Titta

Fatta EU

Fatta EU

Om Fatta EU

Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.

Syfte

Syftet med serien är att ge högstadieungdomar kunskaper om det europeiska samarbetet med utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor. Programmen ger kunskaper om var beslut fattas och om individers och gruppers möjligheter att påverka beslut.

Till första programmet

Fatta EU : BeslutsprocessenMaterialDela
  1. Det är så sjukt mycket plast.

  2. Ännu mer plast.

  3. Av all plast vi använder
    är cirka 40 procent engångsprodukter-

  4. -som vi kastar direkt efter
    användning.

  5. Varje år hamnar
    flera miljoner ton plast i våra hav.

  6. Det leder till stort lidande
    för många marina arter.

  7. När plasten bryts ner blir den till
    små, små partiklar, mikroplaster-

  8. -som orsakar stor skada på miljön,
    både för djur och människor.

  9. -Ursäkta? Kan jag återvinna plasten?
    -Jag vet inte.

  10. Okej, tack. - Det här
    är exakt varför jag ska till EU.

  11. Vi måste göra nåt åt all den här
    plasten som finns överallt.

  12. Efter två världskrig hade
    stora delar av Europa trasats sönder.

  13. För att undvika att det skulle hända
    igen, och för att säkra freden-

  14. -slöt sex länder ett avtal
    om att samarbeta kring vissa frågor.

  15. Det här var början till det som
    i dag heter Europeiska Unionen, EU-

  16. -som nu består av 28 länder.
    Sverige gick med 1995.

  17. Grundbulten i EU:s samarbete är-

  18. -att varor, tjänster, personer
    och kapital-

  19. -ska kunna röra sig fritt
    mellan medlemsländerna.

  20. Vi samarbetar även inom flera olika
    områden, som miljö, asylpolitik-

  21. -och att bekämpa brottslighet.

  22. Vi säger ofta att vi är en del av EU
    men borde kanske säga att vi är EU.

  23. Det betyder att vi måste fatta EU.

  24. Det är inte helt lätt att förstå
    det här stora maskineriet.

  25. Därför ska Leila och jag,
    statsvetaren Jenny, hjälpa er.

  26. Den här gången ska vi titta närmare
    på de sätt vi kan påverka EU.

  27. Det är inte bara genom EU-valen.
    På plats nere i Bryssel-

  28. -finns också de
    som jobbar med att påverka beslut.

  29. Samtidigt får vi en inblick i
    hur en EU-lag blir till. Nu kör vi!

  30. -Hej! Leila.
    -Trevligt att träffas. Mauro, EEB.

  31. -Du ska få jobba med mig i dag.
    -Tack! Det ska bli jättekul.

  32. Leila, i dag ska vi prata om
    plastföroreningar-

  33. -och jag ska visa vad EU gör
    för att motverka problemen.

  34. Men är det inte jättesvårt
    att förbjuda en produkt?

  35. Det finns många olika intressen
    inblandade, men det är inte omöjligt.

  36. -Vi har gjort det förut.
    -Här är taxin.

  37. EU har tidigare lagstiftat bort
    prylar som är dåliga för miljön.

  38. Glödlampan är ett sånt exempel.

  39. 2009 togs ett beslut att glödlampan,
    som slukade otroligt mycket energi-

  40. -skulle förbjudas helt
    från EU:s marknad.

  41. På under tio år lyckades vi ersätta
    den med mer energieffektiva lampor-

  42. -med bättre ljus.

  43. Om man ska förbjuda engångsartiklar,
    precis som glödlampan-

  44. -så är vissa mot det, främst de
    som tillverkar och handlar med plast.

  45. I Bryssel finns
    organisationer och företag-

  46. -som inte vill förbjuda
    engångsartiklar i plast.

  47. Det finns också de
    som Mauro och organisationen EEB-

  48. -som är för,
    och vill ha ett förbud snabbt.

  49. Båda grupperna jobbar med
    att försöka påverka makthavare-

  50. -och deras politiska beslut.
    De kallas för lobbyister.

  51. Vi ska till EU-parlamentet,
    där vi ska tillbringa dagen.

  52. Vi ska besöka
    ett event om plastföroreningar-

  53. -och prata med EU-parlamentariker.

  54. Tack så mycket!

  55. Innan Leila får gå in i maktens
    korridorer måste hon få en snabbkurs-

  56. -i Mauros arbete. EEB, den
    organisation som Mauro jobbar för-

  57. -samordnar olika europeiska
    miljöorganisationer, även svenska.

  58. De lägger nu upp en plan-

  59. -för slutfasen av sin kampanj
    kring engångsartiklar.

  60. När vi pratar om plast måste vi prata
    om hur plasten måste återvinnas.

  61. Det är viktigt.

  62. Det här är EU-parlamentet,
    där EU-parlamentarikerna arbetar-

  63. -och där de fattar beslut
    som påverkar oss alla.

  64. Vart femte år är det EU-val.

  65. Då väljer vi Sveriges representanter
    i EU-parlamentet.

  66. Precis som i våra riksdagsval
    röstar vi på partier-

  67. -och partierna går till val med
    de frågor som de tycker är viktiga.

  68. Mellan åren 2014 och 2019-

  69. -hade vi 20 svenska parlamentariker
    i EU-parlamentet, av totalt 751.

  70. Det är framför allt
    EU-parlamentariker-

  71. -lobbyister försöker påverka.

  72. Vi påverkar beslutsfattandet
    på olika sätt.

  73. Vi arbetar mycket med att skapa
    uppmärksamhet i medier.

  74. Vi träffar EU-parlamentariker här,
    i den här byggnaden-

  75. -men vi organiserar också olika event,
    som det här i dag.

  76. Vi ska träffa Jean-Pierre, som kan
    berätta mer om plastföroreningar-

  77. -och varför det är viktigt
    att vi är här.

  78. Är det han som brukar vara här
    och försöka påverka? Okej.

  79. Hej, Leila. Trevligt att träffas.
    Varför är det här en EU-fråga?

  80. Varför är det inte
    en fråga för de enskilda länderna?

  81. De lagar som stiftas på EU-nivå
    gäller alla medlemsländer.

  82. Det innebär att om nån släpper
    en läskflaska på en strand i Danmark-

  83. -och den hamnar nånstans i Sverige,
    så kan lagen hantera det.

  84. EU är rätt nivå för föroreningsfrågor.

  85. EU-parlamentet vill redan förbjuda
    vissa engångsartiklar i plast-

  86. -men det betyder inte
    att det kommer att bli en lag.

  87. Att klubba genom en EU-lag
    är en komplicerad och lång process.

  88. Fler än EU-parlamentet är inblandade.

  89. Vi tar engångsartiklarna
    som ett exempel.

  90. De som lägger fram lagförslag
    är EU-kommissionen.

  91. Där sitter en representant från varje
    land, som valts av sina regeringar.

  92. Sammanlagt är de 28 stycken,
    lika många som medlemsländerna.

  93. De har förstått att vi måste göra nåt
    åt engångsartiklar i plast-

  94. -och börjar prata
    med olika företag och organisationer-

  95. -för att få koll på frågan.
    Sen sätter de ihop ett lagförslag.

  96. Förslaget skickas till
    EU-parlamentet.

  97. Här röstar parlamentarikerna
    om förslaget är bra eller dåligt.

  98. Om de tycker att förslaget är bra
    ser man över det igen-

  99. -utreder och lägger in nya saker,
    om de tycker att det behövs.

  100. Kanske efter att ha
    lyssnat på lobbyister.

  101. Men det är inte bara EU-parlamentet
    som ska tycka till.

  102. Förslaget har även skickats
    till Ministerrådet-

  103. -ett råd där alla medlemsländers
    ministrar träffas och diskuterar.

  104. Det är olika ministrar
    beroende på vilken fråga det gäller.

  105. Handlar förslaget om jordbruk
    så är det jordbruksministrar.

  106. Om det är försvaret
    så är det försvarsministrar.

  107. Gäller det engångsartiklar i plast
    så faller det på miljöministrarna.

  108. Ministern tar med sig förslaget
    hem till Sverige.

  109. Här diskuteras förslaget
    med regering och riksdag-

  110. -hur en sån lag
    skulle påverka Sverige-

  111. -och vilken ståndpunkt
    man vill ta.

  112. Sen tar ministern med sig Sveriges
    synpunkter till Ministerrådet-

  113. -och försöker få lagförslaget att gå
    i linje med sitt lands politik.

  114. När Ministerrådet och EU-parlamentet
    är klara med sina förslag-

  115. -ska de föras samman
    till ett gemensamt lagförslag.

  116. Till slut, efter många turer, är det
    dags att rösta om det ska bli en lag.

  117. Det är i Ministerrådet
    som det slutgiltiga beslutet tas.

  118. För att det ska bli en lag krävs-

  119. -att en majoritet av ministrarna
    röstar ja.

  120. Några veckor
    innan Leila kom till Bryssel-

  121. -var Ministerrådet positiva till
    ett förbud mot vissa engångsartiklar.

  122. Nu ska Ministerrådet
    och EU-parlamentet förhandla-

  123. -exakt hur förslaget ska se ut.
    Vilka artiklar ska lagen gälla?

  124. Hur lång tid ska det ta
    innan de är borta från marknaden?

  125. Nu kan lobbyisterna påverka.

  126. Vi ses senare då.

  127. Medan Jean-Pierre och Mauro
    deltar i ett seminarium-

  128. -för att påverka parlamentarikerna
    att plasttillverkare-

  129. -ska ta ansvar för
    att städa upp Medelhavets stränder-

  130. -ska Leila träffa en som är kritisk
    till lobbyismen inom EU.

  131. Det är Max Andersson,
    EU-parlamentariker från Miljöpartiet-

  132. -som driver frågan och har skrivit en
    bok om lobbyverksamheten i Bryssel.

  133. Jag tänkte dela ut ett seriealbum om
    lobbyismen och lobbyproblemet i EU-

  134. -och vad vi kan göra åt det.
    Ni kan skicka runt här. Tackar.

  135. Jag har tjuvlyssnat lite
    på din pressträff.

  136. Om jag har förstått det rätt
    så är du inte förtjust i lobbyister.

  137. Problemet är inte
    att det finns lobbyister-

  138. -utan att de flesta kommer från
    ekonomiska särintressen-

  139. -framför allt stora företag, medan
    miljörörelsen och konsumentrörelsen-

  140. -har lite resurser
    att påverka lagstiftningen.

  141. De som är störst hörs mest, och inte
    de som har viktigast budskap.

  142. Ja. Det är viktigare
    med gott om pengar än bra argument.

  143. -Jag vill jämna ut spelplanen.
    -Hur mycket påverkar de?

  144. -Är de här hela tiden?
    -Ursäkta...

  145. -Tjena, Christofer! Hej!
    -Jag är kollega till Max.

  146. Är du mer positiv till lobbyismen?

  147. Jag skulle aldrig säga
    att nån är illegitim-

  148. -eller att nån har rätt och nån har
    fel. Alla vill bara olika saker.

  149. Vi bestämmer lagar
    som påverkar människor-

  150. -och alla som påverkas ska ha rätt
    att berätta vad de tycker om det.

  151. När jag kom hit
    fick jag otroligt mycket plast.

  152. Det var plast kring mackan,
    smoothien, plastskedar, sugrör...

  153. Om jag vill förändra det
    och ni har möten med folk-

  154. -som tjänar pengar på att sälja
    plast, är det demokratiskt?

  155. -De tänker ju på sina särintressen.
    -Vi vill båda fasa ut mycket plast.

  156. Det kommer att finnas
    några artiklar som vi är oense om.

  157. Ett exempel är pappmuggen,
    där jag och Max kanske är oense-

  158. -för den har en liten hinna av tunn
    plast. Ska det också förbjudas?

  159. Det är svåra frågor. Då måste vi
    träffa dem som gör pappmuggar-

  160. -och höra om det finns alternativ
    och om vi kan göra det eller inte.

  161. Det är inte så enkelt som att lyssna
    på den som vill förbjuda.

  162. Jag vet inte konsekvenserna.

  163. Jag skulle vara positiv om det var
    lika representation från båda sidor.

  164. Den världen lever vi inte i.

  165. Lobbyister har möten hela dagarna
    och ordnar föredrag och kampanjer-

  166. -inne i och utanför EU-parlamentet.

  167. Om det inte handlar om
    engångsartiklar är det nåt annat.

  168. Det är ständig rörelse
    och utbyte av information.

  169. Parlamentariker går dit för att
    skapa sig en bild av sakfrågor-

  170. -eller kanske få en inblick
    i motståndarnas hållning.

  171. Lobbyisterna gör allt för att få
    gehör för sina ståndpunkter-

  172. -och hoppas kunna påverka
    så mycket som möjligt.

  173. -Ska vi berätta om måndag?
    -Javisst.

  174. Titta här. Vår drake.

  175. -Han sprutar plast i stället för eld.
    -Ja, precis.

  176. Det är plast som hittats på stränderna.

  177. Vi ska ställa upp den
    utanför Ministerrådet på måndag-

  178. -för att sätta press
    på medlemsländerna att agera.

  179. Det här är ett avgörande ögonblick
    i lagstiftningsprocessen.

  180. -Vi vill fortsätta pressa dem.
    -Det här handlar om vår framtid.

  181. -Tack för att jag fick komma. Hej då.
    -Hej då. Trevligt att träffas.

  182. Sen vi var i Bryssel har lagförslaget
    fortsatt bollats och diskuterats-

  183. -mellan EU-parlamentet och
    Ministerrådet för att nå ett förslag-

  184. -som kan röstas igenom och bli en
    lag.

  185. Kanske finns det en lag nu,
    precis när du tittar-

  186. -om att vissa engångsartiklar i plast
    ska tas bort från marknaden.

  187. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Beslutsprocessen

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Ämnesord:
EU-länderna, Europeiska unionen, Europeiskt ekonomiskt samarbete, Europeiskt samarbete, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Juridik, Lagar, Miljöfrågor, Miljörätt, Naturvetenskap, Plastavfall, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta EU

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU

Beslutsprocessen

Avsnitt 1 av 3

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU

Handel

Avsnitt 2 av 3

Handel och jakt på råvaror kan starta konflikter och krig, men också göra att freden bevaras. EU är ett exempel på det. Sedan EU grundades har antalet medlemsländer ökat och handelshinder tagits bort. Men när tillverkningen av varor ökar leder det till större miljöutsläpp. Så samtidigt som vi i EU samarbetar kring handel, vilket ökar utsläppen, finns det mål att utsläppen ska minska. Leila besöker ett stålverk och får veta hur det påverkas av handelsunionen och miljömålen. Jenny hjälper oss att förstå vad det innebär att vara med i en handelsunion, samt hur tullar och handelsavtal fungerar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta #lovemilla

Gittan enskari

Millas kille Saku har gått tillbaka till Siiri som han var ihop med tidigare. Milla är arg. Gitta ska ha premiärvisning av sitt animationsprojekt. Aimo och "Hinken" tycker att stämningen behöver lättas upp lite och i ett obevakat ögonblick gör de sitt eget tillägg till Gittas konstverk.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i Kenya

Pojkarna på Diani beach

Vid den paradisiska kenyanska kusten är sexhandeln med unga killar en etablerad företeelse. Beno, Rashid och Kamari försörjer sig ömsom som fiskare, ömsom som souvenirförsäljare och ömsom som sällskap åt kärlekstörstande kvinnor från olika västländer. "Allt jag tjänar går till mina syskon och min mamma! Jag tycker det är fel att de som har pengar kommer hit och utnyttjar oss som är fattiga. För mig handlar det om att få mat för dagen", säger Beno.

Fråga oss