Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Diabetes och effekterna på synenDela
  1. Det är en viktig uppgift
    för ögonsjukvården-

  2. -med kontroller
    på patienter med diabetes-

  3. -så att vi kan behandla i tid
    om det behövs.

  4. Ögon och diabetes, det har ju-

  5. -för att förtydliga,
    en väldigt nära koppling.

  6. För att diabetes
    är ju en vanlig sjukdom.

  7. Det är över 400 000
    registrerade patienter i NDR.

  8. Och den vanligaste skadan,
    komplikationen, till diabetes-

  9. -det är skador i näthinnan i ögat.

  10. Så det är ett angeläget område
    att arbeta med.

  11. Och skadorna i näthinnan
    kallas diabetesretionopati.

  12. Längst bort till vänster
    ser ni en ögonbottenbild.

  13. Patienten har nyligen fått diabetes.
    Då ser ögonbotten normal ut.

  14. Men det är en vit, rund fläck
    i bilden. Det är synnervsutträdet.

  15. Från den kommer blodkärlen
    som försörjer näthinnans inre delar.

  16. Och det lite mörkare partiet
    i mitten-

  17. -är gula fläcken, där man skarpt.

  18. Det här är en normal ögonbottenbild.

  19. I mitten så har det gått några år.

  20. Då har det tillkommit
    små utbuktningar på blodkärlen-

  21. -kallade mikroaneurysm.

  22. Blodkärlen kan spricka så att
    det blir små blödningar i näthinnan.

  23. Det kan även börja läcka. Det ser man
    som små vita fläckar i näthinnan.

  24. Efter ytterligare några år kan det
    bli mer synhotande förändringar.

  25. Det ser vi på bilden till höger.

  26. På synnervsutträdet sitter det som...

  27. Det är nybildade blodkärl där,
    som ni ser.

  28. Och det är farligt, för det kan ge
    en plötslig synnedsättning.

  29. Och man säga att diabetesretinopatin,
    en enkel beskrivning-

  30. -är att det är synliga skador
    på näthinnans små kärl-

  31. -som orsakas av dålig cirkulation
    och läckage.

  32. Sen behöver det inte gå så här långt.

  33. Man kan ju bromsa förloppet
    med bra kontroll på blodsockret-

  34. -och bra blodtryck.
    Och får man synhotande förändringar-

  35. -så kan vi ofta ge ögonbehandling
    lokalt med laser eller injektioner.

  36. Men det är en viktig uppgift
    för ögonsjukvården-

  37. -med kontroller
    på patienter med diabetes-

  38. -så att vi kan behandla i tid
    om det behövs.

  39. Men världen förändras.
    Det har vi precis hört om.

  40. Det är ny intensiv behandling-

  41. -och bättre sätt
    att kontrollera blodsockret.

  42. Det är bra. Då minskar risken
    för kärlskador i näthinnan.

  43. Samtidigt har allt fler diabetes.

  44. Och den största ökningen
    är bland äldre.

  45. Så antalet äldre med diabetes kommer
    mer än fördubblas inom 25-30 år.

  46. Det är utmaningar
    som vi måste anpassa oss till-

  47. -för att optimera
    de regelbundna kontrollerna.

  48. Vi har startat ett projekt
    i Karlstad-

  49. -där vi ska svara på frågor
    med hänsyn till det.

  50. Hur många medverkar till regelbundna
    ögonbottenundersökningar?

  51. Och hur många har i dag synhotande
    förändringar-

  52. -och vad ser de
    med behandlingen vi ger dem?

  53. Och hur stor är risken när man
    är äldre att få synnedsättning?

  54. Jag tror att... Det känns roligt.

  55. Projektet vi har i samarbete
    med universitetet i Örebro-

  56. -med Johan Jendle och en doktorand
    som kommer att återkomma i forumet-

  57. -och berätta om resultaten.

  58. När vi vet svaren
    kommer vi att kunna hjälpa många-

  59. -i Sverige och i andra länder
    att optimera sina ögonkontroller.

  60. Bara i Värmland gör vi
    uppemot 8 000 besök per år...

  61. ...för att kontrollera ögonbotten.

  62. Det är nåt vi ska göra säkert,
    bra och effektivt.

  63. Sen har jag
    ett annat pågående forskningsarbete-

  64. -om att upptäcka tidig synförsämring
    vid diabetes.

  65. Att göra riktigt bra mätningar
    av synen.

  66. Och synen kan mätas
    på många olika sätt.

  67. Man kan mäta synskärpan.

  68. Då mäter man hur gula fläcken funkar
    i en punkt i gula fläckens centrum.

  69. Men gör man t.ex.
    en synfältsundersökning...

  70. Ni ser en patient, en god vän,
    sitta modell i synfältsapparaten-

  71. -som en patient skulle göra.

  72. Sen testar man vanligen
    uppemot 52 testpunkter i näthinnan.

  73. Vi förstår
    att vi får mycket mer information-

  74. -av ett sånt funktionstest
    än av att mäta synskärpa.

  75. Och synskärpan är ofta normal även
    om man har synhotande förändringar-

  76. -men sen plötsligt blir dålig.

  77. Man har ingen nytta av
    att använda det testet-

  78. -när man övervakar patienter
    som har diabetes.

  79. Men om man gör synfältsundersökning
    blir resultatet sämre-

  80. -ju mer kärlskador man har
    i ögonbotten.

  81. Då har jag och mina kollegor
    vid Lunds universitet utvecklat-

  82. -ett tolkningsstöd för att upptäcka
    en förändring. Ska man upptäcka det-

  83. -måste man veta hur testet varierar.
    Allt vi mäter har ju variationer.

  84. Det här är en övergripande
    presentation av forskningsarbetet.

  85. Men jag tänkte bjuda på en detalj
    som vi har använt oss av i arbetet.

  86. När vi samlade material
    för att studera variationerna-

  87. -fick patienterna komma fyra gånger
    med kort intervall.

  88. Görs fyra mätningar under en kort
    period spelar ordningen ingen roll.

  89. Då kan man jämföra alla test
    med varandra. Vi har fyra test-

  90. -men det finns sex olika differenser
    mellan testen.

  91. Så vi kan optimera
    och få ut väldigt mycket data.

  92. Ni ser att man jämför test ett
    med två, två med tre, tre med fyra-

  93. -fyra med ett, ett med tre
    och två med fyra.

  94. Och 80 patienter har gjort det här
    med 52 testpunkter i ögonbotten.

  95. Vi har nästan 25 000 skillnader
    som vi baserar vårt tolkningsstöd på.

  96. Så vi har kommit långt
    med det här nu.

  97. Och när vi undersökte variationerna-

  98. -så såg vi
    att inte bara slumpen påverkade.

  99. Vi kunde hitta vissa faktorer
    som var betydelsefulla.

  100. Och då var det så att testpunkter
    som ligger centralt i synfältet-

  101. -varierar mindre.

  102. Testpunkter som vid första mätningen
    hade ett bra resultat nära normalt-

  103. -varierar mindre än testpunkter
    som har en nedsatt funktion.

  104. Och även synfältets
    genomsnittliga utgångsnivå-

  105. -var betydelsefull
    för punktens variation.

  106. Då kan man ta hänsyn till det och
    ha snävare gränser för förändring-

  107. -om den ligger centralt-

  108. -beroende på om den var bra
    från början och så vidare.

  109. Så att man får en skräddarsydd analys
    för diabetes-

  110. -och för den enskilde patienten
    beroende på utgångsstatus.

  111. Så tolkningsstödet använder vi
    i långtidsuppföljningar för att se:

  112. När blir synen sämre? Eller bättre.

  113. Det här är ett exempel
    på hur det kan se ut.

  114. Till vänster,
    vid utgångsundersökningen-

  115. -finns inga kärlförändringar. Efter
    fem år finns det fortfarande inga.

  116. Synskärpan uppmäts vid utgångsbesöket
    full, 1,0.

  117. Efter fem år, 1,0. Men när vi
    använder vår synfältsapparat-

  118. -och vårt tolkningsstöd så kan vi
    i de här synfältskartorna upptill-

  119. -flagga de testpunkter
    som faller ut som förändrade.

  120. Svarta trianglar visar en försämring.

  121. Så efter tre år börjar vi ana
    att 5 av 52 testpunkter-

  122. -är sämre.
    Och efter fyra år är det fler.

  123. Så vi har en trolig försämring
    av synfunktionen-

  124. -trots att kärlskadorna är stabila.

  125. Och det här blev en ganska
    uppmärksammad publikation-

  126. -de här femårsresultaten.

  127. Att de försämrade testpunkterna
    ökade med tiden-

  128. -medan de förbättrade punkterna
    låg på en stabil nivå.

  129. Trots att patienterna hade
    inga eller stabila kärlskador.

  130. Nu håller jag på att avsluta
    tioårsuppföljningen i år.

  131. Så om ett år eller två kommer vi att
    veta mer om funktionsnedsättningen-

  132. -förutspår kärlskador.

  133. Ja. Då undrar man om jag sa
    hela sanningen när vi började.

  134. För det är ju nåt annat som pågår.
    Eller hur?

  135. Det är ju sannolikt
    inte bara synliga skador i kärlen-

  136. -som beror på diabetes.

  137. Men har breddat definitionen
    av diabetesretinopati-

  138. -i forskningssamhället. Det kallas nu
    strukturella och funktionella-

  139. -förändringar i näthinnan p.g.a.
    diabetes. Man har sett i studier-

  140. -att det tidigaste tecknet
    på diabetes i näthinnan-

  141. -det är en neurodegeneration.

  142. Jag tänkte bara gå vidare
    och förklara lite om det.

  143. Här ser man ögat i genomskärning
    från sidan.

  144. Ljuset kommer ju in genom hornhinnan
    längst fram, som här är blå-

  145. -genom linsen och sen bak till
    näthinnan, som jag har målat gul.

  146. Och vi tar fram förstoringsglaset
    och tittar vad som finns i näthinnan.

  147. Det här är en bild som jag har tagit
    när vi mäter tjockleken på näthinnan.

  148. Då ser man... Som i en skolbok
    med näthinnans lager-

  149. -kan vi se de olika cellagren
    i näthinnan.

  150. Och det som man ser
    är lagren av nervceller.

  151. Och det är väldigt mycket nervceller.

  152. Man kan inte direkt hitta nåt säkert
    blodkärl på det här snittet.

  153. Och 95 % av näthinnan
    består av nervceller-

  154. -och stödjeceller, gliaceller.
    Och bara 5 % är blodkärl.

  155. Man kan säga att vi har kunnat titta
    på 5 % av näthinnan.

  156. Nu börjar vi kunna se resten
    och mäta hur näthinnan fungerar-

  157. -på ett väldigt känsligt sätt.

  158. Här är en principiell bild
    av näthinnan-

  159. -vilka huvudsakliga celler som finns.

  160. Det är nervceller som gröna
    och mot gul nyans.

  161. Och stödjecellerna är blå.
    Och så lite blodkärl.

  162. Det är ju självklart. Vi har
    en koncentration av blodsocker-

  163. -i hela kroppen, inte bara i blodet,
    utan i vävnaden.

  164. Och det förhöjda blodsockret
    och dess metabola störningar-

  165. -påverkar ju alla celler,
    inte bara blodkärlen.

  166. Och de här metabola störningarna
    ger en obalans i olika system-

  167. -som dels kan vara neuroprotektiva,
    men också toxiska för nervceller.

  168. Och när man får det i det här fallet
    så får man en neurodegeneration.

  169. Så nu har vi vårt fina tolkningsstöd
    som vi kan koppla ihop-

  170. -för att det korrelerar, det har
    ett samband med graden av kärlskador.

  171. Men vi kan också mäta en dysfunktion
    som vi misstänker-

  172. -beror på en neurodegeneration.

  173. Så det är det jag jobbar med-

  174. -förutom vårt nya stora projekt
    om ögonbottenkontroller.

  175. Jag vill avslutningsvis säga att vi
    är glada och stolta i ögonsjukvården-

  176. -att vi har etablerad forskning
    med samarbetspartners.

  177. Och jag är väldigt glad också
    att jobba i en region-

  178. -där vi har riktlinjer att forskning
    är en naturlig del av sjukvården.

  179. Så jag tänkte uppmana alla
    att engagera sig.

  180. Alla kan engagera sig i forskning,
    och helst inom synen och diabetes.

  181. Det finns... Är man inte patient
    eller har så mycket-

  182. -kan man ju alltid bidra till
    Diabetesfonden och Ögonfonden.

  183. Är man patient kan man kanske delta
    i nåt forskningsprojekt-

  184. -eller engagera sig i patient-
    föreningar som stödjer forskning.

  185. Och vi som jobbar inom sjukvården
    ska alltid hjälpa varandra.

  186. När en kollega forskar är det viktigt
    att vi stödjer varandra.

  187. När man är chef...
    Det finns säkert några här.

  188. Då får man skapa strukturer så att vi
    kan utveckla vården i framtiden.

  189. Tack ska ni ha.

  190. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Diabetes och effekterna på synen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Diabetes, Endokrina organ, Endokrinologi, Folkhälsa, Friskvård, Hälso- och sjukvård, Hälsofrämjande arbete, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Ögon, Ögonsjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.

Fråga oss