Titta

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Föreläsningar om det sociala arbetets möjligheter och villkor i Göteborg. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden : Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tidenDela
  1. Möjligheterna att skapa en framtid
    skiljer sig åt.

  2. Vem du är, var du bor
    eller snarare vem du ses som.

  3. Vad ska man säga? Mycket kul att vara
    här. Trevligt att se mycket folk.

  4. Det är det som det här går ut på.

  5. Det är det vi kommer att prata om
    i dag, vad vi står inför.

  6. Det finns behov av en social
    mobilisering för förändring-

  7. -och det kräver människor.
    Det är kul att vara här.

  8. Magnus Dahlstedt, professor i socialt
    arbete på Linköpings universitet.

  9. Jag ska säga några ord om bakgrunden-

  10. -till en bok som ser ut så här.

  11. Den är utgångspunkten
    till det vi ska prata om i dag-

  12. -"Manifest för ett socialt arbete
    i tiden".

  13. Det är trevligt att vara tillbaka
    där det hela startade med boken.

  14. Startskottet för boken
    var ett professorsmöte-

  15. -ett möte där professorer
    inom ämnet träffas en gång per år-

  16. -för att ta sig an olika utmaningar
    för det sociala arbetet-

  17. -dess forskning, dess praktik
    och dess utbildning.

  18. 2017 på hösten var vi
    på professorsmöte här i Göteborg.

  19. Jag, som är en
    av de nya professorerna-

  20. -hade fått i uppdrag
    att göra en trendspaning-

  21. -och resonera kring nån utmaning för
    det sociala arbete under 30 minuter-

  22. -och därefter
    skulle vi ha en diskussion.

  23. Jag adresserade nånting
    som ligger mig varmt om hjärtat-

  24. -utmaningar för det sociala arbetet
    i migrationens tid.

  25. Jag pratade om tiggarna,
    fattiga EU-migranter-

  26. -och den utveckling vi har sett-

  27. -där fokus inte har riktats på
    fattigdom, utan fattiga som problem.

  28. Jag tog upp orten,
    debatten om utanförskapets problem-

  29. -och ortens unga som har kommit
    att ses som ett problem-

  30. -snarare är ojämlikhet i samhället.

  31. Jag tog socialtjänstens utlämnande
    av papperslösas personuppgifter-

  32. -som ett problem där socialtjänsten-

  33. -utvecklas till att bli
    hantlangare för polisen.

  34. Jag tänkte
    att det kunde bli en brandfackla-

  35. -men ingen diskussion fördes
    utifrån det.

  36. Det var startpunkten
    för arbetet med den här boken.

  37. Philip och jag kände den kvällen-

  38. -att tystnaden ju är symtomatisk-

  39. -för en avstannad diskussion-

  40. -om var det sociala arbetet
    befinner sig, är på väg-

  41. -och inte minst om vad
    det sociala arbetet kunde vara.

  42. Vi bestämde oss redan på kvällen
    att vi behövde en bred samling-

  43. -inte för att peka ut lösningarna-

  44. -men för att inbjuda till
    en diskussion om just dessa saker.

  45. Att bjuda in till en bred diskussion-

  46. -som innebär en samtidsdiagnos över
    var det sociala arbetet befinner sig-

  47. -för att identifiera en djupgående
    kris i det sociala arbetet-

  48. -som ett sätt att hitta vägar ur den.

  49. Vi bjöd in forskare
    som är verksamma runt om i landet-

  50. -inom det sociala arbetets disciplin,
    men även närliggande discipliner-

  51. -som tar sig an olika utmaningar
    för det sociala arbetet.

  52. Sonderingen är inte alls uttömmande-

  53. -men vi samlar ihop några utmaningar
    man kan se inom det sociala området.

  54. Det handlar inte bara om det
    som utspelar sig på socialkontoret-

  55. -utan även i dess bredd.

  56. I frivillig regi bedrivs
    en mängd former av socialt arbete-

  57. -som vi också behöver undersöka.

  58. Gensvaret var enormt.

  59. Jag har aldrig redigerat en bok
    som har gått så fort att skriva-

  60. -och som har blivit så viktig.

  61. Flera anslöt sig
    som hade hört att nåt var på gång.

  62. "Får jag vara med?"
    Till slut fick vi sätta stopp.

  63. Mindre än nio månader efter att vi
    initierade den var boken klar.

  64. Så! Det var bakgrunden till boken.

  65. -Philip?
    -Ja, vi hade en alert redaktör.

  66. Det måste man ha
    för att det ska gå så fort-

  67. -en som också brinner för den typ
    av frågor som boken tar upp.

  68. Då fortsätter jag. Philip Lalander-

  69. -professor i socialt arbete,
    Malmö universitet.

  70. Vi har olika huvudlinjer i boken.

  71. Huvudlinjerna består av återkommande
    problem i det sociala arbetet i dag.

  72. Det är nästan
    för givet tagna förutsättningar.

  73. "Det är så här
    man gör socialt arbete."

  74. "Det är så här
    man praktiserar socialt arbete."

  75. Egentligen är praktiserandet
    av socialt arbete i dag-

  76. -och den socialpolitiska dimensionen
    EN möjlighet. Det finns andra.

  77. Det är inte hugget i sten,
    utan är möjligt att förändra.

  78. Det är viktigt för oss
    att tänka på det viset.

  79. Det gör de här forskarna
    utifrån sina utkikspunkter.

  80. De ser olika saker,
    kanske på ungdomsboenden.

  81. De kanske ser ensamma mammor
    som söker jobb och bostad.

  82. Forskarna har fokus på olika områden-

  83. -så vi kommer åt
    ganska mycket i boken-

  84. -av de problem som de vi kallar
    klienter möter i sitt vardagsliv.

  85. Det är inte alltid så lätt
    att vara klient-

  86. -och göras till ett ärende
    och ett objekt-

  87. -till nån som ska aktivera sig själv
    i den individualiserade diskursen.

  88. Vi resonerar i boken
    och försöker ge förslag.

  89. Vi vill vara konkreta
    i slutet av varje kapitel-

  90. -så att det inte bara
    blir akademiska kapitel-

  91. -som är skrivna
    för akademikerna själva.

  92. Vi försöker att skriva utåt.

  93. Den här boken ska sättas i rörelse.
    Den ska sättas i spel...

  94. ...mellan människor i dialog,
    i förändring.

  95. Det är vår ambition, och det
    är därför vi kallar den "manifest".

  96. "Manifest för ett socialt arbete
    i tiden". Titeln satte sig direkt.

  97. Vad är det vi ser när vi blickar ut?

  98. Ute i det sociala landskapet ser vi-

  99. -det vi kan kalla "individualisering
    av sociala problem".

  100. Man läger skulden och ansvaret
    på enskilda människor.

  101. Det blir nästan som ett mantra
    och ideologi som blir till sanning.

  102. Tillsammans med alla diagnoser-

  103. -och den utbredda medikaliseringen-

  104. -sätts problemet i människors
    biologi, vilket görs till en sanning-

  105. -där till exempel läkare
    får en stor auktoritet i samhället.

  106. Den ser vi som viktig,
    för den tränger in i medvetandet.

  107. Den tränger in på socialkontoren och
    i huvudet på dem vi kallar klienter.

  108. Det skapar skuld
    och känslor av otillräcklighet-

  109. -och känslan av att vara misslyckad.

  110. Vad vi också ser tydligt
    när vi blickar ut-

  111. -är en permanentad
    och tilltagande ojämlikhet-

  112. -kopplad till sociala orättvisor.

  113. En del människor,
    kanske beroende på var man föds-

  114. -har sämre möjligheter än andra.

  115. De har svårare utgångssituationer
    än andra.

  116. Det ser man på unga människor.

  117. Det kan vara olika livslängd
    i olika områden.

  118. I Malmö kan det var 7-8 års skillnad
    i hur länge man lever-

  119. -om man jämför de välbeställda
    områdena med de...

  120. Vad ska vi kalla dem?
    ...de mer utsatta områdena.

  121. Det här är väldigt allvarligt-

  122. -men samtidigt är det nåt
    som naturaliseras-

  123. -som om det i det individualiserade
    samhället ska vara så.

  124. Det är "facts of life"
    i detta samhälle.

  125. Ojämlikheten blir naturlig.

  126. Då måste man ställa sig upp och säga
    att det här får stora konsekvenser.

  127. Vi måste utforma det sociala arbetet.

  128. Det är viktigt för att hantera det
    och adressera social ojämlikhet.

  129. Att jobba mer strukturellt.

  130. Det är väldig viktigt
    och genomgripande.

  131. Vi ser det inom det sociala arbetet,
    liksom sjukvård och andra domäner-

  132. -de system som möter människor,
    ofta människor som har det svårt.

  133. Vi ser en marknadsstyrning, att
    pengar har fått en större betydelse.

  134. Ska man övertyga politiker,
    ska man säga hur mycket det kostar.

  135. Bara en sån sak.
    Varför är det viktigast?

  136. Är det inte människors sörjbarhet
    som är viktigast?

  137. Människors liv som är viktigast?

  138. På grund av marknadsstyrningen-

  139. -sätts vissa saker man skulle kunna
    prata om åt sidan som mindre viktiga.

  140. Kanske mindre seriösa till och med-

  141. -enligt den marknadsstyrda
    tanken och ideologin.

  142. Man strävar också efter mätbarhet.

  143. Man ska kunna mäta saker.
    Man pratar mycket om evidens.

  144. Det finns massvis med förslag på
    vad evidens kan vara.

  145. Det är väldigt metodfixerat.

  146. Det här sättet att arbeta med
    manualer och tekniska hjälpmedel-

  147. -med fokus på effektivitet
    och mätbarhet-

  148. -brukar kallas New public management.

  149. Det genomsyrar det sociala arbetet-

  150. -vilket socialarbetarna
    måste ta ställning till-

  151. -i sin yrkesutövning.

  152. De här sakerna. Individualisering,
    tilltagande ojämlikhet-

  153. -och den naturaliserad ojämlikheten-

  154. -att man inte tar den
    och dess konsekvenser på allvar...

  155. Det plus marknadsstyrning
    och strävan efter mätbarhet-

  156. -leder sammantaget till en process-

  157. -där den sociala dimensionen
    i det sociala arbetet urholkas.

  158. Det blir till och med svårt
    att prata om ett socialt arbete.

  159. "Socialt" i betydelsen relationell
    eller samhällelig strukturell-

  160. -som är de latinska grunderna
    för själva ordet "socialt".

  161. Det gör att man träffar människor
    mindre, man är ute mindre-

  162. -man lägger ner aktiviteter där det
    finns möten och relationsbyggande.

  163. Det jobbas strukturellt
    och ideologiskt för nedbrytning.

  164. Vi efterlyser ett arbete
    som är mer relationellt.

  165. Det ska finnas mer tid för lyssnande-

  166. -att lyssna bortom kategorin social-
    arbetare/klient och skapa relationer.

  167. Det är ett sätt att skapa tillit.

  168. Det ska vara ett långsiktigt
    och preventivt socialt arbete.

  169. Det är viktigt
    men riskerar att rationaliseras bort-

  170. -i New public managements tidevarv.

  171. Det ska vara strukturinriktat
    både i möten med människor-

  172. -och i hur man begriper
    sociala problem och deras uppkomst.

  173. Det är mycket viktigt, och det ska
    vara inriktat på social förändring.

  174. Man ska åstadkomma nåt. Man behöver
    inte acceptera sakernas tillstånd.

  175. Och också inriktat
    på social rättvisa.

  176. Det är våra starka drag
    som också finns i de här kapitlen.

  177. Därmed lämnar jag över
    till Magnus igen.

  178. Det finns för mycket att säga
    och för mycket att fördjupa sig i-

  179. -så jag tänkte plocka upp
    några trådar-

  180. -från ett kapitel jag har skrivit
    tillsammans med två kollegor-

  181. -Nazem Tahvilzadeh och Lisa Kings-

  182. -som fokuserar på förorten-

  183. -och riktar in sig på det ökade
    intresset för ortens problematik-

  184. -som vi har sett de senaste åren-

  185. -inte minst i spåren
    av en accelererad utveckling-

  186. -i form av våld med dödlig utgång.

  187. Vi har sett en eskalerande debatt
    om förortens problem-

  188. -inte minst i senaste valrörelsen.
    Det har väl inte undgått nån-

  189. -den betydelse som tillmättes
    just ortens utmaning.

  190. Förorten har i debatten
    allt som oftast blivit ett problem-

  191. -benämnd i termer av "utanförskap".

  192. Fokus har riktats mot orten som om
    den är orsak till sina egna problem-

  193. -framför allt med fokus på de unga-

  194. -som om ortens "kids"
    orsakar sitt eget utanförskap.

  195. Det är nästan så debatten har förts-

  196. -samtidigt som det, som vi alla vet-

  197. -pågår en fördjupning
    av de socioekonomiska klyftorna.

  198. De har fortsatt öka.

  199. Polariseringen som vi ser i de
    svenska städerna, även i Norrköping-

  200. -har allt mer permanentats-

  201. -och blivit så normaliserade
    att de framstår som av naturen givna-

  202. -när det är resultat
    av politiska prioriteringar.

  203. Lösningen på de problemen,
    som de har adresserats i debatten-

  204. -stavas "områdesbaserade åtgärder"-

  205. -inte sällan med repressiva förtecken
    med fler poliser och mer övervakning.

  206. Ledstjärnan har varit "hårdare tag"
    och "anpassning till normen".

  207. Och där har vi debatten
    om så kallade svenska värden.

  208. Vilka är de? Vem definierar dem?
    Vilka räknas in? Vilka är utanför?

  209. Alla de frågorna borde ställas
    i den politiska debatten.

  210. De som pekas ut i debatten-

  211. -är de som redan har varit utpekade
    som "inte tillhörande"-

  212. -nämligen orten och deras unga.

  213. Det har lett till att tilliten
    bland ortens befolkning-

  214. -än mer har urholkats.

  215. De som har setts som inte tillhörande
    blir bekräftade i sitt utanförskap-

  216. -genom att de beskrivs som utanför.

  217. Kraven riktas mot dem
    som ses som förlorare-

  218. -och det här
    skapar naturligtvis problem.

  219. Det de unga ser, och det
    är mycket tydligt i forskningen-

  220. -är ojämlikheten när det gäller-

  221. -möjligheter att hitta en framtid
    i det här samhället.

  222. Möjligheterna att skapa en framtid
    skiljer sig åt.

  223. Vem du är, var du bor
    eller snarare vem du ses som.

  224. Läget är väldigt kritiskt.

  225. Frågan är hur en utveckling
    kan te sig på ett annat sätt.

  226. Vilken roll spelar det sociala
    arbetet och vad krävs för förändring?

  227. Det sociala arbetet,
    menar vi i det här kapitlet-

  228. -är mycket viktigt
    för att vända utvecklingen.

  229. Det krävs
    för att åstadkomma förändring-

  230. -ett socialt arbete
    i ordets verkliga bemärkelse.

  231. Med det menar vi ett arbete
    som inte riktar sig mot orten-

  232. -som ett isolat i samhället,
    ett isolerat problem-

  233. -utan som riktar fokus
    mot ojämlikheten-

  234. -inte dess effekter i form av våld,
    kriminalitet och skolsvårigheter-

  235. -utan mot ojämlikheterna
    och det som skapar ojämlikheterna-

  236. -som verkligen tar sig an utmaningen
    att skapa jämlika livschanser-

  237. -som ser till stadens och landets
    ojämlika villkor i stort-

  238. -inte bara dess effekter
    så som de spelas ut i orten-

  239. -eller för den delen
    på landsbygden också.

  240. Det måste vara ett socialt arbete-

  241. -som hörsammar ortens
    egna erfarenheter och drömmar-

  242. -och framtider
    som kunde vara på ett annat sätt.

  243. Det arbetet behöver lyssna
    och bygga relationer.

  244. Det kräver därför tid.

  245. Tid finns inte, för den politiska
    debatten kräver snabba åtgärder-

  246. -vilket leder till populistiska
    utspel. Vi måste ha tid.

  247. På så sätt, och endast på så sätt,
    kan förtroende skapas-

  248. -med orten, dess befolkning
    och dess unga.

  249. Endast på så sätt
    kan demokratin stärkas i orten-

  250. -och i landets andra periferier-

  251. -eller snarare väckas till liv.

  252. Det är lätt att konstatera-

  253. -att vi befinner oss långt från ett
    sånt socialt arbete, mycket långt-

  254. -men det är viktigt
    att inte misströsta-

  255. -för det kunde vara annorlunda.

  256. Det är därför vi är här.

  257. Det vi vill
    är att uppmana oss inom akademin-

  258. -liksom andra
    som verkar för utveckling-

  259. -att ta oss an utmaningen att skapa
    morgondagen som nånting annat.

  260. Här behöver vi ta fasta på samtalet.

  261. Samtalet är nämligen det
    som gör förändring möjligt.

  262. För att föra ett samtal krävs mer
    än en, och det är därför vi står här.

  263. Det är därför det är så kul att många
    är här, för vi behöver vara fler.

  264. Mot bakgrund av det avslutar vi boken
    med en appell för förändring-

  265. -som bygger inte på ens tankar
    utan på fleras tankar-

  266. -som sätter bollar i rullning.

  267. Appellen finns
    i ett särtryck utanför-

  268. -om det finns intresse att läsa.

  269. Vi vill mana till samtal-

  270. -där inte forskarna har lösningar
    på det sociala arbetets alla problem.

  271. Vi behöver ett samtal som går tvärs
    över olika vetenskapliga discipliner-

  272. -och över dikotomin som hamras in-

  273. -mellan teori och praktik,
    mellan forskning och verksamhet.

  274. Ett samtal som drivs
    av en vilja till förändring.

  275. För att socialt arbete
    ska vara en kraft för förändring-

  276. -krävs en social mobilisering.

  277. Det låter lätt men är naturligtvis
    svårare att få till stånd.

  278. Vi måste åstadkomma
    social mobilisering-

  279. -och det här är ett bidrag till det
    inom akademin-

  280. -att mobilisera
    för att sätta bollar i rullning-

  281. -för att bjuda in till samtal
    som för oss framåt.

  282. Endast med en sån bred
    social mobilisering-

  283. -kan vi hitta vägar för framtiden.

  284. Philip?

  285. Jag fortsätter på det temat,
    med mötet mellan människor.

  286. Det är så viktigt. Det är den
    beståndsdel som mycket utgår från.

  287. Jag vill läsa en sak
    som en 14-årig kille sa till mig-

  288. -i ett projekt som handlade
    om de som kallas ensamkommande-

  289. -där vi följde 20 ensamkommande
    över två års tid.

  290. Då var det en som sa: "Hur länge ska
    jag behöva kallas ensamkommande?"

  291. Det är en intressant fråga.

  292. Den kan ställas: "Hur länge ska jag
    vara inpressad i den här kategorin"-

  293. -"som gör att människor tolkar mig?"

  294. Det riskerar att göra
    att man tolkar den människan-

  295. -som mycket mindre komplex-

  296. -mycket mindre lik en själv
    och mycket mindre mänsklig.

  297. Alla är ju egentligen väldigt olika.

  298. Det handlar om kategorisering och
    stereotypifiering som är negativt.

  299. Man ses hela tiden
    som nån som kommer utifrån.

  300. Att man alltid
    kommer att vara en utlänning-

  301. -finns i den erfarenheten
    som han berättar för mig.

  302. Det är en misstänkliggjord grupp,
    och den har misstänkliggjorts än mer-

  303. -genom medias utbasunering
    och homogenisering-

  304. -av gruppen som kallas ensamkommande.

  305. Det är en risk
    att man även inom socialtjänsten-

  306. -börjar tolka människor
    utifrån de kategorierna.

  307. Sen rör vi oss till ett annat projekt
    som jag har hållit på med i 16 år-

  308. -unga heroinanvändare i Norrköping.
    Under perioden blev de ju äldre.

  309. Det var en kvinna som berättade
    i slutet av projekttiden:

  310. "De glömde en sak,
    socialen och landstinget"-

  311. -"de glömde en sak,
    att människor behöver människor."

  312. Hon hade gjorts till ett objekt, en
    klient som skulle misstänkliggöras.

  313. Hon hade gjorts till en missbrukare
    man inte kunde lita på.

  314. Hon hade gjorts
    till en behållare för urin-

  315. -där man läste av provet
    på urinsvaret.

  316. Det som hade åsidosatts
    var att lyssna på henne som människa.

  317. Det var hennes erfarenhet.

  318. Då döpte jag boken
    till "Människor behöver människor".

  319. Det pekar på problem inom det sociala
    arbetet, också inom sjukvården.

  320. Står det 3? Det är inga problem.

  321. Det är
    ett permanentat misstänkliggörande-

  322. -som måste lösas upp genom lyssnande.

