Kanske inte inne på,
    men runt omkring.

  196. Ganska mycket på allmänna platser.

  197. Vi hade några fall
    som handlade om idrottshallar.

  198. Det var en plats
    där en del av de här personerna-

  199. -som i vissas ögon var rekryterare
    agerade.

  200. Vi har en händelse i november 2015
    som blir ganska uppmärksammad-

  201. -där bostäder och affärer tillhörande
    kristna syrier i västra Göteborg-

  202. -blir utsatta och attackerade
    med IS-relaterad propaganda.

  203. Klotter, slagord, med mera.

  204. Man använder då samma retorik,
    ungefär, som IS gjorde-

  205. -när man intog olika typer av
    territorier nere i Irak.

  206. Det här blir ju
    oerhört starka känslor.

  207. Vi kan också under 2016 tydligt se-

  208. -att även högerextrema grupper börjar
    synas och märkas mer i Göteborg.

  209. I dagsläget handlar det
    i huvudsak om NMR.

  210. Det är de som är
    huvudrollsinnehavarna.

  211. De blir också mer synliga i
    offentliga miljöer. Det är samma.

  212. Vi får ganska många rapporter
    om klotter, affischering-

  213. -personer som söker upp
    framför allt ungdomar.

  214. Det är tydligt utpekade
    bostadsområden-

  215. -där de tycker sig se en möjlighet
    att få genomslag för sina idéer.

  216. De vänder sig till ungdomar
    och erbjuder sociala aktiviteter.

  217. Det kan vara träning, att man är
    ute i skogen och gör olika saker.

  218. Väldigt typiskt i de miljöerna.

  219. Och sen får vi inte glömma att...

  220. Vi har ju haft de här attackerna
    under vintern 2016-

  221. -som är regelrätta, i min värld,
    terrorliknande attacker.

  222. Alltså bombattackerna mot
    flyktingboenden och syndikalister.

  223. De personer som grips
    och sedermera döms för detta-

  224. -vet vi att de har tydliga kopplingar
    till grupperingar i Ryssland.

  225. En del av dem har dessutom
    varit på vapenträning där nere.

  226. Återigen,
    det är väldigt likt på individnivå-

  227. -när man tittar på hur de här
    olika grupperingarna arbetar.

  228. Det är bekräftat.

  229. Sen har vi de här marscherna.
    Det var ingen tillfällighet-

  230. -att NMR pekade ut Göteborg som
    platsen för den här stora marschen.

  231. I deras världsbild är Göteborg
    en förlorad stad som man vill ta.

  232. Den styrs av... Ja, kommunister
    och allt möjligt i deras värld.

  233. "En röd stad,
    den ska vi ta tillbaka."

  234. Planeringen för att genomföra
    den största marschen i modern tid...

  235. Den var klockrent planerad
    just för Göteborg.

  236. Det fanns andra städer som var
    kandidater, men man valde Göteborg.

  237. Ja, nu vinkar de.
    Nu får jag stoppa där.

  238. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Göteborgs stads arbete mot radikalisering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Zan Jankovski är samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Här talar han om Göteborgs stads arbete inom detta område med statistik på våldsbejakande extremism och om radikaliserande miljöer. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Extremism, Radikalisering, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialt arbete
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tiden

Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, berättar om arbetsprocessen med boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden" och vad man ville med boken. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Det räcker inte med metod

Peter Dellgran är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om statlig kunskapsstyrning, det sociala arbetet och den kommunala socialtjänsten. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvård

Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot barn och familj, med ett särskilt fokus på den sociala barnavården. Här berättar hon om sin forskning som även är en del av boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden". Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungas delaktighet i europeiska städer

Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning där han arbetat med delaktighetens villkor för unga människor ur ett europeiskt perspektiv. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Förorten och det sociala arbetet som försvann

Ove Sernhede är tidigare professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här talar han utifrån de erfarenheter han har som socialarbetare och forskare inom det som idag betraktas som utsatta stadsdelar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Göteborgs stads arbete mot radikalisering

Zan Jankovski är samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Här talar han om Göteborgs stads arbete inom detta område med statistik på våldsbejakande extremism och om radikaliserande miljöer. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Socialt arbete i en idéburen organisation

Lennart Forsberg är socialchef vid Göteborgs stadsmission. Här talar han om utmaningar och samhällstrender som han ser genom sitt arbete, där mer än hälften av de barnfamiljer som söker hjälp hos Stadsmissionen efterfrågar mat och en fjärdedel av insatserna går till individer som egentligen är berättigade till bistånd. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Kreol, fötter och inte rötter

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Områdesarbete och social mobilisering

Anna Bryntse, studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan i Angered, och Lina Renholm Nyby från Hammarkullens fritidsgård Mixgården berättar om att ta ställning i det sociala arbetet, fritidsgården som en plats för samhällsbyggande och vikten av tillitsfulla relationer mellan socialarbetare och ungdomar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Agera på vår tids samhällsutmaningar

Erika Engberg är socionomstudent vid Göteborgs universitet och talar här om sin erfarenhet från socionomprogrammet. Katarina Hollertz är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om utbildningens roll. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff?

Är finanssystemet en bluff?

Ett samtal mellan Joris Luyendijk och Andreas Cervenka. Finansvärlden beskrivs ofta som en värld där girighet lättja och frosseri härskar, men är det verkligen den enskilde bankmannen som bär skulden eller står orsaken att finna i det system vi har byggt upp där bankerna fått orimligt mycket makt och inflytande på våra liv? Joris Luyendijk har skrivit den omtalade boken "Simma med hajar" som är en resa mot finansvärldens innersta. Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken "Vad är pengar?". Moderator: Joel Dahlberg. Inspelat den 11 april 2016 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss