Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Från diagnos till konsekvens av sjukdomDela
  1. Hur går det för dem med eksem,
    vad har det för betydelse?

  2. Det är 20 % av barnen som har eksem,
    vad betyder det för dem?

  3. Tack så mycket. Ni vill lyssna på
    min forskning hittills.

  4. Det är epidemiologisk forskning.
    Jag är läkare och epidemiolog.

  5. Jag har varit på landstinget
    i Värmland, nu region, sen 2002.

  6. Jag började min forskning,
    det handlade om att sätta diagnos-

  7. -av eksem bland förskolebarn.

  8. Jag var tillfrågad att komma med
    ett frågeformulär till Selmastudien-

  9. -som ni säkert alla känner till.

  10. Där skulle man kunna skatta
    om dessa barn har eksem eller inte.

  11. Jag sa att vi inte kan göra det,
    det finns inget verktyg för detta.

  12. Upp till 20 % av förskolebarnen
    har eksem.

  13. Det börjar oftast
    från sex månader till 24 månader.

  14. 80 % av alla som får eksem,
    har då eksem.

  15. Men det fanns inget verktyg.

  16. Det finns vanligtvis läkare-

  17. -som tittar på den kliniska bilden
    och hur den ser ut.

  18. Det finns frågeformulär
    för äldre barn och vuxna.

  19. Så vi ville skapa nåt som kunde
    användas här i Värmland-

  20. -och på andra ställen.

  21. Vi har använt frågeformulär
    som utvecklades till vuxna-

  22. -och anpassat dessa till småbarn.

  23. Då frågar man
    om det var nån rodnad eller utslag.

  24. Den kan komma och gå.

  25. Sen frågade vi om det kliar
    eller om det var rivmärken.

  26. Sen skulle det vara ett lämpligt
    ställe, alltså där det brukar sitta.

  27. Det är hos småbarn kinderna
    och magen, till exempel.

  28. Det var roligt att se-

  29. -för vi tyckte att klåda är svårt
    att bedöma hos småbarn.

  30. Men det visade sig när vi gjorde
    en kvalitativ intervju-

  31. -så tyckte föräldrarna
    att frågorna var rimliga.

  32. Det var lätt att svara på dessa.

  33. Det speglar eksem.
    Det var de rätta frågorna.

  34. När vi sen jämförde
    med läkardiagnosen-

  35. -såg vi att vi hittade
    väldigt många som hade eksem.

  36. Vi hade inga med som var friska
    som fick en diagnos felaktigt.

  37. Men det var bara
    60 stycken av 0-6 år.

  38. Det var första studien
    som vi skulle få en uppfattning om.

  39. Är det här nåt som vi kan utveckla?

  40. Vi gjorde sen en större studie
    på bara småbarn, 0-2.

  41. Det var den befolkningen som vi ville
    ha i samband med läkare på BVC.

  42. De lät föräldrarna
    svara på frågeformuläret-

  43. -och tittade om de tyckte
    att deras barn hade eksem.

  44. I den större studien
    deltog nästan 500 personer.

  45. Vi såg att dessa tre frågor-

  46. -alltså om de alla svaras på
    med ett "ja"-

  47. -är det väldigt hög chans
    att upptäcka eksem.

  48. Det ser man där, 87 %.

  49. Det är väldigt få
    som felaktigt får diagnosen.

  50. Vi tittade också i ett annat land,
    cross culture validation.

  51. Det var i USA med nån som har
    tidigare varit delaktig i-

  52. -de första diagnoskriterierna
    för eksem, John Hanifin.

  53. Då var det på en sjukhuspopulation
    på en dermatologiklinik.

  54. Även då upptäcktes det
    många barn med eksem.

  55. Det inkluderade få felaktigt, men
    lite sämre än inom all befolkning.

  56. Vi kan tänka oss varför det är så.

  57. Det är fortfarande väldigt bra,
    över 80 % är det som man vill ha.

  58. Det är naturligtvis så att det kommer
    många med konstiga utslag-

  59. -till en hudklinik.
    Det är som vi hade förväntat oss.

  60. Vi tycker att det är ett bra
    instrument som kan användas.

  61. Det verkar funka i olika länder
    och i olika omgivningar.

  62. Vi har gjort olika studier
    och det var många barn som deltog.

  63. Efter det har jag jobbat med
    diagnosen av eksem.

  64. Jag har gått vidare och håller på
    med att diagnosticera klåda.

  65. Vi har gjort en studie
    för att utveckla ett instrument-

  66. -som ska skatta klåda bland barn,
    svårighetsgrad av klåda-

  67. -och livskvalité
    bland barn med klåda.

  68. När vi sen har en diagnos
    som eksem eller klåda-

  69. -vill vi se
    hur det går för dessa barn.

  70. Dessa sjukdomar
    finns ju i hela världen-

  71. -och i hela världen bedöms de olika.

  72. Då är det viktigt
    när man sen vill jämföra-

  73. -t.ex. läkemedel eller annan
    behandling, interventioner-

  74. -som vi har hört om i dag.
    Blir det verkligen bättre eller inte?

  75. Då har hittills alla använt
    sina egna mått-

  76. -för att bedöma
    om det blir bättre eller inte.

  77. Då kan man inte jämföra resultaten.

  78. Man kan inte se om den ena läkemedlet
    är bättre än den andra-

  79. -för alla har pratat olika språk,
    så att säga.

  80. Då har jag tyckt...

  81. Vi har varit med om att titta på
    vad det finns för instrument-

  82. -eller kriterier
    för att bedöma sjukdomstecken.

  83. Tecknen är alltså vad man ska se
    objektivt vid eksem-

  84. -att det är rodnad,
    en viss utspridning.

  85. Det sitter på särskilda ställen.

  86. Vi har gjort en systematic review-

  87. -och bedömt det
    efter olika kriterier vad som finns-

  88. -i en grupp som heter Harmonising
    Outcome Measures for Eczema.

  89. Vi har sett att det instrument
    som är mest validerat-

  90. -och pålitligt innehåller
    det som vi vill veta men inte mer.

  91. Vi hörde det om föreläsningen förut.

  92. Det är nåt som kallas för EASI.

  93. Vi har rekommenderat detta.
    EMA, en läkemedelskommission-

  94. -för nya läkemedel i Europa
    har tagit rekommendationen-

  95. -och alla kliniska prövningar
    måste nu använda EASI.

  96. Sen tyckte jag
    att vi inte bara ska använda nåt-

  97. -där läkaren kan titta
    hur rött det är, var sitter det-

  98. -alltså objektiva tecken.

  99. Jag vill också veta
    hur patienten upplever symtomen-

  100. -som klåda, sömnproblem och smärta.

  101. Det som patienterna kan känna själv,
    ingen annan kan skatta det.

  102. Det ville vi också ha med,
    det som är relevant för patienten.

  103. Vi har gjort en studie
    på alla kontinenter.

  104. Vi har inkluderat 1 144 patienter
    på alla kontinenter.

  105. Vi har frågat vilka symtom
    som de tycker är viktigast.

  106. Vi ska bedöma om eksem
    blir bättre eller inte.

  107. Vi ska skatta hur läkemedel fungerar.

  108. Patienterna tyckte att...

  109. ...klåda och smärta är mest relevant.

  110. Det var också mycket annat,
    om det var på känsliga ställen-

  111. -t.ex. händer,
    genitalier eller ansikte.

  112. Om de kände sveda och så.
    Men det här var mest relevant.

  113. Det var intressant, det fanns inget
    instrument som innehåller smärta.

  114. Efter gjorde vi en studie,
    jag har inte med allt-

  115. -som skattar
    hur mycket smärta patienterna har.

  116. De som har svår eksem
    har 60 % smärta-

  117. -och de med mild eksem 20 %.

  118. Det är ganska mycket
    och ingen frågar hur det går.

  119. Det som innehåller klåda är POEM-

  120. -ett instrument som kan användas av
    patienter, det har vi rekommenderat.

  121. I den gruppen har vi sagt
    att vi vill skaffa nåt instrument-

  122. -för livskvalité
    och long-term control.

  123. Livskvalité är väldigt viktigt.
    Det är överordnad skattning-

  124. -hur sjukdomen påverkar patienten.

  125. Jag har en doktorand som heter
    Gregorius som jobbar med detta.

  126. Long-term control
    är hur det går i längden-

  127. -i ett års perspektiv, t.ex.

  128. Alla dessa instrument ska ta hur
    eksem utvecklas väldigt kortsiktigt.

  129. Nu finns läkemedel
    och nya behandlingsalgoritmer-

  130. -och då kan vi titta på
    ett längre perspektiv.

  131. Det har vi också jobbat med.

  132. Vi har kommit fram
    genom kvalitativt arbete-

  133. -och skapat ett instrument som ser
    hur det går för patienterna-

  134. -i ett längre perspektiv.
    Det innehåller också smärta.

  135. Vi ska snart validera det
    och fatta ett beslut.

  136. Med alla dessa instrument,
    bara väldigt kort...

  137. ...kan man titta hur det går
    för patienter med eksem.

  138. Jag har tittat på både
    vilka som tillfrisknar-

  139. -och vad de får för andra sjukdomar.

  140. Väldigt kortfattat,
    jag fick använda ett studiematerial-

  141. -av Carl-Gustaf Bornehag
    som samlats in här i Karlstad-

  142. -som följer barn.

  143. Sammanfattningsvis är det så att
    eksem är den viktigaste faktorn-

  144. -som förutsäger insjuknande
    av andra allergiska sjukdomar.

  145. Det är framförallt hur eksemet
    ser ut, alltså svårighetsgrad-

  146. -och hur eksemet ser ut,
    var det sitter, hur utspritt det är-

  147. -hur svårt det är, det är det som
    förutsäger mest tillfrisknande.

  148. Vi har gjort en systematic review för
    att se om andra har hittat nåt annat.

  149. Det fanns inte så mycket.

  150. De har i princip också sett
    att svårighetsgraden av eksem-

  151. -och allergier
    är de viktigaste faktorerna-

  152. -som förutsäger utveckling.

  153. Om vi tänker att det där är huden,
    varför är det så?

  154. När jag gjorde dessa studier-

  155. -tyckte jag att hudbarriären
    måste ha nåt med det att göra.

  156. Om svår eksem försämrar prognosen-

  157. -och har inflytande på förlopp,
    är det hudbarriären som är förstörd.

  158. Då är det en inflammation i kroppen.

  159. Inflammationen gör att man får
    andra sjukdomar också-

  160. -som t.ex. astma och rhinitis.

  161. Det gör att vi inte blir friska,
    eksemet bara fortsätter.

  162. Nu finns det doktorander
    som jobbar med detta-

  163. -med andra komorbiditeter,
    alltså samsjukligheter.

  164. Vi har också tittat på
    experimentstudier-

  165. -på fett och protein i huden
    och hur det påverkar hudbarriären.

  166. Det talar för
    att det är den viktigaste faktorn.

  167. Då finns det också hopp, nämligen att
    när vi behandlar eksem ordentligt-

  168. -kan vi främja tillfrisknandet-

  169. -och möjligtvis,
    det är inte helt säkert-

  170. -möjligtvis förhindra
    andra följdsjukdomar.

  171. Det är en förhoppning.

  172. Jag vill bara nämna
    det här som exempel.

  173. Det handlar om komorbiditet
    och sjukdomsförlopp.

  174. Vi har med Linda Beckman
    tittat även på andra sjukdomar-

  175. -och riskfaktorer,
    såsom ADHD och ASD.

  176. Vi har hört nåt förut.

  177. Vi har sett att det finns vissa
    faktorer, s.k. riskfaktorer-

  178. -som är associerade
    med dessa sjukdomar.

  179. Det ger också hopp, det är sociala
    faktorer och ett socialt nätverk.

  180. Man kan förhoppningsvis påverka
    dessa faktorer.

  181. De sista två minuterna-

  182. -vill jag bara kort...

  183. ...sammanfatta vad som pågår nu
    och alldeles nyligen.

  184. Vi har tittat på diagnos-

  185. -och kriterier
    för att bedöma sjukdomsförlopp.

  186. Vi har sen följt sjukdomsförloppet,
    vilka som tillfrisknar-

  187. -vilka som insjuknar och vad
    som finns som följdsjukdomar.

  188. Nu har jag varit intresserad av
    hur det går för dem eksem.

  189. Vad har det för betydelse?

  190. Det är 20 % av barnen som har eksem.
    Vad betyder det för dem?

  191. Vi har tittat på skolan.

  192. Man kan tänka sig
    att när det kliar hela tiden-

  193. -man har en inflammation i kroppen,
    det är inte bra för skolgången.

  194. Vi har börjat med
    en litteraturöversikt.

  195. Vi försökte göra det
    ordentligt metodmässigt-

  196. -så att vi inte missade nåt.

  197. Vi har sett att det finns
    väldigt få studier-

  198. -bara en som var tillräckligt bra
    för att kunna säga nåt.

  199. De andra var dåligt genomförda,
    et cetera.

  200. Vi har inte kunnat se
    ett samband mellan eksem-

  201. -och dålig skolprestation,
    bara bland mödrar med låg utbildning-

  202. -var det nån viss påverkan.

  203. Vi vet också att å andra sidan-

  204. -förekommer eksem oftare i familjer
    med bra utbildning-

  205. -och bra socioekonomisk bakgrund.

  206. Om det har jämnat ut sig,
    att eksem försämrar skolprestationen-

  207. -men samtidigt kan föräldrarna
    stödja väldigt mycket.

  208. Vi har gjort en till studie-

  209. -en doktorand som har publicerat
    sin första artikel i British Journal-

  210. -och har tittat på en kohortstudie,
    här har vi den...av svenska män-

  211. -som gjorde militärtjänstgöring.

  212. De fick samtidigt
    göra en kognitivtest-

  213. -och senare man se
    vilken skolavslutning de hade.

  214. Då är det så här att...

  215. ...eksem har inte påverkat
    deras kognitiva funktion.

  216. De har inte haft sämre skolbetyg.

  217. Men de har haft sämre förmåga
    att hantera stress.

  218. Vanligtvis om man
    inte är stresstålig-

  219. -presterar man dåligt,
    men inte de här.

  220. Det kan vara att de hade
    en bra socioekonomisk bakgrund-

  221. -och att de fick mycket stöd.

  222. Det finns fortfarande
    ett forskningsgap.

  223. Det som vi gör just nu är att vi
    tittar på flera andra studier-

  224. -och åldersgrupper
    och kvinnor och barn-

  225. -på både skolgång
    och vad de har för yrken.

  226. Vi tittar också på
    andra konsekvenser av sjukdom-

  227. -som vilka resurser som används,
    alltså läkarbesök-

  228. -tid från arbetsplatsen,
    et cetera, och kostnader.

  229. Det håller vi på med just nu.

  230. Vi håller på att inrätta
    ett register-

  231. -för alla patienter
    som får behandling-

  232. -för att stämma tid i Sverige,
    men även internationellt.

  233. Det har pågått
    flera års förberedningar-

  234. -så kallat treat study, där vi har
    jobbat med att komma fram till-

  235. -vad vi ska samla in-

  236. -vad som är vettigt och rimligt
    så att det inte tar för mycket tid.

  237. Vi har enats om detta
    i ett internationellt samarbete-

  238. -som heter TREAT.

  239. Sverige är på gång att förbereda-

  240. -och samla in data på nationell nivå-

  241. -för att också kunna vara med
    i det internationella samarbetet.

  242. Då kan man följa dessa patienter
    mycket mer-

  243. -och även optimera deras behandling.

  244. Det här var...

  245. ...det viktigaste jag har gjort,
    men inte allt.

  246. Jag är mycket tacksam
    för möjligheten att få forska.

  247. Landstinget i Värmland är bra på
    att stöda och främja forskning.

  248. Verkligen.

  249. Jag har även fått mycket hjälp
    av Karlstads universitet-

  250. -och Folkhälsan.

  251. Jag har haft mycket glädje
    av att överlämna dessa tema-

  252. -till studenterna delvis här
    i Värmland. De är mycket duktiga.

  253. Jag är väldigt glad
    för all hjälp jag har fått-

  254. -av min tidigare chef Kersti.

  255. Även Anders Hallberg
    som hjälpt mig tidigare-

  256. -och mina samarbetspartner som är
    framförallt Åke Svensson och Magnus-

  257. -och Scott och Linda.

  258. Även Kurt, vi har också
    ett samarbete. Tack så mycket.

  259. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Eksem, Epidemiologi, Folkhälsa, Friskvård, Hälsofrämjande arbete, Medicin, Patienter, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.