Titta

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Föreläsningar om det sociala arbetets möjligheter och villkor i Göteborg. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden : Kreol, fötter och inte rötterDela
  1. Vet ni vad?
    Så här får man inte göra i Sverige!

  2. Hade ni bott i Irak kunde ni göra så,
    men nu har ni valt att bo Sverige.

  3. Hej! Mitt namn är Hajar Alsaidan.

  4. Jag är 22 år gammal,
    bor och är uppvuxen i Göteborg-

  5. -men kommer ursprungligen från Irak.

  6. Så här hade jag presenterat mig
    för fem år sedan. I dag säger jag:

  7. Mitt namn är Hajar Alsaidan.
    Namnet Hajar betyder "flykt".

  8. Jag fick det när vi emigrerade från
    Irak till Saudiarabien då jag föddes.

  9. Sen vidare till Sverige,
    men inte riktiga Sverige-

  10. -utan till en av Göteborgs förorter
    med människor från femtio länder.

  11. Det passar inte att säga jag växte
    upp i Göteborg men kommer från Irak.

  12. Jag säger i stället att jag är kreol.

  13. Vad betyder då det?
    Kreol är ett annat ord för "mix".

  14. I dag har min identitet
    blivit influerad av så många olika-

  15. -länder, kulturer, etniciteter
    som jag fick möta i min uppväxtort-

  16. -på andra sidan denna gata.

  17. Därför väljer jag att kalla mig en
    mix av allt det. En mix av kompetens.

  18. Det är ett alternativt ord
    till "invandrare"-

  19. -som jag alltid känt som ett slagord.

  20. Jag har alltid tagit illa upp
    när någon har kallat mig invandrare-

  21. -för jag har aldrig vandrat.
    Mina föräldrar har det, men inte jag.

  22. Ett annat ord som jag använde länge,
    men som inte var rätt, var "blatte".

  23. Vet ni vad det betyder?
    Det betyder "kackerlacka".

  24. Förstår ni? Jag kallade mig själv
    omedvetet för "kackerlacka".

  25. När jag förstod det, blev det "nej".
    Det funkade inte heller.

  26. Så en dag i en stor identitetskris
    kopplad till segregationen här-

  27. -dök den där uppenbarelsen upp,
    ordet "kreol".

  28. Hur började allting?

  29. Jag är den första kvinnan i min släkt
    som studerade vidare på universitet.

  30. Jag fick stipendium på gymnasiet. Jag
    skulle bli jurist och fick 10 000 kr-

  31. -och löfte att få sommarjobb på en av
    Skandinaviens finaste advokatbyråer.

  32. Det var som ett jättestort bröllop i
    min släkt. "Nu ska Hajar bli jurist!"

  33. Så traskar jag dit för första gången.
    Hittar inte till Handelshögskolan.

  34. Jätteandfådd, hittar inte salen
    och väl där är jag 20 minuter sen.

  35. Jag kommer in i en sal som den här,
    full av vita människor.

  36. Ungdomar, mestadels unga män, som
    klätt upp sig i skjorta och kostym.

  37. Så kommer jag dit. Jag är så nervös-

  38. -att jag tror att de ska höra
    när jag sväljer mitt vatten.

  39. Så tyst var det. Så nervös var jag.

  40. Där var mitt första konkreta möte
    med rasismen.

  41. Jag hade levt med rasismen
    på ett omedvetet plan.

  42. Jag hade alltid
    fått höra saker på gatan.

  43. Men där, på juristprogrammet,
    efter tjugo minuter i den salen-

  44. -räcker en elev upp handen.
    Jag bar slöja.

  45. "Ursäkta, vad tycker lagen
    om religiös maskering?"

  46. Jag visste: Jag är den enda icke-vita
    tjejen som är muslim och bär slöja.

  47. Det här är rakt riktat till mig.

  48. Efter några veckor
    ska jag ut från en föreläsning.

  49. Så står det en kille där,
    ungefär 1,80-1,85.

  50. Jag står här, 1,5 meter lång.

  51. "Ursäkta mig." Han står kvar vid
    dörren och kollar mig rakt i ögonen.

