Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Att mäta hälsolitteracitetDela
  1. Hälsolitteracitet är individens förmåga
    att göra sunda val i sin vardag.

  2. Jag heter Hanne Søberg Finbråten
    och är från Høgskolen i Innlandet-

  3. -så nu blir det norska.

  4. Jag disputerade här
    vid Karlstad universitet i maj 2018.

  5. Ämnet för min doktorsavhandling
    är "Measuring Health Literacy"-

  6. -"Måling av health literacy", eller på
    svenska "Mätning av hälsolitteracitet".

  7. Mina handledare var
    Bodil Wilde-Larsson, Gun Nordström-

  8. -Kjell Sverre Pettersen,
    Øystein Guttersrud och Anne Trollvik.

  9. I Norge, och i hela Norden generellt-

  10. -så är de flesta vid god hälsa.

  11. Målet med dagens hälso- och sjukvård
    är bästa möjliga hälsa så länge det går.

  12. Men vi har utmaningar. I Norge säger
    vi att människor ska kunna ta ansvar-

  13. -för sin egen hälsa efter
    att ha tagit del av hälsoinformation.

  14. Har alla samma förutsättningar för att
    kunna ta ansvar för den egna hälsan?

  15. Hur tillgänglig är hälsoinformation
    för alla människor?

  16. Samtidigt ser vi i Norge att man
    förväntas vara delaktig och engagerad.

  17. Men om man har svårt
    att ta till sig den information man får-

  18. -så kan man få problem. WHO kallar
    det för "The Health Decision Paradox".

  19. Och vi ser ändringar i sjukdomsbilden.

  20. Livsstilssjukdomar ökar,
    särskilt typ 2-diabetes.

  21. Vid typ 2-diabetes måste man
    ta in stora mängder information-

  22. -när det gäller kost, fysisk aktivitet,
    hur man tar mediciner, och så vidare.

  23. Det kan vara svårt för många.

  24. Men vad är hälsolitteracitet?
    Det finns många olika definitioner.

  25. Jag har valt ut två,
    varav den ena är utarbetad av WHO.

  26. Den beskriver hälsolitteracitet
    som individens kognitiva förmåga-

  27. -att få tillgång till, förstå, och
    använda hälsoinformationen man får.

  28. Den danska forskaren
    Kristine Sørensen-

  29. -har utarbetat en "all-inclusive"-
    definition, som hon kallar det.

  30. Hon säger att hälsolitteracitet handlar
    om kunskap, intresse och kompetens-

  31. -att inhämta, förstå
    och använda hälsoinformation.

  32. Vare sig man är patient, vill förebygga
    sjukdom hos sig själv eller i familjen-

  33. -eller om man är frisk, och vill
    bibehålla sin goda hälsa genom livet.

  34. Det här är
    min egen översättning till norska.

  35. Ilona Kickbusch säger att
    hälsolitteracitet är individens förmåga-

  36. -att göra sunda val i vardagen.

  37. Alltså att kunna ta till sig information
    som gagnar den egna hälsan.

  38. När jag ville mäta detta i befolkningen
    och hos personer med typ 2-diabetes-

  39. -så stötte jag på utmaningar.

  40. De många definitionerna gjorde det
    svårt att operationalisera begreppet-

  41. -till konkreta frågor, och även till
    modeller för vad hälsolitteracitet är.

  42. Som en konsekvens av detta finns det
    också många olika instrument-

  43. -för att mäta hälsolitteracitet.

  44. Dessutom var rapporteringen bristfällig
    om hur olika instrument fungerade.

  45. Alltså, vilka psykometriska egenskaper
    instrumenten hade.

  46. Detta måste jag ta ställning till innan
    jag kunde börja mäta hälsolitteracitet.

  47. Syftet var att mäta hälsolitteracitet
    hos personer med typ 2-diabetes-

  48. -och i den norska befolkningen, vilket
    operationaliserades i fyra delstudier.

  49. Syftet med den första studien var
    att validera ett europeiskt instrument-

  50. -som kallas European Health Literacy
    Survey Questionnaire, HLS-EU-Q47.

  51. Den används ofta för att mäta
    hälsolitteracitet i Europa och i Asien.

  52. I studie två
    ville jag validera instrumentet-

  53. -Functional, Communicative
    and Critical Health Literacy Scale.

  54. Det är utvecklat i Japan, särskilt
    för personer med typ 2-diabetes.

  55. Studie tre granskade det europeiska
    instrumentets mätegenskaper-

  56. -i den norska befolkningen,
    samt att utveckla en kortversion-

  57. -som fungerade i båda målgrupperna.

  58. Jag ville undersöka sambandet mellan-

  59. -hälsolitteracitet, demografiska
    variabler, egenrapporterad hälsa-

  60. -hälsobeteende och empowerment.

  61. 388 personer
    med typ 2-diabetes deltog i studien-

  62. -och 900 från befolkningen i stort.

  63. Genomsnittsåldern
    för de med typ 2-diabetes var 73 år-

  64. -och för befolkningen 47 år.

  65. De med typ 2-diabetes
    fyllde i ett frågeformulär-

  66. -medan personerna ur norska
    befolkningen intervjuades på telefon.

  67. Vid valideringen av mätinstrumenten
    användes Rasch-modellen-

  68. -endimensionell och flerdimensionell
    samt konfirmatorisk faktoranalys.

  69. Jag har använt inferentiell statistik
    för att beskriva läget i befolkningen-

  70. -och hos personer med typ 2-diabetes.

  71. Hur vet man
    att resultaten man får är sanna?

  72. Jo, man undersöker
    om instrumenten håller måttet.

  73. Har de tillräcklig validitet
    och reliabilitet, som vi kallar det.

  74. Det kan man göra med faktoranalys,
    s.k. Rasch Measurement Theory.

  75. Inom omvårdnadsforskningen används
    oftast faktoranalys och Cronbachs alfa.

  76. Dock har faktoranalys en del svagheter
    som kan undgås med Rasch-analys.

  77. Rasch-analys kan testa om det faktiskt
    är en specifik egenskap som mäts-

  78. -t.ex. hälsolitteracitet, och man kan
    testa hur invariant ett instrument är.

  79. Fungerar instrumentet lika
    för pojkar och flickor?

  80. För olika åldersgrupper,
    olika utbildningsnivåer, o.s.v.

  81. Och är frågorna tydliga nog
    för att man ska kunna urskilja-

  82. -olika nivåer av hälsolitteracitet.

  83. Samtidigt kan man testa om svars-
    kategorierna fungerar som det är tänkt.

  84. Först lite om instrumentens
    psykometriska egenskaper.

  85. Det europeiska instrumentet
    HLS-EU-Q47-

  86. -som har använts i många studier,
    har visat sig vara opålitligt.

  87. Det är inte så endimensionellt
    att man kan lägga ihop enskilda poäng-

  88. -och få en totalsumma för individen.

  89. Vi fann dessutom att instrumentet
    samlade in överflödig information-

  90. -och att flera av frågorna
    inte fungerade tillräckligt bra.

  91. Vissa svarskategorier
    fungerade sämre-

  92. -och vid flera frågor
    var inte kravet om invarians uppfyllt.

  93. Det fungerade olika beroende på ålder,
    kön, och så vidare.

  94. Det japanska instrumentet, FCCHL,
    fungerade mycket bättre.

  95. Dock är det tredimensionellt
    och gör att man måste ha tre poäng-

  96. -för hälsolitteracitet per individ.

  97. Och vi ville som sagt
    utveckla en kortversion-

  98. -som var tillförlitlig och relevant-

  99. -vilket ledde till framtagandet av ett
    instrument som bestod av tolv frågor.

  100. Det var både endimensionellt-

  101. -och uppfyllde alla krav
    för fundamentala mätningar.

  102. Resultaten jag ska visa är baserade
    på Q12, om jag inte säger nåt annat.

  103. Ja, hur stod det till
    med hälsolitteraciteten i Norge?

  104. Jag har delat in det i olika nivåer.

  105. Detta är baserat på Q12,
    och maxpoäng här är 48.

  106. De som får mindre än 26...

  107. ...kan anses ha
    otillräcklig hälsolitteracitet.

  108. 5 % av befolkningen och 15 % med
    typ 2-diabetes har stora svårigheter-

  109. -att ta till sig skriftlig och muntlig
    information från bl.a. sjukvården.

  110. 51 % av befolkningen och 46 %
    av de med diabetes ligger på nivå två.

  111. De har också svårigheter,
    men inte lika stora som de på nivå ett.

  112. Så mer än hälften av den norska
    befolkningen har svårt att ta till sig-

  113. -hälsoinformation från
    både vårdpersonal och andra.

  114. I Q47 var det en fråga som visade sig
    ha speciella utmaningar.

  115. Omkring hälften av de båda grupperna
    upplevde svårigheter med det här.

  116. Att bedöma
    en akut medicinsk situation rätt.

  117. Det är allvarligt
    om man inte vet vad man ska göra.

  118. Bedöma för- och nackdelar
    med olika behandlingar.

  119. Hitta och förstå information om psykisk
    hälsa. Det har vi talat om förut i dag.

  120. Att veta vilka vacciner man bör ta är
    svårt för drygt hälften av befolkningen.

  121. Där finns paralleller
    till den pågående vaccindebatten.

  122. Att bedöma om hälsoinformation
    i media är trovärdig upplevs som svårt.

  123. Det kom fram att över 50 %
    av befolkningen aldrig kontrollerar-

  124. -hur trovärdig informationen i media är.

  125. Information på matförpackningar kan
    vara svår att förstå. Det är inte lätt-

  126. -att göra sunda val om man inte förstår
    informationen på förpackningen.

  127. Hälsolitteraciteten i Norge
    är större hos kvinnor än hos män.

  128. Åldersgruppen 26-35 har högst kom-
    petens, och den över 56 år har lägst.

  129. Högutbildade med god hälsa hade
    högre hälsolitteracitet än lågutbildade.

  130. Vi fann också ett samband mellan
    hög hälsolitteracitet och icke-rökare.

  131. De som inte röker
    har högre hälsolitteracitet-

  132. -och de är också mer fysiskt aktiva.

  133. Bland de med diabetes fanns-

  134. -ett samband mellan god hälsa
    och hög hälsolitteracitet-

  135. -men inget samband mellan hälso-
    litteracitet och kön, ålder och HbA1c.

  136. Det fanns inte heller nåt samband
    mellan hälsolitteracitet-

  137. -och rökning, alkoholvanor
    och fysisk aktivitet.

  138. Det kan bero på att genomsnittsåldern
    i gruppen med typ 2-diabetes var 73 år.

  139. Så där kan åldern
    spela en större roll än livsstilen.

  140. Jag ville även se på empowerment,
    och utarbetade fyra egna frågor-

  141. -utifrån WHO:s definition
    av individuell empowerment.

  142. Jag fann klara samband mellan hög
    hälsolitteracitet och hög empowerment.

  143. De med hög hälsolitteracitet tar
    lättare kontroll över den egna hälsan-

  144. -har lättare att genomföra sina mål,
    och att ta ansvar för sin egen hälsa.

  145. De har lättare för
    att samtala med vårdpersonal-

  146. -när det gäller
    att ta hand om den egna hälsan.

  147. Dessa fyra artiklar
    är inkluderade i min avhandling.

  148. Ni kanske kan titta mer på dem senare.

  149. Slutsatsen är att Rasch-analys
    bör användas i högre grad-

  150. -för validering av mätinstrument.

  151. Var kritisk vid val av instrument
    vid mätning av latenta egenskaper.

  152. Man ska välja instrument som
    fungerar på den egna populationen.

  153. Hälsolitteraciteten hos befolkningen
    och de med typ 2-diabetes visar-

  154. -att vårdpersonal bör vara medvetna
    om människors olika förutsättningar-

  155. -att förstå och använda
    den information de får.

  156. Vårdpersonal måste se till
    att informationen går fram-

  157. -och att personen kan använda sig
    av den och göra sunda val.

  158. Man bör kartlägga hälsolitteraciteten
    och anpassa hälsoinformationen-

  159. -efter enskilda individer
    och olika målgrupper.

  160. Tack för mig.

  161. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att mäta hälsolitteracitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Information och media
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Hälsolitteracitet , Källkritik, Medicin, Patientinformation
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss