Titta

EU i fokus

EU i fokus

Om EU i fokus

2019 är det val till Europaparlamentet. I fyra fristående delar sätter vi fokus på EU. Det handlar bland annat om EU:s flyktingpolitik, lobbyism, unionens för- och nackdelar och om demokrati. Hur mycket makt ska EU ha över medlemsstaternas demokratiska utveckling?

Syfte

Serien belyser hur EU:s demokratiska och politiska system fungerar. Genom att sätta fokus på frågor som kopplar till folkrätt, mänskliga rättigheter och ekonomiska strukturer i samband med de samhällsutmaningar som Europa står inför så tränas förmågan att analysera samhällsproblem ur olika perspektiv.

Till första programmet

EU i fokus : AsylpolitikenMaterialDela
  1. Jag kom till Grekland med båt,
    som alla andra.

  2. Det var mörkt,
    och vi var 55 personer i en liten båt-

  3. -gjord för max tio personer.

  4. Det var det läskigaste
    jag har varit med om-

  5. -i hela mitt liv.

  6. Folk skrek och grälade på varandra.

  7. Folk var tvungna att kasta av
    sina resväskor och ryggsäckar-

  8. -för de tyngde ner båten. Antingen
    dog man, eller så förlorade man allt.

  9. Jag heter Abdullah. Jag har varit
    i Grekland i två och ett halvt år.

  10. Jag lämnade Syrien när jag var sjutton.

  11. När vi kom fram var gränsen stängd.

  12. Vi hoppades
    att de skulle öppna den igen-

  13. -men den var stängd för gott.

  14. Vi stannade i en vecka
    utanför flyktinglägret på ön Chios.

  15. De hade inte plats för oss,
    så vi var tvungna att sova på stranden.

  16. De första tre dagarna
    fick vi lite mat av frivilligarbetare-

  17. -men de andra tre dagarna
    hade vi ingen mat alls.

  18. Vi hade inga pengar, ingenstans att bo,
    och vi pratade inte språket.

  19. 2015 kom över en miljon människor
    till Europa för att söka asyl.

  20. Framför allt kriget i Syrien
    gjorde att många var tvungna att fly.

  21. De flesta kom till Grekland och
    Italien, och fortsatte upp i Europa.

  22. Tysklands, Italiens och Frankrikes
    ledare uppmanade alla 28 EU-länder-

  23. -att ta emot
    sin "beskärda del" av flyktingar.

  24. EU:s samarbete kring flykting-
    politiken kallas Dublinförordningen.

  25. Syftet är att fastställa vilken stat
    som är ansvarig för en asylansökan.

  26. Principen är att man ska söka asyl
    i det EU-land man anlände till först.

  27. Då ställdes principerna om vem som
    ska vara ansvarig för en asylansökan-

  28. -på sin spets.

  29. När det kom så många människor
    fanns inte resurserna-

  30. -och kanske inte planeringen
    för att kunna ta hand om människor-

  31. -på ett värdigt sätt.

  32. Nu ska vi till flyktinglägren i Lavrio.
    Det ligger tre läger där.

  33. Ungefär 500 personer där, varav
    de flesta har begärt asyl i Grekland.

  34. Varje dag kommer det fler människor,
    men lägren är små-

  35. -och har inte plats för fler.

  36. Men varje dag kommer nya flyktingar.

  37. EU:s migrationspolitik
    bygger på EU:s funktionsfördrag-

  38. -och har som uppgift
    att fördela asylsökande-

  39. -och tala om vilket land som är
    ansvarigt. När det kom så många-

  40. -till framför allt Italien och
    Grekland, så bröt systemen ihop.

  41. Folk fastnar i Grekland. Flödet
    in till Grekland är mycket större-

  42. -än flödet ut i resten av Europa.

  43. Länder införde i interna gränser
    eller gränskontroller-

  44. -som tvingade människor
    att stanna i länderna i syd.

  45. Då samlas dessa människor i olika
    läger, för man kommer inte längre.

  46. Medan Europas ledare träter
    får hundratals hungriga människor-

  47. -tillbringa ännu en kall natt
    på den hårda marken.

  48. Grekland var vårt enda val. Jag ville
    inte åka till Europa eller lämna Syrien.

  49. Jag har fått uppehållstillstånd,
    men väntar på passet.

  50. Sen vill jag lämna Grekland.
    Här finns ingen framtid.

  51. Många bor på gatan
    eller i undermåliga bostäder.

  52. Och vissa av flyktinglägren
    är i dåligt skick.

  53. Räcker hjälpen ni får?

  54. Nej, det är alltid brist på mat,
    tvättmedel-

  55. -och andra förnödenheter.

  56. Mänskliga rättigheter gäller
    alla människor, oavsett var man är.

  57. Yttrandefrihet, rätten att inte
    utsättas för inhuman behandling-

  58. -rätten till mat, rätten till hälsa -
    allt sånt gäller ju även migranter.

  59. Så de som befinner sig i lägren-

  60. -har också rätt till sjukvård, skola
    och en bostad på ett rimligt sätt.

  61. De har rätt till vatten
    och drägliga sanitetsförhållanden.

  62. Men en rättighet betyder ingenting
    om den inte också finns i praktiken.

  63. Där fallerar det.

  64. Europa betyder medmänsklighet.

  65. Men det är inte bara Grekland
    som ska hjälpa till, utan hela Europa.

  66. Grekland kan inte göra allt.

  67. Han säger att det inte finns nån framtid
    eller några drömmar bland all bråte.

  68. Staterna hjälper till en viss gräns,
    men inte så mycket som de borde.

  69. De förväntar sig
    att privata organisationer-

  70. -och hjälporganisationer
    ska göra resten.

  71. Men det räcker inte.

  72. Både EU som institution
    och den grekiska staten-

  73. -skulle kunna göra mer. Det handlar
    också om ekonomisk solidaritet.

  74. Man ska bidra mellan varandra.

  75. Och den ökande fientligheten
    mot migranter-

  76. -som växer runt om i Europa,
    och får fäste i olika regeringar-

  77. -bidrar till att viljan
    att genomföra en gemensam politik-

  78. -som innebär både skyldigheter
    och rättigheter, minskar.

  79. Alla måste ta sin rättvisa del
    av ansvaret för de som kommer.

  80. EU kan leverera
    när det gäller allt från kemikalier-

  81. -till natur,
    till säkerhetsfrågor - allt sånt.

  82. Men inte när det gäller nåt så basalt
    som hur vi ska ta emot-

  83. -och göra asylprövningar för de som
    söker sig till EU. Jag beklagar det.

  84. Ett stort problem just nu
    är att vintern närmar sig.

  85. Folk som bor på gatan behöver kläder.

  86. Allt det här är vinterkläder
    som ska till norra Grekland.

  87. Ett annat problem är att vi
    till viss del har blivit gamla nyheter.

  88. Man har rapporterat
    om flyktingproblemet länge.

  89. Andra nyheter har blivit mer aktuella.

  90. Så donationerna, hjälpen-

  91. -och uppmärksamheten
    från olika grupper har minskat.

  92. 2016 var det väldig aktuellt i sociala
    medier och på tv, men inte längre.

  93. Ingen kommer hit och filmar längre,
    för att uppmärksamma de här lägren.

  94. De flesta... Där borta
    ser ni en turistattraktion.

  95. Folk inser inte att folk svälter
    bara tiotals meter därifrån.

  96. Vi har mycket kvar att göra, men
    jag tror att lösningarna går att hitta.

  97. Vi måste göra folk självförsörjande-

  98. -och ge dem en sysselsättning.

  99. Och vi får nog räkna med
    att det här kommer att pågå länge.

  100. De försvinner inte,
    för de kan inte åka hem.

  101. Det pågår fortfarande krig
    i bland annat Syrien.

  102. Klimatflyktingarna
    kommer inte att bli en mindre fråga.

  103. De regler som införs
    för att avskräcka människor-

  104. -från att komma tycks ju inte
    fungera, och då blir det i slutändan-

  105. -en moralisk fråga.
    Ska vi hjälpa eller ska vi inte?

  106. Ska vi dela med oss, eller
    ska vi inte? Ska vi vara solidariska?

  107. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Asylpolitiken

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 2015 flydde det över en miljon människor till Europa. Många har idag fastnat i flyktingläger i framför allt Grekland och Italien. I Grekland träffar vi Abdullah som har flytt ifrån Syrien. Vi besöker flyktingläger och möter hjälparbetare som berättar om hur EU:s flyktingpolitik påverkar flyktingar i Grekland.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Asylpolitik, Asylsökande, Europeiska unionen, Europeiskt samarbete, Flyktingar, Flyktingfrågor, Flyktingläger, Flyktingmottagande, Flyktingpolitik, Grekland, Mänskliga rättigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i EU i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEU i fokus

In eller ut ur EU?

Avsnitt 1 av 4

Av Europas 45 länder är 28 stycken med i EU. Åsikterna går dock isär om unionens för- och nackdelar. I Storbritannien träffar vi svenska Madelene som berättar om sina känslor kring omröstningen angående Brexit. Vi träffar även Paul som arbetade för ett utträde ur EU. I Albanien är situationen en annan. Där har man startat förhandlingar om ett EU-medlemskap. Vi träffar Kristi som berättar om varför det skulle vara ett historiskt ögonblick om Albanien blev medlemsland i unionen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEU i fokus

EU och demokratin

Avsnitt 2 av 4

EU bildades efter andra världskrigets slut. Då ville staterna i Europa bevara freden genom ekonomiska och demokratiska samarbeten. Just den demokratiska aspekten har alltid varit viktig för EU och regleras idag i Lissabonfördraget och i EU:s grundläggande stadgar. Vad händer om medlemsländer börja bryta mot de demokratiska värderingarna? I Ungern träffar vi Sara som arbetar på ett nedläggningshotat universitet och ungdomar som berättar om hur deras skolmaterial har förändrats på senare tid.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEU i fokus

Asylpolitiken

Avsnitt 3 av 4

År 2015 flydde det över en miljon människor till Europa. Många har idag fastnat i flyktingläger i framför allt Grekland och Italien. I Grekland träffar vi Abdullah som har flytt ifrån Syrien. Vi besöker flyktingläger och möter hjälparbetare som berättar om hur EU:s flyktingpolitik påverkar flyktingar i Grekland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEU i fokus

Lobbyism

Avsnitt 4 av 4

I Europaparlamentet jobbar 751 politiker och ca 7500 tjänstemän, men det finns också tusentals lobbyister som varje dag försöker påverka politikernas beslut. Vi får träffa Kalle som arbetar som lobbyist i Bryssel för den svenska nykterhetsrörelsen IOGT. Vi träffar även Jacob som arbetar för ett konsultlobbyföretag. Vi försöker också ta reda på vad våra svenska politiker tänker kring lobbyism.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Internet på riktigt

Marcin de Kaminski arbetar på biståndsmyndigheten Sida och föreläser om medias betydelse för samhällsbyggnaden i flera av de länder där Sida är verksamma. Han berättar om hur viktigt det är att ha koll på sociala medier i odemokratiska länder, hur man ska förhålla sig till alternativa fakta och vilka digitala spår vi lämnar efter oss. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ett särskilt dilemma

Behandlad som ett barn

Del 8 av 20. Susanne Rosenström är verksamhetschef inom omsorgen, och ibland märker hon att brukarna blir behandlade som barn. Det är också vanligt att människor med intellektuell funktionsnedsättning jämförs med barn när man pratar om deras begåvningsnivå. Vilka konsekvenser får det, och hur ska man som chef hantera det? Sebastian samtalar med Susanne om det och delar med sig av sina egna erfarenheter.