  52. "Ursäkta, ursäkta..." Man vajar
    hit och dit. Han flyttar inte på sig.

  53. Han ser mig i ögonen och säger: "Jag
    är svensk. Det kommer du aldrig bli."

  54. De här upplevelserna skapade, ett:
    en depression.

  55. Två: En känsla
    av rotlöshet och maktlöshet.

  56. Jag visste vem jag var. I min ort var
    jag drottningen som fått stipendium.

  57. Jag var hela familjens stolthet.

  58. Jag var den
    vars bilder hängde i skolan.

  59. Vad hände plötsligt? Jo,
    jag mötte frukten av segregationen.

  60. Efter den händelsen
    kom jag i kontakt med människor-

  61. -som hade upplevt det här och
    hade samma erfarenheter av rasism.

  62. Men som satte helt andra ord
    på sin verklighet.

  63. Jag träffade folk som kunde
    sammanfatta allt jag hade upplevt-

  64. -och ge det ord. Jag kom i kontakt
    med Göteborgs kreoler.

  65. Det är en organisation som startades
    i Hammarkullen av fem ungdomar-

  66. -som alla hade
    en gemensam erfarenhet av rasism.

  67. De kallade det "förtryck".

  68. Jag fattade ingenting. Jag tänkte:
    Vilka är de? Vad gör jag ens här?

  69. Men de sa något. De sa:

  70. Våra kollektiva erfarenheter
    av rasism har format oss.

  71. Ända sen vi var barn
    har vi stigmatiserats.

  72. Vi har beskrivits som "de andra"
    i skolan. Vi har varit annorlunda.

  73. Vi har inte levt i riktiga Sverige
    med "svenska" vita människor.

  74. Vi har inte heller hört hemma i våra
    hemländer där vi ses som svenskar.

  75. Vi har inte heller
    identifierat oss med våra föräldrar.

  76. Vi har inte kunnat få hjälp med läxor
    för föräldrarna kunde inte svenska.

  77. Vi har saknat ett hemland vi inte ens
    känner till eller har varit i-

  78. -bara för att vi hört historier
    om det landet ända sen vi var små.

  79. Så mycket identifikation
    i den gruppen!

  80. Så många kollektiva erfarenheter
    av stigmatisering, rasism-

  81. -utanförskap
    och känslan av rotlöshet.

  82. Vilka är vi om vi inte är svenskar?

  83. Om vi nu inte är riktiga irakier,
    riktiga kurder eller riktiga turkar?

  84. Vad är vi?
    Vi kom fram till att vi är kreoler.

  85. Vi är mixen av allt fantastiskt
    vi har fått uppleva här.

  86. Visst, det har varit
    mycket lidande och fattigdom.

  87. Extrem rasism och trakasserier
    har format vår självbild.

  88. Ett förtryck vi har internaliserat-

  89. -och börjat förtrycka oss själva
    eller varandra.

  90. Har ni hört om krabborna i hinken?

  91. Om vi lägger krabbor i en hink
    med vatten kan de omöjligt ta sig ur.

  92. De kommer dra ner varandra.

  93. Så fort en försöker ta sig ur
    dras den ned av alla andra.

  94. Precis så är vi. Vi har blivit så
    för att vi internaliserat rasismen.

  95. När nån försöker dra sig ur detta
    förtryck och ändra sin situation-

  96. -subjektifiera sig själv,
    göra sig av med den här stämpeln-

  97. -och den här manteln
    som har blivit påtvingad-

  98. -då blir man neddragen av sina egna.

  99. Det kan ni märka
    genom att ta en promenad i orten.

  100. Om jag säger: "Jag ska bli poet."
    "Shakespeare, sätt dig! Vad tror du?"

  101. Det är självhat
    och mindervärdeskomplex.

  102. Vi har internaliserat
    andras syn på oss.

  103. Det är soc-tanter, lärare i skolan,
    polisen som går runt här.

  104. Det är kamerorna som sätts upp
    i orten. Det har gjort något med oss.

  105. Vi "det mest problematiska gänget",
    citat min lärare-

  106. -eller, värre,
    "andra generationens invandrare".

  107. Vi är ett gäng som ingen riktigt
    har förstått eller fått höra innan.

  108. Nu väljer vi att ta makten över våra
    egna liv och tala för oss själva.

  109. Varför? När vi talar om förtryck
    måste vi också tala om befrielse.

  110. Att benämna världen
    är att förstå den, sa Paulo Freire.

  111. Vi har förstått att vi är förtryckta,
    det rasistiska systemet, flykten-

  112. -att den här identiteten
    har gjort oss till förtryckta.

  113. Så vad gör vi? Ska vi leva och dö
    förtrycka? Nej, vi befriar oss.

  114. Hur gör vi? Det här är på riktigt.

  115. Vi satt ett par ungdomar 15-24 år
    och tänkte.

  116. Vi hanterade frågor
    som var mycket större än oss själva.

  117. Vi började sätta ord på
    vår identitet och miljö.

  118. Vi kom fram till att för att
    befria oss behöver vi organisera oss.

  119. När vi lär känna oss själva
    och vårt förtryck befriar vi oss-

  120. -genom att organisera oss och ta oss
    in i systemet och förändra det.

  121. Genom att utbilda oss, lära oss.

  122. Då befriar vi också förtryckaren
    från sin roll som förtryckare-

  123. -när vi visar ett alternativt sätt
    att vara och hantera en situation.

  124. När jag inte studerar
    är jag vikarie på olika skolor.

  125. På en skola
    var det två små barn från Irak.

  126. De hade satt klistermärken
    på alla skåp. Bus.

  127. En lärare
    som arbetat där i 17 år säger:

  128. "Vet ni vad?
    Så här får man inte göra i Sverige."

  129. "Hade ni levt i Irak hade man kunnat
    göra så, men inte här i Sverige."

  130. Jag tänkte: "Tänk att läraren efter
    17 år får fortsätta sitt förtryck."

  131. Då sa jag: De här eleverna
    känner inte ens till Irak-

  132. -de vet inte var det är.
    De valde inte att komma hit.

  133. De kan inte redan från barnsben
    få den här skulden till ett land-

  134. -och tvingas visa tacksamhet.

  135. Tvingas bete sig bättre än andra
    för att kompensera en icke-vit hud.

  136. Det går inte. Vi kan inte uppfostra
    våra elever att vara underlägsna-

  137. -underkastade ett system-

  138. -underkastade
    allt som representerar Sverige.

  139. Vad representerar Sverige
    mer än en vit svensk?

  140. Jag talar om en över- och underordnad
    position som vi alla är omedvetna om.

  141. Vi är jättesnälla. Ingen här
    är rasist. Alla vi bojkottar SD.

  142. Men, är rasism Sverigedemokraterna?
    Jag vill påstå nej, det är det inte.

  143. Rasism är den dolda ordningen
    som vi alla omedvetet upprätthåller.

  144. Den tillskriver vita människor
    fina egenskaper.

  145. Ju icke-vitare du är,
    desto sämre egenskaper får du.

  146. I mötet mellan vit och icke-vit
    vet vi vilken position vi ska inta.

  147. Precis som när man frågar "vad gör
    du?" för att avgöra grad av respekt.

  148. Det är liknande.

  149. Efter juristprogrammet och efter att
    jag kom i kontakt med dessa personer-

  150. -insåg jag, efter en identitetskris,
    att jag anammar identiteten kreol.

  151. Jag vill kämpa för att
    barn och ungdomar i min sist-

  152. -som lever
    i utanförskap och mellanförskap-

  153. -ska inse att det inte är ett minus
    att komma från flera kulturer.

  154. Det är inte ett minus att inte tala
    svenska hemma eller äta falukorv.

  155. Det är ett plus.
    Våra olikheter är vår tillgång.

  156. Det här tänket finns inte.

  157. Det finns inte i skolan,
    inte hos myndigheter, inte...

  158. Det finns främst inte
    hos oss kreoler själva.

  159. För självhatet
    är fortfarande så stort.

  160. Självhatet
    är större än medvetenheten.

  161. Jag vill utnyttja min plattform till
    att ge alla som arbetar med kreoler-

  162. -medel för att medvetandegöra dem.

  163. Hur då?

  164. Först genom att befria er från
    era egna fördomar gentemot kreoler.

  165. Behöver man... Är man tvungen att
    tala svenska på rasterna i skolan?

  166. Nej! I stället för att tvinga elever
    att tala svenska i skolan-

  167. -hajpa deras språk! Fråga:
    "Hur säger man 'mjölk' på arabiska?"

  168. Se det som en tillgång!

  169. Undervisningen är problemet.
    Vi läser om allt utom oss själva.

  170. När vi talar om rasism
    talar vi om andra världskriget.

  171. Är det bara rasism?

  172. Är det den enda länken till rasism
    som barn i Hammarkullen känner till-

  173. -ungdomarna i Hammarkullen?

  174. Vi behöver omdefiniera vårt sätt att
    tänka på och hantera dessa frågor-

  175. -vår syn på fördomar.

  176. Hjälp på traven är, ett:
    Att se vår samtid som postkolonial.

  177. Vad betyder det?
    Sverige har ett förflutet-

  178. -som är fullt av
    kolonialism och förtryck.

  179. Det får vi inte glömma. Det har
    format oss, både förövare och offer.

  180. Det har lämnat oss med tankar och
    idéer om oss själva och varandra.

  181. När vi är medvetna om det
    kan vi bryta det.

  182. Två: Nu kände jag igen dig
    och fastnade på det...

  183. Två...

  184. Företräde. Vem talar? Vem har rätt
    att definiera och förklara?

  185. Är det min socialsekreterare som ska
    definiera vad jag känner och tänker?

  186. Eller ska jag bli tillfrågad:
    "Hur känns det? Hur upplever du det?"

  187. "Vad ska vi göra?"

  188. Att ge tillträde till alla rum,
    att ge företräde.

  189. Att ge tolkningsföreträde.

  190. Jag rekommenderar er
    att läsa rapporten "Vit-icke-vit"-

  191. -riktad till organisationer,
    föreningar och skolor-

  192. -för att utbilda personal
    hur de kan hantera frågor om rasism-

  193. -som berör
    barns och ungdomars psykiska ohälsa.

  194. Slutligen
    vill jag dela med mig av en dikt.

  195. Det irriterar mig
    att en av ortens största plattformar-

  196. -"Ortens bästa poet" blir motarbetad.

  197. Dikten skrevs
    av Göteborgs kreolers grundare-

  198. -och illustrerar allt jag pratat om.

  199. Vit, icke-vit, kreol.

  200. Identiteten sitter i våra icke-vita
    fötter och inte i våra rötter.

  201. Så, låt mig avsluta med det här.

  202. Makt behöver ej vara stort

  203. bara en blick kan förändra människor
    till stereotyper

  204. Talar korrekt, för svart hud
    med vit mask ger respekt

  205. Ett skämt?
    Nej, en postkolonial effekt

  206. För när media pekar ut skapas
    något hemskt som lätt gror inombords

  207. Kan bli för stort
    Ditt folk kopplas till våld

  208. Du tvingas ta avstånd, äta köttbullar
    och falukorv, färga håret blont

  209. Förtryck
    Att sluta vara dig själv, bli som dom

  210. "Du skapar segregation
    när du säger vi och dom"

  211. Nej, jag pratar om en situation
    här och nu, var inte naiv

  212. Refererar till Malcolm
    för att understryka fakta

  213. Orten uppkom
    ur en segregerad arbetsmarknad

  214. Det är här världen kommer samlas
    Så ska nån integreras är det Sverige

  215. Vi sätter standard
    oavsett vad som tacklas

  216. En egen sociolekt
    ingen svenska som är slaktad

  217. Vårt språk
    är knutet till svenska ordlistan

  218. som ni njuter av det nya djupet
    Miljonsvenska, ortens språk

  219. Men vänta, kärt barn har många namn,
    bland annat Rinkebysvenska

  220. Vilka är vi?
    Invandrare? Har aldrig vandrat

  221. Blattar? Jag är ingen kackerlacka

  222. Du är svensk!
    Jaså, så varför vara tacksam?

  223. Nej, trots olika rötter promenerar vi
    samma väg med våra icke-vita fötter

  224. Sett samma rasse-lärare, poliser,
    rasister, förföljda i butiker

  225. Inga sommarstugor på landet

  226. Vi förstår, få förstår
    Vi är själva våra föräldrar

  227. Klart det inte går
    Ensamt att slitas mellan världar

  228. Det här som droppas
    är garanterat sanning

  229. Härdad av smärta
    Inte ens fallna änglar kan lära

  230. Vi är unika årgångar, det bästa
    av minst två, på en annan nivå

  231. Alla här talar minst tre språk

  232. Från Malmö och Rosengård
    till Ersboda i Umeå

  233. Så tro mig, om några år
    vi ändrar färg på gul och blå

  234. Tusen tack!

  235. Svensktextning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kreol, fötter och inte rötter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Kulturell identitet, Minoriteter, Rasfördomar, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Om boken Manifest - för ett socialt arbete i tiden

Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, och Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, berättar om arbetsprocessen med boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden" och vad man ville med boken. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Det räcker inte med metod

Peter Dellgran är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om statlig kunskapsstyrning, det sociala arbetet och den kommunala socialtjänsten. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungdomar med erfarenhet av samhällets dygnsvård

Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot barn och familj, med ett särskilt fokus på den sociala barnavården. Här berättar hon om sin forskning som även är en del av boken "Manifest - för ett socialt arbete i tiden". Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Ungas delaktighet i europeiska städer

Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här berättar han om sin forskning där han arbetat med delaktighetens villkor för unga människor ur ett europeiskt perspektiv. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Förorten och det sociala arbetet som försvann

Ove Sernhede är tidigare professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här talar han utifrån de erfarenheter han har som socialarbetare och forskare inom det som idag betraktas som utsatta stadsdelar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Göteborgs stads arbete mot radikalisering

Zan Jankovski är samordnare för Göteborgs stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Här talar han om Göteborgs stads arbete inom detta område med statistik på våldsbejakande extremism och om radikaliserande miljöer. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Socialt arbete i en idéburen organisation

Lennart Forsberg är socialchef vid Göteborgs stadsmission. Här talar han om utmaningar och samhällstrender som han ser genom sitt arbete, där mer än hälften av de barnfamiljer som söker hjälp hos Stadsmissionen efterfrågar mat och en fjärdedel av insatserna går till individer som egentligen är berättigade till bistånd. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Kreol, fötter och inte rötter

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Områdesarbete och social mobilisering

Anna Bryntse, studie- och yrkesvägledare på folkhögskolan i Angered, och Lina Renholm Nyby från Hammarkullens fritidsgård Mixgården berättar om att ta ställning i det sociala arbetet, fritidsgården som en plats för samhällsbyggande och vikten av tillitsfulla relationer mellan socialarbetare och ungdomar. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Agera på vår tids samhällsutmaningar

Erika Engberg är socionomstudent vid Göteborgs universitet och talar här om sin erfarenhet från socionomprogrammet. Katarina Hollertz är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om utbildningens roll. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om musik

Hur använder du musik i tillvaron? Vad är musiken bra till? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss