Titta

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Föreläsningar om det sociala arbetets möjligheter och villkor i Göteborg. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden : Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvårdDela
  1. Man är inte utbytbar
    som socialsekreterare-

  2. -eller vilken roll man nu har
    i relation till ungdomarna.

  3. Jag har skrivit ett kapitel i boken
    med Zulmir och Yvonne Sjöblom-

  4. -som finns på Gävle högskola.

  5. Yvonne och jag har under tolv-tretton
    år haft den stora förmånen-

  6. -att följa ungdomar som har bott
    i familjehem eller på institution-

  7. -och följt deras väg
    ut i vuxenlivet och utbildningen.

  8. Det har varit en verklig förmån.

  9. Vi har gjort
    130 intervjuer med ungdomar.

  10. Det har varit givande och en stor
    glädje att få träffa ungdomarna.

  11. Det är vad jag ska prata om
    under de här tio minuterna.

  12. "Placeringar i dygnsvård". 2016
    var 30 000 placerade i familjehem-

  13. -eller på HVB.

  14. Vid arton år avslutas placeringen
    formellt, för då blir man ju vuxen.

  15. Man blir myndig,
    och då måste man söka om bistånd-

  16. -men de flesta får stanna
    tills efter gymnasiet.

  17. I Sverige har det ändå förbättrats-

  18. -men i början
    fanns det ingen uppmärksamhet alls-

  19. -på vad som hände när placeringen av-
    slutades. Man sa bara "lycka till".

  20. Vi har mycket kontakt
    med Danmark, Norge och Finland.

  21. Där har man mycket bättre utarbetade
    stödprogram än vad vi har i Sverige.

  22. Yvonne och jag gjorde en studie
    där vi intervjuade 111 chefer-

  23. -i Göteborgsregionen
    och Stockholmsregionen.

  24. Cheferna hade en idé
    om att ungdomarna är som alla andra.

  25. Vi har en hyfsat bra välfärdsstat-

  26. -och de menar att ungdomarna
    har tillgång till resurserna.

  27. Klart de är som alla andra,
    men välfärdsstatens resurser-

  28. -är kopplad till familj och
    socialt kapital, vilket de inte har.

  29. Det stödprogrammen
    i de nordiska länderna har...

  30. De är bra,
    men inte alla ungdomar vill ha dem.

  31. De har inte utformats
    i samarbete med ungdomarna alltid.

  32. De som var missnöjda med avslutningen
    upplevde att allt skulle gå så fort.

  33. Det som var viktigt här är
    att man hade känt sig som ett ärende.

  34. Administrativa processer
    blev styrande.

  35. I början intervjuade vi familjehems-
    rekryterare och socialsekreterare.

  36. De sa då att fallet ju är avslutat.

  37. "Jo, men vad hände i processen?"
    - "Det är avslutat."

  38. Jag menar inte
    att det var dåliga socialarbetare-

  39. -utan att det fanns
    en låg medvetenhet.

  40. Att flytta för att man har uppnått
    en viss ålder är väldigt konstigt.

  41. Man har inte informerats
    om planeringen-

  42. -och man har levt i ovisshet om när
    den ska avslutas. Man sa "vi får se".

  43. Sen skulle det gå fort. Man hade inte
    varit involverad själv i planeringen.

  44. Nöjda var de
    som hunnit planera innan flytten-

  45. -fått praktisk hjälp med boende
    och som fått vara delaktiga-

  46. -och som upplevt
    ett genuint intresse.

  47. Många berättar
    att de har upplevt det.

  48. De har blivit sedda
    och har haft kontinuerliga kontakter.

  49. För dem har det blivit en mycket
    bättre övergång till vuxenlivet.

  50. För mig bygger socialt arbete
    på det här mötet.

  51. Det måste vi värna om för klientens
    skull, men också för vår egen skull.

  52. Arbetet blir mer givande om man
    tillåts utveckla den här relationen.

  53. Och också om man har kontakt
    med föräldrar.

  54. Det man önskade var en stödperson,
    vilket en del hade fått.

  55. En del HVB-hem har varit bra
    på att utse en stödperson.

  56. De försvinner ju efter en viss tid,
    men det har fungerat i många fall.

  57. Man vill ha kontakt med ungdomar i
    samma situation och man vill veta...

  58. Man vill inte ha ekonomisk hjälp-

  59. -men man vill veta
    hur man sköter räkningar-

  60. -vilka fackföreningar man ska gå med
    i och hur man gör om man får skulder.

  61. Man ville lära sig planera ekonomin
    och ha hjälp att hitta utbildning.

  62. Utbildning skulle jag kunna prata
    mycket om. Hur man tillgång till den-

  63. -och vilket stöd man behöver i det,
    för det är en jämlikhetsfråga.

  64. Att man vågar ta studielån, t.ex.

  65. Många vågar inte det, för de saknar
    skyddsnät om det skulle dåligt-

  66. -så att man kanske får skulder.

  67. Det finns mycket att prata om. Stödet
    ska finnas även om man klarar sig.

  68. En del berättade om den goda
    relationen till socialarbetare-

  69. -men när det gick bra försvann den.

  70. Några sa: "Måste jag börja missbruka
    igen för att få ha relationen kvar?"

  71. Man vill kunna berätta att man
    har fått jobb eller en utbildning.

  72. Det blir viktigt
    att ha nån att berätta det för.

  73. Man vill också ha
    psykologkontakt och terapi.

  74. Gunvor Andersson
    är professor i socialt arbete.

  75. Hon menar att alla som lämnar vården-

  76. -bör ha tillgång
    till två års terapi om man vill.

  77. Hur stödet kan utformas
    är en utmaning.

  78. Det har jag funderat mycket på till-
    sammans med mina nordiska kollegor.

  79. Det ungdomarna har sagt...

  80. De går ju ut i vuxenlivet och har
    en stark önskan om självständighet.

  81. Då är det inte så lätt att bara säga
    "du kan göra så här och så här"-

  82. -för de vill ju vara fria och inte ha
    nåt stödprogram som hakar fast i dem.

  83. Vi hade ett seminarium i Göteborg,
    där två ungdomar pratade-

  84. -och jag lärde mig mycket
    av deras presentation.

  85. Ett bra stöd måste utgå från del-
    aktighet - att lyssna på de unga-

  86. -och att använda deras kunskap
    om sitt eget liv.

  87. Många av ungdomarna har en stark
    motivation att skapa ett bra liv.

  88. "Det ska inte bli som förr. Jag ska
    inte bli som mamma eller pappa."

  89. Man ska använda den motivationen.

  90. För att kunna göra allt detta måste
    man utgå från den bärande relationen.

  91. Unga är inget ärende. Man är inte
    utbytbar som socialsekreterare-

  92. -eller vilken roll man nu har.

  93. Man ska främja kontinuiteten
    i kontakten.

  94. Det kan man inte säga nog ofta,
    och jag vet att det är inte är lätt-

  95. -för det finns sätt att organisera
    arbetet som inte hör ihop med detta.

  96. Min vi måste arbeta mot att det här
    ska fungera för ungdomarna.

  97. Här har jag ett väldigt långt citat.

  98. En kille
    som jag intervjuade flera gånger-

  99. -berätta mycket
    om sin familjehemsrekryterare.

  100. Hon hade funnits där i många år
    och stått vid hans sida.

  101. Hon hade varit som en vän, säger han.
    "Anna är en vän som bara gjort rätt."

  102. "När hon har gjort fel har hon bett
    om ursäkt." Hon har betytt mycket.

  103. Ett annat citat om delaktighet:

  104. "De har trott på mig
    och har orkat stå ut."

  105. "Delaktighet är viktigt. I sista
    placeringen fick jag vara delaktig."

  106. "De lyssnade."

  107. Kalle, som jag har intervjuat, har
    en lång historia av tungt missbruk.

  108. Han fick väldigt god hjälp från
    socialen och från sitt familjehem.

  109. "Hon har inte släppt mappen
    efter jobbet."

  110. "Det bevisar att jag inte bara är
    en pappersmapp, utan mycket mer."

  111. Relationen blev betydelsefull
    för honom.

  112. När man lämnar vården
    och placerar unga i familjehem-

  113. -så är man i föräldrarnas ställe.

  114. Då är det märkligt att man
    vid arton år ska sluta placeringen.

  115. I utredningen om LVU föreslogs att
    man ska kunna ha kvar placeringen-

  116. -till 23, så att man har några år på
    sig att nå fram till vuxenblivandet.

  117. Jag har två flickor. Skulle jag
    ha sagt när de fyllde arton:

  118. "Du ska flytta. Grejerna står där."

  119. Det har hänt några av mina ungdomar.

  120. Det måste vi ändra på. Också det
    förlängda engagemanget är nödvändigt.

  121. Utmaningen är att utforma stödet
    så att det blir attraktivt.

  122. Det gör vi genom tillit, kontinu-
    erliga relationer och delaktighet.

  123. Det var det jag hade att säga. Tack.

  124. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot barn och familj, med ett särskilt fokus på den sociala barnavården. Här berättar hon om sin forskning som även är en del av boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden". Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialt arbete, Socialt arbete med barn
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tiden

Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, berättar om arbetsprocessen med boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden" och vad man ville med boken. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Det räcker inte med metod

Peter Dellgran är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om statlig kunskapsstyrning, det sociala arbetet och den kommunala socialtjänsten. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvård

Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot barn och familj, med ett särskilt fokus på den sociala barnavården. Här berättar hon om sin forskning som även är en del av boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden". Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungas delaktighet i europeiska städer

Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning där han arbetat med delaktighetens villkor för unga människor ur ett europeiskt perspektiv. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Förorten och det sociala arbetet som försvann

Ove Sernhede är tidigare professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här talar han utifrån de erfarenheter han har som socialarbetare och forskare inom det som idag betraktas som utsatta stadsdelar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Göteborgs stads arbete mot radikalisering

Zan Jankovski är samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Här talar han om Göteborgs stads arbete inom detta område med statistik på våldsbejakande extremism och om radikaliserande miljöer. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Socialt arbete i en idéburen organisation

Lennart Forsberg är socialchef vid Göteborgs stadsmission. Här talar han om utmaningar och samhällstrender som han ser genom sitt arbete, där mer än hälften av de barnfamiljer som söker hjälp hos Stadsmissionen efterfrågar mat och en fjärdedel av insatserna går till individer som egentligen är berättigade till bistånd. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Kreol, fötter och inte rötter

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Områdesarbete och social mobilisering

Anna Bryntse, studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan i Angered, och Lina Renholm Nyby från Hammarkullens fritidsgård Mixgården berättar om att ta ställning i det sociala arbetet, fritidsgården som en plats för samhällsbyggande och vikten av tillitsfulla relationer mellan socialarbetare och ungdomar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Agera på vår tids samhällsutmaningar

Erika Engberg är socionomstudent vid Göteborgs universitet och talar här om sin erfarenhet från socionomprogrammet. Katarina Hollertz är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om utbildningens roll. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta HBTQ i ungdomsboken

Samtal mellan författarna Sara Lövestam och Sebastian Lönnlöv om homosexuella karaktärer i ungdomsböcker. Behöver det vara någon skillnad mellan homosexuella och heterosexuella karaktärer? Här diskuteras bland annat att fiktiva karaktärer kan fungera som förebilder. Moderator: Erik Titusson. Inspelat på Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och BTJ Förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Curts resa

Curt Lofterud växte upp i Värmland på 1930-talet. Tidigt i sin barndom insåg han att han var för svag för att jobba fysiskt i skogen eller på ett bruk. Han ville studera, men det fanns varken pengar eller resurser till det i hans fattiga arbetarhem. Men han hittade ändå en väg, och några möten blev helt avgörande för hur hans liv skulle formas.

Fråga oss