Titta

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Föreläsningar om det sociala arbetets möjligheter och villkor i Göteborg. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden : Ungas delaktighet i europeiska städerDela
  1. En samhällsstruktur
    som i ökande takt-

  2. -fortsätter att reproducera
    delaktighetspraktiker-

  3. -efter klassmässiga
    och etniska skiljelinjer.

  4. Ungas delaktighet är en tråd
    som jag plockar vidare från Ingrid-

  5. -och ska resonera lite kring,
    fast i ett mer europeiskt perspektiv.

  6. Den här presentationen bygger på ett
    nyligen avslutat forskningsprojekt-

  7. -med förkortningen PARTISPACE,
    Spaces and Styles of Participation.

  8. Tillsammans med tre kollegor från
    institutionen för socialt arbete-

  9. -Susanne Liljeholm Hansson,
    Torbjörn Forkby och Björn Andersson-

  10. -har jag de senaste tre åren bedrivit
    forskning inom detta projekt.

  11. Jag ska säga nåt om delaktighetens
    villkor för unga människor.

  12. Det vill säga en väldigt specifik
    aspekt av studiens många resultat-

  13. -som jag har valt
    att lyfta fram i detta sammanhang.

  14. Särskilt fokus är på Göteborg
    som var en av städerna i studien.

  15. Okej! Jag har lagt upp presentationen
    kring tre enkla frågor.

  16. En del texter har blivit skrivna,
    andra är på gång.

  17. Så, mycket kort, vad är PARTISPACE?
    Projektet var finansierat av-

  18. -EU:s program för forskning
    och innovation, Horizon 2020.

  19. Det pågick i tre år,
    mellan 2015-2018.

  20. Tio universitet från åtta städer
    medverkade:

  21. Frankfurt, Bologna, Rennes,
    Manchester, Göteborg-

  22. -Plovdiv, Zürich
    och Eskisehir i Turkiet.

  23. Huvudfrågan är: Var och hur deltar
    unga människor i europeiska städer?

  24. Det huvudsakliga syftet var
    att inte exkludera ungas praktiker.

  25. Utgångspunkten för projektet har
    varit att policy-definitioner...

  26. Många av de definitioner som finns om
    ungas delaktighet är alltför snäva-

  27. -vilket i sin tur exkluderar många
    av de praktiker och aktiviteter-

  28. -som unga människor
    faktiskt ägnar sig åt.

  29. Som social mobilisering, politisk
    aktivering och självorganisering-

  30. -som sker utanför ramarna för de
    strukturer som samhället erkänner.

  31. Delaktighetsbegreppet är svagt
    förankrat i ungas levda erfarenheter-

  32. -så mycket av det ungdomar gör
    blir inte erkänt som delaktighet-

  33. -och blir inte föremål för olika
    former av samhälleligt understöd.

  34. Det är projektets utgångspunkt.

  35. Materialet är stort.
    Jag tänker inte gå igenom det.

  36. Här är en del av materialet
    som den här presentationen bygger på.

  37. Vi har bland annat
    gjort expertintervjuer-

  38. -med personer som på olika sätt
    arbetar med ungdomsfrågor i städerna.

  39. I Göteborg har vi intervjuat
    politiker, socialarbetare-

  40. -ungdomsarbetare, fritidsledare,
    pedagoger och aktivister.

  41. Vi har träffat grupper av unga
    och gjort intervjuer.

  42. Vi har gjort så kallade etnografiska
    fallstudier av ungdomsmiljöer-

  43. -och biografiska intervjuer
    där vi mer fokuserat på-

  44. -ett antal individers
    livserfarenheter.

  45. Över till den andra frågan: Varför
    är det intressant och relevant?

  46. Här finns det flera svar.
    Några har jag listat här.

  47. Ungdomsdelaktighet som fenomen
    har länge varit av stort intresse-

  48. -för politiker, tjänstemän,
    beslutsfattare och forskare.

  49. Detta eftersom
    unga människors vardagspraktiker-

  50. -avslöjar väldigt mycket om deras
    relationer med det övriga samhället-

  51. -och om deras möjligheter att delta i
    och forma rådande samhällsordning.

  52. Att studera ungas delaktighets-
    praktiker avslöjar också-

  53. -hur de ofta tvingas
    till konformitet och underordning-

  54. -genom normer, regler, förväntningar
    som samhället har på dem.

  55. Delaktighet i sin essens
    blir en pågående förhandling-

  56. -mellan individgrupp och samhälle.

  57. I tider av ökande sociala spänningar-

  58. -och ökande ekonomiska klyftor,
    vilket har varit uppe här i dag-

  59. -så har ungas missnöje,
    allmänna protester, uppror...

  60. Paris 2005, Köpenhamn 2008,
    London 2011, Stockholm 2013...

  61. ...blivit en återkommande del av det
    europeiska delaktighetslandskapet.

  62. Det sätter frågan om
    ungas delaktighet i förgrunden-

  63. -för många av Europas demokratier.

  64. Sett ur det här perspektivet
    är det ganska självklart-

  65. -varför frågan väcker intresse
    från olika håll.

  66. Om vi tittar på ett dokument...

  67. Så här står det i Europeiska
    kommissionens "Youth Report 2015".

  68. I det här excerptet
    skrivs unga människor...

  69. ...unga människors mänskliga
    och sociala kapital fram-

  70. -som en av Europas största tillgångar
    inför framtiden.

  71. Här skrivs unga fram som bärare
    av framtiden, i en gammal diskurs.

  72. Unga som genom kunskap och mångfald
    har nyckeln till en bättre morgondag.

  73. Men kategorin unga skrivs också fram
    som varande i problem-

  74. -som en utsatt grupp, drabbade av
    ekonomisk kris, exkluderade.

  75. En huvuddel av det här problemet
    är ekonomiskt.

  76. Glappet mellan dem med mer
    och dem med mindre vidgas.

  77. Socioekonomiska klyftor växer.

  78. Delaktigheten i det etablerade
    samhällets strukturer sjunker.

  79. Det är svårare att delta. Det är ett
    glapp mellan unga och institutioner.

  80. Unga behöver få stöd, uppmuntran,
    utbildning för att förändra sig-

  81. -för att förbättra
    sin anställningsbarhet-

  82. -integration på arbetsmarknaden,
    social inkludering, delaktighet.

  83. Så det här är i grund och botten
    en central demokratisk fråga.

  84. Tittar vi på den svenska
    nationella ungdomspolitiken-

  85. -så ser vi delaktighetsbegreppet
    också där.

  86. Frågan om ungas delaktighet i sam-
    hället uppmärksammas på flera sätt-

  87. -på olika nivåer,
    nationellt och på EU-nivå.

  88. Tittar vi på delaktighet lokalt,
    Göteborg-

  89. -så är delaktighetsarbetet ett av
    Jämlikt Göteborgs fyra målområden.

  90. På Jämlikt Göteborgs hemsida
    kan vi läsa det här:

  91. "Makt över det egna livet
    och delaktighet i samhället"-

  92. -"är fundamentala livsvillkor
    för varje människa."

  93. Så delaktighet
    är ett begrepp i tiden.

  94. Resultat, tredje punkten.

  95. På frågan om ungas delaktighet
    i samhällsliv, vad har vi fått veta?

  96. Ett centralt framträdande spår
    som jag väljer att fokusera på-

  97. -har att göra med
    att förstå ungdomsdelaktighet-

  98. -som i första hand
    en fråga om strukturella villkor.

  99. Där stadsrummets uppdelning,
    en välbekant berättelse i Göteborg-

  100. -och de konsekvenser i ojämlika
    livsmöjligheter detta leder till-

  101. -är vad som, enligt många
    vi har intervjuat-

  102. -formar ungas delaktighetspraktiker
    på en grundläggande nivå.

  103. Så för att prata om ungas delaktighet
    i samhällsliv är det en utgångspunkt-

  104. -som är svår att bortse från.

  105. Kopplingen mellan delaktighet
    och dess villkor är framträdande-

  106. -i både expertintervjuerna
    och i intervjuerna med unga.

  107. Osman, en av ungdomarna
    vi har intervjuat:

  108. "Segregation stoppar en från att
    utnyttja, känna kulturen i Göteborg."

  109. Här är några expertröster.
    Jag tänker inte läsa upp dem.

  110. Det här är ett dominerande tema
    i intervjumaterialet-

  111. -som är svårt
    att inte förhålla sig till.

  112. Delaktigheten placeras
    inom den här strukturella ramen-

  113. -som karaktäriseras av
    ekonomisk och etnisk skiktning.

  114. Experterna kopplar ofta den här
    frågan till uppenbara skillnader...

  115. Vi har alla de här rapporterna.
    ...i livsvillkor mellan grupper-

  116. -som bottnar i var man råkar födas,
    vilka ens föräldrar råkar bli-

  117. -vilka uppväxtvillkor man får,
    vilken skola, universitet eller inte-

  118. -vad för slags arbete, om något,
    man kommer att få.

  119. I slutänden, som vuxen medborgare,
    som en summa av alla dessa steg-

  120. -vilken position man kommer att inta-

  121. -i en samhällsmatris som präglas
    av ojämlika maktförhållanden.

  122. Vad experterna egentligen pratar om,
    genom en för de flesta av oss-

  123. -välkänd, tröttande berättelse
    om Göteborg som ojämlik stad-

  124. -är en förståelse av delaktighets-
    begreppet som skiftar fokus från-

  125. -dominerande diskurser om delaktighet
    som en individuell angelägenhet-

  126. -beroende av personliga egenskaper,
    vilja, motivation, entreprenörsanda-

  127. -till delaktighet som villkorad
    av systemisk ojämlikhet.

  128. Så några summerande punkter.

  129. Hinner jag med såna?

  130. Åh, okej! Det här fixar jag.

  131. Jag rundar av. Ur ett socialpolitiskt
    perspektiv är ungdomar utsatta.

  132. Det vet vi om.
    Problemet är mångfacetterat.

  133. Övergripande är en grupp vars
    ekonomiska möjligheter försämrats.

  134. Punkt 2. I den politiska samtiden,
    i merparten i diskursen om unga-

  135. -råder en generell förskjutning
    från rättigheter till skyldigheter.

  136. Självansvar, självaktivering, vilja,
    inställning, motivation är ledord.

  137. Helt i linje
    med individualistiska perspektiv.

  138. Som jag var inne på tidigare, en av
    de viktigaste lärdomarna för mig-

  139. -av det här fantastiska projektet,
    PARTISPACE, är insikten att-

  140. -delaktighet är en effekt av
    identitet, plats och resurser.

  141. Hur man deltar har att göra med vem
    man är, hur man blir sedd, förstådd-

  142. -var man bor och vilka resurser
    man har eller inte har.

  143. Följaktligen blir det centralt
    att relatera det här problemet-

  144. -till både statlig
    och kommunal kontext-

  145. -som inbegriper politiska initiativ.

  146. Frågan om ungas delaktighet är
    en fråga om politiska satsningar-

  147. -eftersom villkoren antingen
    skapas eller motverkas-

  148. -genom politiska beslut.

  149. I annat fall, med nuvarande
    delaktighetsordning-

  150. -riskerar vi att befästa
    en samhällsstruktur-

  151. -som inte stödjer en aktiv själv-
    realiserande delaktighet i samhället.

  152. En samhällsstruktur
    som inte möjliggör mångfald-

  153. -utan en samhällsstruktur
    som i ökande takt-

  154. -fortsätter att
    reproducera delaktighetspraktiker-

  155. -efter klassmässiga
    och etniska skiljelinjer.

  156. Avslutningsvis: Antingen kan vi
    se ungas delaktighetsunderskott-

  157. -som ett ungdomsproblem
    och förlägga det där.

  158. Nån slags apati, aversion, oförmåga,
    okunskap och ovilja till engagemang.

  159. Eller så kan vi se delaktighets-
    underskottet som en konsekvens-

  160. -av ojämlika livsvillkor
    och ojämlika livschanser.

  161. Och då kan vi också fråga oss:
    Underskottet, vems problem är det?

  162. Är det ett ungdomsproblem eller är
    det en effekt av systemiska brister?

  163. En effekt av ett ekonomiskt, socialt
    och etniskt skiktat samhälle?

  164. Om vi vill ha förändring,
    var ska vi börja? Tack så mycket.

  165. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ungas delaktighet i europeiska städer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning där han arbetat med delaktighetens villkor för unga människor ur ett europeiskt perspektiv. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och ungdom, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialt arbete, Sociologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tiden

Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, berättar om arbetsprocessen med boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden" och vad man ville med boken. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Det räcker inte med metod

Peter Dellgran är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om statlig kunskapsstyrning, det sociala arbetet och den kommunala socialtjänsten. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvård

Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot barn och familj, med ett särskilt fokus på den sociala barnavården. Här berättar hon om sin forskning som även är en del av boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden". Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungas delaktighet i europeiska städer

Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning där han arbetat med delaktighetens villkor för unga människor ur ett europeiskt perspektiv. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Förorten och det sociala arbetet som försvann

Ove Sernhede är tidigare professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här talar han utifrån de erfarenheter han har som socialarbetare och forskare inom det som idag betraktas som utsatta stadsdelar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Göteborgs stads arbete mot radikalisering

Zan Jankovski är samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Här talar han om Göteborgs stads arbete inom detta område med statistik på våldsbejakande extremism och om radikaliserande miljöer. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Socialt arbete i en idéburen organisation

Lennart Forsberg är socialchef vid Göteborgs stadsmission. Här talar han om utmaningar och samhällstrender som han ser genom sitt arbete, där mer än hälften av de barnfamiljer som söker hjälp hos Stadsmissionen efterfrågar mat och en fjärdedel av insatserna går till individer som egentligen är berättigade till bistånd. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Kreol, fötter och inte rötter

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Områdesarbete och social mobilisering

Anna Bryntse, studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan i Angered, och Lina Renholm Nyby från Hammarkullens fritidsgård Mixgården berättar om att ta ställning i det sociala arbetet, fritidsgården som en plats för samhällsbyggande och vikten av tillitsfulla relationer mellan socialarbetare och ungdomar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Agera på vår tids samhällsutmaningar

Erika Engberg är socionomstudent vid Göteborgs universitet och talar här om sin erfarenhet från socionomprogrammet. Katarina Hollertz är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om utbildningens roll. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Aktiv dödshjälp

Ska vården kunna hjälpa svårt sjuka att dö? Vad tycker du? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in.