  323. Då måste man ha mer tid
    för lyssnande och relationsbyggande.

  324. Då kan det bildas ett igenkännande.

  325. Om jag börjar lyssna på Magnus
    och han är missbrukare...

  326. När vi börjar prata, kanske jag
    ser att han inte bara är det.

  327. Han är mycket annat också.

  328. Då kan det skapas andra
    utgångspunkter för socialt arbete-

  329. -än om man låser fast sig och stannar
    vid de fasta kategorierna.

  330. Det öppnas upp för en komplexitet
    och ett igenkännande.

  331. Jag känner igen vissa aspekter
    av mig själv i Magnus.

  332. Då kan det skapas solidaritet
    efter ett tag-

  333. -så att vi börjar jobba tillsammans.

  334. Det är det
    vissa klienter kan känna ibland-

  335. -att det kändes som om vi jobbade
    tillsammans mot framtiden.

  336. Men de berättelserna
    är inte vanligt förekommande.

  337. Det sättet att jobba...
    Jag är nästan klar.

  338. ...hänger ihop med det.

  339. Det är lättare att jobba så
    i ett samhälle med social rättvisa-

  340. -än om det är väldigt orättvist.

  341. Det sättet
    som öppnar för solidaritet-

  342. -kallar jag "situationell etik".

  343. Att man som människa inte tänker
    att man är färdig utan ofärdig.

  344. Jag måste lyssna på andra
    som kan ge ledtrådar om vem de är-

  345. -och också om vem jag är.

  346. Det blir en dialog med mig själv.

  347. Det är den lyssnande ofärdigheten-

  348. -som är grundläggande
    för den situationella etiken-

  349. -och också för igenkännande
    och solidaritet.

  350. Det är en viktig aspekt
    av det sociala arbetet.

  351. Vi måste ha tid för det och diskutera
    hur vi ska kunna möta människor.

  352. Vi måste titta in i oss själva.

  353. Även om vi kallar oss professionella.

  354. Ska vi säga så, att vi slutar här?

  355. Sen kommer det att komma
    mycket intressanta saker.

  356. Hoppas att ni får en bra dag.
    Kul att vara här!

  357. Tack!

  358. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, berättar om arbetsprocessen med boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden" och vad man ville med boken. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialt arbete
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tiden

Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, berättar om arbetsprocessen med boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden" och vad man ville med boken. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Det räcker inte med metod

Peter Dellgran är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om statlig kunskapsstyrning, det sociala arbetet och den kommunala socialtjänsten. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvård

Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot barn och familj, med ett särskilt fokus på den sociala barnavården. Här berättar hon om sin forskning som även är en del av boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden". Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungas delaktighet i europeiska städer

Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning där han arbetat med delaktighetens villkor för unga människor ur ett europeiskt perspektiv. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Förorten och det sociala arbetet som försvann

Ove Sernhede är tidigare professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här talar han utifrån de erfarenheter han har som socialarbetare och forskare inom det som idag betraktas som utsatta stadsdelar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Göteborgs stads arbete mot radikalisering

Zan Jankovski är samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Här talar han om Göteborgs stads arbete inom detta område med statistik på våldsbejakande extremism och om radikaliserande miljöer. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Socialt arbete i en idéburen organisation

Lennart Forsberg är socialchef vid Göteborgs stadsmission. Här talar han om utmaningar och samhällstrender som han ser genom sitt arbete, där mer än hälften av de barnfamiljer som söker hjälp hos Stadsmissionen efterfrågar mat och en fjärdedel av insatserna går till individer som egentligen är berättigade till bistånd. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Kreol, fötter och inte rötter

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Områdesarbete och social mobilisering

Anna Bryntse, studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan i Angered, och Lina Renholm Nyby från Hammarkullens fritidsgård Mixgården berättar om att ta ställning i det sociala arbetet, fritidsgården som en plats för samhällsbyggande och vikten av tillitsfulla relationer mellan socialarbetare och ungdomar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Agera på vår tids samhällsutmaningar

Erika Engberg är socionomstudent vid Göteborgs universitet och talar här om sin erfarenhet från socionomprogrammet. Katarina Hollertz är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om utbildningens roll. